Titta

UR Samtiden - Bibelns roll i dagens samhälle

UR Samtiden - Bibelns roll i dagens samhälleDela
  1. I USA har religionen
    en framträdande roll i politiken-

  2. -och är inte alls så privat
    som berättelsen utgår ifrån.

  3. Är det viktigt att studera Bibeln
    i dagens samhälle?

  4. Självklart, tycker en sån som jag-

  5. -som jobbar med att studera Bibeln.

  6. Bibeln innefattar
    fascinerande texter-

  7. -om liv och död
    och människan och Gud.

  8. De väcker historiska frågor. "Har det
    hänt på det sätt det beskrivs?"

  9. Bibeln innehåller vacker poesi
    och fängslande berättelser.

  10. Man kan studera dess retorik
    hur länge som helst.

  11. Det finns också
    en rik tolkningstradition.

  12. Människor har levt med de här
    texterna och reflekterat över dem-

  13. -i tusentals år.

  14. Det här är fantastiskt roligt
    för en Bibelvetare som jag.

  15. Samtidigt placeras Bibeln
    i kategorin religion.

  16. Det gör att frågan om det är viktigt
    att studera Bibeln i dag-

  17. -blir lite mer komplicerad
    än vad man skulle kunna tro.

  18. Därför ska jag i den här
    föreläsningen göra två saker.

  19. Jag ska ge ett utförligt exempel
    på hur Bibeln har varit-

  20. -en medkonstruktör
    till dagens moderna samhälle.

  21. Sen ska jag visa att en viss
    föreställning om vad religion är-

  22. -kan skymma sikten för den insikten.

  23. Innan vi drar igång
    måste vi harkla oss lite.

  24. Vi måste reda ut lite begrepp.

  25. Jag ska prata om kultur,
    samhälle och Bibeln.

  26. I den här föreläsningen
    får kultur stå för-

  27. -outtalade idéer, föreställningar,
    förväntningar och värderingar-

  28. -hos en viss grupp av människor.

  29. Vi "upptäcker" ofta kultur-

  30. -när vi utmanar det för givet tagna.

  31. Testa att ställa er lite för nära
    en person i en tom hiss-

  32. -och observera vad som händer.

  33. Då bryter man mot en outtalad regel.

  34. Man ska inte stå
    med tio centimeter mellan ansiktena.

  35. Om man rapar högt på en fin middag
    bryter man mot en outtalad regel.

  36. Det är kultur
    i den här föreläsningen.

  37. Samhälle, vad är det?

  38. Då kommer vi in på det mer materiella
    som vi kan ta på.

  39. Hur vi organiserar det gemensamma.
    Man talar om sociala institutioner.

  40. Tänk er universitet,
    polisen, skattesystem-

  41. -rättsväsende,
    sjukhus och såna saker.

  42. Vi ska inte glömma
    att kultur och samhälle-

  43. -oftast sitter ihop.

  44. Ta bara universitet, som institution.

  45. Konkreta byggnader...
    Vi är i biblioteket.

  46. Kurser, föreläsningar, laboratorier,
    forskningsböcker och sånt...

  47. Det skulle aldrig finnas om det inte
    fanns ett kulturellt antagande-

  48. -om att kunskap är viktig.
    De hör ihop.

  49. Kultur legitimerar ofta samhälle
    eller sociala institutioner.

  50. Bibeln, vad är det för nåt?

  51. I Bibelvetenskap
    studerar vi de kristnas urkund-

  52. -det vill säga
    Gamla och Nya Testamentet-

  53. -och judarnas bibel
    som kallas Tanakh.

  54. Den motsvarar ungefär
    Gamla Testamentet.

  55. Det kanske är självklart, men nu
    har jag berättat det i alla fall.

  56. Låt oss börja
    den första delen av föreläsningen.

  57. Den handlar om hur religionsbegreppet
    kan göra oss blinda-

  58. -för Bibelns roll i samhället.

  59. Jag börjar med ett exempel
    som illustrerar vad jag är ute efter.

  60. I september 2013
    ombildade Reinfeldt sin regering-

  61. -och tillsatte Elisabeth Svantesson
    som arbetsmarknadsminister.

  62. Hon har bakgrund i Livets ord,
    en kristen församling i Uppsala-

  63. -och inom Ja till livet
    som är en ideell förening-

  64. -som jobbar mot abort.

  65. Vid tillkännagivandet
    kommenterar Reinfeldt-

  66. -Svantessons kristna tro så här:

  67. "Den har vi pratat om. Den kommer
    inte att ha några kopplingar"-

  68. -"till hennes ansvarsområde."

  69. På frågor om sin tro
    svarade Svantesson så här-

  70. -enligt Sveriges radio:

  71. "Det är inte en relevant fråga"-

  72. -"och har inte
    med mig som minister att göra."

  73. Om vi lyssnar så märker vi
    att både Reinfeldt och Svantesson-

  74. -utgår ifrån att tron är privat.

  75. De tycker möjligtvis
    att det är irrelevant-

  76. -för en offentlig roll
    som minister och politiker.

  77. Det är två skilda saker.

  78. Varför är det så självklart
    att religion är privat?

  79. Går man tillbaka till medeltiden
    eller Bibelns tid-

  80. -så är det långt ifrån självklart.

  81. Både på medeltiden och på Bibelns tid
    kan man inte tänka sig-

  82. -att religion eller tro
    skulle tillhöra en privat sfär.

