Titta

UR Samtiden - Nationella dricksvattenkonferensen 2017

UR Samtiden - Nationella dricksvattenkonferensen 2017

Om UR Samtiden - Nationella dricksvattenkonferensen 2017

Föreläsningar och samtal från den nationella dricksvattenkonferensen 2017. Frågor som tas upp är bland annat vattenbrist, vattenförsörjning samt kemiska och mikrobiologiska risker. Inspelat den 26-27 april 2017 på Chalmers tekniska högskola, Göteborg. Arrangör: Svenskt Vatten.

Till första programmet

UR Samtiden - Nationella dricksvattenkonferensen 2017 : Rening av dricksvatten - PanelsamtalDela
  1. -Alexander fixade det på sju år.
    -Det var ju tack vare Östersund.

  2. De forcerade beslutsprocessen.

  3. Nu har vi haft en konsert
    med tre satser.

  4. Tre olika föredrag som gick samman
    i en stor estetisk upplevelse.

  5. Membran kan användas
    för dricksvatten.

  6. Men är det så enkelt att det bara
    handlar om att köra i gång?

  7. Jag har en mycket kvalificerad skara
    experter som kan svara på frågorna.

  8. Jag börjar med två frågor-

  9. -och sen släpper jag in publiken
    att ställa kompletterande frågor.

  10. Så kör vi.

  11. Den första frågan är väl:
    Hur lång tid tar det egentligen-

  12. -från att man mentalt tänker sig att
    få in en membrananläggning i verket-

  13. -tills man kan säga
    att den är driftsatt?

  14. Charlotte har längst erfarenhet.

  15. Jag kanske ska presentera mig
    lite kort.

  16. Charlotte Lindstedt
    från Kretslopp och vatten.

  17. Jag har sen 2009 byggt ut
    Lackarebäcks vattenverk.

  18. Planerat för och byggt ut. Planerna
    för en ultrafilteranläggning där-

  19. -påbörjades ju långt tidigare.

  20. Vi blev färdiga med andra delen
    av ultrafilteranläggningen 2016-

  21. -så för oss är det
    ett långt perspektiv.

  22. -Helena?
    -Ja, summan blev väl fem plus tio år.

  23. Jag var också inblandad
    i Lackarebäcks vattenverk.

  24. Där var projektgenomförandet åtta år
    efter att man hade bestämt tekniken.

  25. -Men det är en process innan det.
    -Ni har trimmat det i Östersund.

  26. Nej. Vi hade Cryptohändelsen 2010,
    och det här ska vara klart 2020.

  27. Så det har inte gått i raketfart,
    men det tar ju tid.

  28. -Det är mycket att tänka på.
    -Alexander fixade det på sju år.

  29. Det var ju tack vare Östersund,
    som forcerade beslutsprocessen.

  30. Jag skulle vilja säga att man nog får
    dela upp det lite grann.

  31. Det ena är kompetensen.

  32. Man ska testa eventuella tänkbara
    beredningstekniker på hemmaplan.

  33. Göra det i egen regi, inte gå efter
    rekommendationer och schablonvärden.

  34. Och det finns två punkter
    där man inte äger frågan.

  35. Det är beslutsprocessen, när man
    lämnar över paketet till styrelsen-

  36. -och politiska beslutsfattare.

  37. Det andra är när man annonserar
    och det här går ut på upphandling.

  38. Det är också ett moment där man bara
    får hoppas att det går bra.

  39. Det är nåt att lägga på minnet, att
    det är ganska långsamma processer.

  40. Även när det är förhållandevis svåra
    situationer ursprungligen-

  41. -tar det sin tid.

  42. En annan intressant fråga är:
    Är membran den slutliga lösningen?

  43. När vi väl får in våra membran-

  44. -har vi då nått den fullständiga
    vattenkvaliteten, är vi framme då?

  45. Jag återkopplar till Angelica.
    Vad vill vi åstadkomma?

  46. Vi har en bra mikrobiologisk barriär.

  47. Vi renar mikrobiologiskt,
    men det är ju inte lösningen på allt.

  48. Då är det ju det här med de ämnena
    som vi hörde om på förmiddagen-

  49. -med toxiska och kemiska barriärer.

