Titta

UR Samtiden - Nationella dricksvattenkonferensen 2017

UR Samtiden - Nationella dricksvattenkonferensen 2017

Om UR Samtiden - Nationella dricksvattenkonferensen 2017

Föreläsningar och samtal från den nationella dricksvattenkonferensen 2017. Frågor som tas upp är bland annat vattenbrist, vattenförsörjning samt kemiska och mikrobiologiska risker. Inspelat den 26-27 april 2017 på Chalmers tekniska högskola, Göteborg. Arrangör: Svenskt Vatten.

Till första programmet

UR Samtiden - Nationella dricksvattenkonferensen 2017: Hur aktiva är egentligen våra kolfilter?Dela
  1. Det kommer att finnas läkemedel.
    Vi använder alltmer läkemedel.

  2. Allt fler läkemedel används hemma
    också, inte bara på sjukhuset.

  3. Jag tog med en aktiv kolbit.
    Det är det jag ska prata om i dag.

  4. Aktivt kol eller inte?
    Det beror på vilket råvatten man har.

  5. Man kan ha sjöar, rinnande vatten,
    grundvatten eller infiltrerat vatten.

  6. Det som kan finnas i vatten
    kan variera jättemycket-

  7. -beroende på
    om man är nära en stad eller inte.

  8. Det jag satt upp i de nedre dia-
    grammen visar de utmaningar vi har.

  9. Vi kommer att ha mer människor
    som bor på samma plats.

  10. De kommer att producera mer avlopp
    med mer mikroorganismer.

  11. Vi kommer att använda mer bekämp-
    ningsmedel för mer matproduktion.

  12. Det kommer att leda till
    mer näringsämnen, mer alger.

  13. Klimatet kan påverka partiklar
    och humushalt. Olyckor med olja sker.

  14. Det kommer att finnas läkemedel.
    Vi använder alltmer läkemedel.

  15. Allt fler läkemedel används hemma
    också, inte bara på sjukhuset.

  16. Den vattenkvalité vi har
    riskerar att bli sämre framöver.

  17. Vi har hört om PFAS-ämnen i dag,
    och jag ska återkomma till dem.

  18. Min fråga är: hur många vattenverk
    behöver egentligen aktivt kol?

  19. Det som finns i vattnet har vi
    tittat på, till exempel lösa ämnen.

  20. Man pratar om "löst organiskt kol",
    "DOC" på engelska.

  21. Det kan man karakterisera.
    Jag har ett spektrum-

  22. -där vi använt en metod
    som heter fluorescensspektrometri-

  23. -för att karaterisera
    det som finns i vattnet.

  24. Det berättar en del
    om vilka ämnen som finns i vattnet.

  25. Det finns en massa ämnen som
    innehåller organiskt kol i vattnet.

  26. Vi kan i stort sett skilja dem
    i två stora grupper:

  27. Det ena är humusämnen. Jag är tacksam
    att Alex redan har förklarat-

  28. -vad som är humusämnen
    och "building blocks" och så vidare.

  29. Ni ser en "pie chart" här.

  30. Vi kan se hur en ungefärlig samman-
    sättning av ämnen ser ut i vattnet.

  31. Det här vattnet består till mer
    än hälften av humusämnen från marken.

  32. Det kan finnas ämnen som brutits ner
    - building blocks - och även annat.

  33. Sen finns det de grönmarkerade ämnena
    - biopolymerer och små syror.

  34. De kan ställa till det i lednings-
    nätet. De är käk för bakterier.

  35. Sen har vi det vi kallar "rest". Om
    dem har vi också pratat mycket i dag.

  36. Egentligen hade jag kunnat prata
    på morgonen också.

  37. Vad är det då som finns i "resten"?
    Jo, en massa olika.

  38. Egentligen kan man säga att det finns
    jättemycket av väldigt lite.

  39. Det finns mycket
    som vi inte vet vad det är.

  40. Vi kan identifiera en del.
    Vi kan mäta halterna av kända ämnen.

  41. Vi vet hur vi kan mäta läkemedel
    och pesticider-

  42. -och nu kan vi mäta PFAS-ämnen.
    Det kunde vi inte för tio år sen.

