Titta

UR Samtiden - KBT vid bröstsmärta hos hjärtfriska

UR Samtiden - KBT vid bröstsmärta hos hjärtfriskaDela
  1. Då tänker man: "Är det inte hjärtat?
    Kan man ha missat en hjärtsjukdom?"

  2. Det är inte
    en kul tanke att gå med.

  3. Jag arbetar som lektor vid Avdel-
    ningen för omvårdnad i Norrköping.

  4. Vi samarbetar mycket med Linköping,
    så jag brukar vara här mycket.

  5. Jag disputerade, försvarade min
    avhandling, för drygt ett år sen.

  6. Den såg ut så här och heter:

  7. "Att förbättra vården för patienter
    med icke-kardiell bröstsmärta".

  8. Dagens föreläsning är en
    vidareutveckling av den avhandlingen.

  9. Jag kommer att presentera
    fynd från den-

  10. -som har gjort att vi har gått vidare
    med den här specifika studien.

  11. Då är det så att...

  12. "Icke-kardiell bröstsmärta"-

  13. -har jag använt mig av som term.

  14. Det är egentligen
    kärlkrampsliknande smärta.

  15. Angina pectoris är den medicinska
    termen. Det är likt den hjärtsmärta-

  16. -som många brukar uppleva.

  17. Skillnaden är att man inte
    har kunnat hitta en hjärtsjukdom-

  18. -som förklarar det.

  19. Man ser ingen större skillnad
    när patienterna beskriver smärtan.

  20. Därför blir det lite svårt.

  21. Det är viktigt att titta på
    hur vanligt förekommande det här är.

  22. Om man frågar en allmän population-

  23. -om man har upplevt
    en ospecifik bröstsmärta-

  24. -så skulle man hitta 20-40 procent
    som säger sig ha upplevt det.

  25. Tittar man på data som man
    har sett i studier och följt upp-

  26. -så brukar man säga att 1 procent av
    de som söker vård för bröstsmärta-

  27. -har en ospecifik, som alltså inte
    är hjärtbetingad, smärta.

  28. Av dem som kommer till akuten
    är det mellan 2 och 5 procent.

  29. Av dem man lägger in
    med medicinska orsaker-

  30. -så är det uppåt 20-30 procent
    som har en ospecifik bröstsmärta.

  31. Det är en ganska stor procent.
    Det är vanligt.

  32. Därför är det viktigt
    att man följer upp det.

  33. Det här är patienter
    som ofta är lite yngre.

  34. Spannet är brett. De är yngre
    än patienter med hjärtsjukdom.

  35. Det är mer vanligt förekommande
    att de är kvinnor.

  36. Det behöver inte betyda
    att det är fler kvinnor än män-

  37. -men det kan vara så
    att det är lite fler kvinnor än män.

  38. Det är personer
    med utländsk bakgrund.

  39. Vissa studier visar att
    en stor andel har utländsk bakgrund.

  40. Det var ett par avhandlingar
    som kom ut 2007 och 2008-

  41. -som då hade konstaterat det.

  42. Sen är det personer
    med lägre utbildningsnivå.

  43. Men det kan också vara väldigt likt-

  44. -när man tittar
    på hjärtpatienter med bröstsmärta.

  45. Vad blir då
    konsekvenserna av bröstsmärtan?

  46. De här personerna tänker: "Är det
    verkligen ingen orsak bakom smärtan?"

  47. När man kommer in till sjukvården
    hittar man ofta inte en fysisk orsak.

  48. Då skickar man hem patienten
    utan nån närmare förklaring.

  49. Många köper det och går hem.

  50. Men när det här återkommer
    och man får mer smärtor-

  51. -och man kommer tillbaka och bara får
    höra att det inte var hjärtat...

  52. Om man utredde mer, så skulle man
    hitta orsaker i ganska många fall.

  53. Det finns alltid nån orsak-

  54. -även om det i 30 procent av fallen
    kan vara en psykologisk förklaring.

  55. Men det finns andra fysiologiska
    förklaringar, som inte är akuta.

  56. Då tänker man: "Är det inte hjärtat?
    Kan man ha missat en hjärtsjukdom?"

  57. Det är inte en kul tanke att gå med.
    Man undrar om det ändå är hjärtat.

  58. Det är därför som jag har
    den här symbolen på min avhandling.

  59. Det är fortfarande: "Är det hjärtat?"
    Frågetecken, frågetecken.

  60. Om man då har haft den här smärtan,
    så undviker man situationer-

  61. -som kanske har gett en bröstsmärta.

