Titta

UR Samtiden - Pedagogiskt ledarskap i förändring

UR Samtiden - Pedagogiskt ledarskap i förändring

Om UR Samtiden - Pedagogiskt ledarskap i förändring

Här hittar du föreläsningar från Rektorsprogrammets forskningskonferens 2017 som hade temat pedagogiskt ledarskap i förändring. Där diskuterades hur skolledarskapet påverkas av samtidens förändringar. Inspelat den 8 maj 2017 på Clarion Hotel i Stockholm.

Till första programmet

UR Samtiden - Pedagogiskt ledarskap i förändring : Skolledning och det organisatoriska ledarskapetDela
  1. Om kärnverksamheten
    är en pedagogisk praktik-

  2. -sysslar man alltmer i skolor
    med en metapraktik.

  3. Det är en praktik som syftar till
    att styra den andra praktiken.

  4. Vad roligt att vara här!
    Och att så många har kommit hit.

  5. Jag ska, som Pia säger,
    diskutera ledarskap i skolan.

  6. Hur jag ser på det, utifrån
    de erfarenheter jag har som forskare.

  7. Jag forskar om
    hur organisationer fungerar.

  8. Och kanske på senare tid
    huvudsakligen om hur skolor fungerar.

  9. Jag börjar med en anekdot-

  10. -så vi kan ta till oss det här med
    pedagogiskt ledarskap i förändring.

  11. Alldeles innan de stora reformer
    som vi alla har levt under-

  12. -som kom vid mitten av 90-talet...
    Kommunalisering och friskolereform.

  13. Alldeles innan dem gjorde jag
    min första studie av skolor.

  14. Det handlade om att förstå
    vad som gör en skola framgångsrik.

  15. Vi studerade ett antal av Skolverket
    utvalda goda exempel-

  16. -och så jämförde vi med nån skola
    i Danmark och nån i Kalifornien.

  17. Jag ska inte
    redovisa den gamla studien.

  18. Men jag vill börja med
    en anekdot där. Det är att...

  19. När vi intervjuade lärare
    och skolledare-

  20. -på en av skolorna i södra Sverige-

  21. -satt vi på rektorns rum
    för att återrapportera-

  22. -och reflektera över
    vad vi hade lärt.

  23. Vi var tre forskare,
    fem, sex lärare och rektor.

  24. Rektorn gick ut.
    Hon fick nåt samtal eller nåt.

  25. Men så ställde jag frågan:
    "Det har ju gått så bra det här."

  26. "Vem är det egentligen som leder
    och bestämmer på den här skolan?"

  27. Lärarna skruvade lite på sig.

  28. Till sist sa en av lärarna...

  29. Hon nickade bort
    mot rektorns skrivbord. Hon sa:

  30. "Det är väl möjligen hon."

  31. Jag vill berätta det eftersom
    synen på ledningens roll i dag-

  32. -är helt annorlunda i skolan.
    Mycket har hänt sen dess.

  33. Jag återkommer till det.

  34. Min fråga är
    "vem är det som leder skolan?".

  35. Egentligen. Vi organisationsforskare
    är mindre bekymrade över-

  36. -hur det borde vara. Vi försöker
    förstå hur det egentligen går till.

  37. Hur fungerar
    en organisation som skolan?

  38. Vi vet att skolans uppdrag
    har blivit mycket mer komplext.

  39. Ni vet alla punkterna i Lgr 11-

  40. -som talar om
    ansvaret som rektor har.

  41. De punkterna har blivit fler,
    om jag nöjer mig med att säga det.

  42. För det andra
    har konkurrensen kommit till.

  43. Det gör att många har funderingar-

  44. -och jobbar med frågor om hur
    man kan positionera sin verksamhet-

  45. -och hur man kan få
    lämpligt många elever.

  46. Det tredje är möjligen att kravet
    från det omgivande samhället-

  47. -i form av de elever som kommer
    till skolan och deras föräldrar-

  48. -också ställer andra krav i dag
    än vad de gjorde för 25 år sen.

  49. Uppdraget blir mer komplext.
    Det leder till att vi börjar styra-

  50. -och strukturera verksamheten mer,
    för att hantera kraven vi får på oss.

  51. Eller som ni får på er.

  52. Det leder i sin tur till rektorns...
    Till fokus på skolledare-

  53. -rektorer och förskolechefer.
    Det är nån som ska hålla ihop det.