  43. Nu har vi analysresultat för dem.

  44. Vi har också ämnen
    som ger smak och lukt.

  45. De finns
    i väldigt, väldigt låga halter.

  46. Om vi ser på diagrammet och halterna-

  47. -så pratar vi oftast om halter i
    storleksordning mikrogram per liter.

  48. Hur ska jag förklara det?

  49. Om vi räknar på
    vad mikrogram per liter är...

  50. Vi kan tänka oss en tesked
    i en 50-metersbassäng.

  51. Det är inte så mycket.
    Men det är hälsofarligt, tyvärr.

  52. För de ämnen vi kallar "PFAS-ämnen"
    ligger våra gränsvärden ännu lägre.

  53. De kan ligga på nanogram. Utgående
    halt ligger på 90 nanogram per liter.

  54. Det är inte ens en tesked,
    utan det är en tiondel av det.

  55. Det ger oss stora utmaningar.

  56. Vi måste veta: har vi de ämnena
    och hur kan vi ta bort dem?

  57. Om vi ser på de organiska spårämnena-

  58. -som på engelska kallas
    "organic micropollutants", OMP-

  59. -kan vi försöka förstå
    hur de ser ut och beter sig.

  60. Vi kan skilja på ämnen som kan brytas
    ner och såna som inte kan brytas ner.

  61. Jag har förenklat och sagt att
    vissa kan brytas ner till koldioxid.

  62. Så enkelt är det inte i verkligheten,
    utan de blir bara andra ämnen.

  63. Vi vet inte om de andra ämnena är
    farligare än de vi hade från början.

  64. Det finns forskare som håller på med
    det, så vi får information framöver.

  65. Man kan skilja på ämnen som är
    mer hydrofila eller mer hydrofoba-

  66. -alltså om de gillar att vara
    upplösta i vatten eller inte.

  67. Molekyler skiljer sig också
    storleksmässigt.

  68. Även om de är pyttesmå,
    kan de vara olika pyttesmå. Okej?

  69. Sen kan det finnas olika ämnen
    i de här molekylerna.

  70. Till exempel i den här molekylen
    kan det finnas svavel eller kväve.

  71. De bestämmer
    vad som händer med molekylen-

  72. -när den rör sig i vattnet och kommer
    i kontakt med exempelvis aktivt kol.

  73. Om man har sånt i vattnet funderar
    man på vilken beredning man ska ha.

  74. Vi vill inte ha de här ämnena
    i vattnet. De måste bort.

  75. Ska jag prefiltrera?
    Ska jag göra en koagulering?

  76. Ska jag ha aktivt kol-filter
    eller membranfilter?

  77. Vilken typ av membranfilter,
    i så fall? Ska jag ha UV?

  78. Jag vill ha bort humusämnen, för vi
    vill inte ha nån färg i vårt vatten.

  79. Tyvärr är det så att för varje
    vattenverk finns det en lösning.

  80. Varje vattenverk måste hitta sin
    lösning, för sin kemiska cocktail.

  81. Vi i Stockholm på Norrvatten
    där jag jobbar 20 procent-

  82. -har valt en beredningsprocess-

  83. -som har passat oss
    de senaste 30, 40 åren.

  84. Vi funderar nu på
    att ändra den processen.

  85. Vi har ett beredningssteg
    som heter "aktivt kol-avskiljning".

  86. Det aktiva kolet
    ligger i en jättestor bassäng-

  87. -som kan vara flera meter lång
    och flera meter bred.

  88. Vi kan tänka oss
    att vattnet strömmar in ovanifrån-

  89. -efter de andra beredningsstegen.
    Vi har redan gjort nåt åt vattnet.

  90. I ett ytterligare reningssteg går
    vattnet genom ett aktivt kolfilter-

  91. -och det renade vattnet rinner ut.

  92. Det man måste beakta är
    vilken uppehållstid vattnet har.

  93. Hur mycket tid är vattnet
    i kontakt med det aktiva kolfiltret?

  94. Det är en väldigt viktig faktor att
    beakta. Det är det ena jag vill säga.

  95. Det andra är: när måste vi byta ut
    kolet? Hur länge fungerar det?

  96. När vi använder membran måste vi
    bakspola dem efter en viss period-

  97. -annars fungerar de inte
    på rätt sätt.

