Titta

UR Samtiden - Pedagogiskt ledarskap i förändring

UR Samtiden - Pedagogiskt ledarskap i förändring

Om UR Samtiden - Pedagogiskt ledarskap i förändring

Här hittar du föreläsningar från Rektorsprogrammets forskningskonferens 2017 som hade temat pedagogiskt ledarskap i förändring. Där diskuterades hur skolledarskapet påverkas av samtidens förändringar. Inspelat den 8 maj 2017 på Clarion Hotel i Stockholm.

Till första programmet

UR Samtiden - Pedagogiskt ledarskap i förändring : Ledarverktyg för kunskapsutvecklingDela
  1. Det vi bör ha i bakhuvudet när vi
    pratar om värderingar som styrmedel-

  2. -är att det är
    ett väldigt kraftfullt styrmedel.

  3. Jag ska prata om ledarverktyg-

  4. -för kvalitetsutveckling
    och resultatuppföljning.

  5. Jag ska ge er några exempel på
    hur pedagogiskt ledarskap-

  6. -har förändrats i den norska kontexten-

  7. -i och med stark fokus på resultat.

  8. Det finns fallgropar
    som ledare bör vara medvetna om.

  9. Det ska vi titta närmare på
    under den kommande halvtimmen.

  10. Jag har lagt fokus på trender
    när det gäller styrningen av skolan.

  11. Jag ska prata om etableringen av det
    norska kvalitetsutvärderingssystemet.

  12. Vi har ett nationellt
    kvalitetsutvärderingssystem.

  13. Det är resultatet av ett samspel
    mellan internationella styrningstrender-

  14. -OECD och så vidare.

  15. Jag ska prata om utmaningarna som
    följer på att sätta resultaten i fokus.

  16. Och så ska jag tala om empiriska fynd
    från ett pågående forskningsprojekt.

  17. Norges forskningsråd föredrar
    engelska namn på forskningsprojekt-

  18. -så det kallas Practices of data use in
    Norwegian municipalities and schools.

  19. Vi gillar förkortningen PraDa-projektet,
    eftersom vi tre som är involverade-

  20. -förmodligen är mer intresserade
    av mode än folk i allmänhet.

  21. Vad vet vi om resultatanvändning
    i relation till pedagogiskt ledarskap?

  22. Vi har gjort en litteraturgenomgång
    av såväl skandinavisk litteratur-

  23. -som tysk- och engelskspråkig
    litteratur-

  24. -och undersökt
    vad det finns för olika rön.

  25. Vilka verktyg och organisationsrutiner
    etablerar sig lokalt?

  26. Jag ska ge exempel från tre kommuner
    med olika kvalitetsutvärderingssystem.

  27. I Norge ansvarar kommunerna för
    låg- mellanstadie- och högstadieskolor-

  28. -medan fylkena, d.v.s. regionerna,
    ansvarar för gymnasieskolorna.

  29. I Norge har vi en befolkning
    på cirka fem miljoner människor-

  30. -och vi har 428 kommuner.

  31. Det är väldigt många kommuner.

  32. Men siffran förändras hela tiden
    eftersom kommuner slås samman.

  33. Jag vet inte om det är likadant här.

  34. Många av de här 428 kommunerna
    är väldigt små.

  35. Cirka 120 av de 428 kommunerna
    har fler än 10 000 invånare.

  36. Resten har färre än 10 000 invånare.

  37. Förmågan att leva upp till ansvaret
    på kommunnivå varierar därför.

  38. Det krävs ofta att rektorerna tar tag
    i rodret i de egna kommunerna.

  39. Inom ramen för det här projektet
    har vi gått in och observerat-

  40. -hur skolledare och lärare
    interagerar med de här resultaten.

  41. Särskilt resultaten
    från nationella prov.

  42. Jag ska prata lite om
    hur de diskussionerna avlöper.

  43. Jag avslutar med ledares utmaningar-

  44. -vid inkludering av resultatanvändning
    i den pedagogiska ledningen.

  45. Låter det bra?

  46. Jag tänkte börja med
    Skolkommissionens rapport från april.

  47. Känner ni till den? Ja, några av er.

  48. Jag hade nöjet att läsa den
    förra helgen.

  49. Det är en lång rapport
    på nästan femhundra sidor.

  50. Jag tänkte kommentera några saker
    som har anknytning till mitt föredrag.

  51. Det gäller bland annat den prognos
    som Skolkommissionen gör-

  52. -och som även baseras på
    andra typer av rapporter.