  54. Det som blir alltmer komplext.

  55. Den lösning vi ser är den här.

  56. Att allt fler
    sysslar med ledningsfrågor-

  57. -eller med annat än undervisning,
    om vi säger så.

  58. Det blir allt fler roller i skolan-

  59. -som sysslar med ledningsuppgifter,
    om vi kallar dem så.

  60. Jag lånar den här bilden
    av kollegan Gunnar Berg.

  61. Han säger att skolledare leder i ett
    korstryck av krav och förväntningar-

  62. -med en mängd olika intressenter.
    Den åskådliggör det jag just sa.

  63. Möjligen förutom
    att det bara är en person i mitten.

  64. Vad skulle lärarna säga i dag?

  65. De här som satt
    runt det här bordet 1992.

  66. Om jag ställde frågan
    "vilka bestämmer här?".

  67. Jag tror de skulle säga
    "det är skolledningen".

  68. De lärare som jag träffar ibland
    är tydliga där.

  69. Det är skolledningen som leder.
    Här har det hänt nåt dramatiskt.

  70. Skolan har blivit ett system
    eller en organisation-

  71. -som leds och styrs
    som andra organisationer.

  72. Nu har jag inga systematiska studier
    att redovisa på just den frågan.

  73. Det kan finnas,
    men jag känner inte till nån.

  74. Det finns en bra studie,
    en jämförelse mellan samma tid.

  75. Upplevelser av arbetet hos lärare.

  76. Som jämför hur man såg på sitt jobb
    1992 och 2013.

  77. Vi har de arbetsmiljödimensioner
    som flera av er kanske känner till.

  78. Om man tar upplevda krav i arbetet,
    så har de ökat avsevärt.

  79. Alltså en faktor...

  80. ...som har gått från 3,5 till 4,5
    på en femgradig skala.

  81. Alltså en avsevärd ökning.

  82. Inflytandet över arbetets utförande
    och organisering minskar påtagligt.

  83. Och den tredje i den här
    stressmodellen som man använder:

  84. Upplevt stöd i arbetet
    från kolleger eller ledning.

  85. Det minskar påtagligt. Man har svarat
    på samma frågor vid olika tidpunkter.

  86. Det är lite dramatiskt, tycker jag.

  87. Vad betyder det för idén
    om det pedagogiska ledarskapet?

  88. Det kan man fundera på. Det är nåt
    som inte fungerar jättebra-

  89. -ur lärarnas perspektiv.

  90. Det finns de som pratar om att
    det här begreppet är pensionsmässigt.

  91. Det är 70 år gammalt.
    Det är då vi pensionerar människor.

  92. Det kom att börja diskuteras-

  93. -i skolkommissionen 1948. Den säger
    att rektors viktigaste uppgift-

  94. -är att vara pedagogisk ledare.
    Att leda det pedagogiska arbetet.

  95. Samtidigt säger man det
    som lever kvar, den andra satsen här.

  96. "Den enskilde lärarens frihet
    att utforma undervisningen"-

  97. -"måste betraktas
    som principiellt oantastbar."

  98. Vi har den spänningen som finns
    i allt professionellt arbete.

  99. Vi vill leda och utveckla
    verksamheten från ledningens sida-

  100. -men å andra sidan ligger det
    i den professionellas natur-

  101. -att via sin kompetens vilja förfoga
    över stora delar av sitt arbete.

  102. Det blir problematiskt när vi pratar
    om det pedagogiska ledarskapet-

  103. -som den huvudsakliga infallsvinkeln-

  104. -på hur vi leder de organisationer
    som vi kallar skolor-

  105. -om jag uttrycker det så.

  106. Sen är det så att vi har tenderat
    att fylla det här begreppet-

  107. -med väldigt mycket olika innehåll
    över tid.

  108. Skolans intressenter
    Skolverket och Skolinspektionen-

  109. -har sina definitioner, som vi ofta
    pekar på vid såna här tillfällen.

  110. Om vi sen går till Lärarförbundet
    och Skolledarförbundet-

  111. -har de delvis olika definitioner.

  112. Framförallt har de olika
    uppfattningar om skolledarens roll-

  113. -inom ramen
    för pedagogiskt ledarskap.

  114. Det går från att det är skolledarens
    uppgift till att det är lärarnas-

  115. -att leda
    den pedagogiska verksamheten.

