Titta

UR Samtiden - Framtidens lärande 2017

UR Samtiden - Framtidens lärande 2017

Om UR Samtiden - Framtidens lärande 2017

Föreläsningar och samtal från konferensen Framtidens lärande 2017. Skolhuvudmän i framkant delar med sig av beprövad erfarenhet, lärare visar på nya framgångsvägar, forskare ger insikt och perspektiv och innovatörer visar på nya möjligheter. Inspelat 23 maj 2017 på Münchenbryggeriet i Stockholm. Arrangör: Datorn i utbildningen.

Till första programmet

UR Samtiden - Framtidens lärande 2017 : Robotar och digitaliseringen av samhälle och skolaDela
  1. Integritet är lite detsamma
    som hur vi tänker om kläder:

  2. På stranden har jag badbrallor på
    mig, men inte på en jobbintervju.

  3. Carl Heath heter jag,
    och jag jobbar i Göteborg-

  4. -där jag forskar kring
    skola, lärande och digitalisering.

  5. Jag jobbar på RISE,
    Research Institutes of Sweden-

  6. -ett statligt ägt
    innovationsforskningsinstitut-

  7. -med 2 200 forskare-

  8. -som ägnar sig åt allt från vent-
    ilation till artificiell intelligens.

  9. På mitt bord ligger
    digitaliseringsfrågor och utbildning-

  10. -och det är det området som jag
    är ansvarig för i koncernen.

  11. Jag tänkte prata om robotar och
    digitalisering och likvärdig skola.

  12. Jag tänkte börja med frågan
    vad teknikutvecklingen innebär.

  13. En sak som jag har reflekterat över-

  14. -är att när människor föds
    är allting före ens tid.

  15. Det är diffust och går på en skala.

  16. Allt som kommer
    efter man föds är nytt.

  17. Det tillbaka i tiden
    vet vi sällan hur det funkar-

  18. -även om det kanske
    för sin tid var högteknologiskt.

  19. Vi kan dra i gång den här filmen.

  20. Vi kan sänka volymen.

  21. Den här filmen har alla sett som
    har ett visst antal år på nacken.

  22. De flesta tänker att grafiken nog har
    gjorts på nåt coolt grafiskt sätt.

  23. Men det här är gjort med
    helt annan typ av teknologi.

  24. För då fanns inte Photoshop och sånt.

  25. Jag vet inte om jag kommit på tanken
    att göra en grafik på det sättet.

  26. Men bilden säger en del om vad
    som händer när samhällen utvecklas.

  27. Man använder till buds stående medel
    för att lösa en situation.

  28. Vi lade gasledningar i städer
    och skapade gaslyktor-

  29. -och plötsligt uppstår det yrken
    som tänder lampor på stan.

  30. Sen kommer nån på
    att man kan sätta ellampor där-

  31. -och då försvinner yrket.
    Det kom och försvann med teknik.

  32. Detsamma gäller många andra yrken.

  33. Det som vi i dag
    känner som en "computer"-

  34. -är ordet för ett kvinnodominerat
    yrke, att jobba med beräkningar.

  35. Sen kom vi på att vi kunde
    göra beräkningen i en maskin-

  36. -och då tog vi namnet på yrket
    och satte på maskinen.

  37. På sin tid såg det ut på ett sätt,
    och i dag på ett annat.

  38. Industrialiseringens förändring...

  39. ...handlade om att ersätta
    muskelkraft med maskinkraft.

  40. Men digitaliseringens förändring
    handlar mycket om att ersätta-

  41. -kognitiva processer med processer
    som sker i en maskin.

  42. Så vi tar nåt från köttvärlden och
    för in det i den digitala världen.

  43. Alla kanske inte har fört in allt
    i en digital kontext.

  44. Hur många kör med en papperskalender
    eller almanacka?

  45. Det brukar vara väldigt många fler
    lärare som kör med papperskalender.

  46. Papperskalendern är ganska häftig-

  47. -för om man jämför den med en
    digital dito har de olika egenskaper.

  48. I en papperskalender hittar man
    och skriver anteckningar snabbare...

  49. ...man bläddrar snabbare,
    och så vidare.

  50. Å andra sidan kan man inte
    dela kunskap lika snabbt.

  51. Så när kalendern blir digital
    förändras egenskaperna.

  52. En kalender i köttvärlden är inte
    detsamma i den digitala världen.

  53. Och så är det ofta.
    När en teknologi förändras-

  54. -förändras också sättet
    på vilket vi använder den.

