Titta

UR Samtiden - Nationella dricksvattenkonferensen 2017

UR Samtiden - Nationella dricksvattenkonferensen 2017

Om UR Samtiden - Nationella dricksvattenkonferensen 2017

Föreläsningar och samtal från den nationella dricksvattenkonferensen 2017. Frågor som tas upp är bland annat vattenbrist, vattenförsörjning samt kemiska och mikrobiologiska risker. Inspelat den 26-27 april 2017 på Chalmers tekniska högskola, Göteborg. Arrangör: Svenskt Vatten.

Till första programmet

UR Samtiden - Nationella dricksvattenkonferensen 2017 : Optimerad dricksvattenberedning av brunt vattenDela
  1. Naturligt organiskt material
    är ämnen som gör vattnet brunt.

  2. I Sverige kallas det brunifiering.
    I Norge pratar vi om "fargetallsøkning".

  3. Jag ska prata lite om det nordiska
    samarbetsprojektet NOMiNOR-

  4. -naturligt organiskt material
    i nordiska vatten.

  5. Regionen omfattar även Skottland-

  6. -eftersom skottarna har mycket att
    lära oss angående höga NOM-halter.

  7. De har dricksvattenkällor
    med NOM-halter på uppemot 600.

  8. Det är alltså en smula värre
    än det vi har sett i Norge och Sverige.

  9. Varför studerar vi
    naturligt organiskt material?

  10. Jo, det är ämnen
    som gör vattnet brunt.

  11. I Sverige kallas det brunifiering.
    I Norge pratar vi om "fargetallsøkning".

  12. Det är samma sorts partiklar som gör
    kaffe och te brunt, och de är stabila.

  13. Tekoppen kan stå i flera år utan att
    färgen sjunker till botten. Den är kvar.

  14. Den stabiliseras av laddningar
    och partiklarnas minimala storlek.

  15. Vi bor i ett område där det finns
    mycket organiskt material i vattnet.

  16. Ju rödare regionen är, desto mer
    organiskt material finns det i vattnet.

  17. Här har man mätt
    totalt organiskt kol - TOC.

  18. En kurva visar brunifieringen i Sverige.

  19. Den årliga brunifieringen ökar
    ju längre söderut man kommer.

  20. Det är nästan ingen brunifiering
    norr om den 62:a breddgraden.

  21. I Östersund och Trondheim har vi ännu
    inte sett nån större brunifiering.

  22. Men den situationen kan ju förändras.

  23. Även i Oslo har vi sett samma trend.

  24. Här är diagram gällande de fyra
    dricksvattenkällor som används i Oslo.

  25. Den nyaste källan, Holsfjorden,
    visas längst ner till höger.

  26. Brunifieringen ökar
    i samtliga fyra källor.

  27. Det verkar även som om variationerna
    under de olika säsongerna blir större.

  28. Det innebär ökade utmaningar för
    driftoperatörer och driftkontrollsystem.

  29. NOMiNOR-projektet startades 2014-

  30. -och målet är att vi ska leverera
    en rapport före juni 2017.

  31. Vår ekonomiska ram
    är ca 7 miljoner NOK-

  32. -och omfattar tio vattenverk som har
    finansierat lejonparten av projektet.

  33. Vi har även fått bidrag
    från Norsk Vann och Svenskt Vatten.

  34. Vi har även sju FoU-partner från
    Norge, Sverige, Storbritannien-

  35. -och Finland.

  36. Vi har tio vattenverk
    med olika sorters vattenbehandling.

  37. De har sina egna unika råvatten
    och sina egna operatörsstyrkor-

  38. -och de desinficerar på olika sätt.

