Titta

UR Samtiden - Pedagogiskt ledarskap i förändring

UR Samtiden - Pedagogiskt ledarskap i förändring

Om UR Samtiden - Pedagogiskt ledarskap i förändring

Här hittar du föreläsningar från Rektorsprogrammets forskningskonferens 2017 som hade temat pedagogiskt ledarskap i förändring. Där diskuterades hur skolledarskapet påverkas av samtidens förändringar. Inspelat den 8 maj 2017 på Clarion Hotel i Stockholm.

Till första programmet

UR Samtiden - Pedagogiskt ledarskap i förändring : Politiskt ledarskap för rektorerDela
  1. Det var så man motiverade
    berättelsen-

  2. -med en rektor eller förskolechef
    per enhet.

  3. Det handlar om tydlighet.

  4. Jag har undervisat
    på rektorsprogrammet-

  5. -om målstyrning
    ur ett statsvetenskapligt perspektiv.

  6. Men från och med i höst
    överger jag programmet.

  7. Jag är upptagen på Södertörn.

  8. Det har varit roligt att träffa
    rektorer och förskolechefer.

  9. Det var lärorikt
    och ledde till ett forskningsprojekt-

  10. -med Lena Wilhelmson
    och Marianne Döös som är här.

  11. Jag ska prata lite
    om vårt forskningsprojekt-

  12. -och våra slutsatser, och om min
    forskning om politiskt ledarskap.

  13. Jag är statsvetare med inriktning
    på partier och ledarskap.

  14. Jag har studerat ledarskapet
    ur olika aspekter.

  15. Bland annat på hur det ideala
    partiledarskapet bör se ut-

  16. -utifrån ett partiperspektiv.
    Vad önskar man sig?

  17. Jag ska koppla det
    till era erfarenheter-

  18. -som ledare i skolans värld.

  19. Jag har även studerat det
    ur ett rekryterings-perspektiv.

  20. Vem blir vald till politisk ledare,
    och hur går det till att bli utsedd?

  21. Jag ska även nämna mitt projekt
    om sociala medier och ledarskap.

  22. Det är relevant med sociala medier
    för er i skolans värld.

  23. Både på gott och ont.
    Men som sagt...

  24. Jag ska prata om ledarskap
    för rektorer-

  25. -för att styra och ställa.

  26. Jag vill komma åt hur man politiskt
    försöker styra skolan.

  27. Ni är i högsta grad medvetna om det,
    och det märks i er vardag.

  28. Ni som är chefer
    och även ni i förvaltningarna.

  29. Frågan är
    hur man kan styra verksamheten.

  30. När det gäller "ställa" tänkte jag
    rikta fokus mot skolans ledarskap.

  31. Hur styr och ställer man
    som rektor eller förskolechef?

  32. Det blir två delar. Dels politiskt
    ledarskap för att styra skolan-

  33. -dels som inspiration
    för skolans ledarskap.

  34. Jag tänker inte på pappfiguren
    på andra sidan Atlanten-

  35. -utan ur den svenska kontexten och
    det vi önskar från våra politiker.

  36. Jag börjar med
    styrningen av skolans ledarskap.

  37. Som ni är väl medvetna om...

  38. Det som vi statsvetare
    är intresserade av-

  39. -är hur man politiskt
    försöker styra över verksamheter.

  40. Det är en central fråga
    ur ett demokratiskt perspektiv.

  41. Hela vårt demokratiska system
    fallerar-

  42. -om inte folket
    kan styra över förvaltningar.

  43. Skolans verksamhet
    är i dag styrd från två olika håll.

  44. Den är regelstyrd från riksnivån-

  45. -och ekonomiskt styrd av kommunen.

  46. Det här dubbelstyret kan komplicera-

  47. -och skapa speciella förutsättningar.

  48. Jag tänker ta det som utgångspunkt.
    Både den kommunala och riksnivån-

  49. -försöker styra skolans värld.

  50. Det är min utgångspunkt.

  51. Jag tar avstamp i forskningsprojektet
    som jag fortfarande har.

  52. Vi har inte avslutat det.
    Lena och Marianne sitter här.

  53. Det utgår från det här citatet
    från den nya skollagen.

  54. Alltså skollagen från 2010.

  55. Citatet speglar
    det vårt projekt handlar om.

  56. Nämligen att lagen förhindrar-

  57. -att man utövar ett skolledarskap
    på ett mer kollektivt sätt.

