Titta

Nationen - teckenspråkstolkat

Nationen - teckenspråkstolkat

Om Nationen - teckenspråkstolkat

Det finns berättelser som ingen har frågat om och platser få brytt sig om att skildra. Vi tittar närmare på Sveriges förflutna för att försöka förstå den tid vi lever i idag. En nation brukar benämnas som ett kollektiv av människor som förenas genom landgränser, språk, religion, härstamning, kultur, traditioner och historia. Genom att bredda bilden av vilka som ingår i kollektivet Sverige kan vi få en förståelse för att det hela tiden har gjorts val när historia har nedtecknats.

Till första programmet

Nationen - teckenspråkstolkat : NationalstatenDela
  1. Varför går vi runt i cirklar?

  2. Lär vi oss aldrig nåt av historien?

  3. Vi ska se på Sveriges förflutna för
    att fatta det vi inte begriper i dag.

  4. Programmen leds
    av nio olika svenskar-

  5. -som utifrån sina perspektiv gräver
    sig djupt ner i vårt historiska arv.

  6. Här är Topp 5 av de grejer
    folk älskar att säga till malmöiter:

  7. 1) Alla pratar typ danska.

  8. Tyve stykker wienerbrød.

  9. 2) Alla äter falafel hela tiden.

  10. 3) Innan Öresundsbron kom
    fanns Malmö inte på kartan.

  11. 4) Man hittar Timbuktu på Möllan.

  12. 5) Det är så sjukt avslappnat och
    "relaxed". Du kan vara vem du vill.

  13. Jag heter Mustafa Al-Mashhadani
    och är komiker och skådespelare.

  14. Jag älskar Malmö. Jag är lokalpatriot
    och älskar allt med Malmö.

  15. Men det finns en känsla de flesta
    med svart hår känt nån gång:

  16. Att man måste hålla koll på sig själv
    och bete sig och röra sig svenskt.

  17. Så ingen tror att man är nåt annat.

  18. Tänk om man skulle råka se osvensk ut
    bara nån sekund.

  19. Du! Stanna. Har du identifikation?

  20. Jag har identifikation.

  21. -Vart är du på väg?
    -Till Lund.

  22. -Vad har du där att göra?
    -Träffa en person.

  23. -Du kan gå vidare.
    -Tack.

  24. Där har vi en till. - Stanna!

  25. Jag är min hårdaste domare.

  26. Det krävs mycket mer av mig för att
    bevisa min svenskhet, att passa in-

  27. -och jag vet inte vem som bestämmer
    vilka som inkluderas i det svenska.

  28. De spelreglerna vill jag lära mig mer
    om. Jag är inte den enda som undrar.

  29. Jag vet att det naturligtvis inte
    bara handlar om hårfärg.

  30. Hur ska vi ha det egentligen?

  31. Blågult, kräftskiva, köttbullar
    och Janssons på julafton.

  32. Dans kring midsommarstången
    och folkdräkt.

  33. När du ser de här bilderna tänker du:
    "Najs! Sverige."

  34. Men varför? Vad är det som gör
    att det här upplevs som svenskt?

  35. Vem har bestämt det? Vad är poängen?

  36. Det är en konstruktion som ska få oss
    att enas kring vår nation.

  37. Människor som lever i grupper i olika
    samhällen tenderar att skilja sig åt.

  38. Men för att en nation ska fungera
    och kitta samman människor-

  39. -måste man få dem att tänka
    och uppföra sig likadant.

  40. Nationalstaten
    har alltid byggt på en idé-

  41. -om att det finns en gemenskap
    som är större än allt annat.

  42. Det finns flera olika teorier kring
    nationalstaten och kring nationen-

  43. -och forskaren Benedict Anderson-

  44. -säger att nationer
    är uppfunna gemenskaper.

  45. Nationer finns inte i sig själva-

  46. -utan de finns i den utsträckning
    vi håller liv i idén om en gemenskap.