  53. De som skrev rapporten
    fick ett uppdrag.

  54. Det handlar om sviktande kapacitet
    och det här med ansvarsförhållanden.

  55. Den kompensatoriska
    resursfördelningen är för svag.

  56. Det handlar om lärares och skolledares
    kompetens- och professionsutveckling.

  57. Man pratar om brister
    i resultatinformationen-

  58. -som ska bidra till kvalitetsarbetet-

  59. -och det är ju mitt tema här i dag.

  60. Det pratas även om skolsegregation
    som leder till kvalitetsskillnader-

  61. -och splittrad nationell styrning.

  62. Man ger i den här rapporten förslag på
    en rad nationella strategier-

  63. -för att råda bot på
    de här utmaningarna.

  64. Det pekas även på styrkor
    som man bör bygga vidare på.

  65. Skolsystemet är mycket väl utbyggt.

  66. Man har möjlighet att välja mellan
    offentliga skolor och privata skolor.

  67. Relationerna
    mellan elever och lärare är goda.

  68. Och här har vi nåt som inte
    uppmärksammas så mycket i Norge-

  69. -nämligen att våra elever får goda
    resultat i demokratiundersökningar.

  70. I Norge pratar man inte
    så mycket om det.

  71. Det pratas mer om
    de dåliga PISA-resultaten.

  72. Det här är en illustration
    som jag har hämtat från rapporten.

  73. Den är lite svårläst-

  74. -men det viktiga här är
    att man fokuserar på utvärdering.

  75. Det vill säga
    hur man ska utvärdera och följa upp.

  76. Man har även fokus på
    det som kallas för resultatdialoger.

  77. Det är det jag har ringat in.

  78. Jag valde ut de här två sakerna för att
    de berör det som jag ska prata om nu:

  79. Hur man jobbar med resultaten.

  80. Det blir spännande att se vad ni gör
    här i Sverige utifrån den här rapporten.

  81. Den här illustrationen använder jag
    ofta när jag pratar om styrsystem.

  82. Den passar in
    i den skandinaviska kontexten.

  83. Vi har alltid den här vertikala
    dimensionen: kontroll - utveckling.

  84. Det är nåt som man måste balansera.

  85. Vi ska titta på det norska systemet
    efter andra världskriget.

  86. Man ville bygga upp ett bra system
    där alla hade samma möjligheter-

  87. -oavsett kön, hemort,
    socioekonomisk status och så vidare.

  88. Vi har fokuserat på regler och innehåll-

  89. -och det ansvar vi har när det gäller
    att ge barn och unga en bra utbildning.

  90. Vi rör oss mot höger sida av modellen
    och fokuserar mer på mål och resultat-

  91. -och det här med resultat
    skapar en grund för ansvarsgörande.

  92. Man kan ansvarsgöra lärare,
    skolledare och kommunala ledare-

  93. -när det gäller uppnådda resultat.

  94. Nåt som jag vill
    att ni ska ha i bakhuvudet-

  95. -är att ansvarsgörandet
    är ett väldigt snävt begrepp-

  96. -i förhållande till det totala ansvaret.

  97. Det är många resultat i skolan
    som inte är så synliga-

  98. -och som visar sig
    efter avslutad skolgång-

  99. -och som man därför inte
    hålls ansvarig för.

  100. Då ska vi se.

  101. Det är säkert många här som
    känner till Ulf Lundgren från Uppsala.

  102. Jag kommer att nämna honom
    flera gånger.

  103. År 1990 pratade han om
    att vi har tre olika sorters styrmedel.

  104. Den juridiska styrningen rör skollagen,
    och i den ideologiska ingår läroplanen.

  105. Läroplanen är ett ideologiskt verktyg,
    men den är även juridiskt bindande.

  106. Och så har vi ekonomiska styrmedel.

  107. År 1990 tillkom värdering
    som en stora nyhet-

  108. -och blev ett viktigt styrmedel.

  109. Det vi måste ha i bakhuvudet när vi
    pratar om värdering som styrmedel-

  110. -är att det är ett kraftfullt styrmedel.

  111. Det handlar om att observera resultat-

  112. -och när vi gör det
    tillskriver vi observationen ett värde.

  113. Det innebär att utvärderingsresultaten
    inte är objektiva data.

  114. Om man då har ett nationellt
    utvärderingssystem som vi har i Norge-

  115. -betyder det att man utvärderar
    vissa aspekter av utbildningssystemet-

  116. -som sen gärna hamnar i fokus,
    i såväl kommuner som på skolor.