  58. Man får inte ha två eller
    flera chefer på samma skolenhet.

  59. Det får man inte nu.
    Det kunde man tidigare.

  60. Lagen förbjöd det inte.

  61. Jag, Lena, Marianne-

  62. -och en jurist, Åsa Örnberg,
    strålade samman på rektorsprogrammet.

  63. Det är ett exempel på vad programmet
    kan leda till och få för effekter.

  64. Det blir spännande forskning.

  65. Vi träffades
    på ett mingel för lärare-

  66. -och upptäckte
    att vi hade gemensamma intressen.

  67. Lena och Marianne
    forskar om delat ledarskap.

  68. Inte primärt inom skolan. Jag ägnade
    mig åt politiskt ledarskap-

  69. -och bl.a.
    Miljöpartiets delade ledarskap.

  70. Jag har ett allmänt intresse
    för ledarskapet.

  71. Åsa är kommunalrättare
    har koll på lagstiftningen.

  72. Vi slog våra påsar ihop
    för att undersöka-

  73. -hur man får ett mer
    kollektivt ledarskap i skolan-

  74. -utifrån begränsningen.
    Hur gör man ledarskap?

  75. Vi har tittat på det och även
    på vad skrivningen i lagen innebär.

  76. Åsa har försökt förstå lagen.
    Vad betyder den de facto?

  77. Nu ska jag prata om
    varför man förändrade skollagen.

  78. Varför skrev man in
    ett förbud mot samledarskap-

  79. -mot två
    hierarkiskt likställda chefer?

  80. Varför? Vad ville lagstiftarna?

  81. En annan intressant del i projektet-

  82. -handlar om delat ledarskap
    inom partipolitiken.

  83. Det är det mest synliga ledarskapet,
    som alla ser.

  84. Det kan ses som en rollmodell
    för ledarskap inom andra sektorer.

  85. Som sagt, förbudet eller hindret-

  86. -mot samledarskap
    inom skolan och förskolan...

  87. Hur ska vi förstå det?

  88. Så här är det... Återigen
    tar jag på mig statsvetarrollen.

  89. Styrning av offentlig verksamhet
    är viktig-

  90. -för vi vill ha
    en demokratisk förankring.

  91. Det ska vara tydligt
    var makten finns-

  92. -och var
    man kan utkräva makten på ansvar.

  93. Idealt sett
    ska makt och ansvar hänga ihop.

  94. Där makten finns
    ska man kunna utkräva ansvar.

  95. Det är utifrån regeringsformen
    om att all makt utgår ifrån folket.

  96. Här är Olle Burrell,
    skolborgarråd i Stockholm-

  97. -och Gustav Fridolin, vår minister.

  98. Tillbaka till bilden
    med kommunhuset och riksnivån.

  99. En stor del av skolans makt
    ligger på kommunnivå.

  100. Olle Burrell
    har ansvaret för och makten över den.

  101. Skolan är ofta på tapeten-

  102. -och har varit högst upp
    på den politiska agendan i många år.

  103. Gustav Fridolin
    får stå i Aktuellts studio-

  104. -försvara skolan och ställas
    till svars för olika spörsmål.

  105. Många väljare
    är missnöjda med skolan.

  106. "Jag vill rösta bort Fridolin."
    Eller den som har makten.

  107. De tänker inte primärt på
    Olle Burrell, som har en stor makt.

  108. Det blir ett bekymmer
    att makt och ansvar inte hänger ihop.

  109. Jag vill att ni har i bakhuvudet-

  110. -att makt och ansvar bör hänga ihop.
    Jag återkommer till det.

  111. Många av er är säkert väl bevandrade
    med hur det har sett ut historiskt.

  112. I slutet av 80-talet
    övergick vi till-

  113. -"new public management"-filosofin.

  114. Den offentliga verksamheten ska funka
    som vilket företag som helst.

  115. Det innebär decentralisering,
    mål- och resultatstyrning-

  116. -management och så vidare. Epitet
    och realiteter som man införde.

  117. New public management-modellen
    är inte längre ny, utan ifrågasatt-

  118. -och man pratar om en mer
    tillitsbaserad styrning.