  47. Helt underbart! Fantastiskt.

  48. Nationalstaten Sverige har växt fram
    och formats under flera hundra år-

  49. -av händelser i landet och i världen.

  50. När det började kan diskuteras,
    men som så ofta förr-

  51. -är Gustav Vasa
    och 1500-talets första hälft-

  52. -en startpunkt att luta sig mot-

  53. -för befrielsekriget mot Danmark-

  54. -och för att Vasa tog makten
    över kyrkan i stället för Påven.

  55. Han satte i gång att centralisera
    makten och styret över Sverige.

  56. 1648 kom den Westfaliska freden som
    avslutade 30-åriga kriget i Europa.

  57. Där bestämdes det att länders gränser
    skulle respekteras.

  58. Sverige blev en stormakt
    och flera områden runt Östersjön-

  59. -lydde under det svenska kungahuset.

  60. Vid den här tiden pratades svenska,
    tyska, finska och holländska.

  61. Ett förslag var att göra holländska
    till officiellt språk i Göteborg.

  62. Så blev det inte. Nu ska vi fram till
    1718 när Karl XII sköts till döds.

  63. Efter att man förlorat stort mot
    Ryssland tog stormaktstiden slut.

  64. Nationalisterna är emot imperier.

  65. De är emot att man buntar ihop
    många folk och grupper.

  66. För nationalisten är nationalstaten
    den perfekta föreningen-

  67. -av gruppen, språket och territoriet.
    Det är en ren nationalstat.

  68. Eran vurmar för en nationalstat
    med ett folk och ett språk.

  69. 1809, efter fler krig mot Ryssland-

  70. -där vi förlorade Finland som varit
    svenskt i 600 år, var botten nådd.

  71. Här föds den nationalromantiska tiden
    då man skapar en svensk nationalitet-

  72. -på det som finns kvar.

  73. Nationalstaten var en idé som byggde
    upp det vi i dag ser som svenskt.

  74. Den behövde tydliga landsgränser,
    en kung, en religion.

  75. Den behövde ett språk och symboler.

  76. Nationalromantiken kretsar kring
    att identifiera motiv-

  77. -som framhäver det nationella. Den är
    kanske inte romantisk, men nationell.

  78. Folkdräkten som drottningen bär
    kallas Sverigedräkten och är ny.

  79. Den skapades 1902 av Märta Jörgensen
    som bildade Nationaldräktsföreningen-

  80. -och som ville stoppa
    det utländska modets herravälde.

  81. Till sin hjälp hade hon
    Carl Larsson och Anders Zorn-

  82. -som vurmade
    för det nationalromantiska.

  83. Den jobbar mycket inom estetiken-

  84. -och mycket av nationalromantiken
    kretsar kring att söka motiv-

  85. -som framhäver det nationella.

  86. Man kan förstå nationalromantiken
    inom ramen för nationalismen.

  87. Man kan säga att det här kulturarvet
    är en produkt av nationalromantiken.

  88. Det vore inte ett nationellt kultur-
    arv om man inte hade formulerat det.

  89. Nationalismen som politisk ideologi,
    som hyllade nationen och kulturen-

  90. -växte fram på 1800-talet.

  91. Statyer av svenska kungar sattes upp-

  92. -till exempel Karl XII:s staty
    som 1868 uppfördes på hans dödsdag-

  93. -en högtidsdag
    som än i dag firas av nationalister.

  94. Konst var en del i arbetet
    att samla folket.

  95. Att ena folket är
    av yttersta vikt i en nationalstat.

  96. Människor som lever i olika samhällen
    tenderar att skilja sig åt.

  97. Men för att en nation ska fungera
    och kitta samman människor-

  98. -måste man få dem
    att tänka och uppföra sig likadant.

  99. När man har byggt nationen-

  100. -måste man stärka lojaliteten
    och landets varumärke-

  101. -med information till medborgarna.

