Titta

UR Samtiden - Nationella dricksvattenkonferensen 2017

UR Samtiden - Nationella dricksvattenkonferensen 2017

Om UR Samtiden - Nationella dricksvattenkonferensen 2017

Föreläsningar och samtal från den nationella dricksvattenkonferensen 2017. Frågor som tas upp är bland annat vattenbrist, vattenförsörjning samt kemiska och mikrobiologiska risker. Inspelat den 26-27 april 2017 på Chalmers tekniska högskola, Göteborg. Arrangör: Svenskt Vatten.

Till första programmet

UR Samtiden - Nationella dricksvattenkonferensen 2017: Återbruk av slam från vattenverkDela
  1. Vi producerar 9 000 ton slam per år-

  2. -och vore glada
    om vi hittade nåt användningsområde.

  3. Det har vi forskat kring
    under en längre tid.

  4. Jag heter Tobias Persson
    och är processingenjör på Sydvatten.

  5. Jag ska tala om ett användningsområde
    för det slam vi producerar-

  6. -på Ringsjöverket utanför Eslöv.

  7. Det förser en halv miljon människor
    med dricksvatten.

  8. Processen ser ni framför er. Vi tar
    in vatten från sjön Bolmen i Småland.

  9. Först tillsätter vi pH-justerande
    kemikalier och järnklorid-

  10. -för att fälla ut organiska material
    och en del mikroorganismer.

  11. Vi bygger upp flockar och avskiljer
    dem med lamellsedimentering.

  12. Vattnet fortsätter in i snabbfilter
    där ytterligare flockar avskiljs.

  13. Det fortsätter till långsamfilter med
    nedbrytning av organiskt material.

  14. Sen UV-belyser vi vattnet
    och tillsätter klor-

  15. -för att förstärka
    den mikrobiologiska barriärverkan.

  16. Slammet sedimenteras ner
    i lamellsedimenteringen.

  17. Slammet har en torrhalt
    på 0,5 procent.

  18. Vi pumpar det till en gravitations-
    förtjockare, tillsätter polymerer-

  19. -och får en torrhalt på 2 procent.

  20. Därifrån pumpar vi i väg slammet
    till en nerlagd torvtäkt.

  21. Där har vi den här silbandspressen
    som ni ser på bilden.

  22. Med mer polymerer och järnklorid
    pressar vi upp torrhalten till 15 %.

  23. Torrsubstansen i slammet består till
    50 procent av olika järnföreningar-

  24. -och till 50 procent
    av organiska föreningar.

  25. Då har vi också kvar
    85 procent vatten.

  26. Vi producerar 9 000 ton slam per år-

  27. -och vore glada
    om vi hittade nåt användningsområde.

  28. Vi har forskat kring det
    under en längre tid.

  29. Historiskt har det i huvudsak
    varit deponering på torvtäkten.

  30. Då ser det så här vackert ut.

  31. Men under 2017 har vi lyckats få ut
    40 % av slammet till biogasindustrin.

  32. Vad använder de slammet till?
    Inte till den organiska fraktionen-

  33. -för då skulle vi få en deponi
    som producerar metan i massor.

  34. Det är järnet de är ute efter-

  35. -för att binda upp svavelväte
    i sina rötningsprocesser-

  36. -på subtrat som gödsel
    och slakteriavfall med svavel.

  37. Det bildar korrosivt svavelväte
    som man inte vill ha i sin biogas-

  38. -för kraft, värme eller fordonsgas.
    Det måste bort.

  39. Ett sätt är att tillsätta järnklorid
    till sina rötkammare.

  40. Det är korrosivt och skapar problem.
    Många biogasproducenter är små.

  41. De vill helst inte hantera
    den typen av kemikalier.

  42. I stället har de börjat använda vårt
    slam. Man tillsätter lite mer järn.

  43. Järndelen man tillsätter
    är kanske två-tre gånger högre-

  44. -men det reducerar svavelväte-
    koncentrationerna mer än tidigare.

  45. Dessutom får de det gratis av oss.
    De får betala för transporten-

  46. -men de sparar pengar på det.

  47. Drivkrafterna är att minska kostnaden
    för deponering och slamhantering-

  48. -och framför allt
    har vi hittat en användning-

  49. -som ger en lättare process när vi
    ska söka nytt tillstånd för deponin.

  50. Biogasproducenterna sänker sina
    kostnader och ökar sin gaskvalitet.

  51. Det är absolut win-win. Miljön tjänar
    på att vi kan återvända järnkloriden-

  52. -till annan användning, och vi tar
    ett steg mot en cirkulär ekonomi.

