Titta

UR Samtiden - Nationella dricksvattenkonferensen 2017

UR Samtiden - Nationella dricksvattenkonferensen 2017

Om UR Samtiden - Nationella dricksvattenkonferensen 2017

Föreläsningar och samtal från den nationella dricksvattenkonferensen 2017. Frågor som tas upp är bland annat vattenbrist, vattenförsörjning samt kemiska och mikrobiologiska risker. Inspelat den 26-27 april 2017 på Chalmers tekniska högskola, Göteborg. Arrangör: Svenskt Vatten.

Till första programmet

UR Samtiden - Nationella dricksvattenkonferensen 2017: Fantastiska membran - och hur man använder demDela
  1. Vi kan få bort i stort sett allt
    med membranen.

  2. Frågan är
    vad vi är beredda att betala.

  3. Under andra världskriget
    användes membran-

  4. -för att hantera
    den fallerade infrastrukturen.

  5. De membranen var inte bra nog,
    eftersom det inte tog fart.

  6. Det beror mycket på materialen.

  7. Med nya material och ny teknik har vi
    nu en större bredd på membranen.

  8. Man kan, med polymerer och keramik,
    avgöra porstorlekarna-

  9. -på membranen.

  10. Därför indelas de nu
    i flera olika kategorier-

  11. -beroende på vad man får bort.
    Det beror på membranens täthet.

  12. Om vi utgår
    från dricksvattenproducenterna-

  13. -så hanterar de dagligen partiklar,
    mikroorganismer, organiskt material-

  14. -divalenta och monovalenta joner,
    och så klart vatten.

  15. Det första steget är det grövsta
    membranet i mikrofiltren.

  16. De har porstorlekar
    på 0,1-10 mikrometer.

  17. Det gör att det är ett mekaniskt
    filter, mer eller mindre.

  18. Vi får bort partiklarna,
    men resten har vi fortfarande kvar.

  19. Mikrofilter kan kombineras
    med en fällningskemikalie-

  20. -men då beror det mer på kemikalien
    än på membranet vad man får bort.

  21. Nästa steg är ultrafiltren,
    som vi fick se i går.

  22. De har en ganska
    bred bredd.

  23. Indelningarna överlappar varandra, så
    det beror på membranens egenskaper.

  24. De går från 10-100 nanometer
    i porstorlek.

  25. Det tar bort molekyler
    av storleken 1-500 kilodalton.

  26. Humussyror är ungefär 150 kilodalton
    och mindre-

  27. -så ultrafilter är sällan användbara
    för att få bort organiskt material.

  28. Å andra sidan...
    En porstorlek på 20 nanometer-

  29. -får bort
    nästan alla mikroorganismer.

  30. Norovirus, som vi har fått höra om
    i dag, är ungefär 38 nm i diameter.

  31. Så om du har ett membran som tar bort
    allt som är större än 20 nm-

  32. -får du bort det mesta av dem.

  33. Detta kan kombineras med fällnings-
    kemikalier för att ge förbättringar.

  34. Det kommer ni att få höra av nästa
    talare, som håller på att bygga det.

  35. Vill man slippa fällningskemikalier
    kan man använda nanofilter.

  36. Här är övergången mellan tätt ultra-
    filter och nanofilter varierande.

  37. Man brukar inte säga
    att nanofilter har porer.

  38. Det är ett material
    där vatten går igenom-

  39. -men som är i vägen för andra ämnen.

  40. Det som blir kvar är
    de divalenta jonerna-

  41. -vilket är en fördel
    i våra mjuka vatten i Sverige.

  42. En nackdel är att vissa av dem
    tar bort upp till 20 % av hårdheten.

  43. För andra kan det vara en fördel
    att få en extra avhärdningseffekt.

  44. Och så har vi omvänd osmos. Om vi
    måste återanvända vårt avloppsvatten-

  45. -eller när vi vill avsalta,
    så kan vi använda omvänd osmos.