  117. Man ser att det som testas
    ofta är det som sen prioriteras.

  118. Lundgren har även en ramfaktorteori.

  119. Det viktiga här är-

  120. -att han kategoriserar läroplan och
    utvärdering som ideologiska styrmedel.

  121. Det här är inte objektivt eftersom
    vi väljer ut vad som ska utvärderas-

  122. -och hur.

  123. Är ni med på det? Ja.

  124. Jag ska berätta lite om bakgrunden till
    det nationella system vi har i Norge.

  125. Det här är en tidslinje där hela...

  126. Startpunkten för diskussionen om
    upprättandet av ett nationellt system-

  127. -var en OECD-rapport
    som kom 1988-1989.

  128. Ulf Lundgren
    var en av OECD-experterna.

  129. Man delade inte ut råd om vad som
    borde göras, utan man ställde frågor.

  130. "Hur vet ni att ni håller god kvalitet?"

  131. Vi hade kanske examensresultat
    vid slutet av skolgången-

  132. -men inga andra fortlöpande resultat
    som vi kunde jämföra och diskutera-

  133. -och basera utvecklingsåtgärder på.

  134. Här ser ni en rad dokument som
    olika kommittéer satt och diskuterade:

  135. Hur ska vi göra?
    Ska vi ha nationella prov?

  136. Hur ska ett eventuellt nationellt
    kvalitetsutvärderingssystem se ut?

  137. Jag gick igenom alla dessa dokument
    i mitt doktorandarbete.

  138. Kommittéerna byggde inte vidare på
    gamla resultat. De började från början.

  139. Diskussionen började om från början.
    Det kan man se i de här dokumenten.

  140. Jag har gjort en av rapporterna röd.

  141. Den har inte fått officiell status
    som offentlig utredning.

  142. Den kallades helt enkelt Rapport
    fra Moe-utvalget och blev lagd åt sidan.

  143. Man skissade fram
    ett kvalitetsramverk-

  144. -men vi var inte redo för rapportens
    innehåll i Norge på den tiden.

  145. Jag har gjort ett mellanrum här.
    Vad tror ni hände i mellantiden?

  146. Här emellan kom det nåt.
    PISA-undersökningen.

  147. De första PISA-resultaten kom 2001.

  148. De norska eleverna presterade sämre
    än genomsnittet i OECD-länderna.

  149. Det satte fart på diskussionen.
    Vi var verkligen tvungna att göra nåt.

  150. Efter femton års diskussion fick vi ett
    nationellt kvalitetsutvärderingssystem.

  151. Om man jämför rapporterna så är det
    väldigt mycket som återkommer.

  152. Men det skedde ett skifte när det gällde
    diskussionen kring utbildningskvalitet.

  153. Ibland behöver man draghjälp utifrån
    för att sätta kulan i rullning.

  154. Vårt kvalitetsutvärderingssystem
    kom 2005.

  155. Vi började med nationella prov 2004.

  156. Jag ska inte gå in så mycket på det-

  157. -men en av innovationerna
    var nationella prov-

  158. -samt de storskaliga internationella
    studierna som t.ex. PISA och TIMSS.

  159. Om man tittar på hur dessa används
    i den norska kontexten-

  160. -så handlar de internationella studierna
    om benchmarking-

  161. -av hur norska elever
    ligger till internationellt sett.

  162. De nationella proven används
    för benchmarking på nationell nivå.

  163. De norska kommunerna
    tävlar ofta med varandra.

  164. Man tittar på vad grannkommunen gör.

  165. Skolorna vill gärna vara
    bäst i kommunen eller bäst i regionen.

  166. Om man har ett lite strängare
    styrsystem i kommunen-

  167. -säger många skolledare
    att de helst vill vara nummer två.

  168. Då får de nämligen inte lika mycket
    uppmärksamhet som de som är bäst.

  169. Nationell tillsyn tillkom senare,
    er motsvarighet är Skolinspektionen-

  170. -som ett verktyg.

  171. Resultatstyrning
    innebär vissa utmaningar.

  172. Den har en dubbel funktion.

  173. Man ska informera eleverna om deras
    prestationsnivå för att gynna framsteg.

  174. Dessutom är det ett slags kontroll.

  175. Det är en premiss-

  176. -att resultatstyrningen ska användas
    formativt för att förbättra resultaten.