  83. Men det är självklart här.

  84. Tanken att religion är nåt privat-

  85. -är en del av en standardberättelse
    om religion i Väst.

  86. Det hävdar flertalet forskare-

  87. -till exempel Ola Sigurdson som är
    professor vid Göteborgs universitet.

  88. Han sammanfattar berättelsen
    om religion i Väst så här:

  89. Jag ska läsa ett längre citat.
    Det kommer att komma upp här.

  90. Han skriver:

  91. Vad är det då för grundbultar
    och poänger som ofta lyfts fram?

  92. Vi kan börja med en första grundbult.

  93. Det är att tillvaron delas upp
    i olika autonoma sektorer.

  94. Autonom betyder "egen lag".

  95. I det här sammanhanget
    handlar det om-

  96. -att varje sektor av samhället
    har sin egen logik-

  97. -sina egna lagar, och fungerar
    enligt sina egna mekanismer.

  98. Tänk på hur vi skiljer på stat,
    marknad och civilsamhälle.

  99. Vi brukar prata om att marknaden
    fungerar på ett visst sätt-

  100. -skilt ifrån staten.

  101. Religion blir en sektor
    av det mänskliga livet-

  102. -och avgränsas från vetenskap,
    politik och ekonomi-

  103. -som antas höra till det sekulära.

  104. Utifrån den här punkten
    om autonoma sektorer-

  105. -blir det ett kategorimisstag att
    blanda samman religion och politik-

  106. -som Reinfeldt och Svantesson
    är inne på.

  107. Det här är två olika områden
    av livet-

  108. -som inte kan
    och möjligtvis inte bör blandas ihop.

  109. Det var den första grundbulten.

  110. Den andra är att det finns
    nåt slags gemensam kärna-

  111. -nåt slags tidlös konstant-

  112. -bortom olika religioners
    konkreta uttryck i historien.

  113. Alltså, hur man konkret gestaltar
    islam under en viss tid...

  114. Om det finns en sån konstant där ute-

  115. -kan man ta fram ett begrepp-

  116. -som beskriver hur alla religioner
    fungerar, djupast sett.

  117. Gemensamt för religion enligt den här
    berättelsen är att tro är privat-

  118. -partikulär och subjektiv
    i bästa fall.

  119. Omodern, absolut och irrationell,
    i sämsta fall.

  120. Religion antas ofta handla om lära
    - nåt i huvudet...

  121. ...eller erfarenhet - nåt i hjärtat.

  122. De här religiösa institutionerna-

  123. -beskrivs gärna
    som ett nödvändigt yttre-

  124. -till nåt som i grunden
    är en inre företeelse.

  125. Det sekulära blir spegelbilden
    av religion-

  126. -och förknippas med det offentliga,
    universella och allmängiltiga-

  127. -objektiva, moderna,
    toleranta och rationella.

  128. Vi kan sammanfatta det så här:

  129. Vi får en sektor - religion -
    förknippad med...

  130. ...privat, partikulärt, subjektivt,
    omodernt, absolut och irrationellt.

  131. Det är sin egen lilla värld.

  132. Det sekulära förknippas ofta
    med det offentliga-

  133. -det vill säga politik, ekonomi,
    juridik, konst och vetenskap.

  134. Det beskrivs som allmängiltigt
    för alla människor-

  135. -medan religion är privat för vissa.

  136. Objektivt, modernt,
    tolerant och ofta rationellt...

  137. Det är en bild som sammanfattar-

  138. -standardberättelsen
    om religion i Väst.

  139. Den här berättelsen
    är inte lika självklar längre.

  140. En gång har den fungerat
    som en forskningshypotes-

  141. -och då har den kallats "den
    klassiska sekulariseringshypotesen".

  142. Men, som exemplet med Reinfeldt
    och Svantesson kanske illustrerar-

  143. -finns den som nåt slags allmän idé
    av vår kultur.

  144. Men den är inte lika självklar
    längre. Varför då?

  145. Det har visat sig att berättelsen
    inte stämmer på alla samhällen-

  146. -inte ens i Väst.

  147. I Europa stämmer det lite grann-

  148. -men i USA stämmer det inte alls.

  149. I USA finns det inga tydliga
    kopplingar mellan modernisering-

  150. -och nån slags minskad religiös tro.

  151. Där har religionen
    en framträdande roll i politiken-

  152. -och är inte alls så privat
    som berättelsen utgår ifrån.

  153. Om ni var med
    på föreläsningarna i höstas-

  154. -om USA och amerikanska presidenter,
    så framgick det tydligt-

  155. -att religion har en annan roll i USA
    än vad vi är vana vid här i Sverige.

  156. Forskarna har nu ifrågasatt
    om standardberättelsen är giltig-

  157. -även i Europa.

  158. Har den skymt blicken
    för hur religion fungerar?

  159. En annan förklaring
    är att man har börjat observera-

  160. -att berättelsen uppstår i och med
    upplysningen på 1700-talet.

  161. Den formuleras
    som en politisk agenda-

  162. -hos filosofer
    som Locke och Rousseau.

  163. Det är intressant att berättelsen
    dyker upp på 1700-talet.

  164. Om berättelsen har en politisk agenda
    vad skulle den då vara?

  165. Ola Sigurdson säger-

  166. -att standardberättelsen
    försöker reglera-

  167. -vad som är religionens legitima
    område och vad som inte är det.