  62. Det kan vara fysisk aktivitet.
    Man får ont vid ansträngning.

  63. Man har hört
    att smärta kan tyda på hjärtinfarkt.

  64. Därför undviker man fysisk aktivitet.

  65. Det är inte bra,
    för det kan leda till andra saker.

  66. Ibland undviker man även sociala
    sammanhang. Det begränsar patienten.

  67. Både mina och andras studier
    har visat på-

  68. -att den här gruppen
    har en hel del psykisk ohälsa.

  69. Jag ska presentera
    lite siffror här snart.

  70. De söker vård i stor utsträckning-

  71. -och bidrar med en hel del kostnader
    för både sjukvården och samhället.

  72. Om man tittar på varför
    det skulle kunna vara på det sättet-

  73. -så har jag ritat upp
    en liten modell.

  74. Om man tänker sig att man upplever
    bröstsmärta kan man göra två saker.

  75. Det ena kan vara att man tänker
    att det inte var så farligt.

  76. Man konfronterar sin smärta
    och hittar sätt att ta hand om den.

  77. Då blir man av med den
    och allt är frid och fröjd.

  78. Men om man i stället
    tolkar smärtan som farlig-

  79. -så börjar man plötsligt
    oroa sig för smärtan-

  80. -och man blir rädd
    för att få smärtan.

  81. Det i sin tur gör att man undviker
    situationer som kan leda till smärta.

  82. Man fokuserar på sin smärta,
    vilket leder till nya smärtor.

  83. Det blir en ond cirkel av det hela.

  84. Som jag sa förut, så leder det till
    ökad psykisk ohälsa, mer vårdsökande-

  85. -och även att man kanske inte
    går till jobbet-

  86. -för man upplever
    att man inte mår så bra.

  87. Det här bidrar
    till stora kostnader för samhället.

  88. En liten teoretisk modell
    över det hela.

  89. I min avhandling studerade jag
    förekomsten av psykisk ohälsa.

  90. Var fjärde patient hade depressiva
    symtom, alltså tecken på depression.

  91. Varannan patient hade ångest över
    att eventuellt lida av hjärtsmärta.

  92. Man var rädd att det var hjärtat.

  93. Varannan patient hade också en rädsla
    för de symtom man kände.

  94. Det kan vara vilka symtom som helst.
    Det är komplext.

  95. När man oroar sig och är rädd
    för att svettas, känna sig yr-

  96. -och känna pirrningar i magen-

  97. -så riktas mycket fokus mot kroppen
    och de tecken den ger.

  98. Det sätter sig sen på psyket. Man går
    hela tiden och fokuserar på det.

  99. Sen var det så att en av tre
    hade både hjärtångest och rädsla.

  100. Ungefär var femte patient
    hade alla tre-

  101. -alltså både depressionstecken,
    rädsla och oro och ångest.

  102. Det är alltså väldigt stora siffror
    som jag har kunnat se i mina studier.

  103. Det här leder till
    att man söker vård.

  104. När jag studerade vårdsökandet-

  105. -så kunde jag se att 26 procent
    hade sökt vid mer än tre tillfällen-

  106. -för bröstsmärtor det senaste året.

  107. 14 procent hade sökt 2-3 gånger.
    Mer än tre kan vara ganska många.

  108. Den här kurvan säger att...

  109. Här är depression, här är ångest
    och här är rädsla.

  110. Ju mer av dem som man hade,
    desto fler vårdbesök gjorde man.

  111. Vi ser ett starkt samband mellan
    psykisk ohälsa och vårdkonsumtion.

  112. Det som var den viktigaste
    av de tre faktorerna var ångesten.

  113. Det var den som bidrog
    till att man sökte vård.

  114. De som visade hög grad av ångest
    var de som sökte vård.

  115. Bara kort om hur många kontakter man
    hade under ett år, över huvud taget.

  116. Jag tittade på en grupp patienter
    av icke-kardiell karaktär-

  117. -och jämförde med dem
    som hade hjärtinfarkt- och kärlkramp.

  118. Under ett år hade de 27 kontakter
    med primärvård och öppenvård.

  119. Det här kan vara ett telefonsamtal
    eller en receptförnyelse-

  120. -men också ett besök hos läkare eller
    sjuksköterska. Skillnaden är liten.

