Titta

UR Samtiden - Pedagogiskt ledarskap i förändring

UR Samtiden - Pedagogiskt ledarskap i förändring

Om UR Samtiden - Pedagogiskt ledarskap i förändring

Här hittar du föreläsningar från Rektorsprogrammets forskningskonferens 2017 som hade temat pedagogiskt ledarskap i förändring. Där diskuterades hur skolledarskapet påverkas av samtidens förändringar. Inspelat den 8 maj 2017 på Clarion Hotel i Stockholm.

Till första programmet

UR Samtiden - Pedagogiskt ledarskap i förändring: Skolan som välfärdsagentDela
  1. Att beroende på utbildningsideologi
    och hur vi tänker om olika saker-

  2. -så förändras vår syn på rättvisa,
    vår syn på evidens.

  3. Om skolan är en organisation så måste
    man uppfylla de regler som finns-

  4. -för vad en ledare
    i en organisation gör.

  5. Man sätter löner. Då måste man veta
    vad som pågår i organisationen.

  6. Då kan man inte lyssna på rykten
    i lärarnas fikarum.

  7. Då måste man gå in och titta själv
    vad som händer i klassrummet.

  8. Hans-Åke sa då att de kan göra
    mer skada än nytta där.

  9. Men det här har citerats gång på gång
    i olika sammanhang.

  10. Det är fascinerande att när man säger
    något som sticker ut-

  11. -då citeras det.

  12. Samtidigt kan jag säga att
    den statliga utredning jag gjorde-

  13. -om rektor och styrkedjan-

  14. -den är jag också riktigt stolt för.

  15. Att vi i dag pratar om styrkedjan
    väldigt mycket.

  16. Jag har hört några säga att vi ska
    kalla den för "stödkedja" i stället.

  17. Det kan jag köpa-

  18. -men det intressanta är att frågorna
    om styrningen kommer upp på bordet.

  19. Det jag tänkte prata om i dag är
    skolan som välfärdsagent.

  20. Om utbildning och det demokratiska
    samhällets hållbarhet.

  21. Man kan vinkla det
    på många olika sätt-

  22. -och jag såg att Jenny Madestam ska
    prata om rektor och politik senare.

  23. Det är ju så att skolan är en del av
    ett demokratiskt samhälle-

  24. -och den ska förhoppningsvis
    vara med och skapa-

  25. -harmoniska, deltagande människor
    i ett samhälle.

  26. Om man då tänker så och börjar
    fundera: Vad handlar skolan om?

  27. Ja, det handlar om att eleverna
    ska lära sig saker och ting.

  28. De ska gå ut och kunna vara
    samhällsmedborgare.

  29. Tittar man då på en del saker
    kring det där-

  30. -så kan man vara lite bekymrad.

  31. Mellan 2000 och 2016 har andelen
    som uppnått kunskapskraven i skolan-

  32. -varierat mellan 75 och 78 procent
    av eleverna i årskurs 9.

  33. Variationen
    har varit mellan 75 och 78.

  34. Det har varit 78 de senaste åren,
    så det är en ganska bra siffra.

  35. Men om man vänder på det
    så betyder det-

  36. -att 1 av 5 har misslyckats i skolan.

  37. Då blir det lite tuffare.

  38. Det är 20 procent
    som inte går igenom. 1 av 5.

  39. Vilket ansvar har vi för det?

  40. För tittar man då på nästa siffra-

  41. -så har meritvärdet också ökat
    under den här perioden-

  42. -från 203 till 221.

  43. Så där har vi lyckats få
    en större ökning-

  44. -än med de här
    som inte klarar skolan.

  45. Och det där får mig att tänka ibland:
    Vad gör vi för någonting-

  46. -som inte lyckas engagera, motivera
    och få i gång processer-

  47. -där man kan komma ganska långt?

  48. För det här får effekter.
    Om man går vidare-

  49. -och tittar på arbetslivets utmaning
    så sägs det ju gå bättre för oss.

  50. Sverige lyckas bättre och bättre,
    och fler kommer ut i jobb.

  51. Samtidigt har en del svårt
    att etablera sig på marknaden.

  52. Gemensamt för de här är att de saknar
    en fullständig gymnasieutbildning.

  53. Det där stämmer ganska väl.
    Det är de som inte riktigt fixar det.

  54. Det är 1 av 5,
    kanske till och med mer än 1 av 5-

  55. -som inte klarar av det där.

  56. När Niclas bad mig göra det här-

  57. -så satt jag och sökte forsknings-
    pengar, som vi forskningsledare gör.

  58. Jag sökte på EU-nivå-

  59. -och då fick jag det här
    i början av ansökan.

  60. Man målar upp hur läget är-

  61. -men sedan målar man ju upp
    ett slut här också-

  62. -där man säger mycket om det här.
    70 miljoner européer-

  63. -kan inte läsa och skriva
    på ett adekvat sätt.

