Titta

UR Samtiden - Pedagogiskt ledarskap i förändring

UR Samtiden - Pedagogiskt ledarskap i förändring

Om UR Samtiden - Pedagogiskt ledarskap i förändring

Här hittar du föreläsningar från Rektorsprogrammets forskningskonferens 2017 som hade temat pedagogiskt ledarskap i förändring. Där diskuterades hur skolledarskapet påverkas av samtidens förändringar. Inspelat den 8 maj 2017 på Clarion Hotel i Stockholm.

Till första programmet

UR Samtiden - Pedagogiskt ledarskap i förändring : Ett internationellt perspektiv på skolledningDela
  1. Vad gör ni för att främja
    er och personalens hälsa?

  2. Och vad gör ni
    för att främja elevernas hälsa i skolan?

  3. Det är så kul att delta i er konferens
    och se så många trevliga ansikten.

  4. Det är fantastiskt, men det är mindre
    kul att behöva tala direkt efter lunch.

  5. En del av er ser lite trötta ut.

  6. Eftersom jag ska prata om
    skolledarskap och hälsa-

  7. -skulle det egentligen passa bättre
    att promenera ute i solskenet.

  8. Tyvärr måste ni sitta här och lyssna
    på mig, men jag hoppas att det är okej.

  9. När jag inbjöds att tala här
    fick jag veta att ni diskuterar-

  10. -pedagogiskt ledarskap, vad det
    innebär, vad ni gör och så vidare.

  11. Först tänkte jag prata om barn
    och ungdomar och vad vi vet om dem.

  12. Jag håller i en ungdomsstudie
    i Schweiz.

  13. Vi samlar in data
    från 40 000 19-åringar var tredje år.

  14. Därför vet vi ganska mycket
    om barn och deras utveckling.

  15. Men nu ombads jag
    att prata om ledarskap.

  16. Ni ska få lite bakgrundsinformation
    om vad vi gör på mitt institut.

  17. Jag ska tala om ledarskapsmetoder
    samt ledarskap och hälsa.

  18. Jag är tysk och arbetar i Schweiz och
    Österrike, så jag kommer att prata om-

  19. -de utmaningar som vi stod inför för
    ett par år sen och dem vi står inför nu.

  20. När det gäller bakgrunden så är det
    här vårt pågående forskningsprojekt.

  21. Som ni ser så rör större delen
    av forskningen er, d.v.s. skolledare.

  22. Kan vi mäta framgång?

  23. Går din framgång att mäta, och är det
    rättvist att jämföra den med hennes?

  24. Måste vi kontextualisera?
    Bör vi ta med kontexten i beräkningen?

  25. Vi har ett projekt ihop med Guri
    som ska prata efter mig.

  26. I Berlin utförs mätningar
    som identifierar lågpresterande skolor-

  27. -utifrån skolinspektionens data
    samt elevnärvarodata.

  28. Vi arbetar med skolor
    som inte når upp till kraven.

  29. Bör vi bedöma dem på samma sätt
    som vi bedömer prisvinnande skolor?

  30. Skolor som vunnit innovationspriser.

  31. Skolledningen fungerar tämligen olika
    i de här olika skolorna.

  32. Ibland är den nedåtgående spiralen
    deras fel.

  33. Ibland arbetar de hårt för att skapa
    förändring men misslyckas ändå.

  34. Det är så många aspekter
    som spelar in, utöver själva ledningen.

  35. Därför intresserar vi oss även för
    organisationsutveckling med mera.

  36. Vartannat år håller vi en konferens,
    och ämnet för dessa konferenser...

  37. Det ligger informationsblad på borden.
    700 personer har redan anmält sig.

  38. Vi har tagit emot cirka 800 personer
    från 50 länder de senaste åren.

  39. Vi ska prata om framtidens skola
    och de utmaningar som vi står inför.

  40. Invandring, heldagsskolor och ny
    teknik är några av dessa utmaningar.

  41. Vi har 50 platser kvar,
    och det kommer alltid några svenskar.

  42. Guri och jag brukar sjunga för dem
    som fyller år under konferensen.

  43. Hemsidan har en litteraturlista, och ni
    kan få min Power Point-presentation.

  44. Om ni skickar ett mejl till den här
    adressen, utan att skriva nåt i det-

  45. -så kan ni få mina Power Point-bilder.

  46. Det är alltså ppp-se@EduLead.net.
    Ni har adressen där.

  47. Vi börjar med ledarskapsutövning.

  48. Jag vet inte hur det ser ut i Sverige,
    men jag tror att ni har det väldigt bra.

  49. I Schweiz, Tyskland och Österrike
    har vi en hel del utmaningar.

  50. En utmaning
    som många rektorer står inför-

  51. -är att sätta sig in i vad
    den nya tidens utbildning innebär.