  39. De svenska står överst: Görvälnverket,
    Ringsjöverket och Kärreberg.

  40. Alla tre använder sig av koagulering
    men med olika koaguleringsmedel.

  41. Görväln aluminium, Ringsjöverket järn.

  42. Kärreberg använder de
    prepolymeriserad aluminiumklorid.

  43. De har även ett dynasandfilter. Efter
    filtrering infiltreras vattnet i marken.

  44. På Ringsjöverket
    har man ett långsamsandfilter.

  45. Och på Görväln har man GAC och UV,
    och man använder även kloramin.

  46. De skotska vattenverken
    använder aluminium.

  47. Förutom Bracadale
    som har en nanofilter-anläggning.

  48. Några av dem har även aktivt kol.

  49. I Finland, på Pitkäkoski i Helsingfors,
    använder de sig av järnkoagulering.

  50. De har även ett mellansteg
    med ozonering och aktivt kol-filtrering.

  51. De använder även UV och kloramin.

  52. IVAR är en pilotanläggning i Stavanger
    som inte använder sig av koagulering.

  53. Däremot har de ozonering, alkalisk
    förfiltrering samt ett biofilter och UV.

  54. De bygger nu en fullskalig anläggning
    baserad på samma metod.

  55. Såvitt jag vet är det den största
    ozonbiofilteranläggningen vi har.

  56. Jordalsvatnet har koagulering.

  57. Där har de ingen flockning,
    sedimentering eller grovavskiljning.

  58. De har en kontaktfilteranläggning.

  59. De har även ett tremediafilter
    bestående av antracit ovanpå sand.

  60. De har filtralite ovanpå sand och ett
    bottenlager av alkalisk filtermassa-

  61. -som ombesörjer korrosionskontrollen.

  62. NRV har en älv som vattenkälla
    - Glomma som är Norges största älv.

  63. De använder PAC, sedimentering
    tvåmedia- och aktivt kol-filtrering.

  64. De använder även UV och klor.

  65. Det här innebär att vi, efter hand,
    kommer att ha en resultatbas-

  66. -som omfattar
    ganska många olika reningsprocesser-

  67. -olika sorters koagulanter, olika filter
    och olika desinfektionspraxis.

  68. Man använder UV, klor eller kloramin.

  69. Vi har ett naturligt organiskt material
    som kan karaktäriseras på olika sätt.

  70. Färg, UV-absorbans,
    TOC och DOC kanske inte räcker.

  71. De här ämnena
    kan ju binda till sig miljögifter-

  72. -och agera substrat
    för mikroorganismer.

  73. Därför är det viktigt att vi kan
    dela upp NOM i lite mindre delar.

  74. Vad går att avlägsna och med vilka
    vattenreningsmetoder? Vad blir kvar?

  75. Hur många ämnen är bionedbrytbara,
    och i vilken grad agerar de substrat?

  76. Som vi har hört har NOM förmåga-

  77. -att påverka nästan alla processer.

  78. Vi är intresserade av både
    vattenbehandling och desinfektion-

  79. -och vad som sker i distributionsnätet-

  80. -när det gäller
    korrosion, biostabilitet och så vidare.

  81. I Norge,
    där vi inte gillar att använda klor-

  82. -har vi många vattenreningsverk
    som använder UV-

  83. -och klorandelen är på stark nedgång.

  84. Det är väldigt viktigt att vi producerar
    ett biostabilt vatten-

  85. -för vi har inget restklor som kan tala
    om för oss vad som händer ute i nätet.

  86. Vi behöver enkla diagnosverktyg för
    NOM för att besvara de här frågorna.

  87. Vanligtvis mäter vi ju gärna TOC/DOC.

  88. Några mäter till och med
    kaliumpermanganathalten.

  89. Vi mäter färg
    och UV-absorbans.

  90. Några beräknar även SUVA-värdet
    som är specifik UV-absorbans.

  91. UV-absorbansen
    divideras med DOC:n.

  92. I vilken grad har de organiska ämnena
    färg och dubbelbindningar?

  93. Och i vilken grad
    är ämnena aromatiska?

  94. Vi delar upp, vilket jag återkommer
    till sen, DOC i fyra fraktioner.

  95. Som Stefan var inne på talar vi om
    hydrofoba och hydrofila fraktioner-

  96. -av DOC.