  177. Kommunernas
    kvalitetsberedningssystem-

  178. -sätter press på rektorer och lärare.

  179. Men om nationella prov
    verkligen är ett bra instrument-

  180. -som bidrar till
    utveckling på olika nivåer-

  181. -är dåligt utrett
    av såväl myndigheter och forskare.

  182. Men det utreds mer och mer nu.

  183. Kontrollaspekterna har lyst med
    sin frånvaro i alla politiska dokument.

  184. De rör bara
    undervisning och utveckling.

  185. Det är stor skillnad angående vilka
    system som kommunerna etablerar.

  186. Det är väldigt olika hur stor vikt man
    lägger vid kontroll och ansvarsgörande.

  187. Det varierar väldigt mycket.

  188. Här är ett exempel på den retorik som
    förekommer i de politiska dokumenten.

  189. Det här är taget ur stortingsmelding
    nr. 30, och här kan ni se att:

  190. Idén om att staten skapar likvärdig
    skolgång genom detaljreglering-

  191. -ersattes av tilltro till att enskilda
    skolor själva vet hur de ska handla.

  192. Men från ett skolledarperspektiv
    kan det faktiskt uppfattas tvärtom.

  193. Man kan se det som att systemen
    införts på grund av brist på tillit.

  194. Det beror på vilken utgångspunkten är.

  195. Det finns implicita förutsättningar här.

  196. När man inför verktyg
    som t.ex. nationella prov-

  197. -antas det att det är den informationen
    som behövs för kvalitetsförbättring-

  198. -och att samma information behövs
    på olika nivåer för att utveckla praxis-

  199. -för skolan, för eleverna i en klass,
    för kommunen och så vidare.

  200. Man antar att när vi får resultaten-

  201. -så vet alla vad som krävs och vad som
    bör göras för att förbättra kvaliteten.

  202. Men alla som sitter här inne
    vet att det inte är så enkelt.

  203. Vi fick det här
    nationella utvärderingssystemet 2005-

  204. -men det är ett gigantiskt projekt.

  205. De kommuner som ingår i
    forskningsprojektet provar sig fram.

  206. Det är faktiskt det vi håller på med.

  207. Vi har inte lyckats hitta
    några riktigt bra lösningar ännu.

  208. Vi har inte
    kunnat jämföra resultat från olika år.

  209. Det är svårt
    att säga nåt om måluppnåelsen.

  210. I vilken grad har man uppnått
    kompetensmålen i läroplanen?

  211. Man har inte bara nationella prov.

  212. Man har flera olika sorters prov som
    resulterar i alltför mycket information.

  213. Skolledarna har en viktig uppgift
    - att välja ut vad man bör fokusera på.

  214. Vi har fått kompetensmål, och
    input-styrningen tar sig olika uttryck-

  215. Den tar sig nya uttryck,
    eftersom vi fokuserar på resultaten.

  216. Jag tror att... Nu ska vi se.

  217. Vi har även fått ett antal
    nationella utbildningsprogram-

  218. -som ska förbättra grundkunskaperna.

  219. Ofta ansöker kommuner, högskolor
    och universitet tillsammans-

  220. -om att delta i
    de här centrala satsningarna.

  221. När man har skrivit en sån ansökan-

  222. -går man med på
    utlysningens premisser-

  223. -och så får man viss finansiering.

  224. Det innebär att vi har
    en central eller nationell styrning-

  225. -som blir mer och mer inriktad på
    förbättring av elevresultaten.

  226. Det här är ett exempel på ett lokalt
    styrsystem i en norsk kommun.

  227. Jag kallar kommunen för Fossefall.

  228. Det finns grundpelare-

  229. -som det lokala
    kvalitetsutvärderingssystemet vilar på.

  230. Vi kan kalla det för prestationsstyrning
    eller performance management.

  231. Alla skolledare
    ska även genomföra en riskanalys.

  232. Och så har vi
    den ekonomiska styrningen.

  233. De verktyg man använder sig av
    syftar till att förbättra resultaten.

  234. Man har ledarkontrakt där man
    fastställer mål för vad man ska uppnå.

  235. Man har...

  236. De skolledare och lärare som uppnår
    goda resultat får högre löner.

  237. De har resultatbaserade löner.

  238. Jag vet inte om det främjar samarbete,
    men det är en annan fråga.

  239. När det gäller riskanalysen
    fungerar det så-

  240. -att alla rektorer
    genomför en riskanalys-

  241. -för att identifiera de faktorer
    som gör att de inte uppnår sina mål.