  64. Man kan ju säga: "Okej, européer."

  65. Men läser man PISA-studierna noga-

  66. -så är det det här
    som man lyfter fram också:

  67. Att andelen ungdomar som inte
    kan ta till sig skriven text ökar.

  68. Och den är sårbar.

  69. Och de här som dessutom inte
    klarar sig i Europa-

  70. -och är icke-anställda-

  71. -de tillhör gruppen
    med låg utbildning.

  72. Så det här var bakgrunden till
    varför jag valde det här temat.

  73. Vad finns bakom här,
    och vad skulle vi kunna göra?

  74. För 1 av 5 som inte går ut
    med goda betyg är ganska mycket.

  75. Tittar man på det demokratiska
    samhällets sårbarhet politiskt-

  76. -så är det här
    en väldigt stor schematisk bild.

  77. Det kommer in krav från medborgare,
    politiska partier och organisationer.

  78. Det ska också
    komma in stöd i systemet.

  79. Men det är ett intressant spel
    som pågår.

  80. I det politiska systemet tillsätter
    man utredningar och fattar beslut-

  81. -och ur det här
    kommer reformer och åtgärder.

  82. Reformer kan ofta vara sådant
    som man genomför i dag-

  83. -men det kan också vara visioner
    vi pratar om.

  84. Går man till skolan så kan vi alla
    som bor i det här landet säga-

  85. -att beslutet om att ha fria
    skolluncher var en ordentlig reform.

  86. Beslutet om fria läxböcker
    var en ordentlig reform.

  87. Men i dag?
    Vilken är den ordentliga reformen?

  88. Möjligtvis när vi införde
    den nya gymnasieskolan-

  89. -eller gjorde
    några andra förändringar.

  90. Det jag ofta ser i dag
    i politiken och i skolans värld-

  91. -är snarare åtgärder.

  92. Skolkommissionen har kommit med
    en del goda tankar-

  93. -men väldigt få konkreta reformer.

  94. Mycket ska ju utredas vidare, men
    vissa saker slår man fast är viktigt.

  95. Man visar till exempel
    tidigt i inledningen-

  96. -att vi måste ha
    bättre integrerade klasser-

  97. -och man säger
    att huvudmannen har ansvaret.

  98. Men sedan säger man att rektor har
    ansvaret att på sin skola se till-

  99. -att klasserna är väl sammansatta.

  100. Och varför gör man det?
    Jo, därför att PISA visar-

  101. -att klasser som är väl integrerade
    socialt har också bättre resultat.

  102. Man höjer resultaten
    på nationell nivå.

  103. Men frågan är:
    Är det en reform eller en åtgärd?

  104. Kanske det är en reform,
    eller en åtgärd för-

  105. -hur man ska sätta ihop klasser.

  106. Andra åtgärder
    som också kan ses som en reform är-

  107. -att vi ska tillsätta
    ett indexsystem-

  108. -där klasser i utsatta områden
    ska få mer elevpeng.

  109. Plötsligt försöker man styra,
    modellera och skruva på rattarna-

  110. -men man gör ingen större reform.

  111. Och det är intressant att läsa texten
    som skrevs fram i Skolkommissionen.

  112. Man vill väldigt mycket,
    och man hoppas väldigt mycket.

  113. När Fridolin höll tal
    så sa han att han hoppades-

  114. -att politiker skulle kunna närma sig
    skolan och Skolkommissionen-

  115. -som man närmar sig
    en del andra områden-

  116. -där man kan komma överens och
    komma fram till gemensamma beslut.

  117. Så återkopplingen på de här förslagen
    blir ju viktig att titta på.

  118. Vad är det som kommer att hända,
    och hur jobbar vi med det här?

  119. Det här politiska systemet
    kan ju också vara på kommunal nivå.

  120. Och där har Skolkommissionen
    sagt ifrån också-

  121. -genom ett av få
    lagstiftningsförslag:

  122. Nämligen att huvudmannen ska utse
    en ansvarig huvudman-

  123. -som väl i 9 fall av 10
    kommer att bli skolchefen.

  124. Alltså någon ansvarig på huvudmanna-
    nivå som tar emot och ansvarar för-

  125. -att statlig lagstiftning genomförs.

  126. Här ser man också hur öppet det är-

  127. -vem som är huvudman
    och hur svårt det är.

  128. På samma sätt så kan man säga...
    Då är jag nära Jan igen.

  129. Vad är skolan?

  130. Är skolan en organisation?

  131. Som han så fint argumenterade för.

  132. Är skolan en institution?
    Något som vi alltid har?

  133. Vi vet ungefär vad det är.
    Vi känner till vad en skola är.

  134. Och har en skola speciella regler?

  135. Det kan vi nu titta på när vi ser på
    skolor. De har inga speciella regler.

  136. De har regler
    som vilken organisation som helst.

  137. Arbetsmarknadens parter förhandlar
    då inte regeringen gör det-

  138. -och sedan följer de
    en annan lagstiftning.