  116. Det finns olika uppfattningar
    bland de centrala aktörerna.

  117. Det gäller även forskningen. Man kan
    tänka sig att den borde ge svaret.

  118. Så är det ju väldigt sällan.
    Tittar vi på Skolverkets hemsida-

  119. -finns det forskare som representerar
    deras uppfattningar.

  120. Om vi tar den lilla aspekten
    av pedagogiskt ledarskap-

  121. -som handlar om och i så fall hur
    man ska göra klassrumsbesök.

  122. Då lyfter man fram
    två helt olika uppfattningar.

  123. En forskare säger att det är viktigt
    och har argument för det.

  124. En annan forskare säger att det till
    och med kan vara kontraproduktivt.

  125. Det finns skäl även till det.

  126. Det är inte för att skapa förvirring
    eller kritisera de forskarna.

  127. Det är precis tvärtom,
    att begreppet är lite för trubbigt-

  128. -och inte så vägledande, tror jag,
    för en praktiskt verksam skolledare.

  129. Om jag summerar det där...

  130. ...så förefaller begreppet viktigt.
    Det ges lite olika innehåll.

  131. Det ges olika normativa uttolkningar.

  132. Det riskerar att handla om allt
    eller väldigt mycket.

  133. Då blir det inte till så mycket hjälp
    för mig om jag vore skolledare.

  134. Jag jobbar på en skola. Vi har
    en situation och en verksamhet.

  135. Vad... Då måste jag fylla det
    med mitt eget innehåll.

  136. För att komplicera världen
    ytterligare har jag också problem-

  137. -även med det här med "ledarskap"
    i benämningen pedagogiskt ledarskap.

  138. Det är bättre att prata om
    skolledning. Jag ska tala om varför.

  139. För det första:
    Vad är ledarskap för nåt?

  140. Jag har gjort en genomsökning av hur
    ledarskapsforskning har utvecklats.

  141. Jag fastnade
    för en sån här formulering:

  142. "Den som leder en verksamhet
    utövar sitt inflytande genom att"-

  143. -"medvetet eller omedvetet,
    påverka de processer"-

  144. -det är nyckelorden-

  145. -"där olika föreställningar
    och förväntningar formuleras"-

  146. -"utvecklas och upprätthålls."

  147. Om vi flyttar över det
    till skolans värld:

  148. För att fungera som ledning behöver
    övriga i skolan göra det möjligt.

  149. Modern ledarskapsforskning
    tittar inte bara på ledaren-

  150. -utan lika mycket
    på vad de som man förväntas leda gör.

  151. I samspelet konstrueras uppfattningar
    om vad som är legitimt ledarskap.

  152. Bara den ledarskap fungerar
    som är legitim hos de som ska ledas.

  153. Eller den verksamhet
    som ska påverkas.

  154. Om vi med en sån uppfattning
    om vad ledarskap är...

  155. ...kopplar det till den komplexitet
    som jag inledde med-

  156. -att skolverksamhet
    har blivit mycket mer komplext...

  157. ...i det här korstrycket...
    Krav och förväntningar har ökat.

  158. Då menar jag att ledning
    i en komplex verksamhet som skolan-

  159. -är ett delvis kollektivt
    eller kollegialt fenomen.

  160. Och inte ett individuellt.

  161. Det är inte jag som utövar ledarskap
    över min medarbetare.

  162. Det är vi som utövar ledarskap
    på verksamheten.

  163. De många lärarna och pedagogerna.

  164. Det är viktigt för att förstå
    hur ledningen i en skola fungerar.

  165. Att börja se det så.

  166. Man kan se det
    som att den första delen-

  167. -handlar om det mandat
    man har som skolledare.

  168. Skoldebatten
    handlar mycket om den styrkedjan.

  169. Det är hur det är tänkt,
    men sällan hur det är.

  170. Vi bör prata alltmer
    om den här delen.

  171. Att ledning blir möjligt
    genom de som leds i verksamheten.

  172. Det är de som gör ledning möjligt.

  173. Men också att det är kollegialt, att
    många jobbar med ledningsuppgifter.

  174. Det är en slags praktik,
    som inte är kärnverksamheten-

  175. -men som är central
    för hur verksamheten fungerar.

  176. Om vi tittar
    på några ledningsprocesser...

  177. ...så är det självklart
    att den pedagogiska är den centrala.

  178. Det handlar om hur undervisningen
    utvecklas över tid-

  179. -eller genomförs över tid.