  52. Vad har tekniken för inverkan
    när det gäller mjukvara och hårdvara?

  53. Och hur fungerar
    den individualiserade skolgången?

  54. Redan på 80-talet diskuterade vi
    programmerad inlärning.

  55. Kan tekniken hjälpa oss?

  56. Vi står även inför utmaningen med
    elever som kan mer än sina lärare.

  57. De har tillgång till internet, och
    det finns många inlärningsplattformar.

  58. Hur kan vi dra nytta av de olika
    inlärningsmöjligheter som finns?

  59. En annan utmaning,
    som jag redan har nämnt är...

  60. Tyskland tog emot två miljoner
    invandrare för två år sen.

  61. Det har förändrat skolornas
    och skolledningarnas arbete en hel del.

  62. Men det ser inte likadant ut överallt.

  63. På grund av politiska skillnader-

  64. -tog vissa skolor emot många
    invandrare och andra inga alls.

  65. Invandrare från vissa länder
    hamnade i vissa regioner.

  66. Vi utförde 800 intervjuer med lärare
    och rektorer i februari och mars.

  67. En rektor sa: "Jag saknar vägledning.
    Jag var helt oförberedd på det här."

  68. "Min skola har förändrats på kort tid"-

  69. -"från en välfungerande skola
    till 'den marockanska skolan'."

  70. När det kom många barn från Marocko
    tog vissa föräldrar sina barn ur skolan.

  71. Elevsammansättningen förändrades-

  72. -och rektorn var osäker på vad
    som pågick och saknade stöd.

  73. Det här påverkade även personalen,
    eftersom flera lärare ville byta skola.

  74. Det har varit turbulent i skolan, och
    det är förstås kopplat till ledarskap-

  75. -när det gäller exempelvis
    personalfrågor och ledarskapsroller.

  76. Vad hade den här rektorn för visioner?
    Hon hade inga. Allt skedde för snabbt.

  77. Det är svårt för en skola att återfå
    sin prestige efter en sån här process.

  78. Den sortens utmaningar har vi haft.

  79. Vad syftar vi i de tysktalande
    länderna på när vi talar om kvalitet?

  80. Vad syftar ni på här
    när ni talar om utbildningskvalitet?

  81. Vad innebär det att förbättra kvaliteten
    på utbildningen för samtliga barn?

  82. Handlar det om prestationer
    eller om elevbedömningar?

  83. Handlar det om sociala aspekter, eller
    om den organisatoriska kvaliteten?

  84. Vi är i alla fall överens om att
    ledarskapet påverkar kvaliteten.

  85. Ni har alla ansvar för kvaliteten.
    Vad den består i fastställer ni själva.

  86. Eller så fastställs det åt er,
    antingen explicit eller implicit.

  87. Jag är övertygad om att ni har
    många experter på era skolor.

  88. Ni driver inte skolorna på egen hand.
    Ni har många duktiga medarbetare.

  89. Lärare, pedagoger, socialarbetare
    och så vidare.

  90. Ert samarbete gagnar eleverna.
    Jag anser... Funkar den här?

  91. En väg till förbättrad kvalitet är
    att de här personerna samarbetar.

  92. I Berlin och Nordrhein-Westfalen
    fungerar inte alltid det här samarbetet.

  93. Lärarna, olika ämnesgrupper och
    övriga pedagoger samarbetar inte.

  94. Det är viktigt att de samarbetar.

  95. Eller så har man årsgrupper
    varav vissa fungerar och andra inte-

  96. -och de delar inte med sig
    av sina erfarenheter.

  97. Nåt som jag är väldigt intresserad av
    är hälsa. Är hälsa en del av kvaliteten?

  98. Eller är den en följd av
    den organisatoriska kvaliteten?

  99. På skolor som har misslyckats
    har man väldigt dålig hälsa.

  100. Folk är missnöjda, känslomässigt
    utmattade och utbrända.

  101. Vi antar att hälsan är god
    på lyckade skolor-

  102. -men det stämmer inte alltid.

  103. Personalen har nämligen arbetat
    så hårt att de känner sig utmattade.

  104. Ett gott ledarskap innebär att man
    inbjuder till och gynnar samarbete-

  105. -och det går inte att få till
    ett gott samarbete utan ledarskap.

  106. Vi har gjort en social nätverksanalys.

  107. Vi frågade ett antal personer som
    samarbetade vilka som stöttade dem.

  108. Läget förändrades på ett år.

  109. I början var det många som var
    beroende av en och samma person.

  110. Efter ett tag hade folk skaffat sig
    nätverk med ett flertal knutpunkter.

  111. Vi genomförde den här forskningen
    för att ta reda på-

  112. -vad det beror på att den här sortens
    nätverk utvecklas och förbättras.