  139. På ett sätt kan man säga
    att skollagstiftningen-

  140. -på något sätt är kärnan.

  141. Men runt kärnan finns
    mycket lagstiftning om byggnader-

  142. -säkerhet, vätskor och allting-

  143. -som rektor eller den som leder
    skolan ska hantera på ett bra sätt.

  144. På så sätt blir skolan
    en organisation, något större-

  145. -än bara en enhet där man utbildar.

  146. Man utbildar
    under vissa speciella regler.

  147. Då tänkte jag gå över
    och titta lite närmare på-

  148. -någon sorts pedagogiskt ledarskap.

  149. Vad är skolledarens utmaningar?

  150. Och det här har jag sett många gånger
    i rektorsutbildningssammanhang.

  151. När man frågar dem:
    "Hur ser normsystemet ut?"

  152. "Hur ser kulturen ut? Hur ser
    värderingarna ut på er skola?"

  153. Då får man ofta veta-

  154. -att individuella värden och normer
    dominerar.

  155. Det här leder till att kollektivt
    lärande, kollektiva förväntningar-

  156. -det blir svagt.

  157. Så ju starkare
    individens värderingssystem är-

  158. -och ju starkare man hävdar
    det egna värdesystemet-

  159. -desto svagare blir
    de kollektiva förväntningarna.

  160. Det innebär också
    i väldigt många fall-

  161. -oklarheter för ansvarighet.

  162. När OSD var här så var några
    av forskarna bekanta till mig.

  163. En av dem,
    som jag träffade ute på staden-

  164. -började prata om
    att de hade besökt tio skolor.

  165. På alla skolorna hade de frågat:
    "Vem är ansvarig?"

  166. Eller på engelska:
    "Vem är 'accountable'?"

  167. Och de hade fått
    väldigt avvikande svar.

  168. Ingen tog det riktiga ansvaret.

  169. Är det lärarna som är "accountable"?
    Är det rektor?

  170. Är det arbetslagsledarna?
    Var ligger det ansvaret?

  171. De menade också på att om det här
    inte fungerar som det ska-

  172. -då får vi också oklara metoder
    för den interna ansvarigheten.

  173. Vem är ansvarig?
    Hur tänker vi kring ansvar?

  174. När stöttar vi på olika sätt?

  175. Och blir vi upprörda
    om vi inte får positiva utlåtanden?

  176. När förra PISA-studien kom så gjorde
    vi en studie i ett antal kommuner.

  177. Och då var Finland i topp
    och Sverige i botten.

  178. Tidningarna var fulla av reportage om
    hur bra det var i Finland.

  179. Då gjorde vi en studie där vi frågade
    vad en framgångsrik skola var.

  180. Vad som var en effektiv skola.

  181. Vi frågade alltså
    skolchefer, politiker, rektorer.

  182. Det som förvånade oss då var-

  183. -att ingen refererade till Finland
    i sina svar.

  184. Ingen refererade till Finland
    i sina svar.

  185. Man besvarade frågorna
    utifrån en lokal situation.

  186. Man svarade utifrån
    den lokala situation man hade själv.

  187. Då kan man ställa sig frågan:

  188. Hur jobbar man då med
    att ta till sig omvärlden?

  189. Vi pratar mycket om
    att vi är en globaliserad värld.

  190. Men det här är svårt för oss.

  191. Richard Elmore, som jag har läst
    och citerar här lite grann-

  192. -han säger då så här om det här.

  193. Skolledares relation
    till "accountability".

  194. Om skolledaren tar ett individuellt
    ansvar och kan och gör...

  195. Man tar helt enkelt de normer
    och värderingar man behöver ha.

  196. Man jobbar med dem och visar upp
    ganska tydligt hur det ser ut.

  197. Då skapar man de här kollektiva
    normerna och kollektiva värderingar.

  198. När jag frågar mina studenter
    "Har ni kollektiva värderingar?"-

  199. -så säger de oftast: "Nej, men vi har
    starka individuella värderingar."

  200. Kan man skapa kollektiva värderingar-

  201. -och en kultur
    som är kollektiv och stödjande?

  202. Om vi lyckas med det, då skapar vi
    också kollektiva förväntningar.

  203. Att gruppen förväntar sig
    att kollegorna gör bra resultat-

  204. -och att vi får bra resultat
    vid utvärderingar och så vidare.

  205. Det Elmore fortsätter att prata om
    i den här artikeln...

  206. Han pratar om "alignment",
    att saker och ting är i linje.

  207. Om vi inte lyckas skapa "alignment"
    mellan de värderingar och normer-

  208. -som ska styra skolan och lyckas få
    kollektivet att tänka så-

  209. -då blir det svårt att jobba med det
    som kan kallas "accountability".