  119. Regeringen vet inte vad det innebär,
    men man försöker få kläm på det.

  120. Den styrfilosofin
    präglade svensk förvaltning-

  121. -gick hand i hand med en sak
    som fortfarande gäller för skolan:

  122. kommunalisering.

  123. New public management
    infördes i alla västliga demokratier.

  124. Men skolans kommunalisering
    var unik för Sverige.

  125. Här kommer vi in på frågan
    om makt och ansvar. Hänger de ihop?

  126. Syftet med kommunaliseringen
    var att öka inflytandet.

  127. Det var en demokratisk reform
    för att öka inflytande för elever-

  128. -och personalen, och på så vis
    stärka den lokala demokratin.

  129. Fröken och eleverna ska få mer makt
    och inflytande över skolan.

  130. Man insåg ganska snart
    efter förändringen-

  131. -att det inte funkade
    som man hade tänkt sig.

  132. Den romantiska föreställningen
    var att kommunen fick sköta skolan.

  133. Då får man en närhet och vitalisering
    av demokratin. Det blev inte så.

  134. Rikspolitikerna blev snart
    missnöjda med den svenska skolan.

  135. Vissa kommuner
    tyckte man lade sig i för mycket.

  136. Vissa lade sig i för lite,
    och så vidare.

  137. Det fanns en samsyn på riksnivå
    att nånting behövde göras.

  138. Ganska så snart
    tillsatte man en kommitté-

  139. -för att se över skollagen.
    Den behövde reformeras-

  140. -för att styra upp skolan.

  141. Det tog många år
    innan vi fick en ny skollag-

  142. -med många turer fram och tillbaka.

  143. Socialdemokraterna
    jobbade fram en utredning-

  144. -som såg över skollagen
    men lyckades inte få igenom den.

  145. Man fick inget stöd. Alliansen och
    Jan Björklund hade en annan strategi.

  146. Han tillsatte en intern arbetsgrupp
    i departementet-

  147. -som skulle jobba fram en ny skollag.

  148. Det gjorde han på basis av
    Socialdemokraternas utredning.

  149. Jan Björklund var tydlig
    innan Alliansen vann valet 2006-

  150. -att de snabbt skulle få igenom
    en ny skollag.

  151. Det var ett vallöfte,
    så ganska mycket stod på spel.

  152. När Jan Björklund tillträdde
    fick man snabbt jobba fram skollagen.

  153. Och det gjorde man.
    Som ni vet innebär den nya skollagen-

  154. -väldigt tydliga regleringar
    och en tydligare statlig styrning.

  155. Det gäller på många områden.

  156. Det som vi tittade på
    är att man skrev-

  157. -att rektorn ska vara en person.

  158. Man kan inte ha ett samledarskap
    med två eller flera rektorer.

  159. Ett förbud mot samledarskap.

  160. Och vi har försökt förstå varför.

  161. Vad var syftet?
    Hur ska man förstå det här?

  162. Förklaringen var att
    man ville runda kommunerna.

  163. Inte bara att det skulle vara
    en rektor per enhet.

  164. Skollagen i sin helhet,
    med dess regleringar-

  165. -är för att komma runt kommunerna.
    Man ville runda huvudmännen.

  166. Staten ska tydligare
    kunna styra rektorn direkt.

  167. Det handlar om den utbredda misstron-

  168. -mot kommunernas kapacitet
    att styra skolan.

  169. Jan Björklund har sagt-

  170. -att kommunpolitiker är amatörer som
    inte har koll på vad skolan innebär-

  171. -och vad den behöver.

  172. Den nya skollagen
    innebar ett smygförstatligande.

  173. Jan Björklund skulle inte säga
    smygförstatligande.

  174. Det var syftet.
    Alla vet ju vad Liberalerna står för.

  175. Men det fanns
    ingen majoritet i riksdagen-

  176. -så man fick igenom en skollag
    som är statligt reglerad.

  177. Det var det övergripande syftet
    och hur man ska förstå förbudet-

  178. -mot ett kollektivt ledarskap.

  179. Hur hänger det ihop? Jo, det var så
    man motiverade berättelsen-

  180. -med en rektor eller förskolechef
    per enhet.