  102. Därför börjar man bygga kunskap som
    alla lär sig genom media och skola.

  103. Alla kan inte träffas och dricka
    kaffe. Det är för många för det.

  104. Därför är medier viktiga.

  105. De binder samman förståelsen av
    att man tillhör samma stat.

  106. Nationalstatens och massmediernas
    framväxt är knutna till varandra.

  107. Institutioner är viktiga
    för uppkomsten av nationalstater.

  108. Skolan är en viktig institution.

  109. Man ska lära sig nationens historia-

  110. -och man berättar den gärna som en
    berättelse om hur man blev en nation.

  111. Man är också noggrann med geografi.
    Man berättar om landets egenskaper.

  112. Det här är fortfarande vanligt
    i de flesta länder.

  113. En annan viktig institution är museer
    som förvaltar det här arvet-

  114. -och kommunicerar det
    till medborgarna.

  115. I vissa fall är också kyrkan viktig.
    Det finns ofta ett starkt samband.

  116. Det måste inte vara så-

  117. -men i de nordiska länderna
    har det funnits statskyrkor-

  118. -som har förvaltat det här.

  119. Man kan se de olika institutionerna-

  120. -som vad en dansk kollega kallar för
    "homogeniseringsapparater".

  121. Nationalstaten består av byggstenar-

  122. -och om jag bakar en tårta tar jag
    ingredienser som är extra smarriga.

  123. Ett språk - svenska.
    En religion - den lutherska.

  124. Några danstraditioner,
    en blågul flagga och nationalsången.

  125. Det blir en jättegod tårta.
    Min Sverigetårta.

  126. Men vad gör jag med resten av
    ingredienserna? Slänger jag dem?

  127. Jag känner mig hur svensk som helst.

  128. Bakåt i tiden har jag,
    på farmors och farfars sida-

  129. -anfäder som jag har släktforskat på
    ända ner till 1500-talet.

  130. Det är väl ganska svenskt.

  131. Men de som har vetat om
    vilka släktingar vi har-

  132. -och haft fördomar...

  133. Då har man ju inte blivit behandlad
    som en vanlig svensk.

  134. Första våningen bodde vi på.

  135. Ett rum med kokvrå. Jag förstod inte
    varför en del var som de var mot oss-

  136. -men jag vet att pappa ibland pratade
    ett annat språk. Det var romani.

  137. Resanderomani.

  138. Man pratade inte om
    att man var resande.

  139. Man hade ett svenskt efternamn.
    Johansson hette vi.

  140. Vi nämnde överhuvudtaget inte detta-

  141. -men på nåt vis visste samhället det.

  142. Det är därför som jag och Peter,
    min bror-

  143. -aldrig fick chansen att växa upp
    i en kärnfamilj, bland våra släkter.

  144. Marie Johansson Bergman
    föddes 18 maj 1956.

  145. Hon bodde med mamma, pappa och
    bror.

  146. Föräldrarnas äktenskap sprack
    när Marie var liten.

  147. Mamman blir ensam med två barn
    och tvingas ta restaurangjobb-

  148. -kvällar, helger och nätter.

  149. Mamman ansöker om att ge vårdnaden
    till farföräldrarna-

  150. -men socialtjänstens utredning
    hade en punkt som stoppade processen.

  151. På papperen står det att huset
    är väldigt fint och modernt.

  152. Det är rent och snyggt och nära
    till skolor och kommunikation.

  153. Allt är så bra, men så längst ner:
    "Avslås."

  154. Och så står det: "Ej lämpliga
    på grund av tattarfamilj."

  155. De var skötsamma,
    hade ett fint litet hus-

  156. -och en egen optikeraffär.

  157. Det är en kränkning att de inte
    fick ta hand om sina egna barnbarn-

  158. -eftersom de tillhörde resandefolket.