  46. Det är fantastiskt-

  47. -för omvänd osmos kan vi använda för
    att få bara vatten, och inget annat.

  48. Om du avsaltar vatten med omvänd
    osmos får du bort 98 % av havssaltet-

  49. -och allt som är större,
    vilket är allt annat i vattnet.

  50. Men när vi tätar membranet
    behöver vi mer tryck-

  51. -vilket gör det mer energikrävande.

  52. För ultrafilter behövs normalt inte
    ens tryck på 1 bar-

  53. -för att trycka igenom vattnet. Med
    omvänd osmos kan vi behöva 100 bar.

  54. Kanske inte vid bräckt vatten,
    men om man avsaltar havsvatten.

  55. Nanofilter ligger kanske på 5 bar.

  56. När vi funderar på membrantjocklek-

  57. -ska vi också fundera på membrantyp.

  58. Det mest använda för dricksvatten
    är spirallindat membran.

  59. Det är stora membranark som har lagts
    ovanpå varandra med ett nät emellan-

  60. -och rullats ihop. Sen trycker man
    vattnet mellan de ihoprullade arken.

  61. Näten gör att det blir stabilt,
    så membranen klarar höga tryck.

  62. Det är ofta därför de används
    för avsaltning och omvänd osmos-

  63. -men också ofta för nanofilter.

  64. Däremot kan det fastna mycket i näten
    så man kan få problem med beläggning.

  65. Det kan vara organiskt material som
    fastnar i näten och på membranytan.

  66. Membranen kan inte backspolas.

  67. Man kan bara spola dem, och p.g.a.
    näten får man kanske inte bort allt.

  68. Däremot klarar de
    relativt höga flöden.

  69. Som alternativ finns hålfibermembran.

  70. Dem har vi sett exempel på.

  71. Det är långa fibrer. Vattnet går in i
    och sen ut genom fibrerna-

  72. -eller från utsidan av fibrerna och
    in för att sen sugas ut från insidan.

  73. En sån här
    har ungefär 10 000-15 000 fibrer.

  74. Den är ungefär så här tjock.

  75. De här fibrerna
    kan dessvärre gå sönder.

  76. Jag har sett det i mina försök.

  77. Det är lättare att upptäcka problem
    med de här, än med de spirallindade.

  78. Man kan testa integriteten, som man
    säger. Man kan se om det är sönder.

  79. Det är mycket svårare
    med de spirallindade.

  80. Det är en fördel
    att kunna kontrollera dem-

  81. -för i mina försök såg jag
    att om EN av fibrerna gick sönder-

  82. -så gick 2 % av vattnet i modulen
    genom den fibern.

  83. Så det är bra att hålla koll på
    att det är helt.

  84. Det här var inte ultrafilter, utan
    det var högre tryck, ungefär 3 bar.

  85. Det är bra att komma ihåg.

  86. De höga trycken kan tala emot
    nanofilter och bättre membran-

  87. -därför gjorde jag
    en förenklad livscykelanalys-

  88. -och kollade på klimatpåverkan
    från tre olika processer.

  89. Jag utgick
    från Ringsjöverkets data från 2015.

  90. Det var Nuvarande process,
    Hålfiber-UF och Hålfibernanofilter-

  91. -som vi kommer att få höra mer om,
    för Östersund kollar på dem.

  92. Genom att se hur mycket ekvivalenser
    av gram koldioxid som de släppte ut-

  93. -kunde vi se vilken klimatpåverkan
    mer energikrävande processer har.

  94. Vi börjar med tvättkemikalierna.
    Vi hade saltsyra-

  95. -natriumhypoklorit, och så...

  96. Ultrafiltren behöver tvättas mer
    än nanofiltren-

  97. -för i ultrafilteranläggningen
    används en fällningskemikalie-

  98. -som behöver tvättas bort.