  98. Aktivt kol bakspolar man också.
    Det finns partiklar som fastnat där.

  99. Men vad händer
    med de kemiska ämnena som fastnar?

  100. Oftast måste man byta ut aktivt kol.

  101. Det är kostsamt,
    och det vill man inte göra i onödan.

  102. Därför behövs det
    mycket mer forskning på det här.

  103. Innan jag går vidare
    vill jag ta upp några förkortningar-

  104. -som jag ska ta upp under resten
    av den här föreläsningen.

  105. OMP var oönskade spårämnen.

  106. GAC står för granulerat aktivt kol,
    DOC för löst organiskt kol.

  107. EBCT är kontakttiden, alltså hur
    mycket tid vattnet är i bassängen.

  108. BV står för bäddvolymer.

  109. Hur många gånger kan vi tömma kol-
    filtret tills det inte funkar längre?

  110. KBV står för kemisk barriärverkan.

  111. Det betyder: fungerar vårt aktiva
    kol? Tar det bort kemiska ämnen?

  112. BF står för biofilterfunktion.

  113. Det finns en massa som sitter på
    kolfiltret och tycker det är roligt.

  114. Det kommer ny mat hela tiden.

  115. Den där är fysiskt samma som den här.
    Det är en bild av den här.

  116. Aktivt kol är vad vi på ingenjörs-
    språk kallar "beprövad teknik".

  117. Vi har använt det i mer än tusen år
    för att ta bort lukt och smak.

  118. Jag tycker att vi fortsätter med det.

  119. Vi använder olika material för
    aktivt kol: trä, bitumen, kokos...

  120. Det leder till att det aktiva kolet
    i vattenverket har olika egenskaper.

  121. Alla aktiva kol har gemensamt
    en jättestor yttre och inre yta.

  122. Per gram aktivt kol
    kan man ha hundra kvadratmeter yta.

  123. Det gör att det är ett substrat,
    en biofilm kan växa på det-

  124. -och många kemiska ämnen
    kan fastläggas på aktivt kol.

  125. Om vi zoomar in, hur ser det ut?

  126. Aktivt kol måste bakspolas-

  127. -så det kan inte se ut hur som helst.

  128. Partiklarna måste gå
    att spola fram och tillbaka-

  129. -och sedimentera ner igen.

  130. Man väljer en partikelstorlek som är
    ungefär 0,5 till 2,5 millimeter.

  131. Vi kan bakspola, och efter
    några minuter går det tillbaka igen.

  132. Om vi zoomar in
    ser vi en ganska komplex struktur.

  133. Det är en massa porsystem här.

  134. Här har vi zoomat in på en nivå
    som är 0,5-2,5 mikrometer.

  135. Det kan vi se med ögat. Vi ser
    ungefär en mikrometer med ögat.

  136. Men det är inte där det händer. Vi
    måste zooma in ytterligare ett steg-

  137. -till ungefär samma storlek
    som membranfiltren vi pratade om-

  138. -som visades upp.
    Tjugo nanometer även under.

  139. Här händer det saker - mycket.

  140. Här finns biofilm, DOC som blockerar
    porer, och fastläggning av OMP.

  141. Jag har ritat ut
    hur det skulle kunna se ut-

  142. -om man hade ett verktyg att titta
    på det med. Vi har tyvärr inte det.

  143. De mörka symbolerna
    ska stå för humusämnen-

  144. -som kan lägga sig framför en por
    och blockera den.

  145. Då förhindrar humusämnena att kemiska
    ämnen, som ligger längst till höger-

  146. -kan ta sig in i porerna.
    De rinner förbi det aktiva kolet.

  147. De kommer inte att fastläggas.

  148. Sen finns det gröna fläckar,
    som ska vara en symbol för biofilm.

  149. De kan sitta fast och bryta ner olika
    ämnen: de ljusgråa som jag visar här.

  150. Man har en sorption. Biofilm
    sitter där. Man bryter ner humus.

  151. De mindre ämnena kan sedan
    diffundera in i aktivt kol.

  152. Det som är viktigt
    är de mörkbruna ämnena.

  153. När de finns, förhindrar de
    att de kemiska ämnena kan ta sig in.

  154. Om man nu zoomar ut,
    till det riktiga verket igen-

  155. -och zoomar
    vad som händer över tiden-

  156. -så kan man se
    två viktiga reaktioner i aktivt kol.