  168. Religionens område
    blir förvånansvärt begränsat.

  169. Varför religion får ett så litet
    utrymme, menar Sigurdson-

  170. -har med lojaliteter att göra.

  171. Han, forskaren William Cavanaugh
    och flera-

  172. -har påpekat att standardberättelsen
    är en ideologisk konstruktion-

  173. -som har använts för att legitimera
    nationalstatens framväxt.

  174. Vad betyder det egentligen?

  175. Man legitimerar och försvarar-

  176. -hur stater som Sverige, Tyskland,
    USA och så vidare växer fram.

  177. Forskarna tänker sig
    att berättelsen är den del i...

  178. ...hur staten gör anspråk
    - kanske rentav totala anspråk...

  179. ...på sina medborgares lojalitet.

  180. Sigurdson skriver så här:
    "Att urskilja"-

  181. -"en speciell och unik dimension
    av det mänskliga livet som religiös"-

  182. -"blev ett sätt att skilja mellan
    den lojalitet gentemot staten"-

  183. -"som avkrävdes medborgaren"-

  184. -"och de värderingar hon eller han
    kunde hysa som privatperson."

  185. Sen kommer han till sin slutkläm.

  186. "Om bara kroppen tillhörde staten
    kunde själen tillhöra religionen."

  187. Vad får den här berättelsen
    för konsekvenser...

  188. ...för den som vill studera
    Bibeln i samhället?

  189. Det första alternativet berättelsen
    verkar ge, är att Bibeln är privat.

  190. Vad är konsekvensen av det?

  191. Jo, Bibeln blir stum i samhället.
    Den har ingen röst i det offentliga.

  192. Vi kanske inte ens ställer frågan
    om Bibeln har en roll-

  193. -i framväxten av dagens samhälle.

  194. Vi kanske utgår ifrån att den inte
    har det i det här alternativet.

  195. Det andra alternativet är att Bibeln
    är förlegad och omodern.

  196. Om den släpps lös i det offentliga-

  197. -följer negativa samhällseffekter.

  198. Det är lätt att bli frestad,
    med den ingången i våra studier-

  199. -att hamna i vissa tankebanor.

  200. Vi kanske då ser-

  201. -att protestantiska Bibelanhängare
    stod bakom Hitler.

  202. Det var så. Den lutherska kyrkan
    i Tyskland under andra världskriget-

  203. -stod bakom Hitler.

  204. Då kanske man missar
    att det inte är så enkelt.

  205. Bekännelsekyrkan fanns också. Den
    bröts ur den lutherska statskyrkan-

  206. -på grund av dennas lojalitet
    mot Hitler.

  207. Motståndsmän som Karl Barth
    och Dietrich Bonhoeffer-

  208. -var djupt rotade i Bibeln.

  209. Alternativ två gör att man ser en sak
    men missar en annan.

  210. Min poäng är att det kan finnas skäl-

  211. -att pröva om Bibeln har en roll
    i framväxten av dagens samhälle-

  212. -utan att utgå ifrån
    att den inte har det-

  213. -och att den roll den i så fall har
    bara har negativa samhällseffekter.

  214. Det var vad som kan skymma sikten
    för Bibelns roll i samhället.

  215. Nu kommer vi till den andra delen.

  216. Vi ska titta på ett exempel på hur
    Bibeln har haft en roll i samhället-

  217. -och kanske till och med
    varit en medkonstruktör-

  218. -för det vi tycker är centralt
    i ett modernt samhälle.

  219. Här lutar jag mig mot Jesper
    Svartviks forskning en hel del.

  220. Han är professor i Lund.

  221. Ett exempel som står i presentationen
    till den här föreläsningen-

  222. -är att vi skulle kunna titta på hur
    Bibeln har funkat som helig skrift-

  223. -inom kristendom och judendom-

  224. -med omkring två miljarder anhängare
    över hela världen. Det är rätt många.

  225. Vi kan studera hur Bibeln har format
    judiska och kristna grupper-

  226. -och hur de har agerat i samhället.

  227. För att förstå de här grupperna-

  228. -skulle vi behöva läsa och studera
    Bibeln på olika sätt.

  229. Jag ska inte heller ta upp exemplet-

  230. -på Bibelns roll
    i film och litteratur.

  231. I vanliga uppslagsverk ser ni hur
    Bibeln har haft en central roll-

  232. -i Svensk litteratur.

  233. Häromkvällen gick jag in
    på en streamingtjänst...

  234. ...och kom in på en ny tv-serie...

  235. ...som hade sin utgångspunkt
    i Uppenbarelseboken.

  236. Serien tillkom för bara nåt år sen.

  237. Bibeln verkar finnas där
    även i populärkulturen.

  238. Jag riktar mitt fokus nu på Bibelns
    roll i sociala omvandlingar-

  239. -och särskilt i avskaffandet
    av slaveriet i USA.

  240. Jag tar bara ett exempel för att ha
    tid att gå in på lite mer djup.

  241. Låt mig börja med lite bakgrund.

  242. I USA kom den första protesten
    mot slaveriet 1688.

  243. Det var i Pennsylvania på östkusten.

  244. Det var mennoniter
    som protesterade i en artikel.

  245. Sen följde en rad protester
    från kväkare, kongregationalister-

  246. -och evangeliska kristna,
    och slavar som hade blivit fria.