  121. Det är något mindre
    än kärlkrampsgruppen-

  122. -som är en sjuk äldre grupp
    som kräver ganska mycket resurser.

  123. Vad gäller sjukhusvården-

  124. -så har de med ospecifik bröstsmärta
    1,5 inläggningar på sjukhus per år-

  125. -jämfört med 2 för den andra gruppen.

  126. Man kan tycka vad man vill-

  127. -men för att vara en grupp patienter
    som inte klassas som så sjuk-

  128. -så borde de inte konsumera
    så mycket vård som de gör.

  129. Det här är vårddygn per år.

  130. De vårdas självklart
    lite kortare tid.

  131. När man väl läggs in,
    så räcker det med ett antal timmar.

  132. När den här datan är insamlad,
    2009-2010-

  133. -så tog det 10-12 timmar att
    konstatera att det inte var hjärtat.

  134. Om man kom senare på dagen,
    så låg man över natten.

  135. Det gör att de får några vårddygn i
    snitt. Hjärtgruppen är lite längre.

  136. Det är självklart, för de kräver
    andra uppföljningar och behandlingar.

  137. Jag tittar också på andelen
    sjukskrivningar i de här grupperna.

  138. Vi har då den icke-kardiella
    bröstsmärtegruppen-

  139. -där 14 procent var sjukskrivna under
    den tiden, jämfört med 18 och 25.

  140. Det ska inte vara mer,
    i och med att de inte är så sjuka.

  141. Efter en hjärtinfarkt
    brukar man sjukskriva en längre tid.

  142. Man kan konstatera-

  143. -att de har
    103 dygn per år och patient-

  144. -jämfört med 54 och 94.

  145. Det är färre sjukskrivna, men de är
    sjukskrivna längre tid. Det kostar.

  146. Vid förtidspensioneringar
    var det inga större skillnader.

  147. Då skulle jag översätta vad
    sjukskrivningar och vårdbesök-

  148. -kostade i pengar. Då ser ni-

  149. -att de med ospecifik bröstsmärta
    kostade 87 000 per år och patient.

  150. Det är mindre än de andra,
    så det ser ju bra ut.

  151. Man kan också undra
    varför de kostar 87 000-

  152. -när de är konstaterat friska
    och inte har nån större problematik-

  153. -vilket jag ville vända det till.

  154. Den här ekvationen är okej,
    men det finns en hållhake.

  155. Jag sa
    att det var vanligt förekommande.

  156. Om man vill studera hela landet-

  157. -så kan man kolla hur många som hade
    liknande diagnoser i hela Sverige.

  158. Jag fick data som visade-

  159. -att det var drygt 81 000
    som hade nån av de diagnoskoder-

  160. -som visar på annan hjärtsmärta,
    eller ospecifik bröstsmärta.

  161. Då springer det riktigt i väg,
    som ni ser.

  162. Runt 7 miljarder kronor
    kommer det att kosta-

  163. -om alla de patienterna
    hade fått den diagnosen.

  164. 7 miljarder. Om man jämför det
    med hjärtgruppen, så är de färre.

  165. En tredjedel, ungefär.
    Kostnaderna är hälften så stora-

  166. -som de
    med icke-kardiell bröstsmärta.

  167. Det här tycker jag är en hög siffra.
    7 miljarder kronor är mycket pengar.

  168. Då måste man agera, kan vi tycka.

  169. Hur ska man hantera det här, då?

  170. När jag har träffat dem, och även
    i min roll som sjuksköterska...

  171. Jag jobbade 6-7 år
    på hjärtenheten i Norrköping.

  172. Patienterna kände ofta en oro
    för att det skulle vara nånting.

  173. Mycket sitter i tankarna,
    vad man tror och hur man tänker.

  174. De verkade behöva
    öka sin kunskap om bröstsmärtan.

  175. Vad kan det vara för orsaker och hur
    kan man hantera den annorlunda?

  176. Det andra är
    att de undviker aktiviteter.

  177. Då skulle de behöva lära sig att
    hjärtat klarar fysisk ansträngning.

  178. Man brukar höra att man, om man har
    hjärtsjukdom, inte ska anstränga sig.

  179. Det gäller
    att gå fram på rätt sätt med det här.

  180. Man vill ju inte att folk som har
    hjärtsmärta ska överanstränga sig.

  181. Men det här är personer som är
    utredda och som är hjärtfriska.

  182. Därför kan vi säga till patienten
    att den ska aktivera sig fysiskt-

  183. -utan att vara rädd
    för att utveckla hjärtinfarkt.

