Titta

UR Samtiden - Nationella dricksvattenkonferensen 2017

UR Samtiden - Nationella dricksvattenkonferensen 2017

Om UR Samtiden - Nationella dricksvattenkonferensen 2017

Föreläsningar och samtal från den nationella dricksvattenkonferensen 2017. Frågor som tas upp är bland annat vattenbrist, vattenförsörjning samt kemiska och mikrobiologiska risker. Inspelat den 26-27 april 2017 på Chalmers tekniska högskola, Göteborg. Arrangör: Svenskt Vatten.

Till första programmet

UR Samtiden - Nationella dricksvattenkonferensen 2017 : Toxisk algblomning i SverigeDela
  1. Algblomningar - känn igen dem.
    De kan se väldigt olika ut.

  2. Lite bruna, väldigt gröna,
    lite blågröna eller väldigt blå.

  3. Jag heter Caroline Dirks
    och är kemist på Livsmedelsverket.

  4. Sen april 2016 leder jag ett projekt-

  5. -för dricksvattenproducenternas
    förmåga till faroanalys-

  6. -och riskhantering
    vid toxisk algblomning.

  7. Ett delmål i projektet är att
    kartlägga algblomningar i Sverige.

  8. En algblomning är i själva verket
    en massförökning av cyanobakterier.

  9. Det finns ungefär 2 700 arter
    beskrivna, varav 500 i Sverige.

  10. Kom ihåg siffran 500.
    Jag ska prata om den sen.

  11. Vissa cyanobakterier har flytförmåga
    och kan röra sig upp och ner.

  12. Fosfor, kväve och värme är det som
    kan sätta i gång en algblomning.

  13. De producerar olika toxiner,
    vilket är huvudfokus i projektet.

  14. Det finns nerv- och levertoxiska.

  15. Vanligast är cylindrospermopsiner,
    mikrocystiner, nodulariner-

  16. -anatoxin-a, som är ett toxin
    med en storlek på 165 Dalton-

  17. -och anatoxin-a(s) som är 235 Dalton.

  18. Vi har 175 ytvattenverk i Sverige som
    producerar 65 % av vårt dricksvatten.

  19. Vi vill inte att toxinerna
    hamnar i dricksvattnet.

  20. Vi ska ta fram en riskhanteringsplan
    för dricksvattenverk-

  21. -vid fall av algblomning,
    men först ska vi kartlägga.

  22. Algblomningar - känn igen dem.
    De kan se väldigt olika ut.

  23. Lita bruna, väldigt gröna,
    lite blågröna eller väldigt blå.

  24. Men man ser inte på blomningen
    om den är toxisk-

  25. -så de tre översta blomningarna
    är potentiellt toxiska-

  26. -men inte den, för där vet de
    vad de har för cyanobakterier-

  27. -och att de inte producerar toxiner.

  28. Så jag skulle säga:
    lär känna din sjö och vattentäkt.

  29. Vi har följande frågeställningar:

  30. Vilka cyanotoxiner
    och cyanobakterier finns?

  31. Hur homogen är blomningen och vilka
    toxiner kommer från vilka bakterier?

  32. Vi kommer att använda
    följande metodik.

  33. Vi tar prover från tre ställen
    i blomningen som skickas till labbet.

  34. Vi analyserar dem först med mass-
    spektrometri där vi mäter algtoxiner.

  35. Med amplikonsekvensering tittar vi
    på DNA-nivå vad vi har för arter.

  36. Sen artbestämmer vi med mikroskop.
    Det gör Stina Drakare på SLU.

  37. Vi gjorde en pilotstudie 2016 och
    tog prover från 20 olika blomningar-

  38. -bra fördelat över Sverige.
    Jag vill kort visa lite resultat.

  39. Alla cyanotoxingrupper hittades.

  40. I ett prov från Bottniska viken
    hittade vi anatoxin-a och nodularin.

  41. Om ni minns siffran 500 verkar vi ha
    betydligt fler arter i våra vatten.

  42. Vi hittade 570 olika
    i de 20 proverna med DNA-analys.

  43. Det som var roligt var att vi hittade
    samma Microcystis-art i alla prover.

  44. Ett prov bestod till 99,9 %
    av Planktothrix-

  45. -som producerar mikrocystin-LR, den
    mest toxiska av alla mikrocystiner.

  46. Lite kort vill jag sist visa data
    från två väldigt olika blomningar.

  47. Först Vårdsätrabadet,
    en badplats i Mälaren.

  48. Vi hittade högsta toxinhalterna där.

  49. På bilden ser ni att en art dominerar
    totalt: Microcystis i det här fallet.

  50. I ett prov från Gravlången, en sjö
    vid västkusten är provet heterogent-

  51. -när det gäller cyanobakteriearter.

  52. I det första hittade vi
    den högsta halten av toxiner.

  53. Det var närmare milligram per liter
    mikrocystiner totalt.

  54. I Gravlången hittade vi
    mycket lägre koncentrationer.

  55. Samma Microcystis-art
    finns i båda blomningarna-

  56. -men dominerar totalt
    i Vårdsätrabadet.