  50. Där verkar det kvarstå frågor
    kring hur nanofilter...

  51. Tar de grova nanofiltren det här
    eller inte?

  52. Så det är inte hela sanningen, men
    gällande fällning är det en hyfsad...

  53. Det ger bra partikelavskiljning, som
    påverkar avskiljning av lösta ämnen.

  54. Har ni pratat kemisk kvalitet eller
    var fokus på mikrobiell säkerhet?

  55. Ja, det var det i huvudsak. Det var
    inte så mycket på det kemiska.

  56. Alexander, du ändrar hela ditt
    ledningsnät. Alla bakterier muteras.

  57. Nej då, men antalet bakterier
    med mycket DNA verkar minska-

  58. -och antalet bakterier
    med kortare DNA-strängar verkar öka.

  59. Vet vi om förändringarna är
    kemiska eller mikrobiologiska?

  60. Det får vi nog återkomma till.
    Jag tror inte att vi är igenom.

  61. Fråga mig om ett år, så kanske jag
    kan ge mer specificerad information.

  62. Jag vill kommentera en annan sak.

  63. Vi som står här nu och är stolta
    ägare av nya membrananläggningar...

  64. Det finns ju ett litet aber.

  65. Hur ser det ut
    med den här barriärverkan över tiden?

  66. Hur beter sig membranmaterialet?

  67. Jag tänker inte bara på avlagringar,
    som kan ge problem ur driftsynpunkt-

  68. -utan även
    på membranmaterialet i sig.

  69. Att vi kan säkerställa att vi har
    en mikrobiologisk barriärverkan-

  70. -över en väldigt lång tidsperiod.
    Då kommer vi in på teknisk livslängd.

  71. Det har ju i båda fallen här
    också spelat stor roll-

  72. -när vi skulle handla upp teknikerna.

  73. Att vi skulle kunna få
    en viss membrangaranti.

  74. Men den sträcker sig bara
    över tio år.

  75. Anläggningar är ju inte förbruknings-
    material, så de ska hålla längre tid.

  76. Det är en faktor som man får tänka på
    när man ger sig in i membranlandet.

  77. Det är en väldigt viktig fråga, och
    jag kanske kan bjuda in publiken nu.

  78. Ebru Poulsen från Stockholm vatten.

  79. Jag tänkte ställa två frågor.
    Den ena är om material.

  80. Vi på Stockholm vatten och Norrvatten
    samarbetar med pilotförsök-

  81. -och tittar på membran själva.

  82. De polymerer som finns
    och är stora här i Europa-

  83. -är PVDF och polyetersulfon.

  84. Har ni fördjupat er i skillnaderna
    mellan de materialval som används?

  85. Nej, jag har tyvärr inte tittat
    så jättemycket på det.

  86. Har ni kommit över några studier
    där man har tittat närmare på det?

  87. Charlotte eller Helena kanske?

  88. I de upphandlingar
    som jag varit inblandad i-

  89. -har vi varit noga med att ställa
    krav kring funktionen på helheten.

  90. Sen får leverantören komma
    med det de har.

  91. Men jag tycker att keramiska membran
    är intressanta för framtiden-

  92. -just eftersom de verkar ha
    en väsentligt längre livslängd.

  93. Och ni får tio års garantitid
    på de här polymera, eller?

  94. Ja, det är de garantier som man har
    på Lackarebäck, bland annat.

  95. Vi har ju sex års drifterfarenhet
    från vår pilotanläggning-

  96. -med filtrat
    och det vi kör på full skala.

  97. Vi har sett vissa tendenser till
    igensättning, men inga konstigheter.

  98. Funktionen är bra, så långt.

  99. En annan fråga är om pilotandet.
    Vad var era största utmaningar?

  100. Nämn kanske topp tre.

  101. Det viktigaste som man kan nämna
    som ni stötte på.

  102. Vilka utmaningar är det
    att köra pilotförsök?

  103. Inga alls! Nej.

  104. Man ska nog tänka på vad man vill ha
    för standard på sin pilotanläggning.

  105. Med det menar jag
    att man väljer nivå-

  106. -så att man kan fokusera på att
    utvärdera själva beredningstekniken-

  107. -och inte hela tiden hålla på med att
    laga sin pilotanläggning i stället.

  108. Då blir ju resan helt fel.

  109. Det andra är att man kanske
    satsar lite extra pengar-

  110. -för att rationalisera
    uppföljningsarbetet.

  111. Att man väljer en automatiserings-
    och instrumenteringsgrad-

  112. -så att man får
    bättre transparens i processen-

  113. -i stället för att själv stå där
    och mödosamt tanka över mätdata-

  114. -på en liten USB-sticka.