  157. Det ena är fastläggning,
    alltså sorption av kemiska ämnen.

  158. Det är det man ser
    i den mörkblå kurvan-

  159. -som funktion av drifttid i månaden.

  160. Den andra är den ljusgrå
    som ligger lite längre ner-

  161. -som är en nedbrytningsreaktion.

  162. Sorptionsreaktioner tar slut fort.
    Nedbrytningsfunktionen fortgår.

  163. Man vill veta när man måste byta ut
    det aktiva kolet.

  164. Vi har olika faser indikerade här:
    A, B, C och D.

  165. A är sorption,
    B är sorption och nedbrytning-

  166. -C är nästan bara nedbrytning, D är
    lite nedbrytning och sen frågetecken.

  167. Frågetecken betyder att här måste vi
    byta aktivt kol. Ingenting händer.

  168. Vi har gjort experiment. Det här är
    ett av de få experiment jag ska visa.

  169. Vi har använt oss av vatten
    från en nanofilteranläggning-

  170. -skickat det genom ett aktivt
    kolfilter och kollat hur humusen-

  171. -lågmolekylära substanser och DOC
    tar sig genom ett aktivt kolfilter.

  172. På x-skalan har jag inte ritat in
    nåt, men det ska stå "dagar" där.

  173. 300 dagar. Vi har kollat ett helt år.

  174. När vi skickar in ett NF-vatten
    med lägre DOC-halt - 0,8 milligram-

  175. -fungerar aktivt kol mycket längre
    för upptagning av de här ämnena.

  176. Skickar vi in vanligt sandfilter-
    vatten händer inget efter 30 dagar.

  177. Det är ju roligt... Eller hur?

  178. Nej, det är det inte. Vi konstaterar
    att det snabbt inte händer nåt.

  179. För humusen är det inte så farligt-

  180. -men vad händer
    om vi tittar på PFAS-ämnen?

  181. Här har vi några resultat.
    Jag vill säga nåt om dem.

  182. PFAS-ämnena är uppmätta i full skala.
    Vi har halter som är väldigt låga.

  183. Min kollega är duktig på att mäta
    de ämnena, så vi kan mäta dem ändå.

  184. Resultatet är inte farligt, vi var
    bara så bra att vi kunde mäta det.

  185. Om man tittar på förhållandet mellan
    hur mycket av ämnet som tas bort-

  186. -om man jämför råvatten
    och sandfilter-

  187. -så tar sandfilter inte bort
    nåt av PFAS-ämnena.

  188. Aktivt kol tar bort 10-15 procent.

  189. Om vi går från vänster till höger,
    till ämnet som heter PFNA-

  190. -så har vi en skillnad i längd
    på molekylerna.

  191. PFNA är den längsta molekylen,
    PFB är den kortaste.

  192. De korta ämnena är som de låg-
    molekylära syrorna jag visade innan.

  193. De fastläggs snabbt,
    och sen är det mättat.

  194. Långa ämnen fastläggs än, fast våra
    aktiva kolfilter är tio år gamla.

  195. Yes!

  196. Man ska ha klart för sig att
    fastläggningen inte säkert är stabil.

  197. Jag har inte lika fina resultat
    som i det här diagrammet.

  198. Jag försöker rita upp vad
    som kan hända i ett aktivt kolfilter.

  199. Drifttid syns på x-axeln. På y-axeln
    har man procent som kommer igenom.

  200. Vi tittar först på ämne A. Vi stoppar
    in ämne A som en funktion av tid.

  201. Sen har vi 50 % genombrott.

  202. Efter ett år skickar vi in ämne B.

  203. Ämne A kommer då att lösgöra sig
    från det aktiva kolfiltret.