  247. Gemensamt för de kristna grupperna...

  248. ...kväkare, mennoniter
    och kongregationalister...

  249. ...om vi ska hitta nåt...

  250. ...är att fler av grupperna
    hade flytt till USA...

  251. ...för att de hade kommit på kant
    med statskyrkan i sitt eget hemland.

  252. Grupperna går att skilja ut-

  253. -från de mer etablerade kyrkorna
    som stod makten nära.

  254. I Sverige
    hade vi kallat dem frikyrkor-

  255. -i kontrast till statskyrkan.

  256. Vi har ingen statskyrka längre,
    men vi har haft.

  257. USA fick aldrig formellt
    en statskyrka-

  258. -även om vissa kyrkor fick statligt
    understöd fram till 1818.

  259. Vi kanske inte kan använda
    termen "frikyrklig" här-

  260. -men ni kan ha den bilden om ni vill
    jämföra med grupper i vårt samhälle.

  261. När vi nu ska hoppa in i debatten
    är vi i slutet av 1700-talet-

  262. -och fram till slutet av det
    amerikanska inbördeskriget 1865.

  263. Det började 1861
    och höll på i några år.

  264. Vid den här tiden är det självklart
    att slaveriet är okej.

  265. Det är en del av samhället-

  266. -lika självklart
    som att vi har smartphones i dag.

  267. Man kan pröva det bland bekanta
    och börja ifrågasätta-

  268. -smartphones som nåt moraliskt ont.

  269. Då kommer alla att tycka
    att man är lite konstig.

  270. Lite så tror jag det var
    med slaveriet.

  271. Det var konstigt att ifrågasätta det.

  272. När vi nu lyssnar
    till hur man argumenterade-

  273. -så bör vi ha med oss-

  274. -att frågan inte är
    hur människor kunde försvara slaveri-

  275. -utan att hur människor över huvud
    taget kunde ifrågasätta slaveriet.

  276. Det bör vi ha med oss.

  277. Det var många Bibelargument,
    för samhället såg ut så i USA då.

  278. Den kristna kyrkan var viktig-

  279. -och skulle man få genom några
    argument så kom Bibeln ofta upp.

  280. Låt oss titta på några Bibelargument
    för slaveri.

  281. Forskare debatterar vad den primära
    drivkraften till slaveriet i USA var.

  282. En vanlig kandidat
    är ekonomiska vinster.

  283. Man tjänade mycket på att ha slavar
    i stället för att betala arbetskraft.

  284. Men det finns andra orsaker,
    som vanans och självklarhetens makt.

  285. En del i att göra slaveri självklart
    var bibliska argument.

  286. Jag ska beskriva tre argument för er.

  287. Det första är vad man kan kalla
    "status quo"-argumentet.

  288. Den rådande samhällsordningen
    har Gud instiftat.

  289. Den kan man inte ändra på.

  290. James H. Hammond skriver 1852-

  291. -att slaveri alltid har varit
    en del av det amerikanska samhället-

  292. -och att Bibeln inte pekar ut
    en framtid utan slaveri.

  293. James Henley Thornwell hävdade-

  294. -att en sann kristen inte motsäger
    sig samhällets ordning.

  295. Underförstått är
    att Gud har instiftat ordningen.

  296. Det är det första argumentet
    för slaveri - bibehåll ordningen.

  297. Sen lyfter man fram
    en rad Bibeltexter om slaveri.

  298. Det finns en hel del.

  299. I Nya Testamentet finns texter
    som berör slaveri på olika sätt-

  300. -och ännu fler
    i Gamla Testamentet eller Tanakh.

  301. Det råder delade meningar
    bland Bibelforskare i dag-

  302. -om hur texterna ska tolkas.

  303. Befäster de slaveriet
    eller utmanar de det?

  304. Flera texter är dessutom tvetydiga
    och svåra att tolka.

  305. När jag nu säger vissa saker
    om texterna ska ni komma ihåg-

  306. -att Nya Testamentet är skrivet
    på grekiska. Är saker svårtolkade-

  307. -är det på grund av
    att grekiskan är svårtydd.

  308. Gamla Testamentet
    är framför allt skrivet på hebreiska.

  309. Är nåt svårtolkat
    så är det på grund av hebreiskan.

  310. Låt oss ta en text
    från Nya Testamentet.

  311. Första Korinthierbrevet 7:21-

  312. -skrev Paulus till en församling
    i Korinth i Grekland.

  313. Han kommer in på... Det finns
    uppenbarligen slavar i församlingen.

  314. Han riktar sig till dem-

  315. -och enligt "Bibel 2000"
    säger Paulus det här:

  316. "Var du slav när du blev kallad,
    så fäst dig inte vid det."

  317. "Även om du kan bli fri,
    så förbli hellre vad du är."

  318. Även om du kan bli fri
    så ska du vara kvar som slav.

  319. Det intressanta är-

  320. -en annan svensk Bibelöversättning
    från 2015.

  321. Det är den senaste. Den tolkar versen
    tvärtom. Det står så här:

  322. "Blev du kallad som slav,
    så bekymra dig inte."

  323. "Men kan du bli fri, bli hellre det."

