Titta

UR Samtiden - Framtidens lärande 2017

UR Samtiden - Framtidens lärande 2017

Om UR Samtiden - Framtidens lärande 2017

Föreläsningar och samtal från konferensen Framtidens lärande 2017. Skolhuvudmän i framkant delar med sig av beprövad erfarenhet, lärare visar på nya framgångsvägar, forskare ger insikt och perspektiv och innovatörer visar på nya möjligheter. Inspelat 23 maj 2017 på Münchenbryggeriet i Stockholm. Arrangör: Datorn i utbildningen.

Till första programmet

UR Samtiden - Framtidens lärande 2017: Samarbete och kunskapsdelning för bättre resultatDela
  1. Kan jag få sitta med på din lektion?
    Vill du komma till min?

  2. Vill du se det i sitt sammanhang?
    Kan jag hjälpa dig att lära dig mer?

  3. Hur bra skulle ert svenska system vara
    om den gemensamma kunskapen här-

  4. -delades med alla
    i det svenska utbildningsväsendet?

  5. Jag vet att jag kommer utifrån,
    men finns kanske lösningen här inne?

  6. Om vi tog det ni kan och delade det
    med hela utbildningsväsendet-

  7. -skulle det då bli bättre?

  8. Nå... Är svaret ja?

  9. Tänk att svenskar kan vara arroganta-

  10. -och påstå att ni är bättre än andra!
    Detta är helt otroligt!

  11. Vi ska inte ta upp kulturella problem-

  12. -men det här sant, att de flesta
    av världens utbildningssystem-

  13. -vilket syns i Pisa-resultaten,
    och definitivt i Storbritannien...

  14. Man ser stor resultatvariation.

  15. Ofta är variationen större
    inom en skola än mellan skolor.

  16. Problemet är faktiskt-

  17. -att om alla skolor hade resultat på
    samma nivå som den övre tredjedelen-

  18. -hade systemet avsevärt förbättrats.

  19. Lösningen finns alltså inom systemet.

  20. Det ligger inte utanför,
    utan inne i systemet.

  21. Problemet är att vi är isolerade.
    I en väldigt sammanlänkad värld-

  22. -är utbildningsväsendet dåligt på
    att länka ihop kunskap om vad det gör.

  23. Det är det jag jobbar med.
    Verkar det begripligt?

  24. Det försöker jag göra. Ni är med
    på resan i att lära oss tillsammans.

  25. Det här handlar inte om mig,
    utan om alla jag har samarbetat med-

  26. -från elever som har gett mig insikter-

  27. -till ledare och politiker
    som har hjälpt mig att se vad vi kan.

  28. Jag har arbetat länge, precis som ni.

  29. Man kan säga
    att en av mina främsta framgångar-

  30. -är att jag har brutit
    med det som de flesta lärare gör-

  31. -för jag undervisar inte
    som jag själv blev undervisad.

  32. De flesta börjar med att undervisa
    som de själva blev undervisade.

  33. I dag är det ganska svårt, för när jag
    gick i skolan hade vi griffeltavlor.

  34. Det var så längesen,
    och vi hade inte moderna böcker.

  35. Vi hade likadan kursplan i flera år.

  36. När jag började undervisa gav jag exakt
    samma lektioner som jag hade fått.

  37. Hade jag gjort det i dag, hade eleverna
    inte förstått vad jag pratade om.

  38. Allt har förändrats. Det är en resa
    där Challenge Partners är med.

  39. Vi är ett samarbete mellan 450 skolor.

  40. Vi erbjuder utmaningar och stöd
    för våra skolor genom olika nätverk.

  41. Jag ska inte ägna mycket tid åt det-

  42. -men vi har ett program för att utveckla
    Londons kommande huvudlärare.

  43. Vi använder alltså vår teknik i London,
    inom projektet "Get ahead London".

  44. EAL är ett specialprogram för lärare-

  45. -som har problem att undervisa elever
    där engelska inte är förstaspråk.