  210. Vi kommer inte att se riktigt
    var ansvarigheten ligger.

  211. Han är rätt intressant,
    den här mannen.

  212. Han är en av
    de här Harvard-professorerna-

  213. -som åker runt i världen
    och diskuterar.

  214. Och jag tror att han har kommit på
    någonting här. Det handlar inte om-

  215. -att ha flera stora,
    individuella, starka personer.

  216. Det handlar om:
    Vad kan vi göra tillsammans?

  217. Vad kan vi utmana för
    värderingssystem och normer?

  218. Hur bygger vi en kultur som leder
    till kollektiva förväntningar på-

  219. -att vi ska göra ett bra jobb?

  220. Ett annat sätt att titta på det här
    är att fundera på kunskapsområden-

  221. -som skolans organisation.

  222. Och här kan man då säga-

  223. -att det finns mycket
    som man kan säga är direkt skola.

  224. De gröna fälten är mer det
    som är direkt skola.

  225. Men ju mer jag har jobbat
    med huvudmän och lärare-

  226. -så inser jag
    de blå fältens betydelse.

  227. De politiker vi har
    har lite olika ideologier.

  228. De står för lite olika värden.

  229. Pratar man om rättvisa
    på höger- och vänsterkanten-

  230. -så är det två helt olika saker.

  231. När man har olika utbildnings-
    ideologier, är det samma sak där?

  232. Att beroende på utbildningsideologi
    och hur vi tänker om olika saker-

  233. -så förändras vår syn på rättvisa,
    vår syn på evidens.

  234. Vi pratar ofta om
    evidensbaserat i dag.

  235. Men evidens för vad?

  236. Och hur kan man få till
    det här med evidensbaserat?

  237. Vi pratar om att skolan ska bygga på
    vetenskaplig grund.

  238. Vad menar vi med det?
    Hur syns det i vår verksamhet?

  239. Vilken utbildningsideologi
    ligger bakom det?

  240. Vad är skillnaden mellan vetenskaplig
    grund och beprövad erfarenhet?

  241. Jan Myr... Nej, inte Jan.
    Gunnar Myrdal, den gamle professorn-

  242. -sa för många år sedan i en bok-

  243. -att vetenskap
    är systematiserat sunt förnuft.

  244. Och det är möjligt
    att det är det det är-

  245. -men på något sätt
    kan det ändå utmanas och prövas.

  246. Jag menar då att bortsett från
    att lagar och policy styr-

  247. -och att praktiken, erfarenheter,
    teorier och modeller-

  248. -och forskning och analyser styr-

  249. -så styr också ideologierna, både de
    politiska och de utbildningsmässiga.

  250. Då blir det intressant
    att fundera på:

  251. Vilket förhållande har rektorer
    till teori och praktik?

  252. Vilket förhållande har skolchefer
    och huvudmän till teori och praktik?

  253. Vilka pedagogiska teorier och metoder
    använder rektor?

  254. Och vilka rektorer
    blir framgångsrika?

  255. Jag skrev för många år sedan
    en artikel om det här-

  256. -där jag påpekade
    att jag hörde alldeles för ofta-

  257. -att rektor hade ett praktiskt jobb.

  258. Man kan inte ha ett praktiskt jobb
    om man leder högt utbildad personal.

  259. Man bör leda
    med teorier och modeller-

  260. -och ha en relation till dessa
    på det område man jobbar med.

  261. Och det här tror jag är viktigt
    att fundera på.

  262. Jag tänkte avsluta med
    att jobba med några metaforer.

  263. Idén till det här fick jag-

  264. -när vi skulle fundera på vad utsatta
    eller lågpresterande skolor var.

  265. Det finns ett begrepp
    som heter "turn around schools".

  266. Jag har låtit en bil illustrera det.

  267. Det var den risigaste bil jag
    hittade. Rostig, inga snygga fälgar-

  268. -bakluckan går inte att få igen
    och så vidare.

  269. Inte ett riktigt vrak, men nästan.

  270. Och hur kan man tänka
    med utsatta, lågpresterande skolor?

  271. När vi tittar på sådana
    och läser om dem i forskningen-

  272. -då hamnar vi här.

  273. Och det här är tufft.
    Förändringar och byte av ledning.

  274. En skola som underpresterar
    år efter år-

  275. -kan den förändras?

  276. Eller måste man göra
    ganska kraftiga ingrepp i den?

  277. Vilka förändringar i personal- och
    bemanningsstrukturer måste man göra?

  278. Vilka förändringar
    i skolans kultur och policy...

  279. ...program,
    processer och strukturer...

  280. ...metoder, undervisning
    och föräldrarnas involvering?

  281. Läser man litteraturen
    och följer forskare-

  282. -som forskat på turn around-skolor så
    finns det ingen substans kvar i dem.