  159. Maries farföräldrar
    var kapabla att bli fosterföräldrar-

  160. -men som resandefolk fick de inte
    det. Det splittrade familjen.

  161. Marie och hennes bror
    blev fosterhemsplacerade.

  162. I dag bor Marie utanför Göteborg.

  163. Föräldrarna dog på 70-talet och far-
    föräldrarna medan hon var fosterbarn.

  164. Det var en struktur som staten drev
    för att assimilera minoriteter.

  165. Parallellt med idén om att Sverige
    hade ett gemensamt ursprung-

  166. -uteslöts delar av befolkningen.

  167. Vad gäller romer och resandefolket
    så vet vi att det fanns en politik-

  168. -som syftade till
    att utrota dessa människor-

  169. -genom steriliseringspolitik och
    en hård social assimileringspolitik-

  170. -och det som kallas socialhygienism-

  171. -där framför allt dessa människor
    betraktades som socialt olämpliga.

  172. Det var inte bara romer och resande.

  173. Den svenska historien av våld mot
    samer, ursprungsbefolkningen i Sapmi-

  174. -är en sorglig del i vår historia.

  175. Man koloniserade samiska områden och
    ville tvinga bort språk och kultur.

  176. Detta systematiska förtryck
    av det okända har en lång historia.

  177. Nationalitet och nationen har alltid
    handlat om privilegier och resurser-

  178. -som man avgränsar på ett sätt
    som utesluter andra människor.

  179. Nationalstaten skapade system för att
    avgränsa den svenska nationen.

  180. Så kunde man kontrollera dem som inte
    fick vara med eller frystes ut.

  181. Det var det man ansåg krävdes
    för att renodla nationen-

  182. -och det som i dag kallas svenskt.

  183. Romer fick i början av 1900-talet
    inreseförbud i Sverige.

  184. Det begränsade möjligheterna-

  185. -att bli likvärdiga andra svenskar.

  186. Det var ett sätt att skapa skillnad-

  187. -mot grupper som inte erkändes som
    en del av gemenskapen man skapade.

  188. Reseförbud skyddade territorium-

  189. -och man kunde välja vilka som skulle
    ingå i gemenskapen vi kallar Sverige.

  190. Det är först då svenskheten
    blir en värdefull position.

  191. Svensken blev svensk
    när invandraren kom till Sverige.

  192. Det är först då svenskheten
    blir en värdefull position-

  193. -för att det finns nånting
    som man kan avgränsa sig mot.

  194. Det är berättelsen om Sverige,
    och lagstiftningen-

  195. -som möjliggör för människor att ha
    rättigheter i förhållande till andra.

  196. Att kunna göra andra till främmande
    har varit centralt.

  197. Att upprätthålla den här gränsen
    och privilegierna.

  198. Det ser vi genom hela historien.

  199. Genom tiderna har människan flyttat-

  200. -för att leta mat
    eller undkomma katastrofer.

  201. Det var centralt för vår överlevnad.

  202. I modern tid har vi dragit gränser-

  203. -i syfte att stärka
    den nationella identiteten.

  204. När människan i dag tvingas fly
    undan krig har det blivit svårare.

  205. Men krig och förföljelse har tvingat
    nationer att ta emot flyktingar.

  206. Nationell identitet kontra mänskliga
    rättigheter har satts på sin spets.

  207. Merparten av de rättigheter
    vi kan göra anspråk på-

  208. -har att göra med
    att vi är medborgare i nåt land.

  209. Men är det så att vi
    av olika anledningar behöver fly-

  210. -eller fråntas medborgarskapet
    av politiska skäl, eller andra skäl-

  211. -eller tillhör en minoritet utan med-
    borgarskap, hamnar man i ett vakuum.