  99. Kalk är väldigt påverkande
    på klimatet.

  100. Det kan undvikas, men vi behöver det.

  101. Man slapp fällningskemikalier
    med nanofiltret-

  102. -och minskade dosen
    fällningskemikalier med ultrafiltret.

  103. Med fällningskemikalien blir påverkan
    mycket större för nuvarande process.

  104. Om man lägger energin ovanpå det...
    Med Sveriges förnyelsebara energi-

  105. -är påverkan väldigt liten.
    Även om vi måste skaffa nya membran-

  106. -så har det ganska liten påverkan.

  107. Använd inte det här som argument
    för att välja nanofilter-

  108. -och ha inte som motargument-

  109. -att det skulle vara mindre
    miljövänligt.

  110. Om du nu undrar vilket membran som är
    bäst att välja, har jag inget svar.

  111. Vi är ingenjörer, och vi vet
    att om du söker en lösning-

  112. -så måste du ställa frågor.

  113. Du måste fråga dig
    vad du vill avskilja med din process.

  114. Vi har ju pratat om PFAS också.

  115. Täta nanofilter och omvänd osmos
    tar givetvis bort det-

  116. -men vi vet inte hur det är
    med grövre nanofilter än.

  117. Det hade jag
    väldigt gärna velat veta mer om.

  118. Det vill säkert ni också.

  119. Man måste också fundera på hur mycket
    man har av ämnen som ska avskiljas.

  120. Om man tar THC... Om du har ett verk
    med 50...nej, 5 mg/l THC-

  121. -räcker ett ultrafilter med fällning,
    för det halverar mängden.

  122. Då blir det 2,5 mg/l, och det räcker.

  123. Men om man har 10-12
    räcker inte hälften.

  124. Då behöver vi fundera på en bättre
    lösning, eller en kombinerad lösning.

  125. Sen kan det finnas olika behov
    av kemikalieanvändning.

  126. Det kan också påverka ditt beslut.

  127. Jag jobbade på Ringsjöverket,
    som har ett intressant problem.

  128. Om man använder nanofilter har man en
    cirkulationsström som behöver tömmas.

  129. Det blir höga THC-nivåer,
    så man måste släppa ut lite.

  130. Ringsjöverket ligger 10 mil från sjön
    så man kan inte putta tillbaka det.

  131. Att släppa ut det i Ringsjön,
    som är ett annat ekosystem-

  132. -är inte alls aktuellt.

  133. Det är ett intressant problem,
    som kan vara bra att ha i åtanke.

  134. Som jag också nämnde: Vill vi
    integritetstesta, och hur ofta?

  135. Det är också avgörande.
    Likaså kostnaden.

  136. Vi kan få bort allt med membranen.

  137. Frågan är
    vad vi är beredda att betala.

  138. Tack för mig!

  139. Textning: Maria Åhman
    www.btistudios.com

Vill du länka till en del av programmet? Välj starttid där spelaren ska börja och välj sluttid där den ska stanna. 

Länken till ditt klipp hamnar i rutan "Länk till klipp".

Fantastiska membran - och hur man använder dem

Produktionsår:
Längd:
Tillgängligt till:

Vad kan moderna membran filtrera bort ur vårt dricksvatten? Angelica Lidén från Lunds tekniska högskola och Sydvatten AB berättar om det senaste inom membrantekniken. Inspelat den 27 april 2017 på Chalmers tekniska högskola, Göteborg. Arrangör: Svenskt Vatten.

Ämnen:
Teknik > Vatten och avlopp
Ämnesord:
Dricksvatten, Teknik, Teknisk hygien, Vattenrening
Utbildningsnivå:
Högskola

Alla program i UR Samtiden - Nationella dricksvattenkonferensen 2017

Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Nationella dricksvattenkonferensen 2017

Om Svenskt Vatten

Vad har spagetti med vattenrening att göra, och hur många varv runt jordklotet räcker ledningarna i det svenska vattennätet? Henrik Kant från Kretslopp och vatten i Göteborgs stad och Magnus Montelius från branschorganisationen Svenskt Vatten berättar. Inspelat den 26 april 2017 på Chalmers tekniska högskola, Göteborg. Arrangör: Svenskt Vatten.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Nationella dricksvattenkonferensen 2017