  180. Det är, kan man säga, det viktigaste
    för ledningen att arbeta med.

  181. Ingen tvekan om det.

  182. Sen har vi en grupp som tar hand om
    allt det som är mer komplext i dag.

  183. Man ska rekrytera och utveckla.
    Det är personalarbetets gamla credo:

  184. Rekrytera, utveckla och avveckla
    personal. Stödja och entusiasmera.

  185. Det är en egen typ av uppgifter
    som det finns kunskap om.

  186. Det är inte pedagogiskt ledarskap,
    utan en specifik del av verksamheten.

  187. Den administrativa ledningen
    har tidigare definierats som...

  188. Det ska vara mindre administrativ
    ledning och mer pedagogisk.

  189. Det är precis tvärtom. Det är mycket
    mer administrativ ledning i dag.

  190. Via alla aktiviteter som ska ske.

  191. Det är utredningar och avstämningar
    och allt.

  192. Om inte skolledningen gör det, måste
    nån annan göra det. På rätt sätt.

  193. Det är ingen tvekan om
    att det ökar och inte minskar.

  194. Man är ansvarig för den psykosociala
    arbetsmiljön, personalvården-

  195. -och allt annat
    som hör till en modern arbetsplats.

  196. Det är en annan gruppering
    av processer-

  197. -som skolledningen
    behöver syssla med.

  198. Sen har vi givetvis
    det här med mål- och resultatfrågor.

  199. De ska tas om hand. Och utvecklings-
    och förbättringsledning.

  200. Den utbredda uppfattningen i dag
    är att det löses på så sätt-

  201. -att man kallar de två sista för SKA.
    Systematiskt kvalitetsarbete.

  202. Då får man utvecklings-
    och förbättringsfrågor-

  203. -ihop med målstyrningen. Det får gå
    ihop med den pedagogiska ledningen.

  204. I nån mening...

  205. ...kan man välja att inkludera det
    i pedagogiskt ledarskap.

  206. Det kan man göra med det andra också.
    Men varför skulle man vilja göra det?

  207. Summan blir att om det är
    fler processer än den pedagogiska-

  208. -om man skiljer ut kärnledningen,
    eller ledningen av kärnprocesserna-

  209. -som en specifik kompetensprocess,
    då får man ett antal andra processer.

  210. Tillsammans utgör de
    det skolledningen ska syssla med.

  211. Då menar jag att det är mer ett
    organisatoriskt ledarskap som utövas.

  212. Av flera. Skolan behöver inte vara
    stor innan vi hittar på andra roller-

  213. -än att man har skolledning
    och lärare.

  214. Det räcker med tio så har man
    två arbetslagsledare i alla fall.

  215. Skolledning, då? Det kollektiva
    som inte är undervisning.

  216. Det är ju ganska mycket.

  217. Man kan se skolledning
    som en sammanfattande term-

  218. -för de processer
    där individen med olika uppdrag...

  219. ...sysslar med i huvudsak två saker.
    Eller behöver syssla med två saker.

  220. Den första är den här.

  221. Man ska samarbeta
    och tillräkna sig kunskap om...

  222. ...hur man stödjer, styr
    och utvecklar verksamheten.

  223. Inte bara förbättra verksamheten,
    man måste lära sig hur det görs.

  224. Så att ledningen
    blir bättre över tid.

  225. På samma sätt som lärare ska
    bli bättre över tid i sitt arbete.

  226. Det kan kallas kollegialt lärande.
    Ledningen måste också bli bättre.

  227. Särskilt om det är fler än en person.
    Då bör man samtala kring det.

  228. Man måste jobba med ledning
    som en lärande aktivitet.

  229. Det andra är att det ska överföras
    till verksamheten.

  230. Man samordnar och integrerar det
    man lär sig om verksamheten över tid.

  231. I såna ledningsprocesser som
    möjliggör att verksamheten utvecklas-

  232. -och blir allt bättre.
    Eller i alla fall utvecklas.

  233. Och fungerar väl.

  234. Jag försökte
    göra några bilder på det.

  235. Det gick för snabbt. Så.

  236. Om man har den gamla vanliga synen-

  237. -att ledning är att några leder och
    har ansvar för vad andra ska göra-

  238. -då blir det lite så här.

  239. Vi, eller jag, är ledning. Jag
    ska försöka förbättra och påverka-

  240. -de pedagogiska processerna.