  46. Vi har ett specialprogram för det.

  47. Så här ser vårt nätverk i landet ut.

  48. Arbetet började i London
    och har sedan spridits i landet.

  49. Det baseras på olika nav och ett
    koncept med "undervisningsskolor".

  50. Vi har utvecklat
    konceptet "undervisningsskola".

  51. Hur ser en skola se ut som tar ansvar
    och delar kunskap med andra-

  52. -men samtidigt presterar bra?

  53. Hur skulle en sån skola se ut?
    Vi skapade alltså undervisningsskolor.

  54. Det finns nu
    1 100 undervisningsskolor i England-

  55. -och de är sammankopplade i nätverk
    till hälften av alla skolor i England.

  56. De delar sina erfarenheter
    med andra skolor.

  57. Tänk er England tidigare!

  58. När folk hade kunskap utanför kastade
    de in det som snö över England.

  59. Det mesta smälte bort. En del landade,
    en del användes men slumpmässigt.

  60. De som plockade upp det kanske
    delade med sig, men det var osäkert.

  61. Dessa skolor filtrerar nu kunskap
    och ser vad man ska göra med den.

  62. De distribuerar det till de som behöver
    det, och det blir snabba resultat.

  63. I de skolorna har vi blivit mer
    effektiva på att ta hand om kunskap.

  64. I grunden handlar det om
    hur vi hanterar kunskap.

  65. Men problemen är de samma.
    Det handlar om social utsatthet.

  66. Vi har en stor del av befolkningen
    som inte presterar effektivt.

  67. De har en bakgrund av social utsatthet,
    och klyftorna är väldigt stora.

  68. Vi försöker göra nåt åt det-

  69. -men liksom i de flesta länder blir det
    inte värre men heller inte bättre.

  70. Inom Challenge Partners har vi dock
    skolor som har brutit den trenden.

  71. Social utsatthet är inget handikapp
    för de här eleverna.

  72. Skolorna arbetar otroligt bra
    med de eleverna.

  73. Jag ska prata om ett tidigt program
    vi hade för att försöka bemöta detta.

  74. Ni kommer att skapa ert eget sätt.
    Jag kan bara berätta vad vi gör.

  75. Inom er kultur och ert område
    får ni komma på ert sätt-

  76. -men jag har blivit ombedd att prata om
    hur vi har gjort.

  77. Jag vet inte om era domare och sånt
    är från den här gruppen-

  78. -eller om folk som styr ert land
    kommer från små elitgrupper.

  79. De här människorna dör tidigare.

  80. De har lägre medellivslängd.

  81. De har högre sannolikhet att vara
    arbetslösa och hamna i fängelse.

  82. I ett samhälle som tror på...

  83. I Sverige är ni väldigt medvetna
    om medborgarnas rättigheter.

  84. I Storbritannien är det likadant,
    och det finns ett växande medvetande.

  85. Min roll är att utarbeta system.

  86. Jag försöker komma fram till varför
    nånting funkar så att det kan kopieras.

  87. Det är mitt sätt
    att se på saker och ting.

  88. En sak vi började med är idén
    om att konvergera uppåt.

  89. Jag vet att några av er
    kommer från framstående skolor-

  90. -och arbetar på samma sätt
    kring överföring av kunskap.

  91. Om man tittar på systemet...
    Här har vi prestation.

  92. Här är tidsaxeln, och här är skillnaden
    mellan de bästa och de sämsta.

  93. Detta kan vara i en klass,
    bland en grupp lärare eller annat.

  94. Vad den säger är att här emellan
    vet vi vad vi ska göra.

  95. Vi borde fokusera på
    att förflytta våra interna kunskaper.

  96. I stället för att skicka folk på kurs-

  97. -borde vi fundera på hur framgångsrika
    lärare på skolan arbetar-

  98. -och lära dem att dela med sig.

