Titta

UR Samtiden - Nationella dricksvattenkonferensen 2017

UR Samtiden - Nationella dricksvattenkonferensen 2017

Om UR Samtiden - Nationella dricksvattenkonferensen 2017

Föreläsningar och samtal från den nationella dricksvattenkonferensen 2017. Frågor som tas upp är bland annat vattenbrist, vattenförsörjning samt kemiska och mikrobiologiska risker. Inspelat den 26-27 april 2017 på Chalmers tekniska högskola, Göteborg. Arrangör: Svenskt Vatten.

Till första programmet

UR Samtiden - Nationella dricksvattenkonferensen 2017 : Letar vi efter rätt substanser?Dela
  1. Men många vattenproducenter vet inte
    vilka substanser man bör leta efter-

  2. -utan man förlitar sig på de paket
    som laboratorierna har.

  3. Vattenproducenterna ska ju analysera
    dricksvattnet för bekämpningsmedel.

  4. Frågan är vilka bekämpningsmedel.

  5. Som vi har hört tidigare här-

  6. -finns det tiotusentals
    kemiska substanser ute i miljön.

  7. Vilka man ska leta efter
    är en utmaning.

  8. När det gäller växtskyddsmedel vet vi
    vilka som är godkända i Sverige.

  9. Där är det inte samma djungel
    som för andra substanser.

  10. Men trots allt är det
    hundratals ämnen det handlar om.

  11. Vi kan inte leta efter alla, så hur
    vet vi att vi tittar efter relevanta?

  12. Vår utvärdering är finansierad
    av Havs- och vattenmyndigheten.

  13. Vi har tittat på de analyspaket som
    finns tillgängliga hos laboratorier.

  14. Vilka substanser ingår? Saknas några?

  15. Uppfyller man kvalitetskraven
    i Livsmedelsverkets föreskrifter?

  16. Rapporten publicerades i höstas.

  17. Jag har med mig några stycken här-

  18. -så nån som är intresserad
    kan få ett tryckt ex.

  19. Den finns också att ladda ner
    på vår hemsida och hos HaV.

  20. Om man gärna vill ha ett tryckt ex
    och de här tar slut snabbt-

  21. -kan man mejla
    så kan vi skicka ett exemplar.

  22. Jag lägger dem där.

  23. Jag börjar med vårt dataunderlag.

  24. Dels har vi varit i kontakt
    med de tre laboratorier-

  25. -som utför i princip alla analyser
    av växtskyddsmedel i dricksvatten.

  26. Det är Alcontrol, ALS och Eurofins.

  27. Kemikalieinspektionen har statistik
    över försäljning av bekämpningsmedel-

  28. -så vi har tittat på senaste 30 åren.

  29. Vi har tittat på utförda analyser.

  30. Det finns databaser hos SGU och SLU.

  31. Där tittar vi på data från analyser.

  32. Vi har sammanställt råvatten och
    dricksvatten, yt- och grundvatten.

  33. Vi har också jämfört med data
    från miljöövervakningsprogrammet-

  34. -för växtskyddsmedel
    i yt- och grundvatten.

  35. Det är alltså generellt
    vad man hittar i miljön.

  36. Det är ett bra underlag
    att jämföra mot.

  37. Sen har vi tittat
    på substansernas egenskaper.

  38. Det är ju hundratals substanser,
    och de har olika egenskaper.

  39. En del är läckagebenägna, andra inte.

  40. Det är främst
    halveringstiden och sorptionen-

  41. -alltså hur starkt de binder
    till markpartiklar-

  42. -som är de egenskaper som styr
    mestadels hur läckagebenägna de är.

  43. Jag fick trots allt inte så lång tid.
    Rapporten har intressanta tabeller-

  44. -men nu i dag
    hoppar jag direkt till slutsatserna.

  45. När det gäller vilka substanser
    som analyseras kan man säga-

  46. -att många av de substanser
    som sålts i stor mängd-

  47. -och de man hittar
    i den nationella miljöövervakningen-

  48. -har ingått
    i analyser av dricksvatten.

  49. Om man gör sammanställningar av data
    och tittar på generella trender-

  50. -funkar det bra att använda dessa
    data som har analyserats tidigare.

  51. Men i enskilda vattentäkter kan man
    ha missat vissa relevanta substanser.

  52. Utifrån vårt underlag
    har vi kommit fram till...

  53. Vi har hittat 23 substanser
    som har haft en betydande användning-

  54. -som man kanske borde inkludera
    i analyspaket-

  55. -eller oftare titta efter
    i rå- och dricksvatten.

  56. De 23 substanserna har kommit fram
    av olika anledningar.

  57. Antingen har de haft
    läckagebenägna egenskaper-

  58. -eller så har de analyserats i fåtal
    prover men med hög fyndfrekvens.