  283. De är skolor. Verksamhet pågår.
    De jobbar inte bra på olika sätt.

  284. Då säger de: "Jo, vi kan vända dem
    så länge processen pågår."

  285. "Men sedan är risken väldigt uppenbar
    att de faller tillbaka."

  286. Så det är kanske den största
    utmaningen för skolsamhället:

  287. Att identifiera de här skolorna-

  288. -som är icke-utvecklingsbara, men att
    vi ändå tar tag i dem och försöker.

  289. Men man ska vara medveten om
    att det är krafttag som gäller.

  290. Sedan var jag på Kuba
    för ett år sedan.

  291. Då blev jag imponerad av de här.

  292. Den bilen är inte från Kuba, men
    det är den typ av bilar som är där-

  293. -och som rullar sedan länge.

  294. De går att rusta.

  295. Och vad är gemensamt för
    de här bilarna som ungdomarna rustar?

  296. Jo, det finns lite substans kvar.
    Växellådan kanske finns kvar.

  297. Motorn kanske går
    om man byter lite kannringar i den.

  298. Det är rätt mycket substans kvar.

  299. Dem har jag illustrerat med den här
    och kallar för "förbättringsskolor".

  300. Och i de här förbättringsskolorna-

  301. -där föreligger
    tillräcklig substans och kunnande.

  302. Där föreligger
    en vilja att ändra verksamheten-

  303. -en tilltro till eleverna,
    en tilltro till kollegor-

  304. -en utvecklingsbar
    ledningsorganisation-

  305. -och en vilja att söka hjälp
    i olika sammanhang.

  306. Ni ser att det jag har skrivit upp
    här är helt andra saker.

  307. Det finns ganska många
    sådana här skolor-

  308. -och när man studerar dem och läser
    vad Skolinspektionen skrivit om dem-

  309. -så är det vissa saker
    som kommer igen.

  310. Det som kommer igen
    i nästan varenda skola-

  311. -det är att det systematiska
    kvalitetsarbetet inte fungerar.

  312. Och då kan man fråga sig:
    Varför fungerar inte-

  313. -en sådan administrativ rutin
    eller en sådan kvalitetsrutin?

  314. Och jag tror
    att det har att göra med-

  315. -det här kollektiva förtroendet,
    den kollektiva framtidsbilden.

  316. Om man noga läser direktiven
    till systematiskt kvalitetsarbete-

  317. -så handlar det ju om
    att skapa något nytt.

  318. Att analysera verksamheten,
    att komma fram med åtgärder-

  319. -som ska förbättra.

  320. Det här är ingen kontroll,
    egentligen.

  321. Det är en kontroll av
    att vi vill förbättra vår verksamhet-

  322. -men det är ingen kontroll
    som den gamla kvalitetsredovisningen.

  323. Det här är mer ett systematiskt
    pågående kvalitetsarbete.

  324. Och jag tror att det är viktigt
    att man funderar på de sakerna-

  325. -i de här sammanhangen.

  326. Nu reser sig Niclas upp.
    Då har jag tre minuter kvar.

  327. I den internationella forskningen
    om framgångsrika rektorer-

  328. -så är det mängder av saker
    man lyfter fram.

  329. Men det som jag har satt först här
    och som är bland det viktigaste-

  330. -det är att rektor
    har kontroll över sin tid.

  331. Att man tar kontroll över tiden.

  332. Nu vet vi att Björn Åstrand
    ska lösa det här åt er.

  333. Han skriver på en utredning och ska
    lägga ett delförslag den 1 juli-

  334. -där han ska titta på
    rektorernas arbetstider och arbete.

  335. Och så fick vi rapporter
    från Lärarförbundet i går-

  336. -om hur svårt det är. På något sätt
    så är det mängder av saker.

  337. Jag var med i ett projekt
    där vi tog fram sådant här.

  338. Då satt jag i publiken och lyssnade
    på en av våra ledare i projektet:

  339. Professor Christopher Day.

  340. Och han pratade välvilligt
    om allt det här.

  341. På frågestunden sa jag: "Chris,
    kan en rektor göra allt det här?"

  342. Han blängde på mig
    och tog andra frågor.

  343. Sedan sa han på slutet: "Nej, det är
    nog svårt, men det är ett måste."

  344. Och det är väl där någonstans vi är.
    Att det är svårt att fixa det här.

  345. Men ingen av de här arbetsuppgifterna
    är icke-viktig.

  346. Ja.

  347. -Då får du avbryta mig.
    -Då gör jag ett kort inspel.

  348. Vi har gjort det förr,
    vi ska göra det igen.

  349. Vi ska övergå från ditt bidrag
    till samtal i grupperna.

  350. Vad har du valt för fråga, Olof?

  351. Jag har valt en mycket enkel fråga
    som ni säkert kan svara på.

  352. -Har du lust att berätta om den?
    -Vi gjorde...