  113. Analysen visar att ledaren,
    projektledaren, spelar en viktig roll-

  114. -vilken sorts samarbete
    det än rör sig om.

  115. En annan viktig upptäckt är att ledaren-

  116. -skapar emotionell lättnad
    inom nätverket.

  117. Samarbete minskar aldrig arbetstiden,
    tvärtemot vad vi brukar bli lovade.

  118. Arbetstiden ökar alltid,
    men man känner sig inte så ensam.

  119. Man delar med sig av sina perspektiv.

  120. På så sätt förbättras kvaliteten,
    men arbetstiden minskar inte.

  121. Jag vill även prata om kvalitet och
    hälsa. Åtminstone på skolledningsnivå.

  122. Om man tittar på litteraturen...
    Alla vet ju vem John Hattie är.

  123. Hattie pratar mycket om skolledarskap,
    såväl explicit som implicit-

  124. -trots att det inte är
    hans forskningsområde.

  125. Han menar att skolledarskapet bidrar
    till elevernas kognitiva resultat-

  126. -i och med den påverkan de har
    på lärarnas arbete.

  127. Olika elevegenskaper utgör förstås den
    främsta förklaringen till avvikelserna-

  128. -men rektorerna och skolan som
    organisation har en indirekt inverkan.

  129. En viktig indirekt inverkan.

  130. Har utbildningsfokuserade rektorer
    störst påverkan?

  131. Eller turnaround-rektorer?

  132. Hur ser det ut i Sverige? Det kan
    föreligga stora kulturella skillnader.

  133. Vi utförde en metaanalys av vad
    skickliga rektorer har gemensamt.

  134. Här är vår lista.

  135. Det främsta resultatet,
    jag kommer inte att gå igenom allihop-

  136. -är att rektorer måste kunna hantera
    stress och komplikationer.

  137. Er tid räcker inte till för att uträtta
    allt som ni bör och kan göra.

  138. Jag skulle vilja hävda att
    kompetenta, framgångsrika rektorer-

  139. -reflekterar över sin arbetskontext.

  140. Vilka är de främsta utmaningarna?

  141. Vissa av er är väldigt lyckligt lottade.

  142. Det kanske är den här gruppen.
    Eller så sitter ni utspridda.

  143. Ni är lyckligt lottade.
    Ni upplever att ert arbete är lätt.

  144. Allt är kanske inte lätt, men ni
    passar in i den sociala dynamiken.

  145. Ni kanske ser er som framgångsrika,
    men det kanske bara beror på miljön.

  146. Ni som är mindre lyckligt lottade
    kanske inte passar in i era skolor.

  147. Ni är kompetenta, men ni hade otur-

  148. -och ni hamnade i ett sammanhang
    där ni inte passade in.

  149. Man vill förbättra det som inte funkar,
    men ibland är man beroende av miljön-

  150. -och om ni saknar stöd
    ökar påfrestningarna och stressen.

  151. Jag ska tala mer om det senare.

  152. När det gäller
    vilken kompetens ni bör ha-

  153. -anser jag att ni bör vara
    experter på inlärningsprocesser.

  154. Det finns duktiga rektorer
    som inte är lärare-

  155. -men då omger de sig av personer
    som är duktiga på inlärningsprocesser.

  156. Dessutom bör man vara expert
    på undervisning och didaktik.

  157. Man kan inte vara expert på allt,
    men man behöver en viss insikt.

  158. Man kan hålla i genomgångar själv, ge
    feedback och diskutera undervisning-

  159. -eller så stöttar man dem som gör det.

  160. Vissa klarar sig
    utan att kunna nåt om undervisning.

  161. De är bättre rektorer än de är lärare.

  162. En rektor behöver inte vara
    en duktig lärare.

  163. Ibland förlorar man en bra lärare
    utan att vinna en bra rektor.

  164. Men det är ändå väldigt viktigt,
    eftersom det är det skolan handlar om.

  165. Vi finns inte där för lärarnas skull,
    utan för barnens och ungdomarnas.

  166. Lärande och undervisning
    är alltså väldigt viktigt.

  167. I egenskap av tysk
    talar jag gärna om Bildung.

  168. Vad heter det på svenska? Bildning?

  169. Det handlar om kognitiva resultat,
    men även om personlig utveckling.

  170. Det handlar om
    att hitta sin plats i samhället.

  171. Det är en nödvändighet
    i ett demokratiskt samhälle.

  172. Skickliga rektorer,
    eller rektorer i allmänhet-

  173. -bör ha en god förståelse för
    de organisatoriska förhållandena.