  59. De analyseras inte ofta,
    så det vore intressant att se...

  60. Om man analyserar dem oftare,
    är det fortfarande hög fyndfrekvens?

  61. Eller så har de hittats ofta
    i miljöövervakningen-

  62. -eller i halter
    över 0,1 mikrogram per liter.

  63. Laboratorierna har ju
    en massa olika analyspaket-

  64. -men de har några stycken som är
    anpassade för dricksvattenanalys-

  65. -enligt
    Livsmedelsverkets föreskrifter.

  66. De står för över hälften av de
    analyser som utförts av vattenverk.

  67. Så det är väldigt avgörande-

  68. -hur analyspaketen ser ut
    och vilka substanser de har.

  69. Problemet med att följa
    Livsmedelsverkets föreskrifter är-

  70. -att det inte står vilka
    bekämpningsmedel man ska analysera.

  71. Det står att vattenproducenten
    ska titta efter dem-

  72. -som misstänks kunna finnas
    i vattentäkten.

  73. Men många vattenproducenter vet inte
    vilka substanser man bör leta efter-

  74. -utan man förlitar sig på de paket
    som laboratorierna har.

  75. I deras utformning har man ofta
    tittat på nationell vägledning.

  76. De flesta bygger på en lista
    som kom från Naturvårdsverket 1999.

  77. Men nya produkter kommer på marknaden
    varje år, så det är lite längesen.

  78. Nya substanser som kan vara relevanta
    finns inte med i de här listorna.

  79. Ibland är nedbrytningsprodukterna
    mer relevanta än modersubstansen.

  80. Om de har snabb nedbrytning.
    Det är inte helt lätt att få reda på-

  81. -vilka nedbrytningsprodukter
    som är relevanta att titta efter.

  82. Kemikalieinspektionen sitter på den
    kunskapen, och man kan få stöttning.

  83. När de godkänner produkter tittar de
    på relevanta nedbrytningsprodukter-

  84. -så man skulle kunna
    få information från dem.

  85. Men ganska stor del
    av de analyser som utförs-

  86. -klarar inte kraven
    i Livsmedelsverkets föreskrifter-

  87. -när det gäller
    detektionsgränser och mätosäkerhet.

  88. Det är bra om ni tänker på det här
    när ni anlitar labb.

  89. Kontrollera att de klarar kraven
    i Livsmedelsverkets föreskrifter.

  90. Och så slutsatserna när det gäller
    vägledning eller vägen framåt.

  91. Vattenproducenter har svårt att veta
    vilka substanser man bör titta efter.

  92. Det är bra att göra en faroanalys och
    titta på markanvändningen i området-

  93. -men det vore även bra om det kom
    en mer central vägledning på området.

  94. Nu baseras mycket på den
    från Naturvårdsverket från 1999.

  95. SGU kom med en ny lista 2013, men den
    är bara fokuserad mot grundvatten.

  96. Ofta är olika substanser relevanta
    för grundvatten respektive ytvatten.

  97. Den här rapporten är ett underlag för
    diskussioner - det är ingen ny lista.

  98. De 23 substanserna vi har pekat ut
    måste man gå vidare med-

  99. -och se vilka som är tekniskt möjliga
    att analysera och få in i paket-

  100. -eller om det vore jättedyrt
    att analysera dem.

  101. Och titta närmare på vilka som är
    relevanta i vilken sorts områden.

  102. Om man ska ta fram en ny vägledning
    behöver den hållas uppdaterad.

  103. Växtskyddsmedel är en dynamisk
    marknad med nya substanser varje år.

  104. Det är en utmaning
    att ha koll på nya som kommer-

  105. -och om ytterligare behöver
    stoppas in i analyspaket.

  106. SGU har en baslista
    med tilläggspaket-

  107. -beroende på odlingen
    i tillrinningsområdet.

  108. Det är en bra variant.
    Alla måste inte mäta allt-

  109. -utan man har en baslista på såna
    som ofta förekommer vid odling-

  110. -och om det är mycket frukt- eller
    potatisodling kan man ha ytterligare.

  111. Och i grundvatten och ytvatten är det
    olika substanser som utgör en risk.

  112. Tidigare har man bara tänkt
    grundvatten-

  113. -när det handlar om dricksvatten
    och analyser av växtskyddsmedel.

  114. Men väldigt mycket ytvatten
    används för dricksvatten också.

  115. Det här blev en kort version
    av vår rapport.

  116. Ni får jättegärna ställa en fråga nu
    eller komma och hämta en rapport sen.

  117. Eller mejla mig eller Gustaf Boström,
    som gjort största delen av arbetet.

  118. Tack så mycket.

  119. Textning: Lena Edh
    www.btistudios.com

Hjälp

Stäng

Skapa klipp

Klippets starttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.