  204. Utgående koncentration kan då
    bli högre än den vi hade från början.

  205. Det har man sett med experiment
    i labbskala, om än inte i fullskala.

  206. Vi kan inte vara säkra på
    att de här ämnena sitter fast.

  207. Det vill jag gärna
    att ni tar hem i dag.

  208. Olika ämnen tar olika lång tid att
    bryta sig igenom aktivt kol-filter.

  209. Här är en rapport som alla som intr-
    esserar sig för aktivt kol ska läsa.

  210. Det är en open access-rapport
    från EPA.

  211. Än har Donald Trump
    inte stängt ner alla EPA-sidor.

  212. Ni kan fortfarande ladda ner den.

  213. På x-axeln har vi antalet
    bäddvolymer, alltså hur många gånger-

  214. -jag kan sätta om mitt aktiva
    kolfilter tills jag kommer igenom.

  215. Sen har vi olika ämnen.

  216. DOC, alltså humus,
    bryter sig igenom väldigt snabbt.

  217. Att gå i ett fullskaleverk
    och bara mäta DOC och UV-

  218. -berättar ingenting alls
    om de här läkemedlen.

  219. Det är bra att mäta UV och DOC, men
    vi vill helst mäta de andra ämnena.

  220. Det här är ett vatten där de gjort
    ett försök med en kort kontakttid.

  221. De hade empty bed contact time
    på sju minuter-

  222. -och ingående vatten
    på fyra milligram per liter.

  223. Gör ni liknande försök blir det ann-
    orlunda, men ungefär så här blir det.

  224. Vissa klasser av ämnen
    tar längre tid än andra-

  225. -och lyckligtvis finns bisfenol A
    längst ut på högersidan.

  226. Också "yes!".

  227. Men det finns andra
    vi inte heller vill ha i vattnet.

  228. 2,4-D vill du till exempel inte ha.

  229. Vi har bed volumes under 40 000 ppb.

  230. Så hur kan vi påverka aktivt kol?
    Alltså hur ska vi välja aktivt kol?

  231. Det är specifikt för varje råvatten.
    Vi måste jobba med biofilterfunktion.

  232. Det är svårt att mäta.

  233. Det enda vi kan göra i dag, som vi
    gör i Uppsala där vi tar bort PFAS-

  234. -är att jobba
    med kortare bed volumes.

  235. Efter 30 000 bed volumes kommer
    en ny lastbil, och vi fyller på.

  236. Det är väldigt kostsamt. Därför
    måste vi följa upp det här bättre.

  237. Vi vet nåt om kemisk barriärverkan.

  238. Det är inte bra
    med hög DOC-belastning.

  239. Vi måste känna till egenskaperna
    hos våra spårämnen.

  240. Vi måste titta på storleksfördelning,
    ytladdning och pH-värde.

  241. Biofilterfunktionen påverkas
    av ozon, bakspolningstekniker-

  242. -näringsämnen och höga temperaturer.

  243. Därför är det viktigt
    att vi gör pilotförsök.

  244. GAC är viktigt i beredningen.

  245. Biofilterfunktion
    är en underskattad ekosystemtjänst.

  246. Modelleringen är komplex.

  247. Det krävs nya metoder för att karakt-
    erisera aktivt kol i fullskale-.

  248. Var med och lär känna ditt GAC.

  249. Jag återvänder till min fråga.
    Hur aktiva är våra aktiva kolfilter?

  250. Jag vet ej. Låt oss bli bättre,
    så kan vi ge ett svar.

  251. Om ni har frågor
    får ni gärna mejla mig. Tack.

  252. Textning: Frida Jorlin
    www.btistudios.com

Vill du länka till en del av programmet? Välj starttid där spelaren ska börja och välj sluttid där den ska stanna. 

Länken till ditt klipp hamnar i rutan "Länk till klipp".

Hur aktiva är egentligen våra kolfilter?

Produktionsår:
Längd:
Tillgängligt till:

Stephan Köhler från Sveriges lantbruksuniversitet berättar om hur aktiva våra kolfilter egentligen är. Att rena med kol är en tusenårig tradition. Vilka utmaningar står reningsverken inför? En fara finns i vår allt äldre befolkning och de läkemedel som används hemma. Inspelat den 27 april 2017 på Chalmers tekniska högskola, Göteborg. Arrangör: Svenskt Vatten.

