Titta

UR Samtiden - Nationella dricksvattenkonferensen 2017

UR Samtiden - Nationella dricksvattenkonferensen 2017

Om UR Samtiden - Nationella dricksvattenkonferensen 2017

Föreläsningar och samtal från den nationella dricksvattenkonferensen 2017. Frågor som tas upp är bland annat vattenbrist, vattenförsörjning samt kemiska och mikrobiologiska risker. Inspelat den 26-27 april 2017 på Chalmers tekniska högskola, Göteborg. Arrangör: Svenskt Vatten.

Till första programmet

UR Samtiden - Nationella dricksvattenkonferensen 2017 : Fällning över ultrafibermembranDela
  1. Skulle man veckla upp alla
    hålrumsmembran, 15 000 per modul-

  2. -skulle det motsvara
    20 350 kvadratmeter.

  3. Det är ungefär två fotbollsplaner.

  4. Jag tänkte inleda
    med en liten praktisk demonstration-

  5. -av de omtalade hålrumsmembranen.

  6. Så här ser hålrumsmembranen ut.

  7. De här får man föreställa sig
    som perforerade sugrör.

  8. Öppningarna motsvarar 20 nanometer.

  9. Det säger kanske inte så mycket.

  10. Vi tänker oss ett mänskligt hårstrå,
    som ligger på hundra mikrometer.

  11. Membranets porstorlek
    är 5 000 gånger mindre.

  12. Filtreringsprincipen var in och ut.

  13. Vi har också hört
    att hålrumsmembranen är trycksatta.

  14. De här funkar inte,
    om vi sätter tryck på dem.

  15. Vad man gör är
    att man paketerar hålrumsmembranen-

  16. -och arrangerar dem i ett plasthölje,
    som ni ser här.

  17. Sen fixerar man hålrumsmembranen
    på varsin sida-

  18. -med en epoxi-ingjutning,
    som man ser här.

  19. I centrumdelen
    har vi en slitsad kanal-

  20. -där man samlar det filtrerade
    vattnet, som också kallas "permeat".

  21. Hela den här enheten
    kallas för en membranmodul.

  22. Den har en diameter
    på 220 millimeter-

  23. -och en längd på ungefär 1,5 meter.

  24. Membranmodulen skjuts in i ett tryck-
    rör som ofta har fler membranmoduler.

  25. Då kopplar man ihop de här modulerna-

  26. -med en interkonnektor,
    försedd med en o-ring.

  27. Om vi inte har den, finns risk
    att råvattnet sipprar igenom-

  28. -och därmed kontaminerar
    det här filtrerade vattnet.

  29. En viktig detalj.
    Jag återkommer till den senare.

  30. Så...

  31. När man står med sin färdiga process-
    anläggning glömmer man vägen dit.

  32. I vårt fall tog resan från pilot till
    fullskaleanläggning drygt sex år.

  33. Vi startade 2010,
    och fick rätt oväntad hjälp-

  34. -"tack vare" de stora vattenburna
    sjukdomsutbrotten i norra Sverige.

  35. Det underlättade när vi kommunicerade
    risker med dricksvattenförsörjning.

  36. Vi hade i det sammanhanget
    mycket stor hjälp-

  37. -av Olof Bergstedt
    på Göteborg kretslopp och vatten-

  38. -som hjälpte oss
    att sätta riskanalyserna-

  39. -i ett samhällsekonomiskt perspektiv-

  40. -när vi skulle kommunicera det med
    kommunstyrelsen i respektive kommun.

  41. Vi satsade också
    mycket tid och pengar-

  42. -på pilotstudier i egen regi.

  43. Totalt avverkade vi
    tre pilotanläggningar-

  44. -där vi jämförde konventionell
    sandfilterteknik med membranteknik.

  45. Det tog ytterligare två år
    att för- och detaljprojektera-

  46. -och sen genomlida
    en ganska avancerad upphandling-

  47. -innan det var dags
    att bygga anläggning.

  48. Den effektiva byggtiden
    var ungefär 1,5 år.

  49. Resultaten av den här resan är
    att vi faktiskt har två anläggningar:

  50. En eminent testanläggning, en real-
    istisk avbild av fullskaleprocessen-

  51. -som användes under byggperioden.
    Vi gjorde en processvalidering.