  242. Det första är en kontroll av resultaten
    i förhållande till målen-

  243. -och riskanalysen är en kontroll av
    processen som ska leda fram till målet.

  244. Man kan gå tillbaka och se
    var i processen det gick snett.

  245. Identifierade vi rätt faktorer?

  246. Det är
    ett strängt ansvarsgörande system.

  247. Det finns en ganska stark styrning
    uppifrån i kommunen.

  248. Jag återkommer till det senare.

  249. I det här projektet tittar vi inte
    enbart på nationella prov.

  250. Vi tittar även på betygsättning.

  251. Men skolorna som deltog i projektet
    lägger inte så stor vikt vid betyg.

  252. Fokus ligger på de nationella proven.

  253. Bakgrunden till det här projektet är ju-

  254. -att vi har saknat kunskap om hur man
    använder resultaten på lokal nivå.

  255. Därför ville vi skaffa oss mer kunskap
    om hur man interagerar med data-

  256. -hur resultaten används-

  257. -och vilka ansvarsgöringsprocesser
    som etableras i samband med detta.

  258. Vi har, som jag redan har nämnt,
    genomfört en litteraturgenomgång.

  259. Vi har gjort dokumentanalyser och
    genomfört observationer och intervjuer.

  260. Det är, i huvudsak, observationerna
    som jag ska fokusera på här i dag.

  261. Det litteraturgenomgången lärde oss...

  262. Vi tittade på engelskspråkig,
    tysk och skandinavisk litteratur.

  263. Det finns väldigt många
    amerikanska studier på området.

  264. Man intresserar sig för vad som är
    best practice och vad som fungerar.

  265. Det är de forskarna intresserade av.

  266. I tyska och skandinaviska studier ses
    användningen av resultat som nåt nytt-

  267. -som man är kritisk till
    och avvaktande inför.

  268. Det är en mer balanserad attityd än
    den man ser i engelskspråkiga länder.

  269. När det gäller användning av resultat-

  270. -så finns det, inom
    den norska utbildningspolitiken-

  271. -en stark tilltro till
    att det här kan förändra praxis.

  272. Men skildringarna av detta är vaga.

  273. Jim Spillane är irländare
    men är bosatt i USA-

  274. -och jobbar vid
    Northwestern University.

  275. Han menar att vi inte automatiskt vet
    vad vi ska göra med insamlade data.

  276. Man får välja ut viss information
    och förhandla om möjliga lösningar-

  277. -och vad som kan fungera
    i den enskilda kontexten.

  278. Vi har tittat lite grann på
    vad för slags rutiner som etablerats-

  279. -i norska kommuner och skolor-

  280. -för användandet av resultat
    från nationella prov.

  281. Den här sortens rutiner
    ger struktur åt vardagen i skolan.

  282. Om man inför nya rutiner-

  283. -är det vissa gamla mönster som bryts.

  284. Det kan betraktas som
    en mekanism för förändring-

  285. -och för upprätthållandet av
    redan existerande praxis.

  286. Det ni bör vara på det klara med när ni
    tittar på användningen av olika verktyg-

  287. -vilka verktyg ni har,
    och vad ni sätter i gång på era skolor-

  288. -är att de här verktygen
    har en del speciella egenskaper.

  289. De ger upphov till
    nya sociala relationer.

  290. Jag ska återkomma till hur det går till.

  291. De för med sig vissa konsekvenser.

  292. De är inte neutrala, utan har
    vissa meningsbärande egenskaper-

  293. -och de ger upphov till såväl avsiktliga
    som oavsiktliga konsekvenser.

  294. Här har vi, utöver Fossefall som jag
    redan har nämnt, två kommuner:

  295. Elvebredden och Fjorden.

  296. Jag har tittat på vad för slags rutiner
    som skolansvarig i kommunen inför-

  297. -och vad för slags rutiner rektorerna
    på de enskilda skolorna har ansvar för.

  298. Det ni ser här
    handlar om resultatmöten.

  299. Resultatmöten är en rutin-

  300. -som förekommer
    i två av kommunerna.