  174. Ni bör ta del av skolförbättringsrön.

  175. Vad har framgångsrika skolor
    gemensamt? Det bör ni veta.

  176. Några av er har upplevt kriser, så det
    kan vara viktigt med god krishantering.

  177. Somliga säger att rektorsarbete
    handlar om beslutsfattande.

  178. Hur många av er känner till teorin som
    kretsar kring beslutsfattningsträdet?

  179. Den bör ni läsa på om ifall ni har tid.

  180. Man besvarar åtta ja- eller nejfrågor
    för att komma fram till rätt beslut.

  181. Det kanske handlar om krishantering.

  182. Vad är ledarskap? Undervisning,
    beslutsfattande, krishantering?

  183. Vill man åstadkomma förändring måste
    man kanske fokusera på andra saker.

  184. I våra projekt koncentrerar man sig på
    distribuerat ledarskap.

  185. Man koncentrera sig på
    att locka till sig motiverad personal-

  186. -och hur man ska få de anställda
    att utveckla en känsla av ägarskap.

  187. Ni kanske behöver nya strategier-

  188. -när ni och er personal diskuterar
    hur ni kan förbättra skolans kvalitet.

  189. Det kan även gälla skolans nätverk.

  190. Jag vet inte om svenska skolor tävlar
    sinsemellan. Vissa kanske gör det.

  191. Då kan det vara mer problematiskt.

  192. Ett gott skolledarskap
    kan handla om ombyggnation.

  193. I vår skolregion i Schweiz
    har vi spenderat runt 80 miljoner euro-

  194. -på renovering av skolor.

  195. Mina rektorer har ofta möten
    med arkitekter och byggfirmor.

  196. Det handlar inte om utbildning, men
    det kan ändå vara en viktig aspekt.

  197. Men allra viktigast är kommunikation.
    Det är vad ni alla har gemensamt.

  198. Ett kommunikativt ledarskap är viktigt.

  199. Ni pratar jämt, och ni måste vara
    smarta för att lyckas föra bra samtal.

  200. Om ni minns vad personerna ni träffar
    i korridoren heter och hur de har det-

  201. -leder det till konstruktiva samtal.

  202. Vi utförde en studie
    i Tyskland, Österrike och Schweiz-

  203. -och frågade 5 400 rektorer
    vad de uppskattade med sina jobb.

  204. Vi hade 400 exempel på uppgifter,
    men i början reducerade vi dem till 74.

  205. De fick representera de olika
    arbetsuppgifter som rektorer utför.

  206. Det här är de tio
    som de uppskattade mest.

  207. Det blå är vad de hade gemensamt.

  208. Jag vet inte om ni gillar Österrike,
    Schweiz eller Tyskland bäst.

  209. Välj ett land som ni gillar.

  210. Det rör sig faktiskt till stor del
    om utbildningsdelen.

  211. De tyska rektorerna uppskattar den.

  212. Preferenser och föreskrifter
    stämmer alltså väldigt väl överens.

  213. De uppskattar samtal och utbildning.

  214. De gillar t.o.m. att ta itu med problem.
    Det gör, däremot, inte schweizarna.

  215. Men det är
    en del av tyskarnas yrkesidentitet.

  216. Om man i stället frågar
    vad de upplever som besvärligt...

  217. Sånt man inte gillar skapar stress, men
    det kan sånt man gillar också göra.

  218. Vi tog upp samma 74 uppgifter och
    frågade vilka som orsakade stress.

  219. Det blå är gemensamma nämnare och
    utgörs främst av administrativt arbete.

  220. I de här tre länderna måste rektorer
    utföra en hel del administrativt arbete.

  221. På små skolor som saknar sekreterare
    måste de fylla i statistik och sånt.

  222. Vi utgick alltså ifrån
    74 arbetsuppgifter-

  223. -och gjorde diverse analyser.