  97. Vi tittar även på i vilken grad ämnena
    funkar som mat för mikroorganismer-

  98. -och då mäter vi
    biodegradable organic carbon - BDOC-

  99. -med en metod
    som jag återkommer till.

  100. Snabbfraktionering utför vi enligt
    en metod som är vanlig i Australien.

  101. Det är
    en ganska enkel fraktioneringsmetod.

  102. Vi skickar en halvliter vatten
    genom tre kolonner.

  103. Den första kolonnen absorberar det
    som vi kallar starkt hydrofoba syror.

  104. Det rör sig om typiska humusämnen
    som bildas i nederbördsfältet.

  105. Den andra kolonnen håller kvar
    slightly hydrophobic acids - SHA.

  106. De är lite mer finmolekylära.

  107. Men även de bildas i nederbördsfältet
    vid nedbrytning av organiskt material.

  108. Den tredje kolonnen-

  109. -håller kvar en svagt hydrofil fraktion.

  110. Det som inte stannar kvar in nån
    kolonn är neutralt hydrofilt material.

  111. De två sista är ämnen som bildas
    av mikrobiell omsättning - alger m.m.

  112. Det är en enkel metod eftersom
    det är väldigt lätt att få fram siffror.

  113. Man räknar ut VHA-fraktionen
    med en enkel subtraktion.

  114. Vi räknar ut skillnaden mellan DOC:n
    i inloppsvattnet och utloppsvattnet.

  115. Då vet vi hur mycket som stannar i
    kolonn 1. Vi gör likadant med de andra.

  116. Den neutrala fraktionen är DOC:n
    i vattnet som går igenom alla kolonner.

  117. Det är, däremot, svårt att
    förbereda systemet inför ett nytt test.

  118. Då måste alla fraktioner som har
    fastnat tvättas bort med lut o.s.v.

  119. Det kan även vara svårt att justera
    pH-värdet till 2 i kolonn ett och två-

  120. -och 8 i den tredje.

  121. Merparten av arbetet utgörs av
    att förbereda mätutrustningen.

  122. Våra BDOC-kolonner är ett antal
    små kolonner fyllda med glaskulor.

  123. Över kulorna har vi lagt en biofilm.

  124. Biofilmen äter upp organiska ämnen
    som är biologiskt omvandlingsbara.

  125. Vi mäter DOC, och så får vi fram en
    kurva som förhoppningsvis planar ut.

  126. Skillnaden mellan inlopp och utlopp
    är den biologiskt nedbrytbara delen.

  127. Så här ser det ut på bild,
    med BDOC-kolonnerna till höger.

  128. Några resultat från NOMiNOR.

  129. Vi har rangordnat vattenverken från
    högst till lägst NOM-halt i råvattnet.

  130. Det här är medelvärden från fyra
    analyser som har utförts under ett år.

  131. Vi kan se att de skotska vattenverken
    sticker ut när det gäller brunifiering.

  132. Medelvärdet för Port Charlotte
    är knappt 180.

  133. Och maxvärdet där var drygt 320
    när det gäller brunifiering.

  134. Det som är renast är IVAR i Stavanger.

  135. Där låg brunifieringen på knappt 10.

  136. Det är alltså en ganska stor skillnad
    mellan de här två vattenverken.

  137. Resten av dem
    ligger nånstans mittemellan.

  138. Vi ser även vad som uppnås
    efter koagulering och filtrering.

  139. Den bruna stolpen.

  140. Vi ser vad som sker efter att vattnet
    har genomgått flera reningssteg-

  141. -och lämnat klarvattentanken, CWT-

  142. -och det som sker i distributionsnätet.

  143. Som ni ser uppnås goda resultat
    i samtliga vattenverk-

  144. -när det gäller brunifieringen.

  145. Om vi tittar lite på BDOC:n
    ser vi en del typiska förändringar.

  146. Återigen är vattenverken sorterade
    efter avtagande DOC-halt i råvattnet.

  147. Vi ser här att Port Charlotte
    har ganska mycket BDOC i råvattnet.

  148. 0,7 mg/l.