  241. Då får man göra det på nåt sätt
    så att man kan intervenera i detta.

  242. Den pedagogiska praktiken
    är de här vågräta pilarna.

  243. Det är säkert fullt möjligt.
    Man har debatterat det över tid-

  244. -och haft lite olika idéer om vad
    som är ett bra sätt att göra det på.

  245. Det finns säkert mycket klokskap
    i det.

  246. Men jag menar att den här
    komplexa världen förutsätter...

  247. ...en mer komplex föreställning
    om hur skolor leds och styrs.

  248. Jag ritade den här bilden, den kanske
    är obegriplig. Jag gjorde ett försök.

  249. Ni känner igen... Den här triangeln
    är kanske inte jättebra.

  250. Det kanske borde vara en ring.
    Men strunt i det.

  251. Idén är att de allra flesta skolor
    finns i ett system-

  252. -i en organisation hos en huvudman,
    där huvudmannen har flera skolor.

  253. Och därmed flera skolledare, rektorer
    eller förskoleledare. Chefer.

  254. Det är det första: Det finns
    en skolledning som leder ledningen-

  255. -som vi ibland glömmer bort.

  256. Jag tror inte att Skolkommissionen
    kommer att intressera sig för frågan.

  257. Men det är centralt.

  258. Längst ner har vi de här pedagogiska
    praktikerna. Den stora blå pilen.

  259. Pilen med styrning är den som går
    uppifrån, och kan gå ner och påverka.

  260. Den vågräta pilen ska representera-

  261. -att det finns mycket arbete som görs
    inom ramen för skolledningens arbete.

  262. Vi kan på forskarspråk
    kalla det för en metapraktik.

  263. Om kärnverksamheten
    är en pedagogisk praktik-

  264. -sysslar man alltmer i skolor
    med en metapraktik.

  265. Det är en praktik som syftar till
    att styra den andra praktiken.

  266. Den behöver utvecklas.

  267. Jag säger återigen att skolans
    uppdrag blir alltmer komplext.

  268. Därför ökar kraven på skolledare...

  269. ...men också på skolledning.

  270. Många är involverade i aktiviteter
    och processer-

  271. -som syftar till att stödja,
    styra och utveckla en verksamhet.

  272. Då menar jag... Här kommer man
    i och för sig lätt till frågan:

  273. "De är väl inte skolledare?"
    Om man frågar arbetslagsledare-

  274. -är det inte så att de ser sig, eller
    att andra ser dem, som skolledning.

  275. Formellt är de inte heller det.

  276. I de flesta andra organisationer ser
    man en arbetslagsledare på den nivån-

  277. -som en hierarkisk nivå
    mellan skolledning och...

  278. ...kunskapsarbetarna, vilka de än är.

  279. Det är ju mer det formella.

  280. Pratar man med lärare säger de att
    arbetslagsledare tar allt större...

  281. ...intryck av det
    som är ledningsuppdraget.

  282. Jag tror
    att skolledarna gärna hejar på det.

  283. De går från det som man
    inom forskningen känner väl till-

  284. -att utnämna folk till förmän,
    som det hette på verkstaden...

  285. Det är en problematik i sig,
    men man byter delvis hatt.

  286. Man blir en del av det system
    som ska leda verksamheten.

  287. Detsamma gäller förstås förstelärare,
    även om det inte var tänkt så-

  288. -när reformen introducerades. Det
    skulle mer vara de mest kompetenta.

  289. Vi ser att man hittar på aktiviteter
    ute i skolorna-

  290. -för att förstelärare
    ska utföra sitt förstelärarskap.

  291. Inte genom att vara bäst i klass-
    rummet, utan de gör saker för andra.

  292. Då är vi inne på lednings-
    och utvecklingsstyrningsaktiviteter.

  293. Som är en metapraktik, nåt som görs
    för att förbättra kärnverksamheten.

  294. Om än kanske lite långsiktigt.
    Eller långsökt, kanske nån tycker.

  295. Men det syftar
    till nån sorts kompetensutveckling.

  296. Då är det en metapraktik
    som är en del av ledningen.

  297. Skolledningen är mer
    än de formellt utnämnda ledarna.

  298. Vilket ju egentligen bara är rektorn
    eller förskolechefen.

  299. Det kanske inte är så
    att många är det på heltid.

  300. Däremot har man uppdrag
    som är att delta i ledningen.

  301. Därför tycker jag det är mer gångbart
    att prata om skolledning-

  302. -än de här olika typerna
    av ledarskap.