  99. En skola som fungerar bra och förstår
    varför, kan dela med sig till de andra.

  100. Eller hur? Då behöver inte alla åka
    i väg på kurser. Kunskapen finns här.

  101. Då kan vi bygga
    en gemenskap kring lärandet.

  102. Då tar vi ansvar för vår kunskap.

  103. Då frågar vi oss själva
    vilka kunskaper vi har.

  104. Inom utbildning är det svårt,
    för mycket här är en tyst kunskap.

  105. Vi gör det intuitivt, instinktivt.

  106. Vi formulerar det sällan i ord.

  107. Att ge folk möjlighet att formulera
    vad de gör är fantastiskt.

  108. Om det inte är inbyggt
    i ens organisation-

  109. -att öva, reflektera, formulera
    och lära sig tillsammans med andra-

  110. -är det få som kommer att utvecklas.

  111. Människor fastnar där de är
    och växer inte.

  112. Vad gör då de som är högst upp?

  113. När vi började trodde vi
    att de var kunskapens gräns-

  114. -att det var de som visste
    hur man skulle lösa problemet.

  115. De behöver få sin kunskap att växa
    men hur?

  116. Om de nätverkar med folk på utsidan
    kan det få kunskapen att växa-

  117. -för vi vill ha in mer kunskap
    och inte bara flytta upp det här.

  118. Vi vill få allt att växa.

  119. Om de börjar forska och komma på
    nya saker, är det till stor hjälp.

  120. Nu vet vi mer om vad de skolorna gör.
    Det kan jag tala om nån annan gång-

  121. -men nu handlar det om modellen.

  122. Vi tog Londons framstående skolor.

  123. Vi gav dem metoder
    så att de förstod vad de gjorde-

  124. -och de gjorde detta tillgängligt
    för de andra skolorna i stan.

  125. Sakta förändrades det, men det
    är så klart lättare sagt än gjort.

  126. Det var självfallet mer komplicerat.
    Det var bland annat politik inblandat.

  127. Det här är bara den lilla del
    som vi gjorde inom ledningsstrategin.

  128. Så här såg det ut över tid. Det var
    från början bara högstadieskolor.

  129. Det finns 400 högstadieskolor
    i London.

  130. När vi började ansågs 21 procent
    av dessa vara undermåliga.

  131. Då kan en skola stängas
    eller huvudläraren avskedas.

  132. I det här området hittar man
    de sämsta resultaten i England.

  133. Det är normalt i såna städer. Där finns
    flest människor och en social utsatthet.

  134. Vi har "no go-zoner"
    där polisen har svårt att arbeta.

  135. Vi har även enorma rikedomar,
    så här finns hela spektret.

  136. Vi började med 21 procent-

  137. -men 2015 var det 2 procent
    av skolorna som ansågs ha problem.

  138. Om man tänker att det handlar om
    400 skolor, är det ganska lågt.

  139. Det intressanta är också att det bara
    var 15 av dem som var framstående.

  140. Nu är det 37 procent,
    mer än en tredjedel av Londons skolor.

  141. Jag har märkt att vi har en journalistik
    som är väldigt anti i London.

  142. Jag har i alla fall upplevt
    att den är anti.

  143. Under de första åren handlade det
    alltid om hur dåliga skolorna var.

  144. Att den eller den skolan var dålig.

  145. Nu handlar det om plats
    och föräldrarnas val.

  146. Nu skriver de om att föräldrarna
    inte får plats på sina förstahandsval.

  147. Upplevelsen i London i dag-

  148. -är inte att vi har dåliga skolor
    utan att de inte är tillgängliga nog.

  149. För oss som arbetar och inte ansvarar
    för antal platser är det en komplimang.

  150. Det här har vi åstadkommit,
    så det fungerar faktiskt.

  151. När vi började var det ingen som trodde
    att det skulle funka.

  152. Alla trodde att det var hopplöst.

  153. När Peter var och såg min presentation
    av Challenge Partners för ett tag sen-

  154. -sa han på sitt skarpsinniga sätt:

  155. "Du har intellektualiserat det du gör."
    Så det ska jag göra nu för Peter.

  156. Jag har försökt göra det här begripligt.

  157. Jag har försökt beskriva det vi gör
    med enkla ord.

  158. Vi försöker ge utbildningsväsendets
    all kunskap till våra barn.

  159. Alla barn ska ha rätt till den samlade
    kunskapen inom utbildningsväsendet.

  160. Inte kunskapen hos en lärare eller en
    skola, utan hela utbildningsväsendet-

  161. -och det förtjänar de att få.