  149. I ett biostabilt vatten
    i distributionsnätet-

  150. -bör värdet ligga på cirka 0,2 mg/l
    eller lägre, så här är det ganska högt.

  151. Men efter koagulering är det mesta
    borta, och värdet ligger på knappt 0,1.

  152. Men nåt händer efter klarvattentanken.

  153. Där stiger BDOC-värdet igen till drygt
    0,5, och det beror på en kloreffekt.

  154. I Skottland, där de ska ha detekterbart
    klor i alla kranar, används mycket klor.

  155. Kloret splittrar organiska ämnen och
    gör dem mer biologiskt nedbrytbara.

  156. Värdet sjunker lite vid testpunkterna,
    vilket pekar på en biologisk förändring.

  157. Mikroorganismerna
    har använt det här som mat.

  158. Kloreffekten är tydlig
    på alla de skotska vattenverken-

  159. -på grund av deras kloreringspraxis.

  160. Vi ser den även där man använder
    ozon. Det fungerar ungefär likadant.

  161. Vi ser alltså en klar minskning
    av BDOC-värdet efter koagulering-

  162. -men den ökar
    när vi tillsätter klor och ozon.

  163. I Skottland lyckas de hålla återväxten
    på distributionsnätet under kontroll-

  164. -eftersom de har så höga halter
    av restklor ute i sina nät.

  165. När det gäller koagulering
    och övriga reningssteg-

  166. -visar den här kurvan DOC-innehållet
    i råvatten, koagulerat vatten-

  167. -klarvatten och nätvatten.

  168. Som ni ser så är det koaguleringen
    som avlägsnar NOM från vattnet.

  169. Sen kan man få en tilläggseffekt
    från de övriga stegen.

  170. Här är det särskilt infiltrationssteget
    i Kärreberg som gör verklig skillnad.

  171. Där funkar inte koaguleringen så bra,
    men infiltrationen ger gott resultat.

  172. Sen tittar vi på Görväln,
    som Stefan pratade om.

  173. Här har GAC-steget ingen större
    inverkan på DOC-halten.

  174. Det gör faktiskt ingen skillnad alls.

  175. SUVA används för att kontrollera
    koagulerbarheten hos NOM.

  176. Höga SUVA-värden innebär
    ett gott resultat av koagulering.

  177. Det ser vi även tydligt
    vid NOMiNOR:s vattentester.

  178. Det finns ett starkt samband mellan
    SUVA och hydrofoba ämnen i vattnet.

  179. Här jämför vi reningseffekten för DOC-

  180. -med råvattnets innehåll av hydrofoba
    ämnen från nederbördsfältet.