  303. Det gör inte det pedagogiska
    ledarskapet mindre viktigt.

  304. Det är mer att jag vill reservera det
    för det som är allra viktigast.

  305. Inte ge de ledningar dåligt samvete
    som inte hinner göra klassrumsbesök-

  306. -eller det de skulle vilja göra, när
    de sysslar med det administrativa-

  307. -det sociala eller personalarbetet
    eller vad det kan vara.

  308. Det är mer för att visa
    hur verkligheten ser ut.

  309. Man har väldigt många uppgifter.

  310. Då blir det en fråga om hur
    man organiserar det på bästa sätt.

  311. Det är en viktig ledningsuppgift.
    Hur organiserar vi ledning?

  312. Hur lär vi oss
    hur vår ledning blir bättre ledning?

  313. Att vi blir bättre ledare över tid.
    I förhållande till vår verksamhet.

  314. Det är ledningsarbete,
    men det är också...

  315. ...kollektivt lärande
    om den här verksamheten.

  316. Sen är det förstås att stödja
    och styra den verksamhet som pågår.

  317. -Jag stannar där.
    -Det blir den första diskussionen.

  318. Tio minuter vid borden.
    Efter de tio minuterna kommer ni...

  319. Vi väljer slumpmässigt ut nåt bord
    som får ställa sin fråga till Jan.

  320. Ni väljer ut nån vid bordet
    som ställer den frågan.

  321. Vilken fråga
    vill du att de diskuterar?

  322. Den här: Hur får vi till ett
    kollegialt lärande i skolledningen?

  323. Här har vi vår första frågeställare.

  324. Anette Älmdalen från Botkyrka kommun.

  325. Vi har haft lite olika perspektiv
    vid diskussionen så klart.

  326. Vi tycker att...
    Vi pratar om vem som lär av vem.

  327. Det vet man aldrig. I ett sammanhang
    där det pågår kollegialt lärande-

  328. -är det en rörlig process.
    Vi tänkte ställa frågan till dig:

  329. Ser du nån skillnad
    i att leda en organisation-

  330. -eller att leda i organisering?

  331. Nej. Det här
    med att leda i organisering...

  332. ...är det jag skulle argumentera för.
    Men det är ett krångligt uttryck.

  333. Det är inte säkert
    att folk förstår vad man menar.

  334. Det handlar om att leda
    i de processer man är i. Definitivt.

  335. Var det nåt mer i frågan
    som låg under?

  336. Vi resonerade i de banorna att
    en organisation känns mer statisk-

  337. -och ansvarsfördelande-

  338. -än att gå in i en process
    för att leda för organisering.

  339. Djupare än så... Det är intressant
    att bolla mer med begreppen möjligen.

  340. När jag säger
    att skolan är en organisation-

  341. -är det bara ett annat sätt
    att se på det än att det är en skola.

  342. Den är inte mer statisk för det.

  343. Även om många förknippar
    organisationsbegreppet med scheman.

  344. Pratar man om processer och ser
    skolan som en organiseringsprocess-

  345. -då tar vi bort den motsättningen.

  346. Jag reagerade på det du sa först,
    "vem lär av vem?".

  347. Jag undrade om det fanns
    nån underliggande fråga.

  348. Om ledningen lär av lärarna eller
    tvärtom? Man ska inte ställa frågan-

  349. -som vem som lär av vem.

  350. Utan "vem lär om vad?".

  351. Det är för mycket individfokus.

  352. Verksamheten pågår,
    det görs en massa saker.

  353. Det ska man försöka lära av och om.
    Och utveckla sin ledning.

  354. Vem som gör det,
    det pratar vi nog för mycket om.

  355. Det kommer snabbt
    på rektorsutbildningen.

  356. Att det finns specifika lärarlag
    som är svårare än andra-

  357. -att få styrning på.
    Det kanske ni känner igen?

  358. Då är det individerna som
    är problemet. Man ska inte tänka så.

  359. Man ska tänka "vad är det man gör
    i lagen som inte är funktionellt?".

  360. "Hur kan man ändra görandet,
    praktiken?"

  361. Vi får ofta svårt
    när vi försöker styra individer.

  362. -Så tänker jag.
    -Hej! Fredrik Castell, ThorenGruppen.

  363. Vi diskuterade det du pratade om
    på din föreläsning.

  364. Anser du att det är för många
    inblandade i att stödja, utveckla...

  365. ...och styra våra skolor? Du pratade
    om ett kollegialt ledarskap.