  181. Det handlar om tydlighet.

  182. Det ska vara tydligt vem som är chef.

  183. Det ska inte råda några tvivel.
    Mantrat är "en elev, en rektor".

  184. En elev ska bara ha en rektor.
    Annars blir det otydligt.

  185. Eleverna och deras föräldrar
    ska kunna utkräva ansvar.

  186. Ansvarsutkrävande är svårt
    om det finns mer än en rektor.

  187. Det är bilden som förmedlas.

  188. Man anser
    att rättssäkerheten sätts på spel-

  189. -om det inte är en rektor per enhet.

  190. Det hänger ihop med det andra-

  191. -och återkommer i berättelsen om-

  192. -varför man skrev in
    förbudet mot samledarskap.

  193. Även likvärdighet lyfts fram.

  194. För att kunna garantera
    en likvärdig skola-

  195. -måste det vara en chef per enhet-

  196. -för annars
    kan likvärdigheten urholkas.

  197. Men man kan ifrågasätta
    de här motiven.

  198. Är det så att tydligheten
    och likvärdigheten urholkas-

  199. -om man är två rektorer
    på en skolenhet?

  200. Det kan diskuteras.
    Man ville även stärka professionen.

  201. Man ger rektorn ett tydligt mandat
    om man har en chef.

  202. Man menar att det stärker
    professionen när man ger rektorn-

  203. -en tyngd som inte finns
    om det är mer än en person.

  204. Samtidigt som
    den här berättelsen kommer fram-

  205. -var det uppenbart att frågan om
    delat ledarskap var marginell-

  206. -i arbetet med skollagen.

  207. Relationen mellan stat och kommun
    var central.

  208. Det fanns en väldig misstro
    mot kommunens förmåga-

  209. -att styra skolan.

  210. Men även om frågan var marginell-

  211. -framkommer föreställningar om
    bekymren samledarskap leder till-

  212. -för skolan och förskolan.

  213. Paradoxen i studien...

  214. New public management
    som är den allrådande filosofin-

  215. -för den offentliga verksamheten-

  216. -idealiserar styrning
    utan detaljreglering.

  217. Man ska backa tillbaka politiken.

  218. Men den nya skollagens föreskrivande
    om bl.a. en rektor per skolenhet-

  219. -innebär en ökad detaljreglering.

  220. Det är en paradox. Lagen syftar även
    till bättre måluppfyllelse.

  221. Men en hel del forskning visar på-

  222. -att samledarskap kan underlätta
    måluppfyllelsen. En paradox.

  223. Tillbaka till
    styrning av offentlig verksamhet.

  224. Staten ville runda kommunhuset
    och peka direkt ner till rektorn.

  225. Man kan diskutera
    var det blir mest demokrati-

  226. -beroende på från vilken nivå
    som styrningen av skolan utövas.

  227. Det finns inget enkelt svar,
    men bör diskuteras.

  228. Innebär den statliga styrningen
    ett bättre ansvarsutkrävande-

  229. -för att det går att rösta bort
    Gustav Fridolin och hans kollegor-

  230. -om vi är missnöjda med skolan
    men inte Olle Burrell?

  231. Det tål att tänkas på,
    så fundera vidare.

  232. Jag går vidare till politiskt
    ledarskap som inspiration för skolan.

  233. Ha delat ledarskap i åtanke igen.

  234. Det kan vara idealt,
    både i politiken och i skolan.

  235. Jag vill säga nåt om
    vad idealt ledarskap kan vara-

  236. -utifrån min kunskap.

  237. När vi pratar om
    hur partiorganisationer och väljare-

  238. -funderar kring idealt ledarskap
    så uppstår en motsägelsefull bild.

  239. Man vill ha allt och lite till.

  240. Här står det "kompispappa"
    och "ytlig djuping".

  241. Avhandlingen jag skrev
    tittade på hur socialdemokrater-

  242. -och folkpartister
    idealiserar kring en partiledare.

  243. Socialdemokraternas ideal
    är "kompispappan".

  244. Och Liberalernas
    är en "ytlig djuping".

  245. Kompispappan är en komplex figur.

  246. Den är både
    den jämlika, schysta kompisen-

  247. -och en stark person
    som pekar med hela handen-

  248. -och talar om hur världen ser ut.
    Med mera.

  249. Den ytliga djupingen
    finns hela tiden i media-

  250. -vinner val, bryr sig om välje,
    är snygg och säger slogans.

  251. Men man vill även ha
    en intellektuell politiker.

  252. Nån som är djupsinnig och ägnar sig
    åt idéer än ytliga saker-

  253. -som att synas och höras.