  212. Medborgerliga rättigheter behöver vi
    för att kunna överleva i världen.

  213. Men en nationell identitet...
    Vad behöver jag den till?

  214. Jag föddes i staden Bagdad i Irak.

  215. Dess historiska arv står i ruiner.

  216. Min familj och jag lämnade kriget
    och oron för en bättre framtid.

  217. I dag bor jag i Sverige. I Malmö.
    Jag känner mig svensk.

  218. Vi svenskar har kommit från olika
    håll och fortsätter att röra på oss.

  219. För mig är den svenska tårtan
    människor som bygger en bra vardag-

  220. -och framtid för kommande
    generationer, var man än kommer från.

  221. Alla människor gör sin egen resa.

  222. Jag var bara tolv år när den första
    deportationen skedde i vår stad.

  223. Ett gäng medborgare
    som arbetade i förvaltningarna-

  224. -hade kommit över en gammal fiskebåt-

  225. -som hade stått på torra land
    i ett par år.

  226. Den la de i vattnet, och den blev
    tätare och man förberedde en flykt-

  227. -från Pärnu till Sverige.

  228. På morgonen startade vår resa
    mot oviss destinationsort.

  229. Man var rädd för att någon tysk eller
    rysk ubåt skulle skjuta oss i sank.

  230. Då började vinden
    bli starkare och starkare-

  231. -och båten började gunga mer och mer.

  232. Vi var 72 själar ombord.

  233. Vuxna och barn.

  234. En träbåt,
    tolv meter lång och tre meter bred.

  235. När vi hade kört över en halv dag
    blev stormen ännu starkare.

  236. Vår motor gick inte längre.

  237. Det var även problem med masten
    och med seglet.

  238. Vi kände oss på något vis övergivna
    av vår Fader.

  239. När det var som värst
    tände man trasor i fotogen-

  240. -för att påkalla hjälp.

  241. Vi var väldigt nära döden, tyckte vi.

  242. Så småningom, den tredje natten,
    mojnade stormen.

  243. Och då kunde vi se en båt.

  244. Det visade sig att det var
    en svensk kustbevakningsbåt-

  245. -som kom oss till hjälp.

  246. De var väldigt snälla
    när de tog reda på vilka vi var.

  247. Sen bogserade de oss
    till Gotska Sandön-

  248. -där vi hamnade mitt på dagen.

  249. Välkommen till Gotska Sandön.
    Jag är Örjan, tillsynsman.

  250. Jag heter Vello och är här
    för andra gången i mitt liv.

  251. Vello lämnade Estland under kriget.

  252. Estland slets mellan Tyskland
    och Sovjet under den tiden.

  253. När Sovjet gjorde Estland
    till delrepublik-

  254. -bussades ryska medborgare dit
    för att bli majoritetsbefolkning.

  255. Samtidigt deporterades
    estländska medborgare till Sibirien.

  256. De som kunde, flydde förtrycket.

  257. Det här är en av flyktingbåtarna
    som blev kvar i Sverige-

  258. -och den ligger som ett minnesmärke-

  259. -över alla er som kom från Estland
    och Lettland -43, -44 och -45.

  260. Det här är en av flera båtar.

  261. De flesta var ju i lastrummet
    som var täckt med luckor-

  262. -och vi ungdomar som var 15-16 år
    var uppe på däck.

  263. När vågorna var som värst
    svämmade de över våra kroppar-

  264. -och det kändes som en gudagåva
    för vattnet var varmare än luften.

  265. Här ute var de vana att ta emot
    flyktingar. De tog emot många båtar.

  266. Jag tror att det var ett par tusen
    flyktingar som de tog i land här-

  267. -och inkvarterade och gav mat.

  268. Det här hände för mer än 70 år sen.

  269. Då var jag 15 år gammal
    och nu är jag 86.

  270. Jag är 87 och blir 88, så är det.

  271. Grundtanken är fin. En nationalstat
    vill ju vara inkluderande-

  272. -och finnas till för sina medborgare,
    men den kan också vara exkluderande.