  366. Precis tvärtom. Jag säger varken
    att det är för många eller för få.

  367. Jag säger att det är fler än en.
    Jag tror det måste vara det.

  368. Vi lever med en idé att den
    store ledaren ska leda verksamheten.

  369. Det har ledarskapsforskning
    om och om igen visat-

  370. -att det finns
    ganska lite belägg för det.

  371. Min argumentation var att skolor
    består av olika ledningspraktiker-

  372. -som handlar om att göra saker som
    påverkar de pedagogiska processerna.

  373. Sen hur vi delar upp eller
    organiserar ledningsuppgifterna...

  374. Just nu kallar vi det förstelärare,
    arbetslagsledare och rektor.

  375. Det är så vi gör.

  376. Man kan göra ungefär så, men
    fylla det med väldigt olika innehåll.

  377. Man kan prata om delat ledarskap.

  378. Man kan prata om distribuerat
    ledarskap, alla möjliga såna här...

  379. ...insikter kommer från forskningen.
    Jag erbjöd inga såna alternativ.

  380. Jag pekade mer på att ledning
    är mer de aktiviteter som utförs.

  381. I dag utför ganska många dem.
    Därför ser jag skolledning-

  382. -som de som utför
    de här aktiviteterna i praktiken.

  383. Då tar vi den sista frågan
    från detta bord.

  384. -Ställ dig gärna.
    -Ja.

  385. Johan Svenonius från AcadeMedia.

  386. Jag har läst en debattartikel av dig
    där du frälste rektorsrollen-

  387. -från oket av
    att behöva vara pedagogisk ledare-

  388. -och låta det organisatoriska
    ledandet vara huvudarbetsuppgiften.

  389. Det kändes rätt skönt
    när jag läste det.

  390. -Står du kvar där?
    -Jo. Precis.

  391. Man kan nog vidga seendet och ta in
    kunskap om organisationsledning.

  392. Det blir fokusproblem när man alltid
    pratar om pedagogiskt ledarskap.

  393. Då får många dåligt samvete
    för att de inte gör klassrumsbesök.

  394. Begreppet är så förknippat
    med vissa typer av aktiviteter.

  395. Såna som forskningen visar ibland är
    viktiga och ibland kanske inte alls.

  396. Det är min poäng. Det var roligt
    att höra att du hade läst artikeln.

  397. Då ska vi avsluta detta pass-

  398. -med att tacka Jan för
    att du har bjudit in oss att fundera-

  399. -på vad ett pedagogiskt ledarskap
    kan vara. - Tack, Jan!

  400. Tack, Pia.

  401. Textning: Johannes Hansson
    www.btistudios.com

Hjälp

Stäng

Skapa klipp

Klippets starttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.

Klippets sluttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.Sluttiden behöver vara efter starttiden.

Bädda in ditt klipp:

Bädda in programmet

Du som arbetar som lärare får bädda in program från UR om programmet ska användas för utbildning. Godkänn användarvillkoren för att fortsätta din inbäddning.

tillbaka

Bädda in programmet

tillbaka

Skolledning och det organisatoriska ledarskapet

Produktionsår:
Längd:
Tillgängligt till:

Vem är det egentligen som leder skolan? Jan Löwstedt är professor i företagsekonomi vid Stockholms Universitet. Han menar att skolans värld är allt mer komplex, vilket leder till att skolan struktureras och styrs allt mer och rektorsrollen hamnar i fokus. Från rektorsprogrammets forskningskonferens 2017. Inspelat den 8 maj 2017 på Clarion Hotel i Stockholm. Arrangör: Institutionen för pedagogik och didaktik, Stockholms universitet.

Ämnen:
Pedagogiska frågor > Lärarroll och ledarskap, Pedagogiska frågor > Skola och samhälle, Pedagogiska frågor > Utbildningsvetenskaplig forskning
Ämnesord:
Skolan, Skolledning, Skolpersonal, Undervisning
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning

Alla program i UR Samtiden - Pedagogiskt ledarskap i förändring

Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Pedagogiskt ledarskap i förändring