  162. Det kommer från tre källor.
    Det kommer från forskning.

  163. Vad säger den senaste forskningen
    om elevers lärande och skolledning?

  164. Om effektiva nyheter.
    Vad är det senaste?

  165. I Storbritannien har vi sett ett stort
    intresse i matematik från andra länder.

  166. Vi har Singapore-matte
    och Shanghai-matte.

  167. Folk hämtar in såna saker.

  168. Den sista är "best practice".

  169. En sak vi gjorde
    var att identifiera "best practice".

  170. Ofta ignoreras de bästa metoderna.

  171. Om man klarar sig bra inom systemet,
    lämnas man i fred.

  172. Systemet fokuserar på misslyckanden,
    och hjälper de misslyckade skolorna.

  173. En man från en organisation här sa
    att de besökte lågpresterande skolor-

  174. -och diskuterade hur de
    skulle bli bättre.

  175. Systemet fokuserar på skolorna
    som inte gör bra ifrån sig.

  176. Man behöver fokusera på både och,
    men systemet fokuserar på botten.

  177. Mellan de här kunskapsdelarna...

  178. Vi har framstående skolor. Vi
    känner till forskningen och nyheterna.

  179. Varför får inte eleven informationen?
    För att de här linjerna gör olika saker.

  180. De gör tre saker.
    Antingen blockerar de och säger...

  181. "Det låter ju bra,
    men det är ju i England."

  182. "Vi kan lyssna, men helt ärligt"-

  183. -"han är från Storbritannien, pratar
    lite fort och kan inte lära oss nåt."

  184. Det andra är att det filtreras.

  185. Ni tänker att det finns några
    intressanta delar som ni kan ta med er.

  186. Förhoppningsvis är nån en katalysator.

  187. Ni lyssnar och ser
    hur ni kan använda det här.

  188. Ni kan hitta resurser till det
    och få det att växa.

  189. "Jag kan ta den kunskapen
    och göra nåt av den."

  190. Det händer på alla nivåer här. Det
    händer internationellt och nationellt.

  191. Det händer även lokalt
    inom kommunerna.

  192. Det händer på skolor bland lärarna.

  193. Vilken chans har barnen när vi försöker
    hindra det att lära sig det de borde?

  194. Vi menar väl, och några här försöker
    att ge barnet de här kunskaperna.

  195. Dessutom är det här barnet en mycket
    mer avancerad inlärare än jag var.

  196. De har själva lärt sig om
    sociala medier, vilket jag inte kunde.

  197. Det enda jag lärde mig var att andra
    människor lärde mig att läsa-

  198. -men mitt barnbarn lär sig mer och kan
    sköta alla våra apparater hemma.

  199. Han har lärt sig själv och vet vad
    lärande innebär. Han ser det här.

  200. Det är detta vi försöker uppnå.
    Är det begripligt? Ja?

  201. Vi försöker få skolor... Här ser man
    de områden vi fokuserar på.

  202. Det är undervisning och inlärning,
    ledarskap och att lära sig tillsammans.

  203. Det här är de tre kunskapsområdena,
    och det här är de tre källorna.

  204. Jag har talat om de roller folk har
    inom nätverket.

  205. Vi försöker få med skolor
    på den här resan.

  206. Jag kallar de att skapa
    en anständig inlärningsgemenskap.

  207. Vi börjar med att ta en skola...

  208. Här är en skola som presterar dåligt
    och är totalt isolerad.

  209. Den har en mur omkring sig.
    Ni ser att det är en ifylld linje.

  210. Den linjen säger: "Det är inte
    så farligt här. Det är bara barnen."

  211. Eller så är det byggnaderna, politikerna
    eller nån annan, aldrig vi själva.

  212. "Allt det där med 'best practice',
    forskning och nyheter låter ju bra"-

  213. -"men de vet inte hur vi har det. Det
    vet bara de som har varit med om det."