  184. Då man är stressad och saknar strate-
    gier för hur man ska hantera smärta-

  185. -så bör de få nåt verktyg som de
    kan använda när de får bröstsmärta.

  186. För att komma dit-

  187. -och bryta de tankemönster man hade
    om att hjärtat var i fara-

  188. -och att man såg smärtan som ett hot,
    så bör man bryta tankemönstret.

  189. Då finns kognitiv beteendeterapi
    som en bra metod-

  190. -för att jobba med kognition
    och förändra sina beteenden.

  191. Och jag tog en liten modell över det.

  192. Ofta handlar det om negativa tankar
    och känslor. Beteendet hänger på det.

  193. Tittar man på det jag sa förut,
    att man upplever en fara-

  194. -så har vi negativa tankar,
    negativa känslor-

  195. -och ett beteende
    där man undviker aktiviteterna.

  196. Då byggde vi på KBT, som jag sa-

  197. -som har utbildning, problemlösning
    och beteendeaktivering.

  198. Man måste lära sig mer,
    hitta problemen, lösa dem-

  199. -och sen också
    försöka hitta beteenden-

  200. -som är mer hälsosamma-

  201. -och försöka hitta negativa beteenden
    som man ska minska.

  202. Man kan fråga sig vilka fördelar...

  203. Detta är KBT. Om man tittar
    på internetbaserad KBT...

  204. Varför skulle det vara bättre
    än traditionell KBT?

  205. Eftersom det är ganska
    lättillgängligt att använda internet-

  206. -så blir det lättare
    att komma åt behandlingen-

  207. -och fler kan göra det,
    till en billig peng.

  208. En annan viktig aspekt är att det
    har gjorts en hel del studier-

  209. -som visar att internetbaserad KBT
    är rätt lik traditionell KBT-

  210. -som man har ansikte mot ansikte
    med en terapeut.

  211. Om man har någon bakom skärmen-

  212. -som kan se vad man skickar in
    och återkopplar-

  213. -och stöttar och ger uppmuntran
    och så vidare-

  214. -så brukar de resultera
    i liknande resultat, faktiskt.

  215. Det är också lättare
    att följa patienten.

  216. Oftast, i de här programmen,
    så bakar vi in olika instrument.

  217. Man svarar på frågor, så att man vet
    hur hälsotillståndet är.

  218. När man ser svaren på frågorna
    får man en bild av hur patienten mår.

  219. Och man har det på skrift,
    för man skickar ju in sina svar.

  220. En uppfattning är
    att det kan vara lättare-

  221. -att prata om sina problem via nätet-

  222. -än ansikte mot ansikte,
    när man ska berätta hur man mår.

  223. Vissa kanske tycker
    att det är lättare.

  224. Särskilt vid psykisk ohälsa
    kan internet hjälpa personer-

  225. -som normalt inte
    skulle vilja gå till en terapeut.

  226. En väldigt viktig aspekt är-

  227. -att hitta tid till att gå till en
    terapeut. Det brukar inte vara lätt.

  228. De här personerna
    ska ju fungera i samhället.

  229. Genom att använda internet
    kan man disponera sin tid själv.

  230. Man kan få behandlingen
    när man vill och var man vill.

  231. Det är viktigt
    för att kunna fullfölja behandlingen.

  232. Genom att vara delaktig
    i behandlingen...

  233. Man har ett program som man jobbar i
    och blir då mer delaktig.

  234. Det kan sporra folk att jobba hårdare
    för att uppnå ett bättre resultat.

  235. Det finns även
    lite utmaningar med internet.

  236. En av dem är
    att vi har traditionell vård.

  237. Vårdpersonal och patienter
    är ovana vid vård via internet.

  238. Det kommer mer och mer, men det tar
    tid innan det fungerar optimalt.

  239. En jättestor utmaning har varit just
    att rekrytera patienter-

  240. -att få med personer i program.

  241. Hur man rekryterar patienter
    har betydelse-

  242. -och hur man informerar dem,
    som sagt.

  243. Men det är mycket arbete med de här
    programmen. Det är ingen quick fix.

  244. Man får anstränga sig mycket
    och jobba själv och göra aktiviteter.

  245. Man har hemläxor som man skickar in.
    Det tar tid.

  246. Är man inte jättepigg, så kan det
    för många bli lite för mycket.