Ämnen:
Teknik > Vatten och avlopp
Ämnesord:
Teknik, Teknisk hygien, Vattenrening
Utbildningsnivå:
Högskola

Alla program i UR Samtiden - Nationella dricksvattenkonferensen 2017

Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Nationella dricksvattenkonferensen 2017

Om Svenskt Vatten

Vad har spagetti med vattenrening att göra, och hur många varv runt jordklotet räcker ledningarna i det svenska vattennätet? Henrik Kant från Kretslopp och vatten i Göteborgs stad och Magnus Montelius från branschorganisationen Svenskt Vatten berättar. Inspelat den 26 april 2017 på Chalmers tekniska högskola, Göteborg. Arrangör: Svenskt Vatten.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Nationella dricksvattenkonferensen 2017

Att säkra dricksvattenförsörjningen på lång sikt

Vad krävs för att säkra dricksvattenförsörjningen? Magnus Montelius från branschorganisationen Svenskt Vatten svarar på frågan genom att titta på statistik och analyser utifrån hållbarhetsindex. Inspelat den 26 april 2017 på Chalmers tekniska högskola, Göteborg. Arrangör: Svenskt Vatten.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Nationella dricksvattenkonferensen 2017

Att säkra Gävles vattenförsörjning

Vilka utmaningar står man för i Gävle när det gäller att säkra vattenförsörjningen? Karolina Stenroth från Gästrike Vatten berättar om detta arbete, där man titt som tätt stöter på patrull i form av allt från dieselläckage till sjunkande grundvattennivåer. Inspelat den 26 april 2017 på Chalmers tekniska högskola, Göteborg. Arrangör: Svenskt Vatten.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Nationella dricksvattenkonferensen 2017

Skellefteås framtida dricksvattenförsörjning

Står vattenförsörjning i vägen för kommuners strävan att växa? I Skellefteå vill man växa från 72000 till 80000 invånare till år 2030. Stefan Johansson, avdelningschef vid Vatten & Avfall i Skellefteå kommun, redogör för arbetet med att säkra dricksvattnet för dessa människor och regionens framtid. Inspelat den 26 april 2017 på Chalmers tekniska högskola, Göteborg. Arrangör: Svenskt Vatten.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Nationella dricksvattenkonferensen 2017

Vad gör Livsmedelsverket och Nationella vattenkatastrofsgruppen?

Hur övar man inför en vattenkris? Christina Nordenstam från Livsmedelsverket berättar om vilka åtgärder och planer Livsmedelsverket och Nationella vattenkatastrofgruppen (VAKA) genomför för att förbereda kommuner på eventuella vattenkriser. Inspelat den 26 april 2017 på Chalmers tekniska högskola, Göteborg. Arrangör: Svenskt Vatten.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Nationella dricksvattenkonferensen 2017

Att säkra dricksvattenförsörjningen i framtidens Linköping

Hur möter man en kommuns behov av att kunna växa? Helena Stavklint från Tekniska verken i Linköping berättar om hur man säkrat framtidens vattenförsörjning. Inspelat den 26 april 2017 på Chalmers tekniska högskola, Göteborg. Arrangör: Svenskt Vatten.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Nationella dricksvattenkonferensen 2017

Kommunikation om vattenbrist

Hur kommunicerar man när människor måste spara på vatten? Tillgången till vatten är något som de flesta i Sverige tar för givet. Jenny Holmgren från Kalmar Vatten berättar om det arbete man gjorde när vattenbristen på Öland var akut 2016. Inspelat den 26 april 2017 på Chalmers tekniska högskola, Göteborg. Arrangör: Svenskt Vatten.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Nationella dricksvattenkonferensen 2017

Hur kunde PFAS-skandalen i Ronneby hända?

Vem bär ansvaret när alla skyller på varandra? Johanna Alkan Olsson, lektor i miljövetenskap vid Lunds universitet, har tittat närmare på miljögiftskandalen i Ronneby. Hur många år medborgarna i Ronneby druckit förorenat vatten håller man fortfarande på att undersöka. Inspelat den 26 april 2017 på Chalmers tekniska högskola, Göteborg. Arrangör: Svenskt Vatten.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Nationella dricksvattenkonferensen 2017

Norovirus i vatten - vad vet vi?