  57. Där är koncentrationerna mycket högre
    och även mikrocystin-LR förekommer-

  58. -som är den mest toxiska.

  59. Till slut: Vi behöver er hjälp-

  60. -med att få in prover
    från vattentäkter och algblomningar.

  61. När ni ser en algblomning,
    mejla eller ring-

  62. -så skickar vi provtagningskit
    till er.

  63. Tack.

  64. Textning: Erik Swahn
    www.btistudios.com

Hjälp

Stäng

Skapa klipp

Klippets starttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.

Klippets sluttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.Sluttiden behöver vara efter starttiden.

Bädda in ditt klipp:

Bädda in programmet

Du som arbetar som lärare får bädda in program från UR om programmet ska användas för utbildning. Godkänn användarvillkoren för att fortsätta din inbäddning.

tillbaka

Bädda in programmet

tillbaka

Toxisk algblomning i Sverige

Produktionsår:
Längd:
Tillgängligt till:

Hur känner man igen en toxisk algblomning? Caroline Dirks från Livsmedelsverket berättar om den kartläggning av algblomningar i Sverige som just nu genomförs. Inspelat den 27 april 2017 på Chalmers tekniska högskola, Göteborg. Arrangör: Svenskt Vatten.

Ämnen:
Miljö > Föroreningar och miljögifter
Ämnesord:
Algblomning, Botanik, Kryptogamer, Naturvetenskap
Utbildningsnivå:
Högskola

Alla program i UR Samtiden - Nationella dricksvattenkonferensen 2017

Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Nationella dricksvattenkonferensen 2017

Om Svenskt Vatten

Vad har spagetti med vattenrening att göra, och hur många varv runt jordklotet räcker ledningarna i det svenska vattennätet? Henrik Kant från Kretslopp och vatten i Göteborgs stad och Magnus Montelius från branschorganisationen Svenskt Vatten berättar. Inspelat den 26 april 2017 på Chalmers tekniska högskola, Göteborg. Arrangör: Svenskt Vatten.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Nationella dricksvattenkonferensen 2017

Att säkra dricksvattenförsörjningen på lång sikt

Vad krävs för att säkra dricksvattenförsörjningen? Magnus Montelius från branschorganisationen Svenskt Vatten svarar på frågan genom att titta på statistik och analyser utifrån hållbarhetsindex. Inspelat den 26 april 2017 på Chalmers tekniska högskola, Göteborg. Arrangör: Svenskt Vatten.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Nationella dricksvattenkonferensen 2017

Att säkra Gävles vattenförsörjning

Vilka utmaningar står man för i Gävle när det gäller att säkra vattenförsörjningen? Karolina Stenroth från Gästrike Vatten berättar om detta arbete, där man titt som tätt stöter på patrull i form av allt från dieselläckage till sjunkande grundvattennivåer. Inspelat den 26 april 2017 på Chalmers tekniska högskola, Göteborg. Arrangör: Svenskt Vatten.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Nationella dricksvattenkonferensen 2017

Skellefteås framtida dricksvattenförsörjning

Står vattenförsörjning i vägen för kommuners strävan att växa? I Skellefteå vill man växa från 72000 till 80000 invånare till år 2030. Stefan Johansson, avdelningschef vid Vatten & Avfall i Skellefteå kommun, redogör för arbetet med att säkra dricksvattnet för dessa människor och regionens framtid. Inspelat den 26 april 2017 på Chalmers tekniska högskola, Göteborg. Arrangör: Svenskt Vatten.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Nationella dricksvattenkonferensen 2017

Vad gör Livsmedelsverket och Nationella vattenkatastrofsgruppen?

Hur övar man inför en vattenkris? Christina Nordenstam från Livsmedelsverket berättar om vilka åtgärder och planer Livsmedelsverket och Nationella vattenkatastrofgruppen (VAKA) genomför för att förbereda kommuner på eventuella vattenkriser. Inspelat den 26 april 2017 på Chalmers tekniska högskola, Göteborg. Arrangör: Svenskt Vatten.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Nationella dricksvattenkonferensen 2017

Att säkra dricksvattenförsörjningen i framtidens Linköping

Hur möter man en kommuns behov av att kunna växa? Helena Stavklint från Tekniska verken i Linköping berättar om hur man säkrat framtidens vattenförsörjning. Inspelat den 26 april 2017 på Chalmers tekniska högskola, Göteborg. Arrangör: Svenskt Vatten.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Nationella dricksvattenkonferensen 2017

Kommunikation om vattenbrist

Hur kommunicerar man när människor måste spara på vatten? Tillgången till vatten är något som de flesta i Sverige tar för givet. Jenny Holmgren från Kalmar Vatten berättar om det arbete man gjorde när vattenbristen på Öland var akut 2016. Inspelat den 26 april 2017 på Chalmers tekniska högskola, Göteborg. Arrangör: Svenskt Vatten.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Nationella dricksvattenkonferensen 2017

Hur kunde PFAS-skandalen i Ronneby hända?