  52. Vi körde den
    medan den var under tillverkning.

  53. Och slutligen en fullskaleanläggning.

  54. Den driftsattes
    i slutet av november förra året.

  55. Hur ser beredningen ut nu,
    på Kvarnagårdens vattenverk-

  56. -som försörjer drygt 90 %
    av alla abonnenter i Varbergs kommun?

  57. Vi processar ett blandat råvatten
    som består av 80 % ytvatten-

  58. -och 20 % grundvatten.

  59. Ytvattentäkt
    har visar de senaste decennierna-

  60. -en tendens till brunifiering, med
    andra ord stigande halter av humus.

  61. Det har slagit igenom i dricksvattnet
    och gett en missfärgning-

  62. -som lett till frekventa klagomål.

  63. Det är inte hälsofarligt, men
    estetiskt har det inte varit lyckat.

  64. Vi har haft ett dricksvatten
    med en champagneliknande nyans-

  65. -om man är lite mer romantisk.

  66. Råvattnet passerar snabbfilter.

  67. Sen tillämpar vi ultrafiltermembran
    i kombination med direktfällning-

  68. -alkalisering, UV-behandling
    och slutligen tillsätter vi kloramin.

  69. Vattenverket är ett ytvattenverk och
    ska ha två mikrobiologiska barriärer.

  70. Med det här konceptet har vi två
    oberoende mikrobiologiska barriärer.

  71. Ett avskiljande med membran,
    och ett inaktiverande med UV.

  72. Dessutom får vi en effektiv reduktion
    av naturligt organiskt material-

  73. -som jag fortsättningsvis kallar NOM-

  74. -genom den direktfällning
    som vi tillämpar med UF-membran.

  75. Konceptet innebär
    multipel barriärfunktion-

  76. -och en effektiv NOM-avskiljning.

  77. Hur har vi då applicerat tekniken?

  78. Vi har valt en tvåstegsprocess.

  79. Det innebär att när vi backspolar
    membranen i det första steget-

  80. -hydrauliskt,
    med redan filtrerat vatten-

  81. -så filtreras backspolningsvattnet
    ytterligare i det andra steget.

  82. Bilden visar vår processbyggnad-

  83. -där vi har placerat
    den nya membrananläggningen.

  84. Om man tar bort skalet ser man en
    byggnad som består av flera våningar.

  85. Om man zoomar in ytterligare ser man
    det första steget på marknivå.

  86. Det sträcker sig över två våningar.

  87. Det är fyra processlinjer
    i det första steget.

  88. Den har en bredd på sju meter
    och en höjd på fem meter.

  89. Vi använder liggande membranmoduler
    i det här fallet.

  90. Det andra steget
    är placerat i källaren.

  91. Då är det frågan om
    vertikal uppställning.

  92. Det är totalt 370 moduler.

  93. Skulle man veckla upp alla
    hålrumsmembran, 15 000 per modul-

  94. -skulle det motsvara
    20 350 kvadratmeter.

  95. Det är ungefär två fotbollsplaner.

  96. Det har vi pressat in
    i en byggareal som är 350 kvadrat.

  97. Det är en ganska kompakt sak.

  98. Kapaciteten på anläggningen
    är 1080 kubik i timmen.

  99. Då pratar vi permeatflöde.

  100. Hur övervakar vi nu
    denna nya beredning?

  101. Vi har satsat på en rätt omfattande
    analystavla, som ni ser på bilden.

  102. Den är bestyckad
    med ett antal olika on-linemätare.

  103. Vi har två kategorier.

  104. Gällande den mikrobiologiska barriär-
    verkan gör vi integritetstester.

  105. Vi trycksätter membranet
    och mäter ett diffusionsflöde.

  106. Ett blött membran
    har ett litet flöde.

  107. Är det några defekter
    är det väldigt tydligt och kännbart.

  108. Vi använder lågturbiditetsmätare
    för att upptäcka större fel-

  109. -till exempel i en konnektor,
    om en o-ring skulle gå av.

  110. Vi har också partikelräknare on-line.

  111. De hjälper oss att få en uppfattning
    om inte så uppenbara fel-

  112. -till exempel en smygande
    porstorleksförändring över tid.

  113. Vi använder oss vidare av
    labbanalyser av viruslika partiklar-

  114. -med en metod som utvecklats
    på laboratoriet i Varberg.