  353. ...en studie av betygssättning...

  354. ...och rektorers roll
    i betygssättningsprocesser.

  355. Då pratade vi om
    en mängd olika saker-

  356. -och då lyfte han det här med oss.

  357. Och jag kan säga att jag höll
    en föredragning på SNS-

  358. -för ganska precis ett år sedan.
    Nej, ett halvår sedan.

  359. Och jag gav dem samma fråga.

  360. När de hade pratat färdigt sa jag:
    "Jag har hört vad ni har pratat om."

  361. "Jag ska inte be er upprepa det. Jag
    ska berätta vad han sa." Lycka till.

  362. Olof har säkert väckt många tankar
    vi kan diskutera, bl.a. Olofs fråga.

  363. Om 10 minuter kommer vi tillbaks-

  364. -och så kommer vi och kollar vilken
    fråga ni reser tillbaks till Olof.

  365. Vi har en fråga
    av socioekonomisk karaktär.

  366. -Ska du stå upp?
    -Tackar, tackar.

  367. Marit Persson,
    Komvuxverksamhet i Järfälla.

  368. Jag tror att den här rektorn tänker-

  369. -att det är på grund av
    den socioekonomiska bakgrunden.

  370. Vi märker det i vår verksamhet
    där vi har elever-

  371. -som misslyckats i grundskolan
    och på ungdomsgymnasiet.

  372. Vi får höra
    att man har haft tankar kring-

  373. -att de inte ser ut
    att kunna nå ett högre betyg-

  374. -och de kan vara
    helt briljanta i sina ämnen.

  375. Vår fråga blir: Hur ska man arbeta
    för att komma förbi den här fördomen-

  376. -att vissa inte kan nå
    hela betygsskalan?

  377. Ja... Oj, vad högt det var.

  378. Den här rektorn...

  379. ...sa inte det du föreslog.

  380. Han sa: "De kan inte läsa."

  381. Han markerade att de hade läs-
    och skrivsvårigheter som var grava.

  382. Sedan var det givetvis så att det var
    ett socialt utsatt område.

  383. Det var många invandrare. Det var
    hela den paletten av saker.

  384. Men det som fick mig att känna styrka
    i hans sätt att leda var-

  385. -att han tog
    ett pedagogiskt argument.

  386. "De kan inte få högre betyg
    då de har brister"-

  387. -"i något som inte jag kan ge dem."
    Och det här är ett jätteproblem.

  388. Jag samtalade förra veckan med
    förvaltningsledning och rektorer-

  389. -om ett antal pojkar som
    har tagit sig igenom årskurs 1-6.

  390. De har inga betyg
    över huvud taget-

  391. -men det är inte på något sätt så
    att de bör placeras i specialgrupper.

  392. De fungerar på gymnastiklektionen,
    teckningslektionen-

  393. -och musiklektioner, men de brister
    så mycket i sin kunskapsuppbyggnad-

  394. -att de inte fungerar i klass.

  395. Och det är väl där din fråga
    ligger också? Vad gör man med dem?

  396. Och jag har inget bra svar.

  397. Det vi gjorde i den kommunen
    var att vi sa-

  398. -att man kanske skulle försöka göra
    en liten klass.

  399. En liten klass med 2-4 elever-

  400. -där man försökte få ett samtal
    med de pojkarna runt ett bord-

  401. -och få dem att klara sig vidare.
    Men det är jättesvårt.

  402. Ja, jag har inget bra svar.
    Jag blir bara förtvivlad när jag ser-

  403. -att vi inte lyckas engagera
    under skolgången.

  404. Jag bodde i ett bostadsområde i Umeå.
    När jag gick upp till universitetet-

  405. -gick jag förbi ett dagis,
    en förskola och ett gymnasium.

  406. När jag gick förbi dagis hoppade
    och busade ungdomarna i snödrivan.

  407. De som gick de första årskurserna
    skrattade och hade roligt.

  408. Sedan när man mötte gymnasieeleverna
    så var det alldeles tyst.

  409. Vi tappar något av glädjen och lusten
    att lära någonstans på vägen.

  410. Hur gör vi? Det är viktigt. Speciellt
    om vi ska prata elevhälsa nästa år.

  411. Det här är ju en del av de nya
    uppdragen som elevhälsan har fått.

  412. Det ska gå att vara förnöjsam
    hela utbildningen.

  413. Ja.

  414. Då tar vi en avslutande fråga
    på ett annat tema.

  415. Marie Burman från Futuraskolan.

  416. Du pratade om ansvar och
    "accountability and alignment"-

  417. -och det stora ansvaret rektor har.

  418. Hur ser du på delegering
    inom skolan som institution?

  419. Där delar jag Jans uppfattning. Vi
    har en ansvarig ledare, en rektor.

  420. Och det står i lagtexten.
    Men i lagtexten står också-

  421. -att vi kan samarbeta
    eller att vi kan ge ansvarighet-

  422. -till personer som kan utföra det här
    på ett bra sätt.