  115. Att pilotanläggningen tillåter
    dygnet runt-drift.

  116. Att den är byggd som en stand alone-
    enhet, så den ska vara helt mobil.

  117. Att man kan koppla upp sig
    till ett eget styrsystem-

  118. -och övervaka och även köra
    anläggningen via fjärruppkoppling.

  119. Och sen är ju frågan...

  120. Hur mycket råd har man när det gäller
    den aktiva membranytan?

  121. Hur många moduler
    skulle man kunna drifta?

  122. Man får också tänka på kapaciteten.
    Vi har tillgång till en anläggning-

  123. -som har en kapacitet som ligger
    uppemot sju kubik i timmen.

  124. En annan aspekt som är önskvärd...
    Jag har diskuterat med kollegor här.

  125. Det är att man helst skulle kunna
    testa olika typer av moduler-

  126. -samtidigt i samma pilotanläggning.

  127. Det här förutsätter att man har byggt
    ett system som är kompatibelt-

  128. -så att man enkelt kan ersätta olika
    membrantyper med andra modultyper-

  129. -och slipper bygga om
    hela pilotanläggningen.

  130. Arbetsmiljön är också en aspekt.
    Vi båda har upplevt det.

  131. Att man kan röra sig
    i pilotanläggningen-

  132. -och utföra
    vanliga underhållsarbeten.

  133. Sen är det ventilation
    och lämpligt golv.

  134. Står man där några timmar och det
    börjar gunga, känns det på kvällen.

  135. Caroline Schönning på Folkhälso-
    myndigheten. Apropå backspolningen.

  136. På Lackarebäck gick det till avloppet
    men ni pratade om utsläpp i sjön.

  137. Ja, vid backspolning utan kemikalier
    går det till dagvattennätet.

  138. Finns det
    lokala smittspridningsrisker-

  139. -om man har filter som backspolas
    som är laddade med eventuella virus?

  140. Jag kan tillägga
    att vi har ett vattenverk före.

  141. Ultrafiltersteget är ett slutsteg.

  142. Vi har ju färdigt kolfiltrat
    som vi skickar till UF-anläggningen-

  143. -så det är en kemfällning innan.

  144. Östersund, ni har väl funderat på det
    eftersom ni misstänker att smittan...

  145. Det går tillbaka till källan-

  146. -men det var inte några stora
    diskussioner med myndigheten om det.

  147. Men all kemtvätt kommer att gå till
    avloppsreningsverket i spillvattnet.

  148. -En fråga till.
    -Johan Åström, Tyréns.

  149. Jag har räknat på mikrobiell
    barriärverkan i grundvattentäkter.

  150. Omättad plus mättad zon. Jag tänker
    på alla grundvattenverk i vårt land.

  151. De resultat vi har kommit fram till
    i modellering och fältstudier är-

  152. -att man kan ha virusreduktion på mer
    än 7 log också i ett grundvattenverk.

  153. Är det risk att ni nu saluför
    en ny metodik på ett sånt sätt-

  154. -att alla som sitter med grundvatten-
    verk blint sväljer en ny metodik-

  155. -i stället för att utreda
    barriärverkan i sin grundvattentäkt?

  156. Min ursprungsfråga var också
    om membrantekniken löser problemen-

  157. -eller om man ska titta
    på även andra delar av säkerheten.

  158. Till exempel
    barriärverkan från grundvatten.

  159. Man måste titta på helheten
    på den anläggning man har-

  160. -och sen se vilka behov man har
    utöver det man redan har-

  161. -så att man inte skaffar nåt onödigt.

  162. Det är ju mycket arbete och kostnader
    kopplade till det.

  163. Utvecklingen går ju framåt. Det blir
    nya problem som vi inte vet om i dag-

  164. -så det här är säkert ingen
    finallösning.

  165. Jag hade förberett fler frågor
    till panelen.

  166. En fråga
    skulle jag vilja höra era svar på.

  167. Ni har jobbat med membranteknik-
    utveckling med olika aspekter.

  168. Vad tycker ni nu är budskapet
    och framför allt önskemål-

  169. -för hur vi ska interagera med andra,
    exempelvis med Svenskt vatten-

  170. -med de olika branschorganisationerna
    som finns för industrin-

  171. -eller den ideella Föreningen vatten-

  172. -som jobbar
    med vattenintresserade människor?

  173. Är det nåt som ni saknar,
    efterlyser eller vill torgföra?