  115. I Göteborg, förlåt,
    på Lackarebäcks vattenverk.

  116. Vid NOM-avskiljning
    används två UV/Vis-spektrofotometrar.

  117. De mäter bland annat färg och
    UV-absorbens vid en fast våglängd.

  118. I vårt fall är det 254 nanometer.

  119. Vi använder även här labbanalyser
    för att analysera bulkparametrar-

  120. -till exempel totalorganiskt kol.

  121. Vi har fluorescens till hjälp, och
    även vätskekromatografiska analyser.

  122. Lite resultat: Gällande barriär-
    verkan ställde vi krav på fyra log.

  123. Två log ger 99 % virusavskiljning.

  124. Vi har sett
    i de analyser vi gjort hittills-

  125. -att vi ligger på en logreduktion
    för virus motsvarande fem log.

  126. Det är oavsett driftförhållanden
    och driftlägen.

  127. Vi har givetvis tagit prover
    under en filtreringscykel-

  128. -direkt efter en backspolning
    med bara permeat-

  129. -och även efter kemisk membrantvätt.

  130. Det viktiga är att vi har membran-
    verkan och barriärverkan oavsett.

  131. NOM-avskiljning, ja...

  132. Jämförelsemätningar har gjorts
    på råvatten, utgående vatten-

  133. -och ute på ledningsnätet.

  134. De här staplarna
    visar löst organiskt kol - DOC.

  135. Före vi gick i gång med membran-

  136. -så hade vi nästan ingen avskiljning
    alls i utgående dricksvatten.

  137. Det följer med också i ledningsnätet.

  138. När vi gick i gång med membran
    i kombination med koagulering-

  139. -har vi gått ner i DOC-halt
    motsvarande 35 %.

  140. Om vi zoomar in och ser vilka
    NOM-fraktioner vi kan hålla tillbaka-

  141. -är det framför allt
    de stora, högmolekylära fraktionerna-

  142. -bland annat biopolymerer
    och humussubstanser.

  143. Små, lågmolekylära NOM-fraktioner
    passerar fortfarande membranet.

  144. Det hänger ihop
    med membranets porstorlek, "cut-off".

  145. Jag skulle egentligen kunna sluta nu.

  146. Vi står där med ett vattenverk
    med jättefin beredning.

  147. Vi har barriärverkan
    och NOM-avskiljning.

  148. Är det nåt annat som vi får tänka på?

  149. Ja, det är vår förpackning:
    ledningsnätet.

  150. I ledningsnätet har det utvecklats
    en biofilm under decennier-

  151. -som har vant sig
    vid en viss dricksvattenkvalité.

  152. Här kommer vi och nästan under
    en natt ändrar på förutsättningar.

  153. Vad är effekterna i ledningsnätet-

  154. -när vi går från ett organiskt rikt-

  155. -till
    ett organiskt fattigt dricksvatten?

  156. Det är frågan om en lägre NOM-halt
    och en förändring av NOM-fraktioner-

  157. -när det gäller deras sammansättning.

  158. Förändras biofilmens sammansättning?

  159. Påverkas vattenkvalitén negativt?

  160. Tilltar den mikrobiella korrosionen
    av vårt ledningsmaterial?

  161. Den här bilden visar ett plaströr där
    vi på insidan har en tunn biofilm.

  162. Om vi då ingenjörsmässigt tänker
    lite mer schematiskt på det här-

  163. -och tänker vad det är för situation
    i det här ledningsröret-

  164. -så har vi klart i båda fallen,
    före och efter den nya beredningen-

  165. -biofilm som visas med grön färg.

  166. Vattenfloran
    som flödar i det här röret-

  167. -består av mikroorganismer före UF
    som passerat denna beredning-

  168. -plus de mikroorganismer
    som frisätts i biofilmen.

  169. Efter UF-beredning skickas ett nästan
    cellfritt vatten från vattenverket-

  170. -men vi har ännu mikroorganismerna
    som frisätts från biofilmen.

  171. Dessutom har vi ändrat närings-
    situationen för mikroorganismerna.

  172. Den domineras framför allt
    av lågmolekylärt organiskt kol-

  173. -som kommer från vattenverket.

  174. Vilka verktyg kan man använda för att
    följa upp förändringar i ledningarna?

  175. Den här bilden visar
    ett filterpapper.

  176. Den har tagits
    med ett svepelektronmikroskop.

  177. De gula ringarna är bakterier
    som har fastnat på filterpappret-

  178. -efter att man har filtrerat
    dricksvatten på Kemicentrum i Lund.