  224. Vi kartlade ett antal arbetsområden.

  225. Ju mer de uppskattade en uppgift,
    desto mer stress upplevde de.

  226. Aktiviteter som har med utbildning och
    den egna undervisningen att göra...

  227. Tyska rektorer undervisar också,
    till skillnad från schweiziska rektorer.

  228. Schweiziska rektorer
    är enbart kontrakterade som rektorer.

  229. I små skolor behöver man därför
    ha två olika kontrakt.

  230. Vissa är rektor i en skola
    och lärare i en annan.

  231. En av våra vänner är rektor
    för tre skolor och kör runt mellan dem.

  232. Vad uppskattar de? Det kretsar
    helt och hållet kring utbildning.

  233. När det gäller saker de inte uppskattar
    är resultatet mer problematiskt.

  234. Det handlar om organisation och
    administration samt kvalitetssäkring.

  235. De flesta säger: "Vem gillar sånt?
    Det ingår egentligen inte i arbetet."

  236. Man gillar att utveckla skolan, men
    man vill inte ta reda på hur det går.

  237. Man gillar inte att göra utvärderingar.

  238. Därför är resultatet lite problematiskt.

  239. Sen tittade vi på
    4 300 rektorers planeringskalendrar.

  240. Vi ville ta reda på
    vad de faktiskt gjorde.

  241. Vi visste vad de borde, gillade och
    ogillade att göra. Men vad gjorde de?

  242. Det de sysslar med mest är
    organisation och administration - 31 %.

  243. Problematiskt.

  244. De sysslar väldigt sällan
    med sånt som de borde göra.

  245. Gör vi en mer avgränsad analys ser vi
    att det finns olika sorters rektorer.

  246. Vissa fokuserar på personalen. Andra
    sysslar enbart med administration.

  247. Men genomsnittsrektorn
    gör olika saker.

  248. Undervisningsdelen beror på vad det är
    för slags skola och var den ligger.

  249. En profilanalys visar att det finns
    två typer av rektorer i Tyskland:

  250. De som undervisar mycket, och de
    som koncentrerar sig på andra saker.

  251. Det där är en politisk fråga.

  252. Vi bör diskutera hur mycket
    undervisning rektorerna bör utföra-

  253. -och hur mycket tid de lägger ner
    på ledarskapsfrågor.

  254. Vi behöver lägga mer tid på ledarskap.
    Det avsätts alltför lite tid för det.

  255. Hur är det då med hälsan?
    Vi utförde en analys.

  256. Vi tittade på hur tyska, schweiziska
    och österrikiska rektorer mår.

  257. Jag kommer att fråga hur ni mår sen.
    Ni är viktiga och måste vara friska.

  258. Jag och mitt team identifierade
    16 % som utgör riskgruppen.

  259. De har låg arbetstillfredsställelse, hög
    stress och hög emotionell utmattning.

  260. Det betyder inte att 16 % är utbrända,
    men de hör till riskgruppen.

  261. Jag tänkte: Det här är gruppen som
    ogillar organisation och administration.

  262. Vi tittade på stressnivåerna när det
    gällde de olika arbetsområdena.

  263. Här är gruppen,
    och det vi upptäckte var-

  264. -att de som inte mådde bra-

  265. -var de som blev stressade
    av samtliga uppgifter.

  266. Det handlade inte om ett enda område.

  267. Då började vi fundera på vilka
    andra faktorer som påverkar hälsan.

  268. Först tänkte vi att det var viktigt
    vilken sorts skola det handlade om.

  269. "Min skola är särskilt stressig."
    - "Nej, min!"

  270. Vi kom fram till att alla sorters skolor
    hade samma stressnivåer.

  271. Stressnivåerna i den här tabellen...

  272. Den finns inte med bland
    Power Point-bilderna ni kommer att få.

  273. Vi har även gjort en för Tyskland,
    och det finns skillnader-

  274. -så det kan vara så att området
    har en inverkan på stressnivåerna.

  275. Vi gjorde en kvalitativ studie
    och insåg-

  276. -att schweiziska kantoner eller tyska
    förbundsländer, som t.ex. Hessen...

  277. Var fjärde rektor i Frankfurt
    befinner sig i riskgruppen-

  278. -så de är inte svåra att hitta.

  279. Men österut, i Thüringen, befinner sig
    bara en av tio i riskgruppen.

  280. Jag vet inte
    hur ni känner inför era jobb.

  281. Är det kraven uppifrån
    som ger upphov till stress?

  282. Eller är det era egna
    och organisationens krav?

  283. Man bör titta på såväl
    individnivå som organisatorisk nivå.

  284. Har jag två minuter kvar?
    Fem minuter?

  285. Om ni tittar på dessa analysdata-

  286. -ser ni såväl individuella
    som organisatoriska aspekter.

  287. Kön spelar en stor roll.

  288. Kvinnor är mer stressade
    i Tyskland, Österrike och Schweiz.

  289. Även ålder spelar in. Ju äldre man är,
    desto mindre stress upplever man.

  290. De kanske är
    kloka och mer avslappnade.

  291. Men ju längre man har jobbat
    i yrket, desto högre är stressnivån.

  292. Om det här vore longitudinella data
    skulle vi följa Cyperns exempel.

  293. Före den ekonomiska krisen blev man
    rektor vid 59 års ålder på Cypern-

  294. -och hade rätt att gå i pension vid 60.