  254. Man måste ha i åtanke
    att idealen är kontextbetingade.

  255. Sett till partikultur,
    historiska rötter-

  256. -och olika ideologier
    efterfrågar man olika ideal.

  257. Men även beroende på partiets läge.

  258. Håller partiet på
    att åka ur riksdagen-

  259. -eller är det lugnt och harmoniskt?
    Eller har man interna konflikter?

  260. Det ställer olika krav.
    Det säger sig självt.

  261. Men vad betyder
    "idealt ledarskap" egentligen?

  262. Ska man vinna val eller
    hålla ihop partiet? Vad är det?

  263. Det handlar om att skapa förtroende,
    att få följare-

  264. -sympatisörer,
    väljare eller medlemmar.

  265. Att skapa förtroende.

  266. Den fantiserade ideala politikern
    blir väldigt komplex.

  267. Man vill ha allt och lite till.
    Och det är på grund av att-

  268. -partiledare befinner sig
    i ett korstryck av förväntningar.

  269. En bekymrad Stefan Löfven
    står i korstrycket av-

  270. -krav och förväntningar
    från olika arenor.

  271. Det kommer krav från väljar-arenan,
    partiet - den interna arenan.

  272. Från den mediala arenan
    eller den internationella.

  273. Eller från
    den parlamentariska arenan.

  274. Kraven och förväntningarna
    går inte alltid ihop.

  275. Därför blir fantasin om den ideala
    politikern ofta motsägelsefull.

  276. Men vissa saker
    är faktiskt universella-

  277. -när vi pratar om ledarskapet
    för att skapa förtroende.

  278. Vad är det? Till att börja med:
    att vara autentisk.

  279. Det är på modet
    att prata om autentiskt ledarskap.

  280. Det är ett komplicerat begrepp.

  281. Det finns inte många studier
    som har belagt vad det är.

  282. Men att vara autentisk handlar om-

  283. -att bottna i
    och tro på sitt budskap-

  284. -så att det blir övertygande.

  285. När du tror på det du säger
    uppfattar jag det-

  286. -för det bottnar i dig som person.

  287. Det är rätt subtilt. Vad innebär det?

  288. Det finns exempel på såna ledare.

  289. I dag är Annie Lööf
    en ganska autentisk ledare-

  290. -som vi uppfattar det. Vi tror på
    att hon tror på det hon säger.

  291. Även Jimmie Åkesson
    tror nog på det han säger.

  292. Ett idéburet ledarskap. Idéerna
    ligger till grund för trovärdigheten.

  293. Man säger definitivt inte slogans.
    Det är idéimpregnerat.

  294. Partier är bärare av idéer,
    och det måste framgå.

  295. Att opinionsleda, inte opinionsfölja.

  296. Det är bra att opinionsfölja,
    för man måste lyssna på väljare.

  297. Men man måste även våga gå i bräschen
    och visa vad man vill och tror på.

  298. Att vara tydlig och medial
    är självklart.

  299. Vad är det? Det hänger ihop
    med de tidigare punkterna.

  300. Och att ha en förståelse
    för vad politiken kräver.

  301. Det är svårt att komma in från gatan
    och förstå partipolitik-

  302. -och hur politik görs.

  303. Vänta lite, Niklas.

  304. Jag har snott det här
    från Bossbloggen.

  305. Att leda väljarna men inte bossa dem.
    Bilden fångar det.

  306. Var inte den som står med piskan
    och förklarar hur världen ser ut-

  307. -och underskattar människor.

  308. Var den som förstår att
    dagens människor är resursstarka-

  309. -kompetenta och har kunskaper-

  310. -på ett annat sätt än tidigare.
    Det måste man ta tillvara på.

  311. Vad är idealt ledarskap för rektorer?
    Det är samma punkter.

  312. Jag vill att ni diskuterar dem.
    Jag har satt utrops- och frågetecken.

  313. Den första och den fjärde punkten
    är självklara för rektorer.

  314. Men behöver man ett idéburet
    och opinionsledande ledarskap?

  315. Eller känsla för det pedagogiska
    hantverket? Ni får diskutera.

  316. Men rektorer står definitivt i ett
    korstryck av krav och förväntningar-

  317. -som gör uppdraget komplext.
    Och även för förskolechefer.