  55. Bilen hette "horseless carriage"
    under många år-

  56. -tills man kom på
    att kusken kunde sitta inuti bilen.

  57. Och det är ju bra att slippa regn.

  58. Ett konstaterande man kan göra-

  59. -är att teknikförändringar är
    nåt som vi i samhället kommer på.

  60. Och ett
    ganska självklart antagande är-

  61. -att om samhället
    utvecklas av en teknikförändring-

  62. -är det rimligt
    att skolan förändras i samma takt-

  63. -eftersom skolan
    dels har utbildningssyftet-

  64. -och bildningssyftet, att få
    människor att leva ett rikt liv.

  65. Oavsett bildning handlar det om
    att vara del av ett samhälle-

  66. -och om samhället utvecklas är det
    rimligt att skolan också gör det.

  67. Vad händer då med digitalisering
    och en likvärdig skola?

  68. Det är mycket som förändras, och jag
    tänkte ta ett samhällsperspektiv.

  69. En sak som absolut förändras
    är samhällskontraktet-

  70. -den grundläggande relationen
    mellan medborgare och stat.

  71. Nån som vet vad det här är för
    kontrakt. Nån som kan sin historia?

  72. Magna Charta, ett gammalt kontrakt
    mellan medborgare och stat i England.

  73. En del av kontraktet handlar om
    en geografiskt betingad juridik.

  74. När jag i Göteborg söker vård gör jag
    det i Västra Götalandsregionen.

  75. Har jag tur
    får jag en tid på min vårdcentral-

  76. -eller
    så får jag vänta till dagen efter.

  77. Men om jag är i London
    och vill ha svensk vård-

  78. -så var det fram tills nyligen
    inte särdeles lätt.

  79. Men så dyker det upp appar
    som Kry eller Min doktor.

  80. I Kryappen
    har jag en tid om tre minuter.

  81. Du kan få vård med ett Skypesamtal
    och få recept utskrivet.

  82. Appen underlättar för mig
    att få en vårdtjänst.

  83. Men den luckrar också upp
    det geografiska kontraktet.

  84. Jag kan ta till mig tjänsten
    var som helst.

  85. Den bryr sig inte om
    landstingsgränser och sånt.

  86. Så en sak som förändras av
    digitaliseringen är synen på gränser.

  87. Där spelar Internet
    givetvis en viktig roll.

  88. Ett annat perspektiv
    är mänskliga rättigheter.

  89. I takt med
    att Internet har kommit att bli...

  90. ...det sättet på
    vilket vi tar till oss information...

  91. ...är det svårt att prata om
    att en människa kan anses ha...

  92. ...rätt till utbildning,
    kultur och åsiktsfrihet...

  93. ...utan tillgång till Internet.

  94. För några veckor sen
    blockerade Turkiet Wikipedia-

  95. -för att kontrollera medborgarna
    och den information de får.

  96. För mig blir det tydligt
    när en regim beter sig så-

  97. -hur tätt förknippat Internet är
    med fri- och rättigheter-

  98. -och att Internet
    som arena för fri- och rättigheter-

  99. -blir viktigare
    ju mer samhället digitaliseras.

  100. Men det innebär också
    att alla behöver ha kunskap om...

  101. ...på vilket sätt Internet
    spelar en roll i frågorna.

  102. Integritet och säkerhet är ett annat
    område som vi gärna pratar om.

  103. Ofta tänker vi på de
    mer dystopiska bilderna av-

  104. -hur företag övervakar oss
    eller hur stater övervakar oss.

  105. Snowdenläckorna för några år sen
    visade tydligt-

  106. -hur USA i praktiken övervakar
    mer eller mindre hela Internet.

  107. Eller den kinesiska gyllene muren,
    som gör likadant.

  108. Men värderingar och integritet
    förändras över tid.

  109. Den här videon kom för nån vecka sen.

  110. -Alexa, kommer det att regna i kväll?
    -Alexa, vad jag har inbokat?