  214. "Vi kan inte lära oss från nån annan
    utan är isolerade."

  215. Men om vi börjar bryta oss in i detta,
    kan det skapas en gruppering.

  216. Sen går det uppåt, och det är
    intressant att se vad som händer.

  217. För att detta ska ske,
    måste det pågå en viss process.

  218. Jag kan ta en utvecklingskurva,
    det finns många.

  219. Tänk på engagemanget hos dem
    som samarbetar kring lärande.

  220. Här är isolering
    utan nån inblandning utifrån.

  221. Här är inledningsfasen då vi träffas.

  222. Jag säger...

  223. "Vi kan väl samtala?
    Jag vill inte komma med hot."

  224. "Har ni en kopia av kursplanen?"

  225. "Har ni några stenciler på nåt
    som ni har gjort?

  226. "Vi kan väl prata om
    att lära ut geografi?"

  227. Geografilärarna träffas då
    och alla delar med sig.

  228. "Här är mina bilder och overheader."

  229. Vi inleder ett möte,
    och det pågår ett tag.

  230. Vi fortsätter att vara isolerade.

  231. I nästa fas kommer ett engagemang.

  232. Det börjar när vi plötsligt säger:

  233. "De där pappren jag gav dig,
    lärde du dig nåt från dem?"

  234. "Var de bra? Har du nån feedback?"

  235. "Kan jag få sitta med på din lektion?
    Vill du komma till min?"

  236. "Vill du se dem i sitt sammanhang?
    Kan jag hjälpa dig att lära dig mer?"

  237. Man börjar ta ansvar för att de vuxna
    inom organisationen också lär sig.

  238. Då börjar saker och ting röra på sig.
    Utan det kommer man inte framåt.

  239. Vi är omringade av nivå 1
    inom utbildningsväsendet.

  240. På nätet finns det en massa
    information om hur en bättre lektion är.

  241. Vi vet ju hur en bra lektion ser ut, men
    varför används inte den kunskapen?

  242. För att de inte läser detta. Varför?
    Så småningom vill vi komma dit upp.

  243. Några av våra skolor ligger långt fram
    inom forskning och "best practice".

  244. Några av er besökte Comptonskolan
    i London.

  245. Då såg ni det. Barnen och skolan
    har gjort en fantastisk prestation.

  246. De har tagit in forskning och nyheter-

  247. -men de gör det i ett nätverk av andra
    skolor som arbetar tillsammans.

  248. Jag kan prata mer om detta efteråt,
    om det är nån som är intresserad.

  249. Vi har arbetat hårt på den modellen.

  250. Kan ni känna igen er i den resan?

  251. Var ni själva befinner er?

  252. Nu ska jag prata om programmet
    "Challenge the gap".

  253. Det tittar på hur kunskapen-

  254. -i en skola med bra resultat
    för elever från svåra förhållanden-

  255. -kan spridas till andra skolor.

  256. Programmet utarbetades tillsammans
    med regeringen för 5 år sen.

  257. Det är inne i en tredje omgång. Först
    fick vi inte de resultat vi hoppades-

  258. -eftersom vi fortfarande lärde oss
    om hur folk lär sig gemensamt.

  259. Vi har nåt som kallas
    Educational Endowment Fund.

  260. Det är en statlig organisation
    som samlar in skolforskning.

  261. Om ni söker på det, ser ni att det
    sprids runt världen. Har ni hört om det?

  262. Det är en statlig verksamhet
    som har 100 miljoner pund.

  263. Den finansierar
    evidensbaserad forskning.

  264. På sin hemsida skriver de
    om vad som fungerar på skolor.

  265. Vilka program fungerar? Vilka effekter
    har det? Hur mycket kostar det?

  266. Vi använder deras området.

  267. Vi hade skolor...

  268. Vi hade skolor
    som arbetade med programmet-

  269. -plus stödskolorna,
    de framstående skolorna.