  318. Elever, politiker,
    personal, föräldrar-

  319. -huvudmannen, massmedia
    och andra kravställare-

  320. -gör uppdraget svårt.
    Inte minst därför att-

  321. -olika värden hamnar i konflikt
    i det här korsdraget.

  322. Ni ska tillse alla: demokrati,
    brukarinflytande, rättssäkerhet-

  323. -och professionalism.
    Man måste förhålla sig till-

  324. -de olika kraven och värdena.

  325. Ni ska diskutera är vad som är
    ett idealt ledarskap för rektorer.

  326. Och det kan tolkas dubbelt:

  327. Hur bör rektorer styras/ledas-

  328. -utifrån den politiska nivån?

  329. Hur bör rektorer
    utöva sitt eget ledarskap?

  330. Utmärkt. Vi gör det enkelt
    och diskuterar.

  331. Efter sju-åtta minuter
    får du en fråga.

  332. Varsågoda.

  333. Jag är förskolechef
    i Huddinge kommun.

  334. I vår grupp undrar vi om du hör
    nån generell problematisering-

  335. -om det partipolitiska styrandet
    av skolan-

  336. -oaktat centralisering
    eller kommunalisering?

  337. Vi jämförde lite med Finland-

  338. -där en av framgångsfaktorerna
    är att man får arbeta i fred.

  339. Inte utifrån
    ett partipolitiskt perspektiv.

  340. Det är inte så konstigt.

  341. Partipolitiken är livsnerven.
    Man har olika idéer.

  342. Jag uppfattar ingen probleminsikt
    från partipolitiskt håll.

  343. Utan snarare från professionshållet.

  344. Forskarsamhället
    kan också ha åsikter om det.

  345. Men inte från den politiska sidan.

  346. Tvärtom är ju mer polarisering
    desto bättre ibland.

  347. Vi har snart val igen och då gäller
    det att ställa sig i sina ringhörnor.

  348. Det har börjat komma upp skolfrågor
    och det puttrar lite.

  349. Men nej, jag uppfattar inte att
    partierna ser det som problematiskt.

  350. Jag tänker så här.
    Det du lyfte fram...

  351. Jag undervisar numer
    på polisutbildningen.

  352. Det är också en stark profession.

  353. Inom polisen finns det väldigt mycket
    problematiskt i verksamheten.

  354. Man har svar på det
    politiker ställer frågor om.

  355. Precis som ni har svar.
    Man måste ta initiativet.

  356. Och man har mer makt än man tror
    gentemot politiker.

  357. Jag brukar säga att man ska skriva
    till DN Debatt om problemet.

  358. Vi stoppar här
    och tackar Jenny Madestam.

Hjälp

Stäng

Skapa klipp

Klippets starttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.

Klippets sluttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.Sluttiden behöver vara efter starttiden.

Bädda in ditt klipp:

Bädda in programmet

Du som arbetar som lärare får bädda in program från UR om programmet ska användas för utbildning. Godkänn användarvillkoren för att fortsätta din inbäddning.

tillbaka

Bädda in programmet

tillbaka

Politiskt ledarskap för rektorer

Produktionsår:
Längd:
Tillgängligt till:

Kan rektorer och skolledare lära sig något av den ideala partiledaren? Jenny Madestam är lektor i offentlig förvaltning vid Södertörns Högskola. Hon berättar om sin forskning där hon och kollegorna har tittat på politiskt ledarskap för att styra skolan samt om det samma kan fungera som inspiration för rektorer och skolledare. Från rektorsprogrammets forskningskonferens 2017. Inspelat den 8 maj 2017 på Clarion Hotel i Stockholm. Arrangör: Institutionen för pedagogik och didaktik, Stockholms universitet.