  295. Hög ålder och kort tid i tjänsten.
    Men det här är inte longitudinella data.

  296. Stresståligheten är intressant.
    Hur hanterar man stress?

  297. Den här tredjedelen är lite extra
    stressade. Hur hanterar de stressen?

  298. De individuella skillnaderna
    är väldigt viktiga.

  299. Rektorer är, generellt sett,
    mycket motiverade.

  300. Om man är motiverad är man
    en magnet som drar till sig extraarbete.

  301. Om man inte kan avgöra vad som är
    viktigt får man väldigt mycket att göra.

  302. Ju mer man arbetar, ju mer engagerad
    man är, desto högre blir stressnivån.

  303. Organisatoriska aspekter spelar också
    in, så den sociala dynamiken är viktig.

  304. De som upplever
    att de får ett starkt socialt stöd...

  305. Det är rektorernas uppgift
    att bygga upp ett starkt socialt stöd.

  306. Ju starkare stödet är, desto mindre
    stressad, och desto nöjdare är man.

  307. Här ser vi exempel på samma faktorer:
    Socialt stöd, stresstålighet...

  308. Stresstålighet intresserar mig.
    Hur mår ni, och hur hanterar ni stress?

  309. Det här är min modell som innefattar
    alla nivåer inom en skolorganisation.

  310. Det finns behov, men även resurser.

  311. Vad har ni för resurser, vilka behov ska
    tillgodoses, och hur ser balansen ut?

  312. Vad gör ni om balansen inte fungerar?
    Vad gör ni för att främja er hälsa?

  313. Och vad gör ni för att främja
    personalens och elevernas hälsa?

  314. Jag anser att det är en viktig fråga.

  315. Det var det jag ville dela med mig av.
    Tack för att ni lyssnade.

  316. Tack, Stephan.

  317. Får jag tillägga en sak?

  318. Det här är
    en gammal definition av hälsa.

  319. Det rör sig inte bara om fysisk hälsa,
    utan även om psykisk och social hälsa.

  320. Om ni reflekterar över er hälsa-

  321. -fråga er vem som ansvarar för den,
    och vilka hälsoaspekterna är.

  322. De fysiska aspekterna kanske vi inte
    behöver diskutera just nu.

  323. Det är mindre viktigt just nu,
    men ändock viktigt.

  324. Nu koncentrerar vi oss på de kognitiva,
    emotionella och sociala aspekterna.

  325. Låt gärna det här vägleda era tankar.

  326. Nu följer
    en tio minuter lång diskussion.

  327. Sen återkommer vi
    med frågor till Stephan.

  328. Pernilla Eriksson. Jag jobbar för
    Östermalms stadsdelsförvaltning.

  329. Vi har en fråga angående resultaten
    och de geografiska områdena.

  330. Du sa att en av fem respektive
    en av tio befann sig i riskgruppen.

  331. Men varför?

  332. Det har vi inte undersökt,
    men det är en väldigt bra fråga.

  333. Jag visade er en modell som visade
    systemet, organisationen och er själva-

  334. -eller den sociala dynamiken
    mellan människor.

  335. Vi tittade på arbetsförhållanden
    och organisatoriska särdrag.

  336. Vi tittade inte så noga på
    regionala aspekter.

  337. Men vi planerar en uppföljningsstudie.

  338. Vi ska göra om samma studie
    och har bjudit in femtio andra länder.

  339. Ni kanske också får frågeformuläret.
    Det blir en världsomspännande studie.

  340. Vi insåg att det finns viktiga aspekter
    på systemnivå och regional nivå.

  341. En uppföljningsstudie skulle visa...

  342. Det här var enbart en kvalitativ studie,
    men den gav intressanta resultat.

  343. Rektorerna i förbundsländerna sa-

  344. -att förbättringstakten
    är en mycket viktig faktor.

  345. När man tittar på vår rankinglista
    ser man att Basel, eller Hessen...

  346. Hessen började med new public
    management och decentralisering.

  347. Sånt skapar stora möjligheter
    att fatta beslut på skolnivå-

  348. -men vissa av rektorerna är inte
    förberedda på den sortens uppgifter.

  349. Andra reformer gäller
    inkludering och invandring.

  350. Vissa system
    klarar det här bättre än andra-

  351. -så det kan vara en ytterligare aspekt.

  352. Det handlar även om antalet reformer.
    Hur många genomförs samtidigt?

  353. I exempelvis Basel har de
    många initiativ på gång samtidigt.

  354. Det här kanske delvis
    besvarar din fråga.

  355. Men vi har inte
    utfört nån kvantitativ forskning.

  356. Men vi kan se att skolsystemet
    och organisationen har stor betydelse.

  357. Er hälsa är beroende av
    hur väl ni utför ert jobb.

  358. Och kanske även av hur ni hanterar
    uppgifterna som ni får från systemet.

  359. Hur anpassar ni idéer från systemnivå
    eller regional nivå till era skolor?

  360. Ni kanske inte bara måste prioritera-

  361. -utan även anpassa vissa idéer som
    har uppstått i ett generellt perspektiv-

  362. -och få dem att passa in i ert arbete.