Vem bär ansvaret när alla skyller på varandra? Johanna Alkan Olsson, lektor i miljövetenskap vid Lunds universitet, har tittat närmare på miljögiftskandalen i Ronneby. Hur många år medborgarna i Ronneby druckit förorenat vatten håller man fortfarande på att undersöka. Inspelat den 26 april 2017 på Chalmers tekniska högskola, Göteborg. Arrangör: Svenskt Vatten.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Nationella dricksvattenkonferensen 2017

Norovirus i vatten - vad vet vi?

Elisabeth Hallin från Folkhälsomyndigheten berättar om hur det forskas för fullt för att ta fram sätt att kontrollera virus i vårt dricksvatten. Norovirus är viruset som orsakar det vi kallar vinterkräksjukan. Inspelat den 26 april 2017 på Chalmers tekniska högskola, Göteborg. Arrangör: Svenskt Vatten.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Nationella dricksvattenkonferensen 2017

Reviderade dricksvattenföreskrifter

Agneta Tollin från Livsmedelsverket går grundligt igenom det förslag på revidering av dricksvattenföreskrifterna som Livsmedelsverket lägger fram våren 2017. Inspelat den 26 april 2017 på Chalmers tekniska högskola, Göteborg. Arrangör: Svenskt Vatten.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Nationella dricksvattenkonferensen 2017

Riskbaserat beslutsstöd

Hur kan man bedöma vad som blir mest samhällsekonomiskt: kostnader för sjukskrivningar eller säkerhetshöjande åtgärder för vårt dricksvatten? Viktor Bergion från Chalmers berättar om ett forskningsprojekt för att ta fram ett beslutsstöd för denna fråga. Inspelat den 27 april 2017 på Chalmers tekniska högskola, Göteborg. Arrangör: Svenskt Vatten.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Nationella dricksvattenkonferensen 2017

Mikrobiologisk riskbedömning av dricksvattenförsörjning

Hur riskbedömer man mikrobakterier i ytvattnet? Thomas Pettersson från Chalmers går igenom QMRA-verktyget för att analysera mikrobiologiska risker i dricksvattenförsörjningen. Detta verktyg ger dricksvattenproducenter möjlighet att laborera med olika scenarier, allt ifrån det aktuella läget till att det värsta tänkbara händer. Inspelat den 2 april 2017 på Chalmers tekniska högskola, Göteborg. Arrangör: Svenskt Vatten.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Nationella dricksvattenkonferensen 2017

Risken för magsjuka vid problem med ledningsnätet

Kan man bli magsjuk av dricksvatten? Melle Säve Söderbergh från Livsmedelsverket presenterar resultat från en färsk studie om hur störningar på våra ledningsnät påverkar mikrobakteriella förekomster i dricksvattnet. Inspelat den 27 april 2017 på Chalmers tekniska högskola, Göteborg. Arrangör: Svenskt Vatten.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Nationella dricksvattenkonferensen 2017

Fantastiska membran - och hur man använder dem

Vad kan moderna membran filtrera bort ur vårt dricksvatten? Angelica Lidén från Lunds tekniska högskola och Sydvatten AB berättar om det senaste inom membrantekniken. Inspelat den 27 april 2017 på Chalmers tekniska högskola, Göteborg. Arrangör: Svenskt Vatten.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Nationella dricksvattenkonferensen 2017

Fällning över ultrafibermembran

Alexander Keucken från Vatten & Miljö i Väst AB berättar hur de stora vattenburna sjukdomsutbrotten i norra Sverige gav oväntad hjälp när ett forskarlag skulle kommunicera acceptabel risk inom dricksvattenförsörjning. Han förklarar hur ett ultrafibermembran är konstruerat och hur man har gått från ett forskningsprojekt till en fullskalig vattenreningsanläggning med ultrafibermembran. Inspelat den 27 april 2017 på Chalmers tekniska högskola, Göteborg. Arrangör: Svenskt Vatten.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Visa fler

Mer högskola & miljö

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
TittaUR Samtiden - Odla i stan

Stadsnära odling

Projektledare Annette Gustavsson och trädgårdscoach Paula Palm berättar hur Göteborgs kommun tillsammans med organisationer och föreningar omvandlar outnyttjade ytor till gröna odlingar. Från ”Odlingar i urbana miljöer”. Inspelat på Stockholmsmässan 21 mars 2014. Arrangör: Fritidsodlingens riksorganisation.

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
LyssnaBildningsbyrån - Kina

Solen går upp i öster

Kina tillhör världens i särklass mest miljöförstörande länder, men är samtidigt världsledande på solenergi. I Kunming ser man överallt solpaneler på hustaken som värmer vattnet till lägenheterna. Familjer som bor i avlägsna byar uppe i bergen har fått soldrivna lampor, tv-apparater och gatlyktor.

Fråga oss