  301. I Elvebredden har man resultatmöten...

  302. Skolchefen har resultatmöten
    med rektorsgruppen.

  303. Man har
    ledarkontrakt och medarbetarsamtal.

  304. Om man har gjort dåligt ifrån sig
    blir man kallad till krismöte.

  305. Rektor har resultatmöten
    med lärarteamen.

  306. Högstadiet har resultatmöten
    med låg- och mellanstadiet.

  307. Vi har nationella prov
    i 5:e och 8:e klass.

  308. Det betyder att när eleverna
    börjar på högstadiet i åttonde klass-

  309. -så genomförs provet i september,
    det vill säga i början av skolåret-

  310. -så det är låg- och mellanstadiets
    prestation man mäter.

  311. Det finns alltså en ansvarsgörande
    mekanism i de här mötena.

  312. Gör låg- och mellanstadieskolorna ett
    bra jobb förbättras högstadieresultaten.

  313. Här har även lärarna
    medarbetarsamtal.

  314. De har kontrakt med mål och
    utvärdering av måluppnåelse.

  315. Det har de
    i ännu högre grad i Fossefall.

  316. De har resultatlön,
    vilket jag nämnde tidigare.

  317. Kommunen Fjorden är annorlunda.

  318. Det är en gammaldags kommun
    med verksamhetsplaner.

  319. De har en utvecklingsdialog
    med skolledningen.

  320. Skolchefen kommer på årligt besök,
    och då förs en utvecklingsdialog.

  321. Man har ett lite annorlunda fokus,
    även på skolnivå.

  322. När vi observerar resultatmötena
    i de två kommunerna ser vi-

  323. -att om resultaten är bra
    klappar man sig själv på axeln-

  324. -och tänker att allt är bra
    och att inget behöver förändras.

  325. Om saker och ting inte fungerar,
    och resultaten inte är så bra-

  326. -försöker man skapa nya ramverk.

  327. Läskurser är väldigt populära
    om läsförståelsen inte är så bra.

  328. På mötena mellan högstadie-
    och låg- och mellanstadieskolor-

  329. -uppstår det gärna
    lite mer grundläggande diskussioner.

  330. Vad för slags kompetens bör eleverna
    ha efter låg- och mellanstadiet?

  331. I Norge har vi inte betyg
    på låg- och mellanstadiet.

  332. Därför är det viktigt att diskutera-

  333. -vad för slags kompetens de bör ha.

  334. Det förekommer betydligt mer
    ansvarsgöring på de här mötena-

  335. -än det gör internt
    på de enskilda skolorna.

  336. Hur jobbar man då på de egna
    skolorna med de här resultaten?

  337. Det är ofta ledarens uppgift
    att starta mötena.

  338. Ofta inleder rektor mötet med att säga:

  339. "Vi har ett problem, nämligen
    att resultaten inte är bra nog."

  340. Men det presenteras på ett sätt
    som uppmuntrar lärarna-

  341. -till fortsatt utvecklingsarbete.

  342. Man ägnar sig inte åt skuldbeläggande
    eller annan negativ ansvarsgöring.

  343. Det här tas emot olika av olika lärare.

  344. Det är ganska intressant att titta på
    vad lärarna säger före och efter mötet.

  345. Man kan få höra dem säga: "De här
    resultaten är nog här för att stanna."

  346. Vi har försökt kategorisera
    vilka slags kunskapskällor-

  347. -som vi kan identifiera i de här mötena
    mellan lärare och skolledare.

  348. Vi har hittat sex stycken.

  349. Det handlar om
    utprovade praxiserfarenheter.

  350. Det man har provat ut.

  351. Det handlar om kontextuell kunskap,
    alltså kunskap om elevgruppen-

  352. -i förhållande till
    elevsammansättningen.

  353. Det handlar mycket om
    fackdidaktisk kunskap.

  354. Det handlar om
    användning av resultaten.

  355. Elevernas resultat på nationella prov,
    kartläggningsprov och så vidare.

  356. I viss mån pratar de om forskning-

  357. -och om kunskapssammanställningar
    som man har fått i uppdrag att göra.

  358. Det är lättfattliga sammanställningar
    av forskningsresultaten.

  359. Det här är kunskapskällorna
    man tynger på.

  360. Men det som är verkligt intressant är
    att det som står ovanför strecket-

  361. -är de källor som man använder sig av
    när man diskuterar konkreta åtgärder.