  111. Alexa, släck lamporna.

  112. Nu kan Alexa hjälpa dig vara snygg.

  113. Alexa, ta ett foto.

  114. Den nya Echo Look
    har en handsfree-kamera.

  115. Med Echo Look
    tar du foton med rösten.

  116. Du kan tona ner bakgrunden
    så att din klädsel står ut.

  117. Alexa ger dig fullängdsfoton
    som är lätta att dela.

  118. Och med video
    kan du se dig själv ur alla vinklar.

  119. Alexa, spela in en video.

  120. Vi låter dig även få råd
    med hjälp av Style Check.

  121. Den kombinerar maskininlärning
    med råd från modespecialister.

  122. Välj två utstyrslar så får du en
    rekommendation från Style Check.

  123. Du kan sänka volymen
    och låta videon rulla.

  124. Amazon Echo är en produkt som
    företaget Amazon har tagit fram.

  125. Det är en röststyrd
    artificiell intelligens.

  126. Det här är den senaste produkten
    i sviten, en röststyrd kamera-

  127. -som man har i sovrummet
    för att fotografera sig.

  128. Det är en Internetuppkopplad
    videokamera i sovrummet...

  129. ...som man gladeligen köper
    för att få en snygg look.

  130. Jag har samma kläder varje dag-

  131. -men många kommer nog
    att köpa produkten-

  132. -för man har en annan relation till
    integritet än i andra sammanhang.

  133. Integritet är lite detsamma
    som hur vi tänker om kläder:

  134. På stranden har jag badbrallor på
    mig, men inte på en jobbintervju.

  135. Vi har en relativ värdering av
    när integritet är viktigt.

  136. Man kan fundera över vad
    den här typen av teknologier innebär-

  137. -i synnerhet i ljuset av
    nya datalagringsdirektiv.

  138. Ett annat perspektiv
    handlar om det offentliga rummet.

  139. Vad är det offentliga rummet,
    egentligen?

  140. Är det på torget vi för samtal, som
    utgår från vår offentlighetsprincip-

  141. -eller sker de flesta samtal av sam-
    hällelig karaktär på t.ex. Facebook?

  142. Och vad är juridiken
    som omgärdar den plattformen?

  143. Det här är lite en sluten amerikansk
    bakgård som vi får umgås på.

  144. Det är inte en plats som dikteras
    av svensk offentlighetsprincip.

  145. Men vi förhåller oss till det,
    och det komplicerar hur vi ser på-

  146. -demokrati i relation till
    medborgare/stat och mediefrågor.

  147. Så har vi då robotar, som var temat.

  148. Robotar dyker upp
    i alla möjliga sammanhang.

  149. Den söta roboten här är Miso-roboten.

  150. Den... Vi kan dra upp volymen lite.

  151. Den här roboten... Man hör på musiken
    att det är en trevlig robot.

  152. Den här ersätter inga människor-

  153. -utan det är en kompis
    som hjälper dig att flippa burgare.

  154. Och den flippar med AI, så att
    burgarna alltid är precis rätt.

  155. Burgarroboten finns redan i drift
    på restauranger i Kalifornien.

  156. Och utvecklingen kring robotar
    för låglönesegment inom service-

  157. -har ökat delvis eftersom man har
    ökat minimilönen i många delstater.

  158. Så det finns ett samband däremellan.

  159. Hamburgarna blir bättre,
    så det är väl rimligt kan man tycka.

  160. Det effektiviserar arbetsplatsen
    men påverkar arbetsmarknaden.

  161. Bilar är ju också robotar i dag.
    Bilar är robotar på hjul.

  162. Filmen är från en testbana,
    Astazero i Borås, som RISE äger-

  163. -där Chalmers gjorde ett test
    med självkörande bilar.

  164. De kör bilarna mot varandra i en
    korsning, för att se vad som händer.

  165. Hoppsan. - Vi kan dra i gång filmen.

  166. På kollisionskurs.

  167. Ingen av förarna bromsar.
    Kommer de att krocka?

  168. Bilarna kommunicerade
    med varandra...

  169. ...för att maximera
    sin bränsleeffektivitet.

  170. Vi kan sänka ner volymen.

  171. Man har programmerat bilarna
    så att man slipper trafikljus.

  172. Bilarna kör själva och optimerar-

  173. -säkerhet och bränsleförbrukning.

  174. Vi vet i dag, om man tittar på
    autonoma fordon i urbana miljöer-

  175. -att de är bättre på att köra
    än vi människor.

  176. Vi kan se ett exempel från i vintras.
    Det här är Autobahn.

  177. Vi befinner oss i en Tesla, som har
    en kamera så att man ser framåt.

  178. Teslan kommer i 110 km/h.

  179. Ni kommer höra tre pip.

  180. Det är då bilen har förstått
    att det kommer ske en olycka framför.

  181. Teslan börjar manövrera för
    att undvika krocken framför-

  182. -men också bakomvarande trafik,
    för Teslan kan titta åt alla håll.