  363. Men den viktigaste aspekten är ändå
    ni själva, och det är därför jag hävdar-

  364. -att det är ni
    som är ytterst ansvariga för er hälsa.

  365. Du, du, du och jag.
    Jag kan inte skylla på chefen.

  366. Personalen anser att ni bär ansvaret,
    och ni anser att skolsystemet gör det.

  367. -men alla har ansvar
    för sin egen hälsa.

  368. Ni har även ansvar för era kollegor
    och för eleverna som måste vägledas.

  369. Frågan har många lager. Och det
    är likadant när vi talar om kvalitet.

  370. Vi hinner med
    en till kommentar eller fråga.

  371. Jag är inte nervös inför själva frågan,
    utan för att prata engelska.

  372. Jag ska försöka hitta rätt ord. Vi
    diskuterade det du sa alldeles nyss.

  373. Vi har ett ansvar för vår egen hälsa,
    och det är viktigt att vi pratar om det

  374. Men om jag, som är rektor,
    ska prata om det med mina kollegor-

  375. -måste jag inse att det även gäller mig
    själv och föregå med gott exempel.

  376. Vi pratade lite om
    hur man kan gå till väga.

  377. Det kan vara nyckeln till god hälsa.

  378. Vi genomförde ett projekt
    med åttahundra europeiska rektorer-

  379. -och arbetade med coaching.

  380. Åttahundra rektorer
    fick fem coachningstillfällen var-

  381. -och hanteringen av besvärliga
    medarbetare var en viktig fråga.

  382. En annan viktig fråga var personalens
    och rektorernas egna hälsoproblem.

  383. Vi coachade tvåtusen rektorer
    i Tyskland och sexhundra i Schweiz-

  384. -och en del av dem som jag vägledde
    sa:

  385. "Jag vill hålla en workshop om hälsa
    i min skola."

  386. Det finns en modell som heter
    Zürcher Ressourcen Modell.

  387. Man har en workshop
    för att tillvarata resurser.

  388. De testade den i sina skolor,
    men det fungerade inte. Varför?

  389. Jo, hälsa är
    ett väldigt personligt ämne.

  390. Ni rektorer kan samlas
    och prata om det utan problem.

  391. Ni kan anförtro er åt varandra.

  392. Men om alla medarbetare inte
    känner förtroende för varandra...

  393. Det kan funka,
    men oftast måste man förbereda sig-

  394. -eller utbyta erfarenheter med andra
    för att få till en bra workshop.

  395. En av dina stressfaktorer kanske är
    kollegan som sitter bredvid dig.

  396. Han är ditt stora bekymmer,
    men du vill inte säga:

  397. "Du är orsaken till
    att jag är stressad."

  398. Det är ett känsligt ämne,
    men vi måste ändå hantera det.

  399. -Är tiden ute? Tack ska ni ha.
    -Tack, Stephan.

  400. Översättning: Elin Dahlqvist
    www.btistudios.com

Hjälp

Stäng

Skapa klipp

Klippets starttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.

Klippets sluttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.Sluttiden behöver vara efter starttiden.

Bädda in ditt klipp:

Bädda in programmet

Du som arbetar som lärare får bädda in program från UR om programmet ska användas för utbildning. Godkänn användarvillkoren för att fortsätta din inbäddning.

tillbaka

Bädda in programmet

tillbaka

Ett internationellt perspektiv på skolledning

Produktionsår:
Längd:
Tillgängligt till:

Vilken betydelse har en rektors hälsa för elevernas chanser att få en så bra skola som möjligt? Stephan Huber är professor vid Pädagogische Hochschule Zug i Schweiz. Han delar med sig av internationella studier om utmaningar i pedagogiskt ledarskap och lärande, bland annat om hur stress uppkommer hos skolledare. Från rektorsprogrammets forskningskonferens 2017. Inspelat den 8 maj 2017 på Clarion Hotel i Stockholm. Arrangör: Institutionen för pedagogik och didaktik, Stockholms universitet.