  324. Det är totalt tvärtom.

  325. Här har vi ett sånt exempel.

  326. Här är det grekiskan
    som är svårtolkad.

  327. De som argumenterar för slaveri
    tar fasta på den första tolkningen.

  328. Om du är slav så kan du bli fri,
    men förbli hellre slav.

  329. Det är Bibelns rekommendation till
    slaven, enligt slaverianhängarna.

  330. Men det är inte så enkelt
    att tolka texterna.

  331. De kan tolkas på flera sätt.

  332. Vi ska titta på ett annat exempel.

  333. Det är från Efesierbrevet
    i Nya Testamentet.

  334. Här riktar författaren sig
    både till slavar-

  335. -och till dem som har slavar.

  336. De här människorna verkar ha funnits
    sida vid sida i samma församling.

  337. Det står så här:

  338. Nu riktar sig författaren
    till slavherrarna.

  339. Hur ska man tolka en sån här text?

  340. Vi som befinner oss i 2017-

  341. -tenderar att tänka:
    "Vad hemskt. Att de inte förstår."

  342. Men i det amerikanska samhället
    och på Nya Testamentets tid-

  343. -var slaveri lika självklart som
    smartphones och bilar är för oss.

  344. Det var inte en fråga om ifall
    man kunde försvara slaveri-

  345. -utan hur någon
    kunde ifrågasätta det.

  346. Mot den bakgrunden
    diskuterar Bibelforskare.

  347. Befäster texten
    nåt slags rådande ordning-

  348. -eller sår den ett frö
    till förändring?

  349. Den går inte hela vägen-

  350. -och kommer med ett program
    för frigivande av slavar.

  351. När Bibelforskare funderar på om det
    sår nåt frö till förändring-

  352. -pekar de på "ni vet ju att de och ni
    har samma Herre i himlen"-

  353. -med betoning på "samma" och
    "han tar inte hänsyn till person".

  354. Här debatterar Bibelforskare
    hur man ska tolka texten.

  355. För en tillämpning av en sån här
    text, så är det viktigt-

  356. -om texten bevarar en rådande ordning
    eller om den stakar ut en riktning-

  357. -även om den inte går hela vägen.

  358. Om den stakar ut en riktning
    till förändring-

  359. -så bör den som tillämpar texten
    fortsätta i den riktningen-

  360. -kanske långt bortom
    vad texten själv säger.

  361. Slaverianhängarna tar fasta på-

  362. -att det tas för givet att slaveriet
    är en självklar del av församlingen-

  363. -och att författaren inte gör nån
    grej av att man ska sluta med det.

  364. Det finns fler texter
    i Nya Testamentet-

  365. -från Kolosserbrevet,
    Filemonbrevet, Första Petrusbrevet-

  366. -och Första Timotheosbrevet.
    Så det finns fler texter.

  367. Vi kan också kort nämna nåt om texter
    man hänvisar till-

  368. -i Gamla Testamentet eller Tanakh.

  369. Jag tar två korta exempel. Det finns
    många exempel i Gamla Testamentet-

  370. -där slaveri nämns
    eller tas för givet.

  371. Vi börjar med en av de mest kända
    texterna i Gamla Testamentet.

  372. Den första versen här
    kommer från tio Guds bud.

  373. Det är sista budet
    om att inte ha begär. Det säger:

  374. "Du skall inte ha begär till din
    nästas hustru eller hans slav."

  375. Här tas det för givet att den som
    hör befallningen kan ha en slav.

  376. Det påpekar slaverianhängarna.

  377. "Titta här. Här ser du."

  378. Vi kan också titta på en lag som ger
    lite mer specifik instruktion-

  379. -i hur man ska handla mot slavar
    enligt den judiska lagen.

  380. "När du köper en hebreisk slav..."

  381. Det är inte "om" du köper.
    Det tas för givet att folk gör det.

  382. "En hebreisk slav
    ska tjäna i sex år"-

  383. -"men det sjunde året
    ska han friges utan betalning."

  384. "Kom han ensam ska han friges ensam."
    Och så vidare...

  385. Här tas slaveriet för givet
    även om det är lite "generösare".

  386. Man får bli fri efter sex år
    om man tillhörde Israels folk.

  387. Här ser vi att slaverianhängarna-

  388. -har en hel del texter
    att hänvisa till.

  389. Ett tredje argument
    är ett slags rasargument.

  390. Här hänvisar man
    till Första Mosebok kap 9-

  391. -som handlar om Noa, han med arken.

  392. Han byggde en ark-

  393. -och räddade sin familj
    och massor med djur undan en flod.

  394. Han hade tre söner enligt texten
    som poängterar:

  395. "Noas söner,
    de som gick ut ur arken"-

  396. -"var Sem, Ham och Jafet."

  397. "Ham var far till Kaanan."

  398. "Dessa tre var Noas söner", och här
    kommer det viktiga för rasargumentet:

  399. "Från dem härstammar alla människor
    på hela jorden."

  400. Här hittar slaverianhängarna-

  401. -en sorts rasbiologi
    där det finns tre raser-

  402. -från Sem, Ham och Jafet. Tre raser.

  403. Hur kommer då slaveriet in
    i rasbiologin?

  404. Jo, då måste vi läsa vidare
    i berättelsen.

  405. Noa super sig full. Det står att han
    odlar vindruvor och gör vin.

  406. Han blir full
    och ligger naken i sitt tält-

  407. -och då kommer en del av en
    berättelse som jag ska läsa för er.