  273. Vi kan tolka nationen på olika sätt-

  274. -och man missar lätt grundtanken
    om man snöar in på detaljerna.

  275. Om hundra år kanske man skrattar åt
    mina funderingar.

  276. Eller så känner man igen sig.

  277. Tack så mycket.

  278. Jag tänker i alla fall släppa taget
    om min inre domare.

  279. Om det är högre murar eller öppnare
    gränser som gäller i framtiden-

  280. -det får vi se.

  281. Textning: Gabriella Eseland
    www.btistudios.com

Hjälp

Stäng

Skapa klipp

Klippets starttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.

Klippets sluttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.Sluttiden behöver vara efter starttiden.

Nationalstaten

Produktionsår:
Längd:
Tillgängligt till:

Varifrån kommer föreställningarna om Sverige och vad som är svenskt? Hur har dessa föreställningar påverkat historien? Skådespelaren och komikern Mustafa Al-Mashhadani träffar Marie Johansson Bergman som berättar om hur hon som barn sattes i fosterhem istället för att få tas om hand av sina släktingar på grund av att de var resande. 88-årige Vello Noodapera berättar om hur han som barn under andra världskriget flydde med båt från Estland och skapade sig ett liv i Sverige. Professorerna Paulina de los Reyes och Sverker Sörlin diskuterar ideologiska och politiska motiv bakom idén om nationalstaten Sverige

Ämnen:
Historia, Samhällskunskap
Ämnesord:
Etnologi, Historia, Historiebruk , Kulturhistoria, Nationalism, Nationell identitet, Nationsbegreppet, Socialantropologi, Sverige
Utbildningsnivå:
Folkhögskola / Studieförbund

Alla program i Nationen - teckenspråkstolkat

Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaNationen - teckenspråkstolkat

Skitåret 1917

Under första världskriget led Sverige av hungersnöd och arbetarklassen svalt. 1917 inledde Sveriges arbetarklasskvinnor våldsamma hungerkravaller som låg på gränsen till revolution. Dessvärre nämns sällan arbetarkvinnornas hungerupplopp i beskrivningar av Sveriges demokratiprocess. Folkmusikern Sara Parkman besöker Söderhamn för att se var hungerprotesterna inleddes och berättar om kvinnor som kämpade för bröd och fred.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Folkhögskola / Studieförbund
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaNationen - teckenspråkstolkat

Svensk slavhandel

Ön Saint-Barthélemy i Karibien var en svensk koloni mellan 1784 och 1878. Kolonin är ett exempel på Sveriges delaktighet i den transatlantiska slavhandeln. Journalisten Judith Kiros reser till Saint-Barthélemy för att se spåren efter Sveriges koloniala historia. Samtidigt diskuterar Kitimbwa Sabuni, talesperson för Afrosvenskarnas riksförbund, och forskaren Ylva Habel den svenska slavhandeln. Vilka var motiven för transatlantisk slavhandel? Och hur kan vi förhålla oss till den delen av historien idag

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Folkhögskola / Studieförbund
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaNationen - teckenspråkstolkat

Nationalstaten

Varifrån kommer föreställningarna om Sverige och vad som är svenskt? Hur har dessa föreställningar påverkat historien? Skådespelaren och komikern Mustafa Al-Mashhadani träffar Marie Johansson Bergman som berättar om hur hon som barn sattes i fosterhem istället för att få tas om hand av sina släktingar på grund av att de var resande. 88-årige Vello Noodapera berättar om hur han som barn under andra världskriget flydde med båt från Estland och skapade sig ett liv i Sverige. Professorerna Paulina de los Reyes och Sverker Sörlin diskuterar ideologiska och politiska motiv bakom idén om nationalstaten Sverige

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Folkhögskola / Studieförbund
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaNationen - teckenspråkstolkat