  270. När vi tittade på arbetet...

  271. Det här är hela skolan.

  272. FSM är elever med gratis skolmåltider.
    Inom den gruppen tog vi en målgrupp.

  273. I stället för att titta på hela
    problemet, vilket kan vara besvärligt.

  274. Allt är problem, men man kan inte lösa
    allt. Det gäller att ta ner det en nivå.

  275. Vi sa till skolorna
    att ta en liten grupp elever-

  276. -lära sig om dem och sen
    sprida det till resten av skolan.

  277. Vi tittade på tre områden.

  278. Vi ville inte bara ta lärarna, utan
    också ledning och övrig skolpersonal-

  279. -personal som stöttar elever.
    Har ni det här?

  280. Vi fokuserade på ingripandet.

  281. Vi satte skolor i triader med
    stödskolor, en skola som kan bli det...

  282. En stödskola är en framstående skola
    som kan dela med sig av sin kunskap.

  283. En skola som kan bli en sån
    samt en skola som hade det besvärligt.

  284. Tanken var
    att de alla skulle flytta upp ett steg.

  285. Så småningom
    skulle det växa exponentiellt.

  286. Det var dessa punkter som kom fram,
    och de är nog inga överraskningar.

  287. Jag vill peka ut två viktiga.

  288. Vad vi har gjort, och vad ni börjar göra
    är att skapa en åtgärdsteori.

  289. När jag började tala om detta,
    var akademikerna emot idén.

  290. Men om man vill
    att det ska fungera långsiktigt-

  291. -måste man förstå varför det fungerar
    och skapa en berättelse-

  292. -så att man inte ständigt upprepar sig.

  293. Man får lära sig av vad man har gjort,
    titta på bevisen och gå vidare.

  294. Ni har väl kommit ganska långt
    på den resan, kan ni känna det?

  295. Att ni har en berättelse som förklarar
    varför ni gör som ni gör här.

  296. Den är evidensbaserad och logisk.

  297. Åtgärderna infördes inte
    av en tillfällig nyck utan...

  298. Det betyder att som ledare måste man
    kunna erkänna när nåt inte funkar.

  299. Vi får ändra det och göra nåt annat.
    Vi kan inte bara ignorera det.

  300. Man måste som ledare kunna säga:
    "Förlåt, men det funkade inte."

  301. Då skapas en tillåtande miljö,
    men om man förnekar bevisen-

  302. -då kommer alla andra
    att också göra det.

  303. Då skapas ingen åtgärdsteori
    så att det kan upprätthållas.

  304. En annan sak som är intressant
    är att vi har...

  305. Det är det här området.

  306. När vi började, var systemets sätt
    att mäta om man misslyckades-

  307. -enbart provresultat.

  308. Systemet kunde enbart se att eleverna
    misslyckades genom provresultat.

  309. De gör inte så bra ifrån sig på proven.

  310. Men det är självfallet bara en följd
    av andra faktorer.

  311. Vad systemet gör,
    om det inte är försiktigt-

  312. -är att det fokuserar
    på att lösa det problemet.

  313. Det löser man
    genom att förbättra resultaten.

  314. Man kan förändra statistiken-

  315. -om man fokuserar
    på att få bättre provresultat.

  316. Men sanningen är
    att det inte hjälper de här eleverna.

  317. Deras svaghet ligger inte
    i hur de skriver prov-

  318. -utan i deras brist på motståndskraft
    när nåt går fel.

  319. Ett bristande stöd hemma när nåt
    inte funkar. De reser sig inte upp igen.

  320. Om man inte fokuserar på effektivitet...
    Vi kan gå tillbaka till den här bilden.

  321. Här försöker vi arbeta med skolan.

  322. Deras provresultat är dåliga.

  323. Om man då säger att de behöver
    stärka barnens motståndskraft-

  324. -så att de får bättre självförtroende-

  325. -kommer rektorn säga
    att man är galen.

  326. De ligger illa till
    för att barnens provresultat är dåliga-

  327. -och du kommer och säger att de ska
    jobba med barnens motståndskraft.

  328. Då blir provresultaten bättre,
    men då kan de ha fått sparken.

  329. Förutom förbundskaptener i fotboll-

  330. -är huvudlärare den yrkesgrupp
    som sitter lösast.