  174. Passa på nu, ni är i tv.

  175. Det kan nog vara lämpligt att börja
    med en kunskapssammanställning.

  176. Svenskt vatten har initierat
    ett sånt arbete-

  177. -som bland annat Angelica håller i.

  178. Det är bra för dem som inte har tid
    att fördjupa sig i membranteknik-

  179. -att få en manual
    med en bra översikt.

  180. För oss som har byggt tänker jag
    att det kanske vore bra om Varim-

  181. -alltså de
    på andra sidan utförandet-

  182. -kanske funderar över
    att ta fram standarder-

  183. -som kan vara till hjälp vid
    framtagande av förfrågningsunderlag.

  184. Vi har haft hjälp av underlaget som
    togs fram av Kretslopp och vatten-

  185. -som också valde att faktiskt
    publicera det i en SVU-rapport.

  186. Men det har hänt grejer. Vi har lagt
    till direktfällning över UF-membran.

  187. Det har kommit in
    nya typer av nanomembran.

  188. Skulle man kunna få det
    i nån form av standardisering-

  189. -hur man ska specificera ett sånt
    membransystem vid upphandling-

  190. -skulle det underlätta och förhindra
    onödiga omvägar p.g.a. överklagande.

  191. Jag tänker på nätverkande
    för driftande personal.

  192. Vartefter det dyker upp
    nya anläggningar de kommande åren-

  193. -så kommer fler och fler
    att få drifterfarenheter.

  194. När man har erfarenheten
    och när man är ny och behöver den-

  195. -är det bra att nätverka.

  196. Jag skulle själv tycka att det vore
    intressant med bättre förutsägelser-

  197. -för utvecklingen av
    till exempel färg i råvattentäkter-

  198. -och även patogen förekomst, när man
    ska planera hur riskerna ser ut.

  199. Den typen av kunskapssammanställning
    pågår, men den behövs verkligen.

  200. Jag tänkte just på brunifieringen.

  201. Om man kunde utreda det bättre och se
    hur långt norrut det kommer att gå.

  202. Vi har tagit höjd för att Storsjön
    kommer att få samma vattenkvalitet-

  203. -som Mälaren har i dag. Det är kanske
    onödigt högt siktat, men vi vet inte.

  204. Angelica?

  205. Jag har mest sett positiva exempel.

  206. Alla dricksvattenproducenter som gör
    det här vill dela med sig av det.

  207. Kunskapssammanställningen
    ska göra det här-

  208. -så det är jättebra att det blir
    fler såna här typer av projekt-

  209. -som Svenskt vattens kunskaps-
    sammanställning. Vi kan hjälpas åt.

  210. Slutsatserna
    av det intressanta samtalet är:

  211. Att göra pilotförsök kräver omsorg,
    och olika aspekter måste tas in.

  212. Inte minst att ha kontinuerlig drift-

  213. -som sker på ett ställe där man vill
    vistas, så att man inte undviker det.

  214. När det gäller teknikutveckling
    behöver man sammanställa prognoser.

  215. Vi behöver titta framåt när det
    gäller råvattenkvalitetutveckling.

  216. Det är spännande att Östersund säger-

  217. -att Storsjön kan utvecklas
    som Mälaren.

  218. Vi behöver nätverk för entreprenörer.

  219. Vi bör be Varim titta över om de
    vill vara med och bygga marknaden-

  220. -för membranteknik för dricksvatten.

  221. Branschorganisationerna på driftsidan
    bör se till att inte glömma dem-

  222. -som kommer att sköta anläggningarna.

  223. Det är de som gör det vanliga jobbet-

  224. -som gör att anläggningen inte håller
    i tio år, utan kanske i tjugo år.

  225. Stort tack för er medverkan.
    - Stor applåd!

  226. Textning: Lena Edh
    www.btistudios.com

Hjälp

Stäng

Skapa klipp

Klippets starttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.

Klippets sluttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.Sluttiden behöver vara efter starttiden.

Bädda in ditt klipp:

Bädda in programmet

Du som arbetar som lärare får bädda in program från UR om programmet ska användas för utbildning. Godkänn användarvillkoren för att fortsätta din inbäddning.

tillbaka

Bädda in programmet

tillbaka

Rening av dricksvatten - Panelsamtal

Produktionsår:
Längd:
Tillgängligt till:

Vilka tidsperspektiv bör man ha när man sätter igång med att bygga en reningsanläggning? Ett panelsamtal med Angelica Lidén, Alexander Keucken, Conny Simonsson, Helena Almqvist och Charlotte Lindstedt. Moderator: Kenneth Persson. Inspelat den 27 april 2017 på Chalmers tekniska högskola, Göteborg. Arrangör: Svenskt Vatten.