  181. Det finns ett ganska tydligt samband.

  182. Ju högre innehåll av hydrofob DOC,
    desto mer lyckas vi avlägsna.

  183. Det är rätt stora skillnader
    mellan vattenverken.

  184. Om vi lyckas avlägsna all hydrofob
    DOC får vi den där blå linjen där uppe.

  185. Två vattenverk befinner sig nära den.

  186. Det ena är Bracadale i Skottland,
    och det andra är Jordal i Bergen.

  187. På Jordal har koaguleringssteget
    optimerats och driften är optimal.

  188. Det här ger oss en indikation på
    var optimeringspotentialen finns.

  189. Det här kan, som vi såg här,
    bero på råvattnets beskaffenhet.

  190. Många hydrofoba ämnen - lätt att rena.
    Många hydrofila ämnen - stora besvär.

  191. Det kan även bero på
    driftsförhållandena.

  192. Här har vi ett diagram som visar vilka
    koagulerings-pH verken använder.

  193. Vi ser ju, naturligtvis, att järn
    ligger på ett pH-värde mellan 4 och 5.

  194. De som använder aluminium
    ligger runt 6.

  195. De som använder prepolymeriserade
    koagulanter kan ligga på 6,5-7.

  196. Görväln har, enligt min uppfattning,
    ett väldigt högt koagulerings-pH.

  197. De använder vanligt aluminiumsulfat,
    så där finns det förbättringspotential.

  198. Koagulantdosen varierade också
    väldigt mycket under testperioden.

  199. Här har jag räknat ut mg koagulant
    per mg NOM eller mg DOC.

  200. Den bör vara stabil så länge råvattnet
    inte förändras, men det är den inte.

  201. Det är ganska stora variationer.
    Särskilt på Port Charlotte i Skottland.

  202. Där finns det också
    förbättringspotential.

  203. Och så till sist. Kurvorna visar
    uppnådd reningseffekt för DOC.

  204. Den blå kurvan visar SUVA-värdet.

  205. Det ser ut att finnas ett samband
    mellan SUVA och DOC-avlägsnande.

  206. Den bruna kurvan visar förekomsten av
    den starkt hydrofoba humusen.

  207. Den är även ett mått på vad man kan
    uppnå i en optimalt driven anläggning.

  208. Skillnaden mellan vad man uppnår
    i dag och var VHA-kurvan befinner sig-

  209. -är ett mått på optimeringspotentialen
    på enskilda anläggningar.

  210. Det här var alltså
    NOMiNOR i ett nötskal.

  211. Vi vill att aktiviteten och resultaten
    ska vara relevanta för slutbrukarna.

  212. Vi har strävat efter lättolkade resultat
    som är enkla att använda i praktiken.

  213. Vi har använt diagnosverktyg för NOM-

  214. -som är viktiga för att bedöma
    behandlingsbarheten av råvattnet.

  215. De kan också visa om en anläggning
    drivs på ett optimalt sätt eller inte.

  216. Sån här information
    har vi inte haft tillgång till förut.

  217. Vi har även försökt förutspå hur
    framtidens NOM-utveckling ser ut.

  218. Det är viktigt att ha en aning om hur
    läget kommer att se ut om 10-20 år.

  219. Vi har utväxlat erfarenheter
    och använt samma diagnosverktyg.

  220. Samma personer
    har gjort alla analyser.

  221. Det förenklar
    direkta jämförelser och benchmarking.

  222. Det är lätt att göra jämförelser.

  223. Vi har träffat representanter från
    vattenverken under projektets gång-

  224. -och gått igenom
    råvattenskvalitet och vattenbehandling.

  225. Vi har diskuterat fram bedömningar
    och råd angående driftsförbättring.

  226. Jag tror att det finns ganska stor
    potential för förbättring. Tack för mig.

  227. Översättning: Elin Dahlqvist
    www.btistudios.com

Hjälp

Stäng

Skapa klipp

Klippets starttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.

Klippets sluttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.Sluttiden behöver vara efter starttiden.

Bädda in ditt klipp:

Bädda in programmet

Du som arbetar som lärare får bädda in program från UR om programmet ska användas för utbildning. Godkänn användarvillkoren för att fortsätta din inbäddning.

tillbaka

Bädda in programmet

tillbaka

Optimerad dricksvattenberedning av brunt vatten

Produktionsår:
Längd:
Tillgängligt till:

Det bruna vattnet ökar i Skandinaviens södra delar. Kan man komma till bukt med brunifieringen? Bjørnar Eikebrokk från SINTEF berättar om analyser från det nordiska samarbetsprojektet Nominor (Natural organic matter in nordic drinking water) där man undersökt naturliga organiska material, med syftet att optimera dricksvattenberedningen. Inspelat den 27 april 2017 på Chalmers tekniska högskola, Göteborg. Arrangör: Svenskt Vatten.