  408. Exakt vad Ham gjorde för fel-

  409. -och varför Noa förbannar hans son
    Kanaan och inte Ham själv-

  410. -är omdebatterat.

  411. Vi kan notera
    att slaverianhängarna menar-

  412. -att den här texten
    inte bara pekar ut tre raser-

  413. -utan att en av dem
    är slav till de andra.

  414. De som är avkomma
    till Ham och Kanaan...

  415. ...förbannar Noa till
    att vara slavar åt de andra.

  416. Men var kommer mörkhyade slavar in
    i bilden i texten?

  417. Nu är vi tillbaka i USA.

  418. Vad har de med Ham att göra?

  419. Forskaren
    David M. Goldenberg menar...

  420. ...att en tolkningstradition
    från så tidigt som 600-talet...

  421. ...kopplar etymologiskt ihop
    Hams namn...

  422. ...på hebreiska "Cham", med hebreiska
    ord för "svart" och "mörk".

  423. Man härleder alltså Hams namn-

  424. -ur ord för "mörk" eller "svart"
    på hebreiska.

  425. Det här plockar slaverianhängarna upp
    och gör en stor grej av.

  426. "Här har vi det", vill de säga.

  427. Vad kan vi då säga om
    slaverianhängarnas Bibeltolkning?

  428. Den präglas
    av en betoning på status quo-

  429. -och på att bevara samhällsordningen
    och naturens ordning.

  430. De pekar tydligt ut
    enskilda texter om slaveri-

  431. -men nämner sällan
    nåt större budskap i Bibeln.

  432. Den här texten
    kommer inte upp hos dem.

  433. Den lyder så här:

  434. "Nu är ingen längre jude eller grek,
    slav eller fri, man eller kvinna."

  435. "Alla är ni ett i Kristus Jesus."

  436. Slav eller fri ska inte spela
    nån roll. Det nämner de inte.

  437. Vi ska gå vidare nu-

  438. -på Bibelargument mot slaveri.

  439. De som argumenterar mot slaveri-

  440. -får svara mycket på de andras
    argument. Vi tittar på hur de svarar.

  441. Hur besvarar de
    status quo-argumentet?

  442. Vi kan nämna Harriet Beecher Stowe.

  443. Hon var presbyterian
    och med i väckelserörelsen i USA.

  444. Hon skrev "Onkel Toms stuga"
    som ni kanske rentav har läst.

  445. Det är en slavkritisk novell.

  446. Hon påpekar
    att det här ordningsargumentet-

  447. -är väldigt vanskligt.

  448. Det kan gå åt båda håll, tycker hon.

  449. Varför då? Jo, för att det handlar om
    att tolka historiska händelser.

  450. I boken tar hon upp en dialog
    mellan två rollkaraktärer-

  451. -som diskuterar den här frågan.

  452. Hon tar upp exemplet
    med en häst som dyker upp.

  453. De diskuterar om hästen
    är ett tecken på Guds omsorg-

  454. -ifall nån behöver en häst-

  455. -eller om hästen är en frestelse
    för att bryta en viss ordning-

  456. -som bör få vara som den är?

  457. De diskuterar och poängen blir-

  458. -att det inte är så enkelt
    att avgöra.

  459. Det är inte så lätt att avgöra om en
    samhällsordning är bra eller dålig.

  460. Om slaveri är Guds ordning
    eller om det är nåt som ska brytas...

  461. Det är hennes poäng. Hon försöker
    mota status quo-argumentet.

  462. Vi har en kväkare
    som heter Thomas Paine.

  463. Han förfasas över att man över huvud
    taget kan använda Bibeln-

  464. -för att försvara slaveri. Han säger:

  465. "Det mest chockerande
    är påståendet"-

  466. -"att heliga skrifter förespråkar
    denna ondskefulla företeelse."

  467. Man undrar då
    hur han och andra kan hävda-

  468. -att det är helt sjukt att använda
    Bibeln för att försvara slaveri-

  469. -när det finns Bibeltexter
    som tar slaveriet för givet.

  470. Han har en strategi för hur han
    ska svara på de texterna.

  471. Jag ger några exempel
    på hur Paine försvarar sig.

  472. Han argumenterar
    mot argument som säger:

  473. "Titta på Israels folk
    och folket i Gamla Testamentet."

  474. "De hade slavar.
    Det kan vi också ha."

  475. Hans första motargument är att om man
    vill följa Gamla Testamentet-

  476. -måste man förklara
    varför man vill ta till sig slaveri-

  477. -men inte polygami och omskärelse
    som också finns med.

  478. Han kör ett konsekvensargument. Vill
    man ha det ena får man ta det andra.

  479. Man kan inte bara
    plocka ut vad man vill.

  480. Det finns en pastor
    i en kongregationalistisk kyrka-

  481. -som heter Owen Lovejoy som också
    använder konsekvensargumentet-

  482. -mot hänvisningar
    till Gamla Testamentet.

  483. Ett annat argument Paine använder är:

  484. "Lagarna i Gamla Testamentet..."
    Han talar som kristen.

  485. "...gällde främst
    i Gamla Testamentets tid..."

  486. "...och kan inte tillämpas rakt av
    i den nya tiden efter Jesus."

  487. "Jesus kom med ett nytt förbund
    där han omtolkade den judiska lagen"-

  488. -"i t.ex. Bergspredikan."