  179. Ni ser att det är bakterier
    av olika storlek och utseende.

  180. Vi har använt oss av
    DNA-baserad flödescytometri.

  181. Där får man fram totalt antal
    bakterier, andelen levande bakterier-

  182. -och en profilering
    av bakteriefloran.

  183. Allt får man fram inom en timme.

  184. Det kan man jämföra med de
    konventionella kultiveringsmetoderna-

  185. -som tar flera dygn.

  186. Vi tog ett fingeravtryck innan vi
    gick i gång med den nya beredningen.

  187. På y-axeln ser ni antalet bakterier-

  188. -och på x-axeln fluorecenssignaler-

  189. -som korreleras till DNA-mängden.

  190. Vi har en liten skiljegräns.

  191. På vänstra sidan har vi bakterier
    med mindre DNA-mängd.

  192. På högra sidan har vi bakterier
    med högre DNA-mängd.

  193. Det här kan man också översätta
    till storleken av genom.

  194. Vi har ett relativt jämförbart
    DNA-avtryck för samtliga prover.

  195. Om man lägger dem över varann ser man
    en lite högre DNA-mängd i råvattnet.

  196. Det var kanske inte oväntat.

  197. Nu har vi gjort den systematiska
    uppföljningen med flödescytometri.

  198. Igen, schematiskt. Vi har
    två provpunkter på vattenverket:

  199. Matarvatten
    och utgående dricksvatten.

  200. Sen är det tre punkter
    ute på ledningsnätet.

  201. Vi har totalt antal bakterier
    per milliliter-

  202. -andelen levande och även andelen
    bakterier med hög DNA-mängd.

  203. Vi går i gång med hur det såg ut
    innan vi hade den nya beredningen.

  204. Det är de här nivåerna. Det är nästan
    ingen reduktion av antalet bakterier-

  205. -i utgående vatten.
    Detsamma blev det ut i ledningsnätet.

  206. Sen sparkade vi i gång
    den nya beredningen.

  207. Vi ser en drastisk minskning av
    antalet bakterier i utgående vatten.

  208. Vi har samma bild på ledningsnätet.

  209. Vi gick vidare med provdriften
    och en stabiliserad beredning.

  210. Vi ser en ytterligare minskning
    av antalet celler på utgående vatten.

  211. Vi har ungefär samma reaktion
    ute på ledningsnätet.

  212. Vi ser också inbördes en förändring
    gällande andelen levande bakterier-

  213. -och mängden DNA hos bakterierna.

  214. Det finns en episod,
    det röda på provpunkt fem.

  215. Det uppkom när man spolade ledningar
    uppströms från provpunkten.

  216. Zoomar man in det ytterligare,
    och tittar på utgående dricksvatten-

  217. -och den provpunkt
    som är längst ifrån vattenverket...

  218. Innan vi började med en ny beredning
    hade vi liknande fingeravtryck.

  219. Men sen, med den nya beredningen-

  220. -har vi fått en tydlig förskjutning
    av DNA-profilerna.

  221. Vad säger det här, nu?

  222. Vi har en biofilm som är i ett slags
    invändnings- och omställningsfas.

  223. Samtidigt har vi inte sett
    några alarmerande tecken-

  224. -på biofilmslossning
    eller avstötning.

  225. Inte heller
    en oönskad florasammansättning-

  226. -som kanske skulle kunna påverka
    vattenkvalitén på ett negativt sätt.

  227. Jag stannar där.

  228. Textning: Frida Jorlin
    www.btistudios.com

Hjälp

Stäng

Skapa klipp

Klippets starttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.

Klippets sluttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.Sluttiden behöver vara efter starttiden.

Bädda in ditt klipp:

Bädda in programmet

Du som arbetar som lärare får bädda in program från UR om programmet ska användas för utbildning. Godkänn användarvillkoren för att fortsätta din inbäddning.

tillbaka

Bädda in programmet

tillbaka

Fällning över ultrafibermembran

Produktionsår:
Längd:
Tillgängligt till:

Alexander Keucken från Vatten & Miljö i Väst AB berättar hur de stora vattenburna sjukdomsutbrotten i norra Sverige gav oväntad hjälp när ett forskarlag skulle kommunicera acceptabel risk inom dricksvattenförsörjning. Han förklarar hur ett ultrafibermembran är konstruerat och hur man har gått från ett forskningsprojekt till en fullskalig vattenreningsanläggning med ultrafibermembran. Inspelat den 27 april 2017 på Chalmers tekniska högskola, Göteborg. Arrangör: Svenskt Vatten.