Klippets sluttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.Sluttiden behöver vara efter starttiden.

Bädda in ditt klipp:

Bädda in programmet

Du som arbetar som lärare får bädda in program från UR om programmet ska användas för utbildning. Godkänn användarvillkoren för att fortsätta din inbäddning.

tillbaka

Bädda in programmet

tillbaka

Letar vi efter rätt substanser?

Produktionsår:
Längd:
Tillgängligt till:

Vilka utmaningar har dricksvattenproducenter när de ska leta efter substanser från växtskyddsmedel i vårt dricksvatten? Mikaela Gönczi från Kompetenscentrum för kemiska bekämpningsmedel vid Sveriges lantbruksuniversitet redogör från en färsk rapport de slutsatser man kommit fram till. Inspelat den 27 april 2017 på Chalmers tekniska högskola, Göteborg. Arrangör: Svenskt Vatten.

Ämnen:
Teknik > Vatten och avlopp
Ämnesord:
Dricksvatten, Teknik, Teknisk hygien, Vattenrening
Utbildningsnivå:
Högskola

Alla program i UR Samtiden - Nationella dricksvattenkonferensen 2017

Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Nationella dricksvattenkonferensen 2017

Om Svenskt Vatten

Vad har spagetti med vattenrening att göra, och hur många varv runt jordklotet räcker ledningarna i det svenska vattennätet? Henrik Kant från Kretslopp och vatten i Göteborgs stad och Magnus Montelius från branschorganisationen Svenskt Vatten berättar. Inspelat den 26 april 2017 på Chalmers tekniska högskola, Göteborg. Arrangör: Svenskt Vatten.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Nationella dricksvattenkonferensen 2017

Att säkra dricksvattenförsörjningen på lång sikt

Vad krävs för att säkra dricksvattenförsörjningen? Magnus Montelius från branschorganisationen Svenskt Vatten svarar på frågan genom att titta på statistik och analyser utifrån hållbarhetsindex. Inspelat den 26 april 2017 på Chalmers tekniska högskola, Göteborg. Arrangör: Svenskt Vatten.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Nationella dricksvattenkonferensen 2017

Att säkra Gävles vattenförsörjning

Vilka utmaningar står man för i Gävle när det gäller att säkra vattenförsörjningen? Karolina Stenroth från Gästrike Vatten berättar om detta arbete, där man titt som tätt stöter på patrull i form av allt från dieselläckage till sjunkande grundvattennivåer. Inspelat den 26 april 2017 på Chalmers tekniska högskola, Göteborg. Arrangör: Svenskt Vatten.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Nationella dricksvattenkonferensen 2017

Skellefteås framtida dricksvattenförsörjning

Står vattenförsörjning i vägen för kommuners strävan att växa? I Skellefteå vill man växa från 72000 till 80000 invånare till år 2030. Stefan Johansson, avdelningschef vid Vatten & Avfall i Skellefteå kommun, redogör för arbetet med att säkra dricksvattnet för dessa människor och regionens framtid. Inspelat den 26 april 2017 på Chalmers tekniska högskola, Göteborg. Arrangör: Svenskt Vatten.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Nationella dricksvattenkonferensen 2017

Vad gör Livsmedelsverket och Nationella vattenkatastrofsgruppen?

Hur övar man inför en vattenkris? Christina Nordenstam från Livsmedelsverket berättar om vilka åtgärder och planer Livsmedelsverket och Nationella vattenkatastrofgruppen (VAKA) genomför för att förbereda kommuner på eventuella vattenkriser. Inspelat den 26 april 2017 på Chalmers tekniska högskola, Göteborg. Arrangör: Svenskt Vatten.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Nationella dricksvattenkonferensen 2017

Att säkra dricksvattenförsörjningen i framtidens Linköping

Hur möter man en kommuns behov av att kunna växa? Helena Stavklint från Tekniska verken i Linköping berättar om hur man säkrat framtidens vattenförsörjning. Inspelat den 26 april 2017 på Chalmers tekniska högskola, Göteborg. Arrangör: Svenskt Vatten.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Nationella dricksvattenkonferensen 2017

Kommunikation om vattenbrist

Hur kommunicerar man när människor måste spara på vatten? Tillgången till vatten är något som de flesta i Sverige tar för givet. Jenny Holmgren från Kalmar Vatten berättar om det arbete man gjorde när vattenbristen på Öland var akut 2016. Inspelat den 26 april 2017 på Chalmers tekniska högskola, Göteborg. Arrangör: Svenskt Vatten.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Nationella dricksvattenkonferensen 2017

Hur kunde PFAS-skandalen i Ronneby hända?