Ämnen:
Teknik > Vatten och avlopp
Ämnesord:
Dricksvatten, Kemi, Naturvetenskap, Oorganisk kemi, Teknik, Teknisk hygien, Vattenrening
Utbildningsnivå:
Högskola

Alla program i UR Samtiden - Nationella dricksvattenkonferensen 2017

Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Nationella dricksvattenkonferensen 2017

Om Svenskt Vatten

Vad har spagetti med vattenrening att göra, och hur många varv runt jordklotet räcker ledningarna i det svenska vattennätet? Henrik Kant från Kretslopp och vatten i Göteborgs stad och Magnus Montelius från branschorganisationen Svenskt Vatten berättar. Inspelat den 26 april 2017 på Chalmers tekniska högskola, Göteborg. Arrangör: Svenskt Vatten.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Nationella dricksvattenkonferensen 2017

Att säkra dricksvattenförsörjningen på lång sikt

Vad krävs för att säkra dricksvattenförsörjningen? Magnus Montelius från branschorganisationen Svenskt Vatten svarar på frågan genom att titta på statistik och analyser utifrån hållbarhetsindex. Inspelat den 26 april 2017 på Chalmers tekniska högskola, Göteborg. Arrangör: Svenskt Vatten.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Nationella dricksvattenkonferensen 2017

Att säkra Gävles vattenförsörjning

Vilka utmaningar står man för i Gävle när det gäller att säkra vattenförsörjningen? Karolina Stenroth från Gästrike Vatten berättar om detta arbete, där man titt som tätt stöter på patrull i form av allt från dieselläckage till sjunkande grundvattennivåer. Inspelat den 26 april 2017 på Chalmers tekniska högskola, Göteborg. Arrangör: Svenskt Vatten.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Nationella dricksvattenkonferensen 2017

Skellefteås framtida dricksvattenförsörjning

Står vattenförsörjning i vägen för kommuners strävan att växa? I Skellefteå vill man växa från 72000 till 80000 invånare till år 2030. Stefan Johansson, avdelningschef vid Vatten & Avfall i Skellefteå kommun, redogör för arbetet med att säkra dricksvattnet för dessa människor och regionens framtid. Inspelat den 26 april 2017 på Chalmers tekniska högskola, Göteborg. Arrangör: Svenskt Vatten.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Nationella dricksvattenkonferensen 2017

Vad gör Livsmedelsverket och Nationella vattenkatastrofsgruppen?

Hur övar man inför en vattenkris? Christina Nordenstam från Livsmedelsverket berättar om vilka åtgärder och planer Livsmedelsverket och Nationella vattenkatastrofgruppen (VAKA) genomför för att förbereda kommuner på eventuella vattenkriser. Inspelat den 26 april 2017 på Chalmers tekniska högskola, Göteborg. Arrangör: Svenskt Vatten.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Nationella dricksvattenkonferensen 2017

Att säkra dricksvattenförsörjningen i framtidens Linköping

Hur möter man en kommuns behov av att kunna växa? Helena Stavklint från Tekniska verken i Linköping berättar om hur man säkrat framtidens vattenförsörjning. Inspelat den 26 april 2017 på Chalmers tekniska högskola, Göteborg. Arrangör: Svenskt Vatten.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Nationella dricksvattenkonferensen 2017

Kommunikation om vattenbrist

Hur kommunicerar man när människor måste spara på vatten? Tillgången till vatten är något som de flesta i Sverige tar för givet. Jenny Holmgren från Kalmar Vatten berättar om det arbete man gjorde när vattenbristen på Öland var akut 2016. Inspelat den 26 april 2017 på Chalmers tekniska högskola, Göteborg. Arrangör: Svenskt Vatten.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Nationella dricksvattenkonferensen 2017

Hur kunde PFAS-skandalen i Ronneby hända?

Vem bär ansvaret när alla skyller på varandra? Johanna Alkan Olsson, lektor i miljövetenskap vid Lunds universitet, har tittat närmare på miljögiftskandalen i Ronneby. Hur många år medborgarna i Ronneby druckit förorenat vatten håller man fortfarande på att undersöka. Inspelat den 26 april 2017 på Chalmers tekniska högskola, Göteborg. Arrangör: Svenskt Vatten.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Nationella dricksvattenkonferensen 2017

Norovirus i vatten - vad vet vi?