  53. Det var det jag hann med.

  54. Vill man veta mer finns min rapport
    finansierad av Energimyndigheten.

  55. Den kan laddas ner från Energiforsk.

  56. Ni kan också gärna höra av er
    om ni har frågor. Tack så mycket.

  57. Textning: Erik Swahn
    www.btistudios.com

Vill du länka till en del av programmet? Välj starttid där spelaren ska börja och välj sluttid där den ska stanna. 

Länken till ditt klipp hamnar i rutan "Länk till klipp".

Återbruk av slam från vattenverk

Produktionsår:
Längd:
Tillgängligt till:

Vad har biogas med dricksvatten att göra? Tobias Persson från Sydvatten berättar om hur 9000 ton slam nu ersätter järnklorid inom biogasindustrin. Ett resultat av forskning och idogt arbete. Inspelat den 27 april 2017 på Chalmers tekniska högskola, Göteborg. Arrangör: Svenskt Vatten.

Ämnen:
Teknik > Renhållning och avfallshantering
Ämnesord:
Aktivt slam, Biogas, Dricksvatten, Teknik, Teknisk hygien
Utbildningsnivå:
Högskola

Alla program i UR Samtiden - Nationella dricksvattenkonferensen 2017

Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Nationella dricksvattenkonferensen 2017

Om Svenskt Vatten

Vad har spagetti med vattenrening att göra, och hur många varv runt jordklotet räcker ledningarna i det svenska vattennätet? Henrik Kant från Kretslopp och vatten i Göteborgs stad och Magnus Montelius från branschorganisationen Svenskt Vatten berättar. Inspelat den 26 april 2017 på Chalmers tekniska högskola, Göteborg. Arrangör: Svenskt Vatten.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Nationella dricksvattenkonferensen 2017

Att säkra dricksvattenförsörjningen på lång sikt

Vad krävs för att säkra dricksvattenförsörjningen? Magnus Montelius från branschorganisationen Svenskt Vatten svarar på frågan genom att titta på statistik och analyser utifrån hållbarhetsindex. Inspelat den 26 april 2017 på Chalmers tekniska högskola, Göteborg. Arrangör: Svenskt Vatten.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Nationella dricksvattenkonferensen 2017

Att säkra Gävles vattenförsörjning

Vilka utmaningar står man för i Gävle när det gäller att säkra vattenförsörjningen? Karolina Stenroth från Gästrike Vatten berättar om detta arbete, där man titt som tätt stöter på patrull i form av allt från dieselläckage till sjunkande grundvattennivåer. Inspelat den 26 april 2017 på Chalmers tekniska högskola, Göteborg. Arrangör: Svenskt Vatten.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Nationella dricksvattenkonferensen 2017

Skellefteås framtida dricksvattenförsörjning

Står vattenförsörjning i vägen för kommuners strävan att växa? I Skellefteå vill man växa från 72000 till 80000 invånare till år 2030. Stefan Johansson, avdelningschef vid Vatten & Avfall i Skellefteå kommun, redogör för arbetet med att säkra dricksvattnet för dessa människor och regionens framtid. Inspelat den 26 april 2017 på Chalmers tekniska högskola, Göteborg. Arrangör: Svenskt Vatten.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Nationella dricksvattenkonferensen 2017

Vad gör Livsmedelsverket och Nationella vattenkatastrofsgruppen?

Hur övar man inför en vattenkris? Christina Nordenstam från Livsmedelsverket berättar om vilka åtgärder och planer Livsmedelsverket och Nationella vattenkatastrofgruppen (VAKA) genomför för att förbereda kommuner på eventuella vattenkriser. Inspelat den 26 april 2017 på Chalmers tekniska högskola, Göteborg. Arrangör: Svenskt Vatten.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Nationella dricksvattenkonferensen 2017

Att säkra dricksvattenförsörjningen i framtidens Linköping

Hur möter man en kommuns behov av att kunna växa? Helena Stavklint från Tekniska verken i Linköping berättar om hur man säkrat framtidens vattenförsörjning. Inspelat den 26 april 2017 på Chalmers tekniska högskola, Göteborg. Arrangör: Svenskt Vatten.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Nationella dricksvattenkonferensen 2017

Kommunikation om vattenbrist

Hur kommunicerar man när människor måste spara på vatten? Tillgången till vatten är något som de flesta i Sverige tar för givet. Jenny Holmgren från Kalmar Vatten berättar om det arbete man gjorde när vattenbristen på Öland var akut 2016. Inspelat den 26 april 2017 på Chalmers tekniska högskola, Göteborg. Arrangör: Svenskt Vatten.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Nationella dricksvattenkonferensen 2017

Hur kunde PFAS-skandalen i Ronneby hända?