Ämnen:
Teknik > Vatten och avlopp
Ämnesord:
Dricksvatten, Teknik, Teknisk hygien, Vattenförsörjning, Vattenrening
Utbildningsnivå:
Högskola

Alla program i UR Samtiden - Nationella dricksvattenkonferensen 2017

Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Nationella dricksvattenkonferensen 2017

Om Svenskt Vatten

Vad har spagetti med vattenrening att göra, och hur många varv runt jordklotet räcker ledningarna i det svenska vattennätet? Henrik Kant från Kretslopp och vatten i Göteborgs stad och Magnus Montelius från branschorganisationen Svenskt Vatten berättar. Inspelat den 26 april 2017 på Chalmers tekniska högskola, Göteborg. Arrangör: Svenskt Vatten.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Nationella dricksvattenkonferensen 2017

Att säkra dricksvattenförsörjningen på lång sikt

Vad krävs för att säkra dricksvattenförsörjningen? Magnus Montelius från branschorganisationen Svenskt Vatten svarar på frågan genom att titta på statistik och analyser utifrån hållbarhetsindex. Inspelat den 26 april 2017 på Chalmers tekniska högskola, Göteborg. Arrangör: Svenskt Vatten.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Nationella dricksvattenkonferensen 2017

Att säkra Gävles vattenförsörjning

Vilka utmaningar står man för i Gävle när det gäller att säkra vattenförsörjningen? Karolina Stenroth från Gästrike Vatten berättar om detta arbete, där man titt som tätt stöter på patrull i form av allt från dieselläckage till sjunkande grundvattennivåer. Inspelat den 26 april 2017 på Chalmers tekniska högskola, Göteborg. Arrangör: Svenskt Vatten.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Nationella dricksvattenkonferensen 2017

Skellefteås framtida dricksvattenförsörjning

Står vattenförsörjning i vägen för kommuners strävan att växa? I Skellefteå vill man växa från 72000 till 80000 invånare till år 2030. Stefan Johansson, avdelningschef vid Vatten & Avfall i Skellefteå kommun, redogör för arbetet med att säkra dricksvattnet för dessa människor och regionens framtid. Inspelat den 26 april 2017 på Chalmers tekniska högskola, Göteborg. Arrangör: Svenskt Vatten.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Nationella dricksvattenkonferensen 2017

Vad gör Livsmedelsverket och Nationella vattenkatastrofsgruppen?

Hur övar man inför en vattenkris? Christina Nordenstam från Livsmedelsverket berättar om vilka åtgärder och planer Livsmedelsverket och Nationella vattenkatastrofgruppen (VAKA) genomför för att förbereda kommuner på eventuella vattenkriser. Inspelat den 26 april 2017 på Chalmers tekniska högskola, Göteborg. Arrangör: Svenskt Vatten.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Nationella dricksvattenkonferensen 2017

Att säkra dricksvattenförsörjningen i framtidens Linköping

Hur möter man en kommuns behov av att kunna växa? Helena Stavklint från Tekniska verken i Linköping berättar om hur man säkrat framtidens vattenförsörjning. Inspelat den 26 april 2017 på Chalmers tekniska högskola, Göteborg. Arrangör: Svenskt Vatten.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Nationella dricksvattenkonferensen 2017

Kommunikation om vattenbrist

Hur kommunicerar man när människor måste spara på vatten? Tillgången till vatten är något som de flesta i Sverige tar för givet. Jenny Holmgren från Kalmar Vatten berättar om det arbete man gjorde när vattenbristen på Öland var akut 2016. Inspelat den 26 april 2017 på Chalmers tekniska högskola, Göteborg. Arrangör: Svenskt Vatten.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Nationella dricksvattenkonferensen 2017

Hur kunde PFAS-skandalen i Ronneby hända?

Vem bär ansvaret när alla skyller på varandra? Johanna Alkan Olsson, lektor i miljövetenskap vid Lunds universitet, har tittat närmare på miljögiftskandalen i Ronneby. Hur många år medborgarna i Ronneby druckit förorenat vatten håller man fortfarande på att undersöka. Inspelat den 26 april 2017 på Chalmers tekniska högskola, Göteborg. Arrangör: Svenskt Vatten.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Nationella dricksvattenkonferensen 2017

Norovirus i vatten - vad vet vi?