  362. De är i det närmaste helt skilda från
    källorna som handlar om elevresultat.

  363. Det är främst bakgrundsmaterial.

  364. Om man pratar om statistik så är det...

  365. Stämmer de nationella proven överens
    med kartläggningsproven?

  366. Ja, där såg resultaten inte heller bra
    ut i år när det gäller läsförståelse.

  367. Man vill ha mer kartläggning och
    fler prov för att få mer information.

  368. Den sortens uttalanden kommer
    när man pratar om data och statistik.

  369. Det händer ofta
    att man efterlyser läskurser.

  370. "Vilka ska delta i läskurser
    på vår skola?"

  371. Om vi tittar på fördelningen ser vi att
    forskning utgör en väldigt liten del.

  372. Vi har utfört 120 timmars observationer
    på de här tre skolorna.

  373. Den kontextuella,
    relationella kunskapen...

  374. Man ägnar ganska mycket tid åt
    att prata om den.

  375. Man pratar rätt mycket om statistik-

  376. -men då handlar det oftast om
    instrumentell användning.

  377. Det vi ser är att när man pratar om
    utprovad erfarenhet och statistik-

  378. -handlar det om ifall det fungerar eller
    om det, exempelvis, behövs läskurser.

  379. De här resultaten representerar
    en viktig evidens för lärarna-

  380. -och man kan även
    titta på resultat över tid.

  381. Det som är viktigt
    när det gäller forskning och så vidare-

  382. -är att det är en ledaruppgift
    att omsätta resultaten i praktiken-

  383. -och skapa förutsättningar
    för att de kan användas.

  384. Jag har nämnt
    det här med att prova sig fram.

  385. Man är lite osäker
    och provar ut olika metoder.

  386. Ytterligare ledarutmaningar är nog...

  387. Det handlar om att det här är relativt
    abstrakt kunskap - de här resultaten.

  388. Det här förstärks
    av ett slags styrningsspråk-

  389. -och kolliderar med lärarnas
    eller skolledarnas praktiska vardag.

  390. Det här passar inte ihop, och det är en
    ledaruppgift att översätta resultaten.

  391. Det är den specifika och praktiska
    delen av arbetet-

  392. -som sätter agendan och avgör vad
    som är relevant att använda sig av.

  393. Användningen av resultaten leder till
    kortsiktiga, instrumentella lösningar.

  394. Det kan även handla om att öva
    inför proven för att få bättre resultat.

  395. Det blir en viktig uppgift för ledaren
    att välja en fokus som är relevant-

  396. -och som har anknytning
    till det egna utvecklingsarbetet-

  397. -så att man inte hoppar
    från det ena till det andra.

  398. En viktig utmaning för ledaren
    blir att skapa rum för lärande-

  399. -och att ställa existerande praxis
    mot de mer kortsiktiga lösningarna.

  400. Vad för slags undervisning och
    utveckling ska vi ha på vår skola?

  401. Här är diskussionsuppgiften.

  402. Vad anser ni vara viktiga ledarverktyg-

  403. -när det gäller uppföljning
    av undervisning och inlärning?

  404. Hur kan ni balansera
    behovet av kontroll-

  405. -med främjandet av inlärning
    och utveckling på era skolor?

  406. Översättning: Elin Dahlqvist
    www.btistudios.com

Hjälp

Stäng

Skapa klipp

Klippets starttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.

Klippets sluttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.Sluttiden behöver vara efter starttiden.

Bädda in ditt klipp:

Bädda in programmet

Du som arbetar som lärare får bädda in program från UR om programmet ska användas för utbildning. Godkänn användarvillkoren för att fortsätta din inbäddning.

tillbaka

Bädda in programmet

tillbaka

Ledarverktyg för kunskapsutveckling

Produktionsår:
Längd:
Tillgängligt till:

Vad händer när resultat blir ett starkt fokus i arbetet med pedagogiskt ledarskap? Guri Skedsmo är professor vid Universitetet i Oslo och vid Pädagogische Hochschule Zug i Schweiz. Hon berättar om norsk forskning på samband mellan skolledarverktyg och resultatuppföljning. Från rektorsprogrammets forskningskonferens 2017. Inspelat den 8 maj 2017 på Clarion Hotel i Stockholm. Arrangör: Institutionen för pedagogik och didaktik, Stockholms universitet.