  183. Den kan se att det är en bil bakom,
    och anpassa sig efter den.

  184. Vi kan titta på kraschen.

  185. Vi kan ta den en gång till. Fundera
    på vad ni ser när ni hör pipen.

  186. Fotot är talande för hur långt
    vi har kommit i designen av fordon-

  187. -som kan köra riktigt, riktigt bra.

  188. Vi kan se att autonoma, eldrivna
    fordon har en annan ekonomi-

  189. -än vad bensindrivna,
    mänskliga fordon har.

  190. De kan köra 90 procent av bilens
    livslängd, medan en vanlig bil-

  191. -brukar köra
    5-7 procent av bilens livslängd.

  192. De behöver inte parkera i stan.
    Det finns tusen grejer man kan göra.

  193. Utvecklingen kommer
    att ske de närmsta femton åren-

  194. -och den förändrar arbetsmarknaden.

  195. Vi kan dra i gång filmen.
    - Det påverkar inte bara förare-

  196. -utan också till exempel översättare.

  197. Här ser vi en artificiell intelligens
    som översätter till text.

  198. Så den vita texten är så snabbt
    den ser var läpparnas rörelser är.

  199. Den artificiella intelligensen hör
    inget. Den tittar på läpprörelser-

  200. -sen skriver den undertexter med
    ett par mikrosekunders förskjutning.

  201. Så i dag har vi AI som är bättre
    på att läppläsa än människor.

  202. De är också bättre på
    att transkribera text.

  203. Det finns redan appar
    som kan direktöversätta...

  204. ...och de första produkterna
    där man med en hörsnäcka...

  205. ...hör ett språk och får det översatt
    kommer på marknaden...

  206. ...de kommer på marknaden redan i år.

  207. Så arbetsmarknaden står
    inför en enastående förändring.

  208. Vad det innebär
    är jättesvårt att veta.

  209. Men det kommer inte vara som det är
    i dag - det kan vi vara säkra på.

  210. Digitaliseringen kommer att vara en
    bidragande faktor till förändringen.

  211. Och fler människor behöver kunna
    förhålla sig till digitaliseringen.

  212. Både ur ett arbetsmarknadsperspektiv
    och ett medborgarperspektiv.

  213. Om vi då backar bandet
    till skolans uppgift-

  214. -borde det vara att tillhandahålla
    kunskaper om samhället.

  215. För alla de här bilderna
    är sånt som finns i dag.

  216. Så vad behöver vi göra?
    Väldigt snabbt:

  217. En av de viktigaste faktorerna
    för framgång är livslångt lärande.

  218. Vi kommer leva längre. Vi 70-talister
    går inte i pension före 70-80.

  219. Vi kommer behöva jobba
    två eller tre yrkeskarriärer.

  220. För lärare innebär det
    en förskjutning av kunskap-

  221. -där man behöver lära sig mer
    kontinuerligt under hela livets gång.

  222. Vi behöver kunna ta hand om människor
    som kommer till ett samhälle-

  223. -där man förutsätter mycket kunskap.

  224. Om man får frågan "Har du bank-id?"-

  225. -och aldrig har hållit i en smart
    telefon är tröskeln ganska hög.

  226. Och det behöver vi kunna ta hand om.

  227. Vi behöver se till att alla
    kan vara en del av samhället.

  228. Vuxenutbildning får en helt annan
    innebörd de närmsta 20-30 åren.

  229. I och med att förändringstakten ökar-

  230. -som i skolans
    kurs- och läroplan just nu-

  231. -där vi inför programmering
    och digital samhällskunskap-

  232. -står det i skollagen att skolan
    ska vila på beprövad erfarenhet.

  233. Men när vi hittar på helt nya grejer-

  234. -hur kan vi ha
    beprövad erfarenhet då?

  235. Vi kommer bryta mot skollagen direkt.
    Det är lite knepigt.

  236. En lösning är att fundera över
    hur vi jobbar med förändringsarbete.

  237. Hur systematiserar vi det nya?
    Hur delar vi kunskap?

  238. Hur lär vi
    av egna och andras misstag?

  239. Vi behöver förstå samhället och
    lära oss digital samhällskunskap.

  240. För den som är intresserad
    finns det en Facebookgrupp-

  241. -som heter Digital samhällskunskap.