  423. Det är då delegering, och så kallar
    vi det "distribuerat ledarskap".

  424. Delat ledarskap har vi också.

  425. Och det är väl det enda som jag menar
    är tveksamt utifrån lagstiftningen.

  426. Någon ska vara ansvarig.
    Det har lagstiftaren bestämt.

  427. Sedan kan man på skolan-

  428. -dela ansvaret på olika sätt, men
    ytterst måste någon vara ansvarig.

  429. Men de här termerna är bra, och de
    leder till att vi försöker beskriva-

  430. -hur det faktiskt är. För
    på många skolor delas ledarskapet.

  431. När jag pratar till kursgrupper
    som slutar brukar jag säga:

  432. "En av era viktigaste uppgifter är
    att skapa en egen inre organisation"-

  433. -"och att skapa
    en ledningsgrupp runt omkring er."

  434. "Skolchefen har en ledningsgrupp."

  435. "Varför ska inte ni som rektorer
    ha det?"

  436. "Ni måste dela på ansvaret
    och uppgifterna."

  437. Jag lärde mig mycket av en intervju
    vi gjorde med en gymnasierektor-

  438. -för många herrans år sedan.

  439. Vi hade bett att få två timmar.
    Han bjöd på lunch-

  440. -och satt med oss hela eftermiddagen,
    och vi pratade om hans skola.

  441. Vi kom tillbaka fyra veckor senare
    och träffade hans ledningsgrupp.

  442. De var vänliga
    och pratade med oss och så.

  443. Och så illustrerade de någonting
    som jag frågade rektor om sedan.

  444. Rektor hade berättat om
    ett bråk de haft.

  445. De hade lyft pengar
    från Humanistiska institutionen-

  446. -in i Tekniska, för de skulle köpa
    nya, dyra maskiner.

  447. Vid mötet ställde jag frågan:

  448. "Hur gör ni om en sektor har mycket
    pengar över? Går de att flytta?"

  449. Det blev tyst.
    Sedan sa killen från Humanistiska:

  450. "Jo, det har vi varit med om,
    och nu ska vi få tillbaks pengarna."

  451. Och så sa han:
    "Det var absolut inga problem."

  452. "Vi gjorde det hur lätt som helst."

  453. Och rektor hade beskrivit det som
    att de höll på att riva hela skolan.

  454. Så jag frågade rektor
    efter intervjun:

  455. "Vem har ljugit oss rakt i ansiktet?
    Dina studierektorer eller du?"

  456. Han sa:
    "Studierektorerna skyddade mig."

  457. Så de tog skyddet, och de var starka.
    Gruppen var stark.

  458. De beskrev sin ledningsgrupp så här:

  459. "Ingen kommer ut härifrån
    innan vi skickar ut vit rök."

  460. De beskrev det som ett påveval.

  461. Det där är intressant att fundera på.
    Hur stark ska ledningsgruppen vara?

  462. Är man stark som ledningsgrupp
    så kan man göra en hel del saker-

  463. -som behövs i en skola.

  464. Då får vi stoppa där.
    Olof, ska vi repetera?

  465. Vad var svaret på den där frågan?

  466. Ja, hans förklaring...
    Han använde utbildningsargument.

  467. "Vi har inte lyckats lära dem läsa."
    Det var hans argument.

  468. Sedan lade han till
    att det finns andra frågor-

  469. -men det pedagogiska argumentet är:
    "Vi har inte lyckats lära dem läsa."

  470. Olof Johansson. Tack så mycket.

  471. Textning: J. Lidberg
    www.btistudios.com

Vill du länka till en del av programmet? Välj starttid där spelaren ska börja och välj sluttid där den ska stanna. 

Länken till ditt klipp hamnar i rutan "Länk till klipp".

Skolan som välfärdsagent

Produktionsår:
Längd:
Tillgängligt till:

Vilka utmaningar står skolan och dess ledare för när det gäller att utbilda för det demokratiska samhället? Olof Johansson är professor i statsvetenskap vid Umeå universitet. Han berättar om den senaste forskningen. Vilka metoder använder sig framgångsrika rektorer av? Från rektorsprogrammets forskningskonferens 2017. Inspelat den 8 maj 2017 på Clarion Hotel i Stockholm. Arrangör: Institutionen för pedagogik och didaktik, Stockholms universitet.