  489. Om ni inte har läst Bergspredikan-

  490. -så säger Jesus
    enligt Matteusevangeliet:

  491. "Ni har hört att det står skrivet,
    men jag säger er..."

  492. Det finns flera såna texter där Jesus
    verkar tolka om den judiska lagen-

  493. -och t.o.m. upphäva den på nån punkt.

  494. Paine menar att texterna
    från Gamla Testamentet-

  495. -inte kan överföras rakt av
    utan att tänka till runt det här.

  496. Det är ett argument för att lämna
    vissa slaveritexter därhän.

  497. Ett skillnadsargument
    kommer ofta upp.

  498. Man tänker sig att det är skillnad
    på Gamla Testamentets tid-

  499. -och på slaveriet i USA.

  500. Man kan inte bara direkt
    föra över det här.

  501. Ett sista argument
    är det med del och helhet.

  502. En f.d. slav, William Wells Brown
    är väldigt tydlig på det.

  503. "Vissa texter i Bibeln"-

  504. -"kan användas
    för att legitimera slaveriet"-

  505. -"men en kristen etik kan inte bara
    hänvisa till ett enskilt Bibelord."

  506. Man måste också titta på det
    övergripande budskapet och poängen.

  507. Vi rusar vidare.

  508. Det roligaste motargumentet
    mot rasargumentet är Lovejoys-

  509. -när han säger att en kristen
    inte kan lyssna till en bakfull Noa.

  510. Han hade ju vaknat och nyktrat till.
    Men det finns även andra argument.

  511. Gud har skapat alla människor
    till Guds avbild-

  512. -och det måste betyda
    att alla är jämlika.

  513. Gud har dött och uppstått
    för alla människor.

  514. Det måste betyda
    att alla människor är jämlika.

  515. En frigiven slav som heter Equiano-

  516. -lyfter fram Apostlagärningarna 17
    för där står det så här:

  517. "Av en enda människa
    har Gud skapat alla folk."

  518. Han betonar att det bara finns
    en ras och ett ursprung.

  519. Det måste betyda att det inte finns
    några tre raser med en slaveri-ras.

  520. Det finns bara en enda.

  521. Nu ska jag avsluta kort
    med lite mer positiva argument.

  522. Egna argument från sidan
    som argumenterar mot slaveri...

  523. Inte helt förvånande så lyfter de
    fram det dubbla kärleksbudet.

  524. Jesus undervisar.

  525. Det nämns i Matteus-, Markus-,
    och Lukasevangeliet.

  526. Han får frågan om vad som är det
    viktigaste i den judiska lagen-

  527. -och svarar: "Att älska Gud över
    allting och sin nästa som sig själv."

  528. Det intressanta är-

  529. -att när Lukasevangeliet
    berättar om det här står det-

  530. -att Jesus ger liknelsen
    om den barmhärtige samariern.

  531. Den kan ni läsa
    i Lukas 10:25 och framåt.

  532. Den betonar att varje människa,
    utan undantag, är en medmänniska.

  533. "Du ska älska din nästa." Vem är
    "nästan"? Är det bara vissa personer?

  534. Nej, det är alla medmänniskor.

  535. Även fienden,
    och dem du inte gillar...

  536. Det plockar de upp.
    "Du ska älska alla."

  537. Det måste betyda
    att man inte kan ha slavar.

  538. Paine hänvisar också
    till den gyllene regeln.

  539. Allt ni vill att människor ska göra
    för er, ska ni göra för dem.

  540. Det är vad lagen
    och profeterna säger.

  541. Notera "det är vad lagen
    och profeterna säger".

  542. Jesus säger det i Bergspredikan.

  543. Det låter som att han menar att den
    gyllene regeln är en sammanfattning-

  544. -av Gamla Testamentet eller Tanakh.

  545. Det är en poäng som de som
    argumenterar mot slaveri plockar upp.

  546. Det finns ett argument om vad som är
    kriteriet för sann kristendom.

  547. Än en gång
    är vi inne i Matteusevangeliet.

  548. Det finns ett tal där Jesus talar
    om den yttersta tiden.

  549. Han kommer då in på den här frågan.

  550. Vid den yttersta tiden, hur kommer
    Jesus att döma människor?

  551. Vad kommer att vara
    det sanna kriteriet-

  552. -för den som har levt och hållit sig
    till Jesu undervisning?

  553. Då säger Jesus det här:

  554. "Vad ni har gjort för några av dessa
    minsta, har ni gjort för mig."

  555. Det här
    plockar slaverimotståndarna upp.

  556. "De minsta"
    syftar bland annat på slavar.

  557. Det sista argumentet
    är erfarenhetens roll.

  558. Paine säger: "Om slaveriförespråkare
    skulle vara slavar för en tid"-

  559. -"så skulle de tolka Bibeln
    på ett helt annat sätt."

  560. Det är hans poäng.

  561. Erfarenheter
    är som glasögon vi har på oss.

  562. De kan ibland skymma sikten-

  563. -och ibland föra tolkaren
    närmare textens kärna.

  564. Slaverimotståndarnas Bibeltolkning,
    vad karaktäriserar den?

  565. De kommer tillbaka till
    att Bibeln är en stor helhet-

  566. -med texter som talar om slaveri
    och kanske tar slaveri för givet.