Elisabeth Hallin från Folkhälsomyndigheten berättar om hur det forskas för fullt för att ta fram sätt att kontrollera virus i vårt dricksvatten. Norovirus är viruset som orsakar det vi kallar vinterkräksjukan. Inspelat den 26 april 2017 på Chalmers tekniska högskola, Göteborg. Arrangör: Svenskt Vatten.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Nationella dricksvattenkonferensen 2017

Reviderade dricksvattenföreskrifter

Agneta Tollin från Livsmedelsverket går grundligt igenom det förslag på revidering av dricksvattenföreskrifterna som Livsmedelsverket lägger fram våren 2017. Inspelat den 26 april 2017 på Chalmers tekniska högskola, Göteborg. Arrangör: Svenskt Vatten.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Nationella dricksvattenkonferensen 2017

Riskbaserat beslutsstöd

Hur kan man bedöma vad som blir mest samhällsekonomiskt: kostnader för sjukskrivningar eller säkerhetshöjande åtgärder för vårt dricksvatten? Viktor Bergion från Chalmers berättar om ett forskningsprojekt för att ta fram ett beslutsstöd för denna fråga. Inspelat den 27 april 2017 på Chalmers tekniska högskola, Göteborg. Arrangör: Svenskt Vatten.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Nationella dricksvattenkonferensen 2017

Mikrobiologisk riskbedömning av dricksvattenförsörjning

Hur riskbedömer man mikrobakterier i ytvattnet? Thomas Pettersson från Chalmers går igenom QMRA-verktyget för att analysera mikrobiologiska risker i dricksvattenförsörjningen. Detta verktyg ger dricksvattenproducenter möjlighet att laborera med olika scenarier, allt ifrån det aktuella läget till att det värsta tänkbara händer. Inspelat den 2 april 2017 på Chalmers tekniska högskola, Göteborg. Arrangör: Svenskt Vatten.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Nationella dricksvattenkonferensen 2017

Risken för magsjuka vid problem med ledningsnätet

Kan man bli magsjuk av dricksvatten? Melle Säve Söderbergh från Livsmedelsverket presenterar resultat från en färsk studie om hur störningar på våra ledningsnät påverkar mikrobakteriella förekomster i dricksvattnet. Inspelat den 27 april 2017 på Chalmers tekniska högskola, Göteborg. Arrangör: Svenskt Vatten.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Nationella dricksvattenkonferensen 2017

Fantastiska membran - och hur man använder dem

Vad kan moderna membran filtrera bort ur vårt dricksvatten? Angelica Lidén från Lunds tekniska högskola och Sydvatten AB berättar om det senaste inom membrantekniken. Inspelat den 27 april 2017 på Chalmers tekniska högskola, Göteborg. Arrangör: Svenskt Vatten.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Nationella dricksvattenkonferensen 2017

Fällning över ultrafibermembran

Alexander Keucken från Vatten & Miljö i Väst AB berättar hur de stora vattenburna sjukdomsutbrotten i norra Sverige gav oväntad hjälp när ett forskarlag skulle kommunicera acceptabel risk inom dricksvattenförsörjning. Han förklarar hur ett ultrafibermembran är konstruerat och hur man har gått från ett forskningsprojekt till en fullskalig vattenreningsanläggning med ultrafibermembran. Inspelat den 27 april 2017 på Chalmers tekniska högskola, Göteborg. Arrangör: Svenskt Vatten.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Visa fler

Mer högskola & teknik

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
TittaUR Samtiden - Gruvor i fokus

Vätterns speciella bottengeologi

Rolf Hallberg, professor emeritus i mikrobiell geokemi vid Stockholms universitet, berättar om hur Vättern ser ut, hur den bildades och hur ett eventuellt gruvbygge skulle påverka den. Inspelat i Gränna 28 februari. Arrangörer: Aktion Rädda Vättern (ARV) med flera.

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
LyssnaBildningsbyrån - Kina

Peking på hjul

I det en gång så cykeltäta Peking trängs idag lika många bilar som finns i hela Sverige. Ibland är luftföroreningarna så svåra att flyg får ställas in och motorvägar stängas av. Men nu satsar Peking på att begränsa biltrafiken och bygga ut kollektivtrafiken.

Fråga oss