  331. Det är höga insatser i England.

  332. Sanningen är
    att de framstående skolorna-

  333. -tittar på orsakerna bakom
    varför nåt händer.

  334. De här tittar bara på det akuta.

  335. Att gå härifrån till dit
    är en enorm resa-

  336. -och det kräver självförtroende
    för att det ska ske.

  337. Vi har haft tre versioner
    av programmet.

  338. I den första tittade vi på forskning,
    ändrade lite och skolor bjöds in.

  339. Nu betalar skolor för det.

  340. Oavsett vilket program
    man börjar med, förändras det.

  341. Det är en resa,
    och man lär sig under tiden.

  342. Det finns några plus.

  343. Vi insåg att vi hade stödpersonal
    som inte hade rätt utbildning.

  344. Vi såg att de fick fantastiska
    resultatförbättringar för eleverna.

  345. De kunde komma närmare eleverna
    än lärarna.

  346. Det kan verka uppenbart, men de hade
    otroligt skiftande utbildningsbakgrund.

  347. Jag har talat om effektiviteten.

  348. Det intressanta är...

  349. Skolorna i Storbritannien
    värdesätter inte det här arbetet.

  350. Mycket intressant! Trots allt det här,
    värdesätter de det inte.

  351. En sak som tydliggör det här-

  352. -är att vi under en lång tid
    har lagt mer pengar på utbildning.

  353. De flesta skolor anställer fler lärare
    när de får mer pengar.

  354. Men de lärarna är inte effektivare
    än de som var där innan.

  355. Vi värdesätter inte
    varandras kunskaper.

  356. Vi sätter inget värde på det.

  357. Vi värdesätter andra. Om experter
    kommer, så betalar vi dem.

  358. De föreläser för er och talar med er.

  359. Men om du inte förstår allt,
    är det enbart ditt fel, och de drar.

  360. Det kostar en massa, men så blir det.

  361. Om nån erfaren personalmedlem
    tar sig tid att stötta och agera mentor-

  362. -får de inte betalt och värdesätts inte.

  363. Resultaten av de här två sakerna
    är helt olika.

  364. Ett av våra problem
    är att skolor följer våra program-

  365. -men sen säger de att det är dyrt, för
    personalen måste vara ledig och sånt.

  366. "Vi har inte råd i år. Det är för dyrt."

  367. "Priset för kopiatorer har gått upp,
    så vi måste betala mer till Samsung."

  368. Jag kommer bara med en varning
    om hur det är.

  369. Vi värdesätter inte vårt eget lärande.

  370. Till slut! Frågan är den samma.

  371. Hur ska eleverna få tillgång till
    all kunskap inom utbildningsväsendet?

  372. Det här är ett exempel
    på hur man försöker göra det.

  373. Jag har verkligen tyckt om
    att arbete med det här.

  374. Det har gett mig otroliga...möjligheter.

  375. Det är väldigt spännande. Det är väldigt
    nytt. Vi kan inte så mycket om det.

  376. Det är en tidig version.

  377. Man måste vilja lära sig
    tillsammans med andra.

  378. Det handlar i grunden
    om en tro på människans natur.

  379. Tror vi faktiskt att vi kan skapa
    en bättre värld genom att samarbeta-

  380. -eller tror vi att det är bättre om vi
    gör det isolerade från varandra?

  381. De flesta barn går igenom
    vårt utbildningsväsende.

  382. Om vi är förebilder
    och visar att vi är effektiva inlärare-

  383. -kanske eleverna kan ta nåt från det.

  384. Tack för att ni har lyssnat.
    Jag uppskattar att ni tog er tid.

  385. Tack.

  386. Översättning: Jenny Tegnborg
    www.btistudios.com

Vill du länka till en del av programmet? Välj starttid där spelaren ska börja och välj sluttid där den ska stanna. 

Länken till ditt klipp hamnar i rutan "Länk till klipp".