  567. Men man måste läsa varje del
    i ljuset av en större helhet.

  568. För slaverimotståndarna handlar det
    om att försöka komma fram till-

  569. -vad som är "de bärande bjälkarna
    i det bibliska bygget"-

  570. -för att citera Jesper Svartvik.

  571. Man ska tolka enskilda texter i
    ljuset av det övergripande budskapet.

  572. Det är deras strategi.

  573. De talar om skillnad på Bibelns tid
    och vår tid-

  574. -och att erfarenheten
    kan inverka på hur du tolkar.

  575. Om vi ska avsluta då...
    Den 6 december 1865-

  576. -samma år som
    inbördeskriget tog slut-

  577. -ratificerades det 13:e tillägget i
    konstitutionen som förbjuder slaveri.

  578. Man lade till en del
    till konstitutionen-

  579. -från 4 juli 1776.
    Det var det 13:e tillägget.

  580. Slaverimotståndarna
    vann hela debatten till slut.

  581. Bibeln har en del
    i den här processen.

  582. Bibeln fanns på båda sidor.

  583. En viss sorts kristna-

  584. -kväkarna, kongregationalisterna
    och de evangeliska kristna-

  585. -och en viss sorts Bibeltolkning,
    var avgörande för avskaffandet.

  586. Här kan vi komma ihåg att USA
    utropade sig som självständigt-

  587. -den 4 juli 1776-

  588. -och Thomas Jefferson har tecknat ner
    de här berömda orden:

  589. "Alla människor är skapade jämlika"-

  590. -"med oförytterliga rättigheter."

  591. "Alla människor är skapade jämlika."

  592. Hans sägs ofta ha tagit intryck av
    ideal från upplysningen i Europa.

  593. Men trots det,
    och trots det han skrev-

  594. -så hade han hundratals slavar.

  595. Det dröjde nästan hundra år,
    från 1776 till 1865-

  596. -innan slaveriet förbjöds i USA.

  597. Forskare som Arne Rasmusson
    och Rodney Stark-

  598. -vill lyfta fram
    hur viktig Bibeltolkningen var-

  599. -och hur människor hade formats
    inom vissa kristna gemenskaper-

  600. -för att tolka på ett visst sätt.

  601. Argumentet är här-

  602. -att en viss typ av kyrklig gemenskap
    och en viss typ av Bibeltolkning-

  603. -har haft större förändringskraft
    än "rena" upplysningsidéer.

  604. Ni kan testa tanken om ni vill-

  605. -och läsa mer om vad Rodney Stark
    och Arne Rasmusson säger.

  606. Slutsatsen är
    att Bibeln hade en roll-

  607. -i den här sociala omvandlingen
    i USA.

  608. Att inte ha slavar ser vi som en
    viktig del av ett modernt samhälle.

  609. Det är en jämlikhet som är
    en viktig del i dagens samhälle.

  610. Insikten
    att Bibeln hade en viss roll-

  611. -kan skymmas av standardberättelsen
    om religion i Väst.

  612. Jag vill avsluta med att säga
    att vi bör inte bara studera Bibeln-

  613. -utan också ställa kritiska frågor
    till hur religionsbegreppet används-

  614. -om vi vill förstå vår kultur
    och vårt samhälle lite bättre. Tack.

  615. Textning: Henrik Johansson
    www.btistudios.com

Hjälp

Stäng

Skapa klipp

Klippets starttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.

Klippets sluttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.Sluttiden behöver vara efter starttiden.

Bädda in ditt klipp:

Bädda in programmet

Du som arbetar som lärare får bädda in program från UR om programmet ska användas för utbildning. Godkänn användarvillkoren för att fortsätta din inbäddning.

tillbaka

Bädda in programmet

tillbaka

UR Samtiden - Bibelns roll i dagens samhälle

Produktionsår:
Längd:
Tillgängligt till:

I Sverige och stora delar av västvärlden betraktar vi det sekulära som objektivt och rationellt, medan religion ses som något känslomässigt och privat. Men Bibeln har haft stor inverkan på samhällsutvecklingen och det finns starka skäl att studera den, menar Carl-Magnus Carlstein, universitetsadjunkt i religionsvetenskap. Arrangör: Linköpings universitet.

Ämnen:
Religionskunskap > Kristendom, Religionskunskap > Religion och samhälle
Ämnesord:
Bibeln, Kristendom och samhälle, Kristendomen, Religion, Teologisk etik
Utbildningsnivå:
Högskola

Mer högskola & religionskunskap

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
TittaUR Samtiden - Judisk vår: ord

Minoriteter och det skrivna ordet

Panelsamtal om minoriteter, identitet och det skrivna ordets betydelse i religioner. Bland annat diskuteras om det är skillnad i att ifrågasätta muntliga traditioner kontra skriftliga. Medverkande: Steven Beller, Christina von Braun, Fania Oz-Salzberger. Moderator: Hans Ruin. Inspelat den 12 april 2015. Arrangör: Föreningen för judisk kultur i Sverige.

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
LyssnaBildningsbyrån - Kina

Pengar i graven

I Kina måste man ta väl hand om sina döda anförvanter. En försummad själ kan bli en ond ande som ställer till mycket besvär. De rikaste och mest ansedda begravs högst upp på kyrkogården. En gravplats och begravning kan kosta en hel årslön i Kina. Men de fattiga har inte råd att begrava sina döda på kyrkogården, det blir en gravplats uppe i bergen med en enkel, billig gravsten.

Fråga oss