  247. Man tackar nej.

  248. En grej som jag stötte på är också
    att man kanske inte...

  249. Nu har många datorer och internet
    hemma, men det är långt ifrån alla.

  250. Har man inte internetuppkoppling,
    så kan man inte vara med.

  251. Det är synd. Vissa vill,
    men har inte kunnat vara med.

  252. Även om man är duktig på datorer-

  253. -så kanske man inte
    kan hantera ett program.

  254. Man bör göra
    ett användarvänligt program.

  255. Det är viktigt att testa sånt
    innan man sätter i gång en studie.

  256. Alla kanske inte tycker att det här
    är bra. Man får då hitta alternativ.

  257. Vi ser också att det är ganska lätt
    att följa upp hur patienter arbetar.

  258. Man kan lätt se om man har varit
    aktiv i sitt program.

  259. Vi kan se hur många gånger
    de har loggat in och hur länge.

  260. Minuterna spelar kanske ingen roll,
    men det gör antalet inloggningar.

  261. En kollega, som har haft en studie
    kring depression vid hjärtsvikt...

  262. Johan Lundgren heter han.

  263. Han hittade att antalet inloggningar
    hade stark koppling-

  264. -till om depressionen blev bättre,
    så det är viktigt. Men det är svårt.

  265. Man vet hur mycket de är inne i
    programmet. Hur tacklar man det?

  266. Patienten säger att den har gjort
    det, men har inte loggat in.

  267. Det är lite etiskt svårt.

  268. I forskningsstudier följer vi upp
    parametrar, som depressionstecken.

  269. Man tittar på ångest, och så vidare.

  270. Man kan hitta positiva effekter, men
    det kanske inte fungerar på kliniken.

  271. Det är inte säkert att de ger effekt-

  272. -på till exempel antalet vårdbesök
    eller sjukdomsfall.

  273. Därför kan det vara ett glapp mellan
    det teoretiska forskningsresultatet-

  274. -och
    den kliniska verksamhetens resultat.

  275. Det kan ta tid-

  276. -innan det här kan tolkas så att vi
    spar några kronor åt sjukvården-

  277. -eller att patienter som går till ar-
    betet inte är hemma. Men det tar tid.

  278. För att studera detta och bygga...

  279. Man behöver bygga upp en plattform
    som är användarvänlig-

  280. -och som kan fungera
    i just det sammanhanget.

  281. Jag byggde upp en plattform-

  282. -och testade den i min avhandling,
    i en form av pilotstudie.

  283. Den byggde på tre saker, som jag sa:

  284. Kunskapsökning,
    exponering för fysisk aktivitet-

  285. -att man bör konfrontera smärtan-

  286. -och öva mer på det här med att
    hjärtat klarar fysisk aktivitet-

  287. -och också avslappning, som skulle
    vara ett verktyg för personerna-

  288. -att kunna, i en stressituation, en
    smärtfylld situation, stanna upp-

  289. -och, med en avslappningsövning,
    komma ner i varv och få bättre sätt-

  290. -att hantera den här smärtan.

  291. Så här kan det se ut
    i behandlingsportalen.

  292. Man läser text, ser modeller
    och får lära sig mer om fenomenet.

  293. Det är en text om fysisk aktivitet
    och om hur man kan aktivera sig-

  294. -och sen får man en uppgift
    som man ska göra. Den följs upp.