Ämnen:
Teknik > Vatten och avlopp
Ämnesord:
Dricksvatten, Teknik, Teknisk hygien, Vattenrening
Utbildningsnivå:
Högskola

Alla program i UR Samtiden - Nationella dricksvattenkonferensen 2017

Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Nationella dricksvattenkonferensen 2017

Om Svenskt Vatten

Vad har spagetti med vattenrening att göra, och hur många varv runt jordklotet räcker ledningarna i det svenska vattennätet? Henrik Kant från Kretslopp och vatten i Göteborgs stad och Magnus Montelius från branschorganisationen Svenskt Vatten berättar. Inspelat den 26 april 2017 på Chalmers tekniska högskola, Göteborg. Arrangör: Svenskt Vatten.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Nationella dricksvattenkonferensen 2017

Att säkra dricksvattenförsörjningen på lång sikt

Vad krävs för att säkra dricksvattenförsörjningen? Magnus Montelius från branschorganisationen Svenskt Vatten svarar på frågan genom att titta på statistik och analyser utifrån hållbarhetsindex. Inspelat den 26 april 2017 på Chalmers tekniska högskola, Göteborg. Arrangör: Svenskt Vatten.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Nationella dricksvattenkonferensen 2017

Att säkra Gävles vattenförsörjning

Vilka utmaningar står man för i Gävle när det gäller att säkra vattenförsörjningen? Karolina Stenroth från Gästrike Vatten berättar om detta arbete, där man titt som tätt stöter på patrull i form av allt från dieselläckage till sjunkande grundvattennivåer. Inspelat den 26 april 2017 på Chalmers tekniska högskola, Göteborg. Arrangör: Svenskt Vatten.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Nationella dricksvattenkonferensen 2017

Skellefteås framtida dricksvattenförsörjning

Står vattenförsörjning i vägen för kommuners strävan att växa? I Skellefteå vill man växa från 72000 till 80000 invånare till år 2030. Stefan Johansson, avdelningschef vid Vatten & Avfall i Skellefteå kommun, redogör för arbetet med att säkra dricksvattnet för dessa människor och regionens framtid. Inspelat den 26 april 2017 på Chalmers tekniska högskola, Göteborg. Arrangör: Svenskt Vatten.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Nationella dricksvattenkonferensen 2017

Vad gör Livsmedelsverket och Nationella vattenkatastrofsgruppen?

Hur övar man inför en vattenkris? Christina Nordenstam från Livsmedelsverket berättar om vilka åtgärder och planer Livsmedelsverket och Nationella vattenkatastrofgruppen (VAKA) genomför för att förbereda kommuner på eventuella vattenkriser. Inspelat den 26 april 2017 på Chalmers tekniska högskola, Göteborg. Arrangör: Svenskt Vatten.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Nationella dricksvattenkonferensen 2017

Att säkra dricksvattenförsörjningen i framtidens Linköping

Hur möter man en kommuns behov av att kunna växa? Helena Stavklint från Tekniska verken i Linköping berättar om hur man säkrat framtidens vattenförsörjning. Inspelat den 26 april 2017 på Chalmers tekniska högskola, Göteborg. Arrangör: Svenskt Vatten.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Nationella dricksvattenkonferensen 2017

Kommunikation om vattenbrist

Hur kommunicerar man när människor måste spara på vatten? Tillgången till vatten är något som de flesta i Sverige tar för givet. Jenny Holmgren från Kalmar Vatten berättar om det arbete man gjorde när vattenbristen på Öland var akut 2016. Inspelat den 26 april 2017 på Chalmers tekniska högskola, Göteborg. Arrangör: Svenskt Vatten.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Nationella dricksvattenkonferensen 2017

Hur kunde PFAS-skandalen i Ronneby hända?

Vem bär ansvaret när alla skyller på varandra? Johanna Alkan Olsson, lektor i miljövetenskap vid Lunds universitet, har tittat närmare på miljögiftskandalen i Ronneby. Hur många år medborgarna i Ronneby druckit förorenat vatten håller man fortfarande på att undersöka. Inspelat den 26 april 2017 på Chalmers tekniska högskola, Göteborg. Arrangör: Svenskt Vatten.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Nationella dricksvattenkonferensen 2017

Norovirus i vatten - vad vet vi?