Den undangömda transhistorien

I Sverige har ansökningar om könskorrigering ökat under de senaste åren. Ibland pratas det om könskorrigering som att det vore något nytt för vår tid men människor som brutit mot föreställningar om kön har alltid funnits. Skådespelaren och journalisten Aleksa Lundberg reser till Gotland för att träffa Andreas Bruces släktingar. Andreas Bruce levde under 1800-talet som en man men var född i en flickas kropp. I Stockholm leder Nadja Karlsson en transvandring och berättar om transpersoner från förr.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Folkhögskola / Studieförbund
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaNationen - teckenspråkstolkat

Ortens historia

Åren mellan 1965 och 1975 byggdes en miljon bostäder i Sverige. Projektet kallades miljonprogrammet och skulle lösa Sveriges bostadsbrist genom att förorter till de stora städerna byggdes. Journalisten Evyn Redar undersöker förortens historia och träffar bröderna Salazar som berättar om sin uppväxt i Fittja och hur de har skildrat orten i sin musik. Vi får även höra professorerna Håkan Thörn och Irene Molina Vega prata om gentrifiering av förorter och bostadsbrist.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Folkhögskola / Studieförbund
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaNationen - teckenspråkstolkat

Kvinnorna före dig

Varför står det så lite skrivet om kvinnor i historieböckerna? När man läser svenska historiebeskrivningar kan man få intryck av att kvinnor inte gjort så mycket. Men kvinnor har varit aktiva i samhällsutvecklingen och jobbat med samma saker som män. Här får vi höra om kvinnor som reste runstenar på vikingatiden, arbetade på 1500-talet och influerade akademin under 1800-talet. Journalisten Lina Thomsgård diskuterar strategier och metoder för att synliggöra kvinnor som hamnat i skymundan.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Folkhögskola / Studieförbund
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaNationen - teckenspråkstolkat

Rätten att leva som andra

I Sverige har inställningen till personer med normbrytande funktionsvariationer varierat genom historien. Under 1900-talet rubricerades de som "sinnesslöa", omyndighetsförklarades och institutionaliserades. Journalisten Catrine Lundell berättar om hur "sinnesslöa" under 1940-talet utsattes för medicinska experiment. Under 1960-talet var författaren Vilhelm Ekensteen med och startade rörelsen Anti-handikapp. Ekensteen beskriver anti-handikapprörelsen och hur den lade grunden till lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade, LSS, som trädde i kraft år 1994.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Folkhögskola / Studieförbund
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaNationen - teckenspråkstolkat

Världens fredligaste land

Sverige sägs ha en tradition av neutralitet som inneburit att svenskarna ställer sig utanför väpnade konflikter. Uppfattningen om att Sverige har varit neutralt i de stora världskrigen tycks allmänt accepterad. Men stämmer det verkligen att Sverige aldrig tagit ställning i något krig? Komikern Aron Flam undersöker den svenska neutraliteten. Det visar sig vid närmare efterforskning att Sverige inte varit helt opartisk i historiska konflikter.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Folkhögskola / Studieförbund
Beskrivning
Visa fler

Mer folkhögskola / studieförbund & historia

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
TittaNationen

Världens fredligaste land

Sverige sägs ha en tradition av neutralitet som inneburit att svenskarna ställer sig utanför väpnade konflikter. Uppfattningen om att Sverige har varit neutralt i de stora världskrigen tycks allmänt accepterad. Men stämmer det verkligen att Sverige aldrig tagit ställning i något krig? Komikern Aron Flam undersöker den svenska neutraliteten. Det visar sig vid närmare efterforskning att Sverige inte varit helt opartisk i historiska konflikter.

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
LyssnaHarrisons historiepodd

Räknemaskinen från 1700-talet

Historikerna och makarna Dick och Katarina Harrison reser runt i Sverige och pratar om historiska föremål och epoker. Idag diskuterar Harrisons Sauters räknemaskinen från 1700-talet. Är detta föregångaren till våra moderna datorer och varför är den så vacker?

Fråga oss