Ämnen:
Pedagogiska frågor > Lärarroll och ledarskap, Pedagogiska frågor > Utbildningsvetenskaplig forskning
Ämnesord:
Politiskt ledarskap, Rektorer, Skolan, Skolledare, Skolledning, Skolpersonal, Undervisning
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning

Alla program i UR Samtiden - Pedagogiskt ledarskap i förändring

Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Pedagogiskt ledarskap i förändring

Pedagogiskt ledarskap i förändring

Vad är det pedagogiska ledarskapet? Niclas Rönnström är utbildningschef på rektorsprogrammet vid Stockholms universitet. Han berättar om hur synen på pedagogiskt ledarskap har förändrats genom tiderna, från att betraktas som flum till att ses som nyckeln till förändringsarbete. Från rektorsprogrammets forskningskonferens 2017. Inspelat den 8 maj 2017 på Clarion Hotel i Stockholm. Arrangör: Institutionen för pedagogik och didaktik, Stockholms universitet.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Pedagogiskt ledarskap i förändring

Skolledning och det organisatoriska ledarskapet

Vem är det egentligen som leder skolan? Jan Löwstedt är professor i företagsekonomi vid Stockholms Universitet. Han menar att skolans värld är allt mer komplex, vilket leder till att skolan struktureras och styrs allt mer och rektorsrollen hamnar i fokus. Från rektorsprogrammets forskningskonferens 2017. Inspelat den 8 maj 2017 på Clarion Hotel i Stockholm. Arrangör: Institutionen för pedagogik och didaktik, Stockholms universitet.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Pedagogiskt ledarskap i förändring

Skolan som välfärdsagent

Vilka utmaningar står skolan och dess ledare för när det gäller att utbilda för det demokratiska samhället? Olof Johansson är professor i statsvetenskap vid Umeå universitet. Han berättar om den senaste forskningen. Vilka metoder använder sig framgångsrika rektorer av? Från rektorsprogrammets forskningskonferens 2017. Inspelat den 8 maj 2017 på Clarion Hotel i Stockholm. Arrangör: Institutionen för pedagogik och didaktik, Stockholms universitet.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Pedagogiskt ledarskap i förändring

Ett internationellt perspektiv på skolledning

Vilken betydelse har en rektors hälsa för elevernas chanser att få en så bra skola som möjligt? Stephan Huber är professor vid Pädagogische Hochschule Zug i Schweiz. Han delar med sig av internationella studier om utmaningar i pedagogiskt ledarskap och lärande, bland annat om hur stress uppkommer hos skolledare. Från rektorsprogrammets forskningskonferens 2017. Inspelat den 8 maj 2017 på Clarion Hotel i Stockholm. Arrangör: Institutionen för pedagogik och didaktik, Stockholms universitet.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Pedagogiskt ledarskap i förändring

Ledarverktyg för kunskapsutveckling

Vad händer när resultat blir ett starkt fokus i arbetet med pedagogiskt ledarskap? Guri Skedsmo är professor vid Universitetet i Oslo och vid Pädagogische Hochschule Zug i Schweiz. Hon berättar om norsk forskning på samband mellan skolledarverktyg och resultatuppföljning. Från rektorsprogrammets forskningskonferens 2017. Inspelat den 8 maj 2017 på Clarion Hotel i Stockholm. Arrangör: Institutionen för pedagogik och didaktik, Stockholms universitet.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Pedagogiskt ledarskap i förändring

Politiskt ledarskap för rektorer

Kan rektorer och skolledare lära sig något av den ideala partiledaren? Jenny Madestam är lektor i offentlig förvaltning vid Södertörns Högskola. Hon berättar om sin forskning där hon och kollegorna har tittat på politiskt ledarskap för att styra skolan samt om det samma kan fungera som inspiration för rektorer och skolledare. Från rektorsprogrammets forskningskonferens 2017. Inspelat den 8 maj 2017 på Clarion Hotel i Stockholm. Arrangör: Institutionen för pedagogik och didaktik, Stockholms universitet.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Visa fler

Mer lärarfortbildning & pedagogiska frågor

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
TittaNobel i Rinkeby - en språklig utmaning

Sedan 1988 har man varje höst arbetat med projektet Nobel i Rinkeby som leds av författaren Gunilla Lundgren. Under höstterminen får eleverna göra studiebesök, bland annat i Stockholms stadshus, som de tecknar och skriver om. Projektet toppas med ett besök av Nobelpristagaren i litteratur i samband med Nobelfesten i december.

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
LyssnaSkolministeriet

Lundsberg - vad hände sen?

I augusti 2013 beslutade Skolinspektionen att stänga Lundsbergs internatskola efter att en elev hade bränts med ett strykjärn under en nollningsritual. Nyheten slogs upp stort i medierna och skolans styrelse satte sina platser till förfogande, rektorn fick sparken och en förundersökning inleddes. Men vad hände sen?

Fråga oss