Pedagogiskt ledarskap i förändring

Vad är det pedagogiska ledarskapet? Niclas Rönnström är utbildningschef på rektorsprogrammet vid Stockholms universitet. Han berättar om hur synen på pedagogiskt ledarskap har förändrats genom tiderna, från att betraktas som flum till att ses som nyckeln till förändringsarbete. Från rektorsprogrammets forskningskonferens 2017. Inspelat den 8 maj 2017 på Clarion Hotel i Stockholm. Arrangör: Institutionen för pedagogik och didaktik, Stockholms universitet.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Pedagogiskt ledarskap i förändring

Skolledning och det organisatoriska ledarskapet

Vem är det egentligen som leder skolan? Jan Löwstedt är professor i företagsekonomi vid Stockholms Universitet. Han menar att skolans värld är allt mer komplex, vilket leder till att skolan struktureras och styrs allt mer och rektorsrollen hamnar i fokus. Från rektorsprogrammets forskningskonferens 2017. Inspelat den 8 maj 2017 på Clarion Hotel i Stockholm. Arrangör: Institutionen för pedagogik och didaktik, Stockholms universitet.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Pedagogiskt ledarskap i förändring

Skolan som välfärdsagent

Vilka utmaningar står skolan och dess ledare för när det gäller att utbilda för det demokratiska samhället? Olof Johansson är professor i statsvetenskap vid Umeå universitet. Han berättar om den senaste forskningen. Vilka metoder använder sig framgångsrika rektorer av? Från rektorsprogrammets forskningskonferens 2017. Inspelat den 8 maj 2017 på Clarion Hotel i Stockholm. Arrangör: Institutionen för pedagogik och didaktik, Stockholms universitet.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Pedagogiskt ledarskap i förändring

Ett internationellt perspektiv på skolledning

Vilken betydelse har en rektors hälsa för elevernas chanser att få en så bra skola som möjligt? Stephan Huber är professor vid Pädagogische Hochschule Zug i Schweiz. Han delar med sig av internationella studier om utmaningar i pedagogiskt ledarskap och lärande, bland annat om hur stress uppkommer hos skolledare. Från rektorsprogrammets forskningskonferens 2017. Inspelat den 8 maj 2017 på Clarion Hotel i Stockholm. Arrangör: Institutionen för pedagogik och didaktik, Stockholms universitet.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Pedagogiskt ledarskap i förändring

Ledarverktyg för kunskapsutveckling

Vad händer när resultat blir ett starkt fokus i arbetet med pedagogiskt ledarskap? Guri Skedsmo är professor vid Universitetet i Oslo och vid Pädagogische Hochschule Zug i Schweiz. Hon berättar om norsk forskning på samband mellan skolledarverktyg och resultatuppföljning. Från rektorsprogrammets forskningskonferens 2017. Inspelat den 8 maj 2017 på Clarion Hotel i Stockholm. Arrangör: Institutionen för pedagogik och didaktik, Stockholms universitet.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Pedagogiskt ledarskap i förändring

Politiskt ledarskap för rektorer

Kan rektorer och skolledare lära sig något av den ideala partiledaren? Jenny Madestam är lektor i offentlig förvaltning vid Södertörns Högskola. Hon berättar om sin forskning där hon och kollegorna har tittat på politiskt ledarskap för att styra skolan samt om det samma kan fungera som inspiration för rektorer och skolledare. Från rektorsprogrammets forskningskonferens 2017. Inspelat den 8 maj 2017 på Clarion Hotel i Stockholm. Arrangör: Institutionen för pedagogik och didaktik, Stockholms universitet.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Visa fler

Mer lärarfortbildning & pedagogiska frågor

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Titta UR Samtiden - Inspirerande matematik

Bedöma kunskaper med diagnosverktyget Diamant

Diagnosmaterialet Diamant spänner från årskurs 1 till 9. Det är tänkt som ett stöd att hjälpa lärarna bedöma eleverna, men också som en hjälp att planera undervisningen. Madeleine Löwing, konstruktör av Diamant och Maj Götefelt, undervisningsråd vid Skolverkets enhet för prov och bedömning, förklarar hur materialet är uppbyggt. Inspelat i februari 2014. Arrangör: Umeå universitet.

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Lyssna Skolministeriet

Skolan i grannlandet: Norge

I Norge hade man sin egen "Pisa-sjokk" för snart femton år sedan. Vad har man gjort för att vända trenden? Och hur ser de norska lärarnas arbetssituation ut? I tre program besöker vi våra grannländer för att höra hur man talar om skolan där. Vilka utmaningar har vi gemensamt och var skiljer vi oss åt?

Fråga oss