Elisabeth Hallin från Folkhälsomyndigheten berättar om hur det forskas för fullt för att ta fram sätt att kontrollera virus i vårt dricksvatten. Norovirus är viruset som orsakar det vi kallar vinterkräksjukan. Inspelat den 26 april 2017 på Chalmers tekniska högskola, Göteborg. Arrangör: Svenskt Vatten.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Nationella dricksvattenkonferensen 2017

Reviderade dricksvattenföreskrifter

Agneta Tollin från Livsmedelsverket går grundligt igenom det förslag på revidering av dricksvattenföreskrifterna som Livsmedelsverket lägger fram våren 2017. Inspelat den 26 april 2017 på Chalmers tekniska högskola, Göteborg. Arrangör: Svenskt Vatten.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Nationella dricksvattenkonferensen 2017

Riskbaserat beslutsstöd

Hur kan man bedöma vad som blir mest samhällsekonomiskt: kostnader för sjukskrivningar eller säkerhetshöjande åtgärder för vårt dricksvatten? Viktor Bergion från Chalmers berättar om ett forskningsprojekt för att ta fram ett beslutsstöd för denna fråga. Inspelat den 27 april 2017 på Chalmers tekniska högskola, Göteborg. Arrangör: Svenskt Vatten.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Nationella dricksvattenkonferensen 2017

Mikrobiologisk riskbedömning av dricksvattenförsörjning

Hur riskbedömer man mikrobakterier i ytvattnet? Thomas Pettersson från Chalmers går igenom QMRA-verktyget för att analysera mikrobiologiska risker i dricksvattenförsörjningen. Detta verktyg ger dricksvattenproducenter möjlighet att laborera med olika scenarier, allt ifrån det aktuella läget till att det värsta tänkbara händer. Inspelat den 2 april 2017 på Chalmers tekniska högskola, Göteborg. Arrangör: Svenskt Vatten.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Nationella dricksvattenkonferensen 2017

Risken för magsjuka vid problem med ledningsnätet

Kan man bli magsjuk av dricksvatten? Melle Säve Söderbergh från Livsmedelsverket presenterar resultat från en färsk studie om hur störningar på våra ledningsnät påverkar mikrobakteriella förekomster i dricksvattnet. Inspelat den 27 april 2017 på Chalmers tekniska högskola, Göteborg. Arrangör: Svenskt Vatten.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Nationella dricksvattenkonferensen 2017

Fantastiska membran - och hur man använder dem

Vad kan moderna membran filtrera bort ur vårt dricksvatten? Angelica Lidén från Lunds tekniska högskola och Sydvatten AB berättar om det senaste inom membrantekniken. Inspelat den 27 april 2017 på Chalmers tekniska högskola, Göteborg. Arrangör: Svenskt Vatten.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Nationella dricksvattenkonferensen 2017

Fällning över ultrafibermembran

Alexander Keucken från Vatten & Miljö i Väst AB berättar hur de stora vattenburna sjukdomsutbrotten i norra Sverige gav oväntad hjälp när ett forskarlag skulle kommunicera acceptabel risk inom dricksvattenförsörjning. Han förklarar hur ett ultrafibermembran är konstruerat och hur man har gått från ett forskningsprojekt till en fullskalig vattenreningsanläggning med ultrafibermembran. Inspelat den 27 april 2017 på Chalmers tekniska högskola, Göteborg. Arrangör: Svenskt Vatten.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Visa fler

Mer högskola & teknik

Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Gruvor i fokus

Gruvor och vi

Journalisten och författaren Arne Müller berättar om relationen mellan gruvdriften i Sverige och landets medborgare. Inspelat 28 februari 2014 på Grenne kulturgård i Gränna. Arrangörer: ARV (Aktion Rädda Vättern) med flera.

Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
LyssnaBildningsbyrån - Kina

Peking på hjul

I det en gång så cykeltäta Peking trängs idag lika många bilar som finns i hela Sverige. Ibland är luftföroreningarna så svåra att flyg får ställas in och motorvägar stängas av. Men nu satsar Peking på att begränsa biltrafiken och bygga ut kollektivtrafiken.

Fråga oss