Vem bär ansvaret när alla skyller på varandra? Johanna Alkan Olsson, lektor i miljövetenskap vid Lunds universitet, har tittat närmare på miljögiftskandalen i Ronneby. Hur många år medborgarna i Ronneby druckit förorenat vatten håller man fortfarande på att undersöka. Inspelat den 26 april 2017 på Chalmers tekniska högskola, Göteborg. Arrangör: Svenskt Vatten.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Nationella dricksvattenkonferensen 2017

Norovirus i vatten - vad vet vi?

Elisabeth Hallin från Folkhälsomyndigheten berättar om hur det forskas för fullt för att ta fram sätt att kontrollera virus i vårt dricksvatten. Norovirus är viruset som orsakar det vi kallar vinterkräksjukan. Inspelat den 26 april 2017 på Chalmers tekniska högskola, Göteborg. Arrangör: Svenskt Vatten.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Nationella dricksvattenkonferensen 2017

Reviderade dricksvattenföreskrifter

Agneta Tollin från Livsmedelsverket går grundligt igenom det förslag på revidering av dricksvattenföreskrifterna som Livsmedelsverket lägger fram våren 2017. Inspelat den 26 april 2017 på Chalmers tekniska högskola, Göteborg. Arrangör: Svenskt Vatten.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Nationella dricksvattenkonferensen 2017

Riskbaserat beslutsstöd

Hur kan man bedöma vad som blir mest samhällsekonomiskt: kostnader för sjukskrivningar eller säkerhetshöjande åtgärder för vårt dricksvatten? Viktor Bergion från Chalmers berättar om ett forskningsprojekt för att ta fram ett beslutsstöd för denna fråga. Inspelat den 27 april 2017 på Chalmers tekniska högskola, Göteborg. Arrangör: Svenskt Vatten.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Nationella dricksvattenkonferensen 2017

Mikrobiologisk riskbedömning av dricksvattenförsörjning

Hur riskbedömer man mikrobakterier i ytvattnet? Thomas Pettersson från Chalmers går igenom QMRA-verktyget för att analysera mikrobiologiska risker i dricksvattenförsörjningen. Detta verktyg ger dricksvattenproducenter möjlighet att laborera med olika scenarier, allt ifrån det aktuella läget till att det värsta tänkbara händer. Inspelat den 2 april 2017 på Chalmers tekniska högskola, Göteborg. Arrangör: Svenskt Vatten.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Nationella dricksvattenkonferensen 2017

Risken för magsjuka vid problem med ledningsnätet

Kan man bli magsjuk av dricksvatten? Melle Säve Söderbergh från Livsmedelsverket presenterar resultat från en färsk studie om hur störningar på våra ledningsnät påverkar mikrobakteriella förekomster i dricksvattnet. Inspelat den 27 april 2017 på Chalmers tekniska högskola, Göteborg. Arrangör: Svenskt Vatten.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Nationella dricksvattenkonferensen 2017

Fantastiska membran - och hur man använder dem

Vad kan moderna membran filtrera bort ur vårt dricksvatten? Angelica Lidén från Lunds tekniska högskola och Sydvatten AB berättar om det senaste inom membrantekniken. Inspelat den 27 april 2017 på Chalmers tekniska högskola, Göteborg. Arrangör: Svenskt Vatten.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Nationella dricksvattenkonferensen 2017

Fällning över ultrafibermembran

Alexander Keucken från Vatten & Miljö i Väst AB berättar hur de stora vattenburna sjukdomsutbrotten i norra Sverige gav oväntad hjälp när ett forskarlag skulle kommunicera acceptabel risk inom dricksvattenförsörjning. Han förklarar hur ett ultrafibermembran är konstruerat och hur man har gått från ett forskningsprojekt till en fullskalig vattenreningsanläggning med ultrafibermembran. Inspelat den 27 april 2017 på Chalmers tekniska högskola, Göteborg. Arrangör: Svenskt Vatten.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Visa fler

Mer högskola & teknik

Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Vattenhantering vid extremskyfall

Rum för vatten

Extrema regnmängder blir vanligare. Nu måste riskområden kartläggas och minimeras, och utrymme för vatten skapas, säger hydrologen Erik Mårtensson. Inspelat på trädgårdsmässan Nordiska trädgårdar den 21 mars 2014. Arrangör: Fritidsodlingens riksorganisation.

Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
LyssnaBildningsbyrån - Kina

Peking på hjul

I det en gång så cykeltäta Peking trängs idag lika många bilar som finns i hela Sverige. Ibland är luftföroreningarna så svåra att flyg får ställas in och motorvägar stängas av. Men nu satsar Peking på att begränsa biltrafiken och bygga ut kollektivtrafiken.

Fråga oss