Vem bär ansvaret när alla skyller på varandra? Johanna Alkan Olsson, lektor i miljövetenskap vid Lunds universitet, har tittat närmare på miljögiftskandalen i Ronneby. Hur många år medborgarna i Ronneby druckit förorenat vatten håller man fortfarande på att undersöka. Inspelat den 26 april 2017 på Chalmers tekniska högskola, Göteborg. Arrangör: Svenskt Vatten.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Nationella dricksvattenkonferensen 2017

Norovirus i vatten - vad vet vi?

Elisabeth Hallin från Folkhälsomyndigheten berättar om hur det forskas för fullt för att ta fram sätt att kontrollera virus i vårt dricksvatten. Norovirus är viruset som orsakar det vi kallar vinterkräksjukan. Inspelat den 26 april 2017 på Chalmers tekniska högskola, Göteborg. Arrangör: Svenskt Vatten.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Nationella dricksvattenkonferensen 2017

Reviderade dricksvattenföreskrifter

Agneta Tollin från Livsmedelsverket går grundligt igenom det förslag på revidering av dricksvattenföreskrifterna som Livsmedelsverket lägger fram våren 2017. Inspelat den 26 april 2017 på Chalmers tekniska högskola, Göteborg. Arrangör: Svenskt Vatten.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Nationella dricksvattenkonferensen 2017

Riskbaserat beslutsstöd

Hur kan man bedöma vad som blir mest samhällsekonomiskt: kostnader för sjukskrivningar eller säkerhetshöjande åtgärder för vårt dricksvatten? Viktor Bergion från Chalmers berättar om ett forskningsprojekt för att ta fram ett beslutsstöd för denna fråga. Inspelat den 27 april 2017 på Chalmers tekniska högskola, Göteborg. Arrangör: Svenskt Vatten.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Nationella dricksvattenkonferensen 2017

Mikrobiologisk riskbedömning av dricksvattenförsörjning

Hur riskbedömer man mikrobakterier i ytvattnet? Thomas Pettersson från Chalmers går igenom QMRA-verktyget för att analysera mikrobiologiska risker i dricksvattenförsörjningen. Detta verktyg ger dricksvattenproducenter möjlighet att laborera med olika scenarier, allt ifrån det aktuella läget till att det värsta tänkbara händer. Inspelat den 2 april 2017 på Chalmers tekniska högskola, Göteborg. Arrangör: Svenskt Vatten.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Nationella dricksvattenkonferensen 2017

Risken för magsjuka vid problem med ledningsnätet

Kan man bli magsjuk av dricksvatten? Melle Säve Söderbergh från Livsmedelsverket presenterar resultat från en färsk studie om hur störningar på våra ledningsnät påverkar mikrobakteriella förekomster i dricksvattnet. Inspelat den 27 april 2017 på Chalmers tekniska högskola, Göteborg. Arrangör: Svenskt Vatten.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Nationella dricksvattenkonferensen 2017

Fantastiska membran - och hur man använder dem

Vad kan moderna membran filtrera bort ur vårt dricksvatten? Angelica Lidén från Lunds tekniska högskola och Sydvatten AB berättar om det senaste inom membrantekniken. Inspelat den 27 april 2017 på Chalmers tekniska högskola, Göteborg. Arrangör: Svenskt Vatten.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Nationella dricksvattenkonferensen 2017

Fällning över ultrafibermembran

Alexander Keucken från Vatten & Miljö i Väst AB berättar hur de stora vattenburna sjukdomsutbrotten i norra Sverige gav oväntad hjälp när ett forskarlag skulle kommunicera acceptabel risk inom dricksvattenförsörjning. Han förklarar hur ett ultrafibermembran är konstruerat och hur man har gått från ett forskningsprojekt till en fullskalig vattenreningsanläggning med ultrafibermembran. Inspelat den 27 april 2017 på Chalmers tekniska högskola, Göteborg. Arrangör: Svenskt Vatten.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Visa fler

Mer högskola & teknik

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
TittaUR Samtiden - Samhällets utmaningar

Att transportera människor

Annika Nordlund, forskare i psykologi vid Umeå universitet, pratar om hur vi kan vända vår inställning till bilåkandet när stora delar av samhället, som köpcentra, bygger på bilism. Moderator: Sverker Olofsson. Inspelat 5 mars på SLU i Umeå. Arrangör: Umeå universitet och SLU.

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
LyssnaBildningsbyrån - Kina

Peking på hjul

I det en gång så cykeltäta Peking trängs idag lika många bilar som finns i hela Sverige. Ibland är luftföroreningarna så svåra att flyg får ställas in och motorvägar stängas av. Men nu satsar Peking på att begränsa biltrafiken och bygga ut kollektivtrafiken.

Fråga oss