Att säkra dricksvattenförsörjningen på lång sikt

Vad krävs för att säkra dricksvattenförsörjningen? Magnus Montelius från branschorganisationen Svenskt Vatten svarar på frågan genom att titta på statistik och analyser utifrån hållbarhetsindex. Inspelat den 26 april 2017 på Chalmers tekniska högskola, Göteborg. Arrangör: Svenskt Vatten.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Nationella dricksvattenkonferensen 2017

Att säkra Gävles vattenförsörjning

Vilka utmaningar står man för i Gävle när det gäller att säkra vattenförsörjningen? Karolina Stenroth från Gästrike Vatten berättar om detta arbete, där man titt som tätt stöter på patrull i form av allt från dieselläckage till sjunkande grundvattennivåer. Inspelat den 26 april 2017 på Chalmers tekniska högskola, Göteborg. Arrangör: Svenskt Vatten.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Nationella dricksvattenkonferensen 2017

Skellefteås framtida dricksvattenförsörjning

Står vattenförsörjning i vägen för kommuners strävan att växa? I Skellefteå vill man växa från 72000 till 80000 invånare till år 2030. Stefan Johansson, avdelningschef vid Vatten & Avfall i Skellefteå kommun, redogör för arbetet med att säkra dricksvattnet för dessa människor och regionens framtid. Inspelat den 26 april 2017 på Chalmers tekniska högskola, Göteborg. Arrangör: Svenskt Vatten.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Nationella dricksvattenkonferensen 2017

Vad gör Livsmedelsverket och Nationella vattenkatastrofsgruppen?

Hur övar man inför en vattenkris? Christina Nordenstam från Livsmedelsverket berättar om vilka åtgärder och planer Livsmedelsverket och Nationella vattenkatastrofgruppen (VAKA) genomför för att förbereda kommuner på eventuella vattenkriser. Inspelat den 26 april 2017 på Chalmers tekniska högskola, Göteborg. Arrangör: Svenskt Vatten.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Nationella dricksvattenkonferensen 2017

Att säkra dricksvattenförsörjningen i framtidens Linköping

Hur möter man en kommuns behov av att kunna växa? Helena Stavklint från Tekniska verken i Linköping berättar om hur man säkrat framtidens vattenförsörjning. Inspelat den 26 april 2017 på Chalmers tekniska högskola, Göteborg. Arrangör: Svenskt Vatten.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Nationella dricksvattenkonferensen 2017

Kommunikation om vattenbrist

Hur kommunicerar man när människor måste spara på vatten? Tillgången till vatten är något som de flesta i Sverige tar för givet. Jenny Holmgren från Kalmar Vatten berättar om det arbete man gjorde när vattenbristen på Öland var akut 2016. Inspelat den 26 april 2017 på Chalmers tekniska högskola, Göteborg. Arrangör: Svenskt Vatten.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Nationella dricksvattenkonferensen 2017

Hur kunde PFAS-skandalen i Ronneby hända?

Vem bär ansvaret när alla skyller på varandra? Johanna Alkan Olsson, lektor i miljövetenskap vid Lunds universitet, har tittat närmare på miljögiftskandalen i Ronneby. Hur många år medborgarna i Ronneby druckit förorenat vatten håller man fortfarande på att undersöka. Inspelat den 26 april 2017 på Chalmers tekniska högskola, Göteborg. Arrangör: Svenskt Vatten.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Nationella dricksvattenkonferensen 2017

Norovirus i vatten - vad vet vi?