  295. Avslappning.

  296. Det är bra med bilder, modeller
    och kurvor som kan bryta upp texten.

  297. Det är Johan
    som har gjort den här andra studien.

  298. Det är ofta inte jättemycket text.
    Det beror på programmet.

  299. Här satsade vi på lagom med text.

  300. Det är lite olika skolor. Vissa säger
    att det är okej med en hel bok.

  301. Vi har satsat på lite mindre text.

  302. Det här programmet
    testade jag på 15 patienter.

  303. Jag hade sju som var med i programmet
    och åtta i kontrollgruppen.

  304. Kontrollgruppen
    fick egentligen ingenting.

  305. Vi ville jämföra med rutinvården.
    Man söker vård som man brukar.

  306. Som jag sa, så är det svårt
    att få in folk och att behålla folk.

  307. Av de sju som deltog, så var det fem
    som fullföljde programmet.

  308. Ett par stycken var med i början,
    ville inte, kom tillbaka...

  309. Det är en ganska vanlig företeelse.

  310. Enligt utvärderingarna upplevde de
    flesta att det här var genomförbart.

  311. Programmet var lätt att hantera.
    "Jag förstår ditt språk."

  312. Det var lätt att manövrera och
    att hoppa mellan de olika sakerna.

  313. Det var det vi ville utvärdera.

  314. De behövde lägga ner
    ungefär en timme per dag.

  315. En timme per dag,
    fem dagar i veckan, i fyra veckor.

  316. Det kräver alltså en hel del av dem
    som är med. Det är ingen snabbfix.

  317. För mig, som terapeut på andra sidan,
    så tog det lite drygt 20 minuter.

  318. Det är också väldigt behagligt.
    20 minuter är kort tid.

  319. Normalt går man
    hos en terapeut 60-90 minuter-

  320. -och många program bygger på
    8-12 veckors behandling.

  321. Det är ganska lite tid man investerar
    i programmet, vilket spar kostnader.

  322. Vi försökte också...

  323. I pilotstudier brukar man inte
    titta på förbättringar-

  324. -men det är spännande
    att se resultatet.

  325. Jag kunde se att både de i programmet
    och kontrollgruppen-

  326. -förbättrades.

  327. De som var i programmet
    förbättrades betydligt mer.

  328. Det var en större effekt,
    kan man säga-

  329. -men med tanke på att det är
    ett så litet antal personer-

  330. -får vi inga
    statistiskt fastställda skillnader.

  331. Det ska man heller inte ha
    i en pilotstudie.

  332. Det som var kul var att se
    att det ändå blev ett bra resultat.

  333. Det här har nog lett mig in
    på den här nya studien-

  334. -som Hälsofonden sponsrade
    med pengar, nu när jag sökte.

  335. Det känns kul att man uppfattar
    att det här är viktigt-

  336. -för det har vi också uppfattat.

  337. Syftet med internet-KBT-studien är
    att ta steget fullt ut-

  338. -och utvärdera effekterna av inter-
    netbaserad KBT på psykisk ohälsa-

  339. -men också på livskvalitet,
    vårdkonsumtion och samhällskostnader.

  340. Vi kommer, som i pilotstudien,
    att ha två grupper-

  341. -som vi lottar in i behandlargrupp,
    alternativt kontrollgrupp.

  342. Det kommer att vara fyra veckor.

  343. Vi satsar på att ha ett kort program
    av olika anledningar.

  344. Det ska vara lätt att implementera.

  345. Stora program är svåra
    att få in i sjukvårdssystemet.

  346. Vi vill hitta
    ett lätt och kort program-

  347. -som vi sen kan försöka
    implementera i sjukvården.

  348. Det kommer att vara utbildning,
    fysisk aktivitet och avslappning.

  349. Vi kommer att ha
    guidning och stöd till patienterna-

  350. -och återkoppling
    på deras hemuppgifter och texter.

  351. Vi siktar på att ge återkopplingen
    inom 24 timmar, vilket är bra.

  352. Många gånger får man vänta mer
    inom traditionell vård.

  353. Det har vi möjlighet till.

  354. Även här kommer jag
    att studera den här hjärtångesten.

  355. Den har varit central. Man tror
    att det är hjärtat och får ångest.

  356. Det är den som gör
    att man söker mer vård.

  357. Men vi kommer också
    att titta på andra variabler.

  358. För att kunna uttala oss-

  359. -om effekten,
    om programmet är effektivt-

  360. -så måste vi ha fler patienter. I det
    här fallet krävs det 120 patienter.

  361. Vi försöker lotta in dem i de olika
    grupperna så att det blir 60 i varje.

  362. Tanken är att vi rekryterar från
    sjukhus i sydöstra sjukvårdsregionen.

  363. Vi har diskussion.

  364. En samarbetspartner i projektet
    är hjärtläkaren Patrik Karlström.

  365. Vi har en överläkare från Norrköping,
    Erik Stenkvist.

  366. Sen för vi diskussioner med Kalmar.

  367. I Linköping har vi inget namn än.
    Jag hoppas att det blir fyra sjukhus.

  368. Det skulle liksom optimera det hela.

  369. Vi har också inlett ett fruktbart
    samarbete med en vårdcentral-

  370. -som kallas för Cityhälsan Centrum-

  371. -med flera psykologer
    som är väldigt intresserade.