Ämnen:
Pedagogiska frågor > Lärarroll och ledarskap, Pedagogiska frågor > Utbildningsvetenskaplig forskning
Ämnesord:
Hälsa, Rektorer, Skolan, Skolledare, Skolledning, Skolpersonal, Undervisning
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning

Alla program i UR Samtiden - Pedagogiskt ledarskap i förändring

Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Pedagogiskt ledarskap i förändring

Pedagogiskt ledarskap i förändring

Vad är det pedagogiska ledarskapet? Niclas Rönnström är utbildningschef på rektorsprogrammet vid Stockholms universitet. Han berättar om hur synen på pedagogiskt ledarskap har förändrats genom tiderna, från att betraktas som flum till att ses som nyckeln till förändringsarbete. Från rektorsprogrammets forskningskonferens 2017. Inspelat den 8 maj 2017 på Clarion Hotel i Stockholm. Arrangör: Institutionen för pedagogik och didaktik, Stockholms universitet.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Pedagogiskt ledarskap i förändring

Skolledning och det organisatoriska ledarskapet

Vem är det egentligen som leder skolan? Jan Löwstedt är professor i företagsekonomi vid Stockholms Universitet. Han menar att skolans värld är allt mer komplex, vilket leder till att skolan struktureras och styrs allt mer och rektorsrollen hamnar i fokus. Från rektorsprogrammets forskningskonferens 2017. Inspelat den 8 maj 2017 på Clarion Hotel i Stockholm. Arrangör: Institutionen för pedagogik och didaktik, Stockholms universitet.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Pedagogiskt ledarskap i förändring

Skolan som välfärdsagent

Vilka utmaningar står skolan och dess ledare för när det gäller att utbilda för det demokratiska samhället? Olof Johansson är professor i statsvetenskap vid Umeå universitet. Han berättar om den senaste forskningen. Vilka metoder använder sig framgångsrika rektorer av? Från rektorsprogrammets forskningskonferens 2017. Inspelat den 8 maj 2017 på Clarion Hotel i Stockholm. Arrangör: Institutionen för pedagogik och didaktik, Stockholms universitet.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Pedagogiskt ledarskap i förändring

Ett internationellt perspektiv på skolledning

Vilken betydelse har en rektors hälsa för elevernas chanser att få en så bra skola som möjligt? Stephan Huber är professor vid Pädagogische Hochschule Zug i Schweiz. Han delar med sig av internationella studier om utmaningar i pedagogiskt ledarskap och lärande, bland annat om hur stress uppkommer hos skolledare. Från rektorsprogrammets forskningskonferens 2017. Inspelat den 8 maj 2017 på Clarion Hotel i Stockholm. Arrangör: Institutionen för pedagogik och didaktik, Stockholms universitet.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Pedagogiskt ledarskap i förändring

Ledarverktyg för kunskapsutveckling

Vad händer när resultat blir ett starkt fokus i arbetet med pedagogiskt ledarskap? Guri Skedsmo är professor vid Universitetet i Oslo och vid Pädagogische Hochschule Zug i Schweiz. Hon berättar om norsk forskning på samband mellan skolledarverktyg och resultatuppföljning. Från rektorsprogrammets forskningskonferens 2017. Inspelat den 8 maj 2017 på Clarion Hotel i Stockholm. Arrangör: Institutionen för pedagogik och didaktik, Stockholms universitet.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Pedagogiskt ledarskap i förändring

Politiskt ledarskap för rektorer

Kan rektorer och skolledare lära sig något av den ideala partiledaren? Jenny Madestam är lektor i offentlig förvaltning vid Södertörns Högskola. Hon berättar om sin forskning där hon och kollegorna har tittat på politiskt ledarskap för att styra skolan samt om det samma kan fungera som inspiration för rektorer och skolledare. Från rektorsprogrammets forskningskonferens 2017. Inspelat den 8 maj 2017 på Clarion Hotel i Stockholm. Arrangör: Institutionen för pedagogik och didaktik, Stockholms universitet.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Visa fler

Mer lärarfortbildning & pedagogiska frågor

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Titta Språket bär kunskapen

Att identifiera svårigheter

Att alla lärare i skolan arbetar med det svenska skolspråket samtidigt som de arbetar med sitt eget ämne har länge varit påkallat. Vi följer hur Karin Rehman, lärare i svenska som andraspråk, handleder Teresia Brzokoupil i ett språkutvecklande arbetssätt. Teresia är högstadielärare i naturvetenskapliga ämnen på Trädgårdsstadsskolan i Botkyrka. Karin presenterar det så kallade cirkeldiagrammet som en modell. Modellen har flera steg och Teresia praktiserar steg efter steg med sin klass efter varje coachning. Det visar sig inte vara helt lätt, men Teresia kämpar på och en medvetenhet om betydelsen av språket växer fram; hur förklarar man egentligen olika begrepp och ord på bästa sätt?

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Lyssna Skolministeriet

Grafittan och moralpaniken

Konstnären Carolina Falkholt uppförde en grafittimålning av en snippa, en "grafitta", på en vägg i en högstadieskola i Nyköping. Verket var en kommentar till den verbala kränkningskultur som konstnären menar att högstadiet bär på. Men Nyköpings kommun, som hade beställt konstverket, fick kalla fötter när de såg resultatet.

Fråga oss