Elisabeth Hallin från Folkhälsomyndigheten berättar om hur det forskas för fullt för att ta fram sätt att kontrollera virus i vårt dricksvatten. Norovirus är viruset som orsakar det vi kallar vinterkräksjukan. Inspelat den 26 april 2017 på Chalmers tekniska högskola, Göteborg. Arrangör: Svenskt Vatten.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Nationella dricksvattenkonferensen 2017

Reviderade dricksvattenföreskrifter

Agneta Tollin från Livsmedelsverket går grundligt igenom det förslag på revidering av dricksvattenföreskrifterna som Livsmedelsverket lägger fram våren 2017. Inspelat den 26 april 2017 på Chalmers tekniska högskola, Göteborg. Arrangör: Svenskt Vatten.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Nationella dricksvattenkonferensen 2017

Riskbaserat beslutsstöd

Hur kan man bedöma vad som blir mest samhällsekonomiskt: kostnader för sjukskrivningar eller säkerhetshöjande åtgärder för vårt dricksvatten? Viktor Bergion från Chalmers berättar om ett forskningsprojekt för att ta fram ett beslutsstöd för denna fråga. Inspelat den 27 april 2017 på Chalmers tekniska högskola, Göteborg. Arrangör: Svenskt Vatten.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Nationella dricksvattenkonferensen 2017

Mikrobiologisk riskbedömning av dricksvattenförsörjning

Hur riskbedömer man mikrobakterier i ytvattnet? Thomas Pettersson från Chalmers går igenom QMRA-verktyget för att analysera mikrobiologiska risker i dricksvattenförsörjningen. Detta verktyg ger dricksvattenproducenter möjlighet att laborera med olika scenarier, allt ifrån det aktuella läget till att det värsta tänkbara händer. Inspelat den 2 april 2017 på Chalmers tekniska högskola, Göteborg. Arrangör: Svenskt Vatten.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Nationella dricksvattenkonferensen 2017

Risken för magsjuka vid problem med ledningsnätet

Kan man bli magsjuk av dricksvatten? Melle Säve Söderbergh från Livsmedelsverket presenterar resultat från en färsk studie om hur störningar på våra ledningsnät påverkar mikrobakteriella förekomster i dricksvattnet. Inspelat den 27 april 2017 på Chalmers tekniska högskola, Göteborg. Arrangör: Svenskt Vatten.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Nationella dricksvattenkonferensen 2017

Fantastiska membran - och hur man använder dem

Vad kan moderna membran filtrera bort ur vårt dricksvatten? Angelica Lidén från Lunds tekniska högskola och Sydvatten AB berättar om det senaste inom membrantekniken. Inspelat den 27 april 2017 på Chalmers tekniska högskola, Göteborg. Arrangör: Svenskt Vatten.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Nationella dricksvattenkonferensen 2017

Fällning över ultrafibermembran

Alexander Keucken från Vatten & Miljö i Väst AB berättar hur de stora vattenburna sjukdomsutbrotten i norra Sverige gav oväntad hjälp när ett forskarlag skulle kommunicera acceptabel risk inom dricksvattenförsörjning. Han förklarar hur ett ultrafibermembran är konstruerat och hur man har gått från ett forskningsprojekt till en fullskalig vattenreningsanläggning med ultrafibermembran. Inspelat den 27 april 2017 på Chalmers tekniska högskola, Göteborg. Arrangör: Svenskt Vatten.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Visa fler

Mer högskola & teknik

Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Stöd att uppfatta, lära och minnas

Framtiden är redan här

Teknikinspiratören Daniel Erkstam menar att de bästa hjälpmedlen är de som inte märks så mycket men som tillför något som underlättar livet. Från FKS inspirationsdagar på ABF i Stockholm 10-11 mars 2014. Arrangör: Föreningen för kognitivt stöd.

Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
LyssnaBildningsbyrån - Kina

Peking på hjul

I det en gång så cykeltäta Peking trängs idag lika många bilar som finns i hela Sverige. Ibland är luftföroreningarna så svåra att flyg får ställas in och motorvägar stängas av. Men nu satsar Peking på att begränsa biltrafiken och bygga ut kollektivtrafiken.

Fråga oss