Ämnen:
Pedagogiska frågor > Didaktik och metod, Pedagogiska frågor > Kvalitetsarbete och skolutveckling, Pedagogiska frågor > Lärarroll och ledarskap, Pedagogiska frågor > Utbildningsvetenskaplig forskning
Ämnesord:
Pedagogisk metodik, Rektorer, Skolan, Skolledare, Skolledning, Skolpersonal, Undervisning
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning

Alla program i UR Samtiden - Pedagogiskt ledarskap i förändring

Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Pedagogiskt ledarskap i förändring

Skolan som välfärdsagent

Vilka utmaningar står skolan och dess ledare för när det gäller att utbilda för det demokratiska samhället? Olof Johansson är professor i statsvetenskap vid Umeå universitet. Han berättar om den senaste forskningen. Vilka metoder använder sig framgångsrika rektorer av? Från rektorsprogrammets forskningskonferens 2017. Inspelat den 8 maj 2017 på Clarion Hotel i Stockholm. Arrangör: Institutionen för pedagogik och didaktik, Stockholms universitet.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Pedagogiskt ledarskap i förändring

Skolledning och det organisatoriska ledarskapet

Vem är det egentligen som leder skolan? Jan Löwstedt är professor i företagsekonomi vid Stockholms Universitet. Han menar att skolans värld är allt mer komplex, vilket leder till att skolan struktureras och styrs allt mer och rektorsrollen hamnar i fokus. Från rektorsprogrammets forskningskonferens 2017. Inspelat den 8 maj 2017 på Clarion Hotel i Stockholm. Arrangör: Institutionen för pedagogik och didaktik, Stockholms universitet.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Pedagogiskt ledarskap i förändring

Pedagogiskt ledarskap i förändring

Vad är det pedagogiska ledarskapet? Niclas Rönnström är utbildningschef på rektorsprogrammet vid Stockholms universitet. Han berättar om hur synen på pedagogiskt ledarskap har förändrats genom tiderna, från att betraktas som flum till att ses som nyckeln till förändringsarbete. Från rektorsprogrammets forskningskonferens 2017. Inspelat den 8 maj 2017 på Clarion Hotel i Stockholm. Arrangör: Institutionen för pedagogik och didaktik, Stockholms universitet.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Pedagogiskt ledarskap i förändring

Ett internationellt perspektiv på skolledning

Vilken betydelse har en rektors hälsa för elevernas chanser att få en så bra skola som möjligt? Stephan Huber är professor vid Pädagogische Hochschule Zug i Schweiz. Han delar med sig av internationella studier om utmaningar i pedagogiskt ledarskap och lärande, bland annat om hur stress uppkommer hos skolledare. Från rektorsprogrammets forskningskonferens 2017. Inspelat den 8 maj 2017 på Clarion Hotel i Stockholm. Arrangör: Institutionen för pedagogik och didaktik, Stockholms universitet.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Pedagogiskt ledarskap i förändring

Ledarverktyg för kunskapsutveckling

Vad händer när resultat blir ett starkt fokus i arbetet med pedagogiskt ledarskap? Guri Skedsmo är professor vid Universitetet i Oslo och vid Pädagogische Hochschule Zug i Schweiz. Hon berättar om norsk forskning på samband mellan skolledarverktyg och resultatuppföljning. Från rektorsprogrammets forskningskonferens 2017. Inspelat den 8 maj 2017 på Clarion Hotel i Stockholm. Arrangör: Institutionen för pedagogik och didaktik, Stockholms universitet.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Pedagogiskt ledarskap i förändring

Politiskt ledarskap för rektorer

Kan rektorer och skolledare lära sig något av den ideala partiledaren? Jenny Madestam är lektor i offentlig förvaltning vid Södertörns Högskola. Hon berättar om sin forskning där hon och kollegorna har tittat på politiskt ledarskap för att styra skolan samt om det samma kan fungera som inspiration för rektorer och skolledare. Från rektorsprogrammets forskningskonferens 2017. Inspelat den 8 maj 2017 på Clarion Hotel i Stockholm. Arrangör: Institutionen för pedagogik och didaktik, Stockholms universitet.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Visa fler

Mer lärarfortbildning & pedagogiska frågor

Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Inspirerande matematik

Bedöma kunskaper med diagnosverktyget Diamant

Diagnosmaterialet Diamant spänner från årskurs 1 till 9. Det är tänkt som ett stöd att hjälpa lärarna bedöma eleverna, men också som en hjälp att planera undervisningen. Madeleine Löwing, konstruktör av Diamant och Maj Götefelt, undervisningsråd vid Skolverkets enhet för prov och bedömning, förklarar hur materialet är uppbyggt. Inspelat i februari 2014. Arrangör: Umeå universitet.

Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
LyssnaSkolministeriet

Inför valet: Den segregerade skolan

Skolan ska erbjuda alla elever samma förutsättningar men det är en uppgift många skolor inte klarar. Orsaken anges ofta vara den ökande segregationen – att vissa skolor blir en slags andrasortering. Vi träffar lärare, föräldrar och politiker i Göteborgsstadsdelen Biskopsgården. Och så frågar vi riksdagspartierna vad de tänker göra för att minska segregationen mellan skolorna.

Fråga oss