Samarbete och kunskapsdelning för bättre resultat

Produktionsår:
Längd:
Tillgängligt till:

George Berwick har utvecklat London Challenge, ett program där samarbete och kunskapsdelning mellan skolor kraftigt förbättrat resultaten för skolorna i London. Här berättar han hur man kan arbeta med kollegialt lärande och om hur skolor med sämre resultat kan samarbeta med skolor med bättre resultat och tillsammans nå en förbättring för alla inblandade. Inspelat 23 maj 2017 på Münchenbryggeriet i Stockholm. Arrangör: Datorn i utbildningen.

Ämnen:
Pedagogiska frågor > Kvalitetsarbete och skolutveckling
Ämnesord:
England, Lärare, Skolan, Undervisning
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning

Alla program i UR Samtiden - Framtidens lärande 2017

Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Framtidens lärande 2017

Samarbete och kunskapsdelning för bättre resultat

George Berwick har utvecklat London Challenge, ett program där samarbete och kunskapsdelning mellan skolor kraftigt förbättrat resultaten för skolorna i London. Här berättar han hur man kan arbeta med kollegialt lärande och om hur skolor med sämre resultat kan samarbeta med skolor med bättre resultat och tillsammans nå en förbättring för alla inblandade. Inspelat 23 maj 2017 på Münchenbryggeriet i Stockholm. Arrangör: Datorn i utbildningen.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Framtidens lärande 2017

Likvärdighet och digitalisering i skolan

Nya digitala arbetssätt bidrar till att skolan kan bli mer likvärdig, men nivån på skolors digitalisering skiljer sig väldigt mycket åt. Ett panelsamtal om hur vi ska göra för att ge alla elever och lärare en god grund och likartade förutsättningar. Medverkande: Åsa Fahlen, ordförande Lärarnas riksförbund, Robert Fahlgren, vice ordförande Lärarförbundet, Matz Nilsson, ordförande Sveriges skolledarförbund, och Camilla Waltersson Grönvall (M), Riksdagens utbildningsutskott. Moderator: Stig Roland Rask. Inspelat 23 maj 2017 på Münchenbryggeriet i Stockholm. Arrangör: Datorn i utbildningen.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Framtidens lärande 2017

Digital innovation i samhälle och skola

Jan Gulliksen, professor i människa-datorinteraktion vid KTH, har länge arbetat med frågor kring digital innovation som kraft och verktyg i samhällsutvecklingen. Här berättar han om digitaliseringskommissionen, om digitaliseringens möjligheter i samhället och i skolan och tar upp saker som flipped classroom och Mooc (Massive open online courses). Inspelat 23 maj 2017 på Münchenbryggeriet i Stockholm. Arrangör: Datorn i utbildningen.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Framtidens lärande 2017

Robotar och digitaliseringen av samhälle och skola

Carl Heath, forskare och designer på RISE Interactive, berättar om robotar, programmering och vad teknikutvecklingen innebär för samhället och om hur digitaliseringen kan bidra till en mer likvärdig skola. Heath ger en historisk bakgrund och ger exempel på ny teknik och nya verktyg som visar att framtiden redan är här. Fantastiska robotar och innovationer kan redan nu användas i klassrummen, bara man känner till att de finns. Inspelat 23 maj 2017 på Münchenbryggeriet i Stockholm. Arrangör: Datorn i utbildningen.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning

Mer lärarfortbildning & pedagogiska frågor

Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Inspirerande matematik

Begripliga kunskapskrav för gymnasiet

Det finns några problem de flesta lärare känner igen. Hur bedömer man en elev som uppfyller kraven i nästan alla moment, men saknar några nästan helt? Det finns lösningar, menar Johan Falk, gymnasielärare i NO och matematik. Inspelat i februari 2014. Arrangör: Umeå universitet.

Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
LyssnaSkolministeriet

Skolstress och kuratorer som inte räcker till

Julia går tredje året i gymnasiet. Prestationskraven i skolan har gjort att hon tvingats sänka studietakten till följd av att hennes kontrollbehov blev för stort och bland annat ledde till ätstörningar. Julia är inte ensam om att drabbas, skolstress har blivit ett begrepp. Skolkuratorerna slår larm om att de inte räcker till för att förebygga ohälsa i skolorna.

Fråga oss