Ämnen:
Pedagogiska frågor > Lärarroll och ledarskap, Pedagogiska frågor > Utbildningsvetenskaplig forskning
Ämnesord:
Rektorer, Resultatanalys , Skolan, Skolledare, Skolledning, Skolpersonal, Undervisning
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning

Alla program i UR Samtiden - Pedagogiskt ledarskap i förändring

Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Pedagogiskt ledarskap i förändring

Pedagogiskt ledarskap i förändring

Vad är det pedagogiska ledarskapet? Niclas Rönnström är utbildningschef på rektorsprogrammet vid Stockholms universitet. Han berättar om hur synen på pedagogiskt ledarskap har förändrats genom tiderna, från att betraktas som flum till att ses som nyckeln till förändringsarbete. Från rektorsprogrammets forskningskonferens 2017. Inspelat den 8 maj 2017 på Clarion Hotel i Stockholm. Arrangör: Institutionen för pedagogik och didaktik, Stockholms universitet.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Pedagogiskt ledarskap i förändring

Skolledning och det organisatoriska ledarskapet

Vem är det egentligen som leder skolan? Jan Löwstedt är professor i företagsekonomi vid Stockholms Universitet. Han menar att skolans värld är allt mer komplex, vilket leder till att skolan struktureras och styrs allt mer och rektorsrollen hamnar i fokus. Från rektorsprogrammets forskningskonferens 2017. Inspelat den 8 maj 2017 på Clarion Hotel i Stockholm. Arrangör: Institutionen för pedagogik och didaktik, Stockholms universitet.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Pedagogiskt ledarskap i förändring

Skolan som välfärdsagent

Vilka utmaningar står skolan och dess ledare för när det gäller att utbilda för det demokratiska samhället? Olof Johansson är professor i statsvetenskap vid Umeå universitet. Han berättar om den senaste forskningen. Vilka metoder använder sig framgångsrika rektorer av? Från rektorsprogrammets forskningskonferens 2017. Inspelat den 8 maj 2017 på Clarion Hotel i Stockholm. Arrangör: Institutionen för pedagogik och didaktik, Stockholms universitet.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Pedagogiskt ledarskap i förändring

Ett internationellt perspektiv på skolledning

Vilken betydelse har en rektors hälsa för elevernas chanser att få en så bra skola som möjligt? Stephan Huber är professor vid Pädagogische Hochschule Zug i Schweiz. Han delar med sig av internationella studier om utmaningar i pedagogiskt ledarskap och lärande, bland annat om hur stress uppkommer hos skolledare. Från rektorsprogrammets forskningskonferens 2017. Inspelat den 8 maj 2017 på Clarion Hotel i Stockholm. Arrangör: Institutionen för pedagogik och didaktik, Stockholms universitet.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Pedagogiskt ledarskap i förändring

Ledarverktyg för kunskapsutveckling

Vad händer när resultat blir ett starkt fokus i arbetet med pedagogiskt ledarskap? Guri Skedsmo är professor vid Universitetet i Oslo och vid Pädagogische Hochschule Zug i Schweiz. Hon berättar om norsk forskning på samband mellan skolledarverktyg och resultatuppföljning. Från rektorsprogrammets forskningskonferens 2017. Inspelat den 8 maj 2017 på Clarion Hotel i Stockholm. Arrangör: Institutionen för pedagogik och didaktik, Stockholms universitet.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Pedagogiskt ledarskap i förändring

Politiskt ledarskap för rektorer

Kan rektorer och skolledare lära sig något av den ideala partiledaren? Jenny Madestam är lektor i offentlig förvaltning vid Södertörns Högskola. Hon berättar om sin forskning där hon och kollegorna har tittat på politiskt ledarskap för att styra skolan samt om det samma kan fungera som inspiration för rektorer och skolledare. Från rektorsprogrammets forskningskonferens 2017. Inspelat den 8 maj 2017 på Clarion Hotel i Stockholm. Arrangör: Institutionen för pedagogik och didaktik, Stockholms universitet.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Visa fler

Mer lärarfortbildning & pedagogiska frågor

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Titta Språket bär kunskapen

Maaike Hajer om att förstå och bli förstådd

Maaike Hajer är språkforskare från Nederländerna. Som gästprofessor vid Malmö Högskola vill hon bidra till ett ökat samarbete mellan språkdidaktiker och ämneslärare. Både i lärarutbildningen och i skolan.

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Lyssna Lärarrummet

Skolbibliotekarie med pedagogiskt helhetsperspektiv

Elisabet Niskakari arbetar som skolbibliotekarie på Möllevångsskolan i Malmö. Skolans bibliotek är en central samlingspunkt, starkt integrerad med övriga verksamheter. Tanken är att biblioteket ska fungera som en mötesplats för inspiration, skapande och lärande.

Fråga oss