Elisabeth Hallin från Folkhälsomyndigheten berättar om hur det forskas för fullt för att ta fram sätt att kontrollera virus i vårt dricksvatten. Norovirus är viruset som orsakar det vi kallar vinterkräksjukan. Inspelat den 26 april 2017 på Chalmers tekniska högskola, Göteborg. Arrangör: Svenskt Vatten.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Nationella dricksvattenkonferensen 2017

Reviderade dricksvattenföreskrifter

Agneta Tollin från Livsmedelsverket går grundligt igenom det förslag på revidering av dricksvattenföreskrifterna som Livsmedelsverket lägger fram våren 2017. Inspelat den 26 april 2017 på Chalmers tekniska högskola, Göteborg. Arrangör: Svenskt Vatten.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Nationella dricksvattenkonferensen 2017

Riskbaserat beslutsstöd

Hur kan man bedöma vad som blir mest samhällsekonomiskt: kostnader för sjukskrivningar eller säkerhetshöjande åtgärder för vårt dricksvatten? Viktor Bergion från Chalmers berättar om ett forskningsprojekt för att ta fram ett beslutsstöd för denna fråga. Inspelat den 27 april 2017 på Chalmers tekniska högskola, Göteborg. Arrangör: Svenskt Vatten.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Nationella dricksvattenkonferensen 2017

Mikrobiologisk riskbedömning av dricksvattenförsörjning

Hur riskbedömer man mikrobakterier i ytvattnet? Thomas Pettersson från Chalmers går igenom QMRA-verktyget för att analysera mikrobiologiska risker i dricksvattenförsörjningen. Detta verktyg ger dricksvattenproducenter möjlighet att laborera med olika scenarier, allt ifrån det aktuella läget till att det värsta tänkbara händer. Inspelat den 2 april 2017 på Chalmers tekniska högskola, Göteborg. Arrangör: Svenskt Vatten.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Nationella dricksvattenkonferensen 2017

Risken för magsjuka vid problem med ledningsnätet

Kan man bli magsjuk av dricksvatten? Melle Säve Söderbergh från Livsmedelsverket presenterar resultat från en färsk studie om hur störningar på våra ledningsnät påverkar mikrobakteriella förekomster i dricksvattnet. Inspelat den 27 april 2017 på Chalmers tekniska högskola, Göteborg. Arrangör: Svenskt Vatten.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Nationella dricksvattenkonferensen 2017

Fantastiska membran - och hur man använder dem

Vad kan moderna membran filtrera bort ur vårt dricksvatten? Angelica Lidén från Lunds tekniska högskola och Sydvatten AB berättar om det senaste inom membrantekniken. Inspelat den 27 april 2017 på Chalmers tekniska högskola, Göteborg. Arrangör: Svenskt Vatten.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Nationella dricksvattenkonferensen 2017

Fällning över ultrafibermembran

Alexander Keucken från Vatten & Miljö i Väst AB berättar hur de stora vattenburna sjukdomsutbrotten i norra Sverige gav oväntad hjälp när ett forskarlag skulle kommunicera acceptabel risk inom dricksvattenförsörjning. Han förklarar hur ett ultrafibermembran är konstruerat och hur man har gått från ett forskningsprojekt till en fullskalig vattenreningsanläggning med ultrafibermembran. Inspelat den 27 april 2017 på Chalmers tekniska högskola, Göteborg. Arrangör: Svenskt Vatten.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Visa fler

Mer högskola & teknik

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
TittaUR Samtiden - The conference 2014

En ny syn på tid

Erin Moore är UX-designer på Twitter. Hon menar att vi måste utforma produkter som får människor att må bra och inte enbart känna sig effektiva. Tidens tempo förändras hela tiden beroende på hur vi mår. Inspelat på Slagthuset i Malmö den 19 augusti 2014. Arrangör: Media evolution.

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
LyssnaBildningsbyrån - Kina

Peking på hjul

I det en gång så cykeltäta Peking trängs idag lika många bilar som finns i hela Sverige. Ibland är luftföroreningarna så svåra att flyg får ställas in och motorvägar stängas av. Men nu satsar Peking på att begränsa biltrafiken och bygga ut kollektivtrafiken.

Fråga oss