  372. Chefen där, Erik Johnsson,
    är ett stort stöd där.

  373. En annan psykolog,
    Johan Jäder Malmlöf-

  374. -ska förhoppningsvis också
    jobba i projektet.

  375. Det känns hoppfullt.

  376. För att kunna vara med i studien
    har vi några kriterier.

  377. Man ska vara över 18 år.

  378. Man ska ha återkommande smärta
    som inte är hjärtrelaterad.

  379. Vid minst två tillfällen ska man ha
    sökt vård det senaste halvåret-

  380. -och blivit utredd så att man vet att
    det inte är hjärtat som är orsaken.

  381. Sen är programmet på svenska.

  382. För att kunna vara med måste man
    kunna läsa och skriva på det språket.

  383. Det är ett första krav.

  384. Skulle det här visa sig vara bra-

  385. -så ska vi översätta programmet-

  386. -och testa det
    i andra grupper och kulturer.

  387. Man måste kunna genomföra fysisk
    aktivitet, för man exponeras för det.

  388. Har man fysiska hinder
    kan man tyvärr inte vara med.

  389. Jag vill bara nämna ett par personer-

  390. -som är med i det här projektet.

  391. Först vill jag tacka mina handledare
    Tiny Jaarsma och Anna Strömberg-

  392. -som har varit med och hjälpt till
    att utveckla pilotstudien.

  393. I nästa studie
    har jag Peter Johansson-

  394. -som är docent vid Institutionen
    för samhälls- och välfärdsstudier.

  395. Vi jobbar med det här projektet
    och har satt i gång en annan studie-

  396. -som Peter är ansvarig för. Den heter
    Do Heart och rekryterar patienter.

  397. Där kommer vi att behandla patienter
    som har depression och hjärtsjukdom.

  398. Där deltar även Johan Lundgren,
    som jag nämnde tidigare.

  399. Om vi får de pengar som vi har sökt
    från olika finansiärer-

  400. -så blir det ett par-tre projekt
    som tickar i gång i höst.

  401. Jag har ambitionen att få i gång
    den här studien efter sommaren-

  402. -oavsett om vi får mer pengar
    eller inte.

  403. Det var allt jag tänkte presentera.

  404. Textning: Marie Ekenstav
    www.btistudios.com

Hjälp

Stäng

Skapa klipp

Klippets starttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.

Klippets sluttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.Sluttiden behöver vara efter starttiden.

Bädda in ditt klipp:

Bädda in programmet

Du som arbetar som lärare får bädda in program från UR om programmet ska användas för utbildning. Godkänn användarvillkoren för att fortsätta din inbäddning.

tillbaka

Bädda in programmet

tillbaka

UR Samtiden - KBT vid bröstsmärta hos hjärtfriska

Produktionsår:
Längd:
Tillgängligt till:

Den som får ont i bröstet oroar sig ofta för hjärtsjukdom, även om en utredning visar att man är hjärtfrisk. Följden blir ökad ångest och fortsatta vårdkontakter, vilket leder till enorma kostnader för samhället. Universitetslektor Ghassan Mourad har gjort en pilotstudie för att utreda om internetbaserad kognitiv beteendeterapi skulle kunna hjälpa den här patientgruppen. Inspelat på medicinska fakulteten på Linköpings universitet den 16 februari 2017. Arrangör: Linköpings universitet.

Ämnen:
Biologi > Kropp och hälsa > Sjukdomar och ohälsa, Psykologi och filosofi > Psykologi
Ämnesord:
Hjärtsjukdomar, Kognitiv beteendeterapi, Psykiatri, Psykiatriska behandlingsmetoder
Utbildningsnivå:
Högskola

Mer högskola & biologi

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
TittaUR Samtiden - Världen blir bättre

Bill Gates, hedersdoktor i medicin, berättar om vad vi kan göra för att avhjälpa fattigdomen i världen. Fördomar och fakta om bistånd med Hans Rosling, professor i internationell hälsa. Inspelat på Karolinska institutet 31 mars 2014. Arrangör: Karolinska institutet.

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
LyssnaBildningsbyrån - sex

Sex? Nej tack!

Asexualitet handlar inte om sexualdriften, utan om en oförmåga att känna sexuell attraktion. Vi möter Jenny som efter flera års relation fick ett ord för sin läggning via en blogg. Docent Lars Gösta Dahlöf har forskat kring hur den uppstår.

Fråga oss