Elisabeth Hallin från Folkhälsomyndigheten berättar om hur det forskas för fullt för att ta fram sätt att kontrollera virus i vårt dricksvatten. Norovirus är viruset som orsakar det vi kallar vinterkräksjukan. Inspelat den 26 april 2017 på Chalmers tekniska högskola, Göteborg. Arrangör: Svenskt Vatten.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Nationella dricksvattenkonferensen 2017

Reviderade dricksvattenföreskrifter

Agneta Tollin från Livsmedelsverket går grundligt igenom det förslag på revidering av dricksvattenföreskrifterna som Livsmedelsverket lägger fram våren 2017. Inspelat den 26 april 2017 på Chalmers tekniska högskola, Göteborg. Arrangör: Svenskt Vatten.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Nationella dricksvattenkonferensen 2017

Riskbaserat beslutsstöd

Hur kan man bedöma vad som blir mest samhällsekonomiskt: kostnader för sjukskrivningar eller säkerhetshöjande åtgärder för vårt dricksvatten? Viktor Bergion från Chalmers berättar om ett forskningsprojekt för att ta fram ett beslutsstöd för denna fråga. Inspelat den 27 april 2017 på Chalmers tekniska högskola, Göteborg. Arrangör: Svenskt Vatten.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Nationella dricksvattenkonferensen 2017

Mikrobiologisk riskbedömning av dricksvattenförsörjning

Hur riskbedömer man mikrobakterier i ytvattnet? Thomas Pettersson från Chalmers går igenom QMRA-verktyget för att analysera mikrobiologiska risker i dricksvattenförsörjningen. Detta verktyg ger dricksvattenproducenter möjlighet att laborera med olika scenarier, allt ifrån det aktuella läget till att det värsta tänkbara händer. Inspelat den 2 april 2017 på Chalmers tekniska högskola, Göteborg. Arrangör: Svenskt Vatten.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Nationella dricksvattenkonferensen 2017

Risken för magsjuka vid problem med ledningsnätet

Kan man bli magsjuk av dricksvatten? Melle Säve Söderbergh från Livsmedelsverket presenterar resultat från en färsk studie om hur störningar på våra ledningsnät påverkar mikrobakteriella förekomster i dricksvattnet. Inspelat den 27 april 2017 på Chalmers tekniska högskola, Göteborg. Arrangör: Svenskt Vatten.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Nationella dricksvattenkonferensen 2017

Fantastiska membran - och hur man använder dem

Vad kan moderna membran filtrera bort ur vårt dricksvatten? Angelica Lidén från Lunds tekniska högskola och Sydvatten AB berättar om det senaste inom membrantekniken. Inspelat den 27 april 2017 på Chalmers tekniska högskola, Göteborg. Arrangör: Svenskt Vatten.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Nationella dricksvattenkonferensen 2017

Fällning över ultrafibermembran

Alexander Keucken från Vatten & Miljö i Väst AB berättar hur de stora vattenburna sjukdomsutbrotten i norra Sverige gav oväntad hjälp när ett forskarlag skulle kommunicera acceptabel risk inom dricksvattenförsörjning. Han förklarar hur ett ultrafibermembran är konstruerat och hur man har gått från ett forskningsprojekt till en fullskalig vattenreningsanläggning med ultrafibermembran. Inspelat den 27 april 2017 på Chalmers tekniska högskola, Göteborg. Arrangör: Svenskt Vatten.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Visa fler

Mer högskola & teknik

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
TittaUR Samtiden - Gruvor i fokus

Paneldebatt

De flesta experterna på seminariedagen Gruvor i fokus var nog överens om att ett gruvprojekt skulle skada Vättern och området runt omkring. Kan det finnas andra infallsvinklar? Publiken ställer frågor till experterna. Inspelat i Gränna 28 februari. Arrangörer: Aktion Rädda Vättern (ARV) med flera.

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
LyssnaBildningsbyrån - Kina

Peking på hjul

I det en gång så cykeltäta Peking trängs idag lika många bilar som finns i hela Sverige. Ibland är luftföroreningarna så svåra att flyg får ställas in och motorvägar stängas av. Men nu satsar Peking på att begränsa biltrafiken och bygga ut kollektivtrafiken.

Fråga oss