  242. Vi är drygt 4 000 medlemmar
    som delar kunskap och erfarenheter.

  243. Jag har en podd på samma tema
    som heter Digitalsamtal.

  244. Programmering har vi hört en del om
    från Curly Bracket-gänget.

  245. I England introducerade man
    Micro Bit som plattform förra året.

  246. Alla årskurs 5-elever
    fick varsin liten plattform.

  247. Jag vet flera skolhuvudmän i Sverige
    som rullar ut liknande plattformar-

  248. -för att möta
    utmaningarna för hösten 2018.

  249. Femte och sista området...

  250. Vad kan vi kan se från England,
    Finland och USA:s makerrörelse-

  251. -är att ett sätt
    att förstå ett digitalt samhälle-

  252. -är att jobba med
    digitala verktyg och material.

  253. Att lära sig att skapa med det.
    - Vi kan dra i gång filmen.

  254. Här ser vi en tjej som sätter på sig
    ett VR-headset, en HTC Vive-

  255. -och använder sig av en mjukvara
    för att rita i tre dimensioner.

  256. I höstas lät jag
    en bildlärare från Partille-

  257. -Max, 61 år, pröva det här.

  258. Han blev hänförd
    i den virtuella världen.

  259. Han säger: "Efter att ha prövat
    detta kan jag inte undervisa..."

  260. "...utan den här teknologin
    i klassrummet."

  261. Varpå han prompt
    gick och köpte den...

  262. ...för femton papp eller nåt sånt.
    Det är inte superdyrt i dag.

  263. Det erbjuder nya möjligheter
    att skapa med IT som material.

  264. Jag har självt använt
    Vivens Google Earth-

  265. -för att visa barn med autism
    hur de rör sig i nya miljöer.

  266. De kan promenera på en gata i London
    innan de besöker den.

  267. Helkul.

  268. Det finns platser
    för den här typen av tankegods också-

  269. -att skapa med IT som material.
    Instructables är en favorit.

  270. Det finns ett projekt som heter
    makerskola, på makerskola.se-

  271. -där vi samlar kunskap
    i att skapa med IT som material.

  272. Så vad behöver vi för att möta en
    robotiserad och digitaliserad värld-

  273. -och hur gör vi
    för att skapa en likvärdig skola?

  274. Jag tror
    att vi behöver fokusera mer på-

  275. -att förhålla oss praktiskt
    till livslångt lärande.

  276. Vi behöver bli bättre
    på förändringsarbete.

  277. Vi behöver förstå
    ett digitaliserat samhälle.

  278. Vi behöver ta tag i
    hur vi jobbar med programmering-

  279. -och vi behöver
    utsätta oss för IT som material.

  280. Med det tackar jag för mig.

  281. Översättning: Markus Svensson
    www.btistudios.com

Hjälp

Stäng

Skapa klipp

Klippets starttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.

Klippets sluttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.Sluttiden behöver vara efter starttiden.

Bädda in ditt klipp:

Bädda in programmet

Du som arbetar som lärare får bädda in program från UR om programmet ska användas för utbildning. Godkänn användarvillkoren för att fortsätta din inbäddning.

tillbaka

Bädda in programmet

tillbaka

Robotar och digitaliseringen av samhälle och skola

Produktionsår:
Längd:
Tillgängligt till:

Carl Heath, forskare och designer på RISE Interactive, berättar om robotar, programmering och vad teknikutvecklingen innebär för samhället och om hur digitaliseringen kan bidra till en mer likvärdig skola. Heath ger en historisk bakgrund och ger exempel på ny teknik och nya verktyg som visar att framtiden redan är här. Fantastiska robotar och innovationer kan redan nu användas i klassrummen, bara man känner till att de finns. Inspelat 23 maj 2017 på Münchenbryggeriet i Stockholm. Arrangör: Datorn i utbildningen.

Ämnen:
Pedagogiska frågor > IT, medier och digital kompetens
Ämnesord:
Datorstödd undervisning, Pedagogik, Pedagogisk metodik, Skolutveckling, Teknik och samhälle, Undervisning, Undervisningsmateriel
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning

Alla program i UR Samtiden - Framtidens lärande 2017

Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Framtidens lärande 2017

Samarbete och kunskapsdelning för bättre resultat

George Berwick har utvecklat London Challenge, ett program där samarbete och kunskapsdelning mellan skolor kraftigt förbättrat resultaten för skolorna i London. Här berättar han hur man kan arbeta med kollegialt lärande och om hur skolor med sämre resultat kan samarbeta med skolor med bättre resultat och tillsammans nå en förbättring för alla inblandade. Inspelat 23 maj 2017 på Münchenbryggeriet i Stockholm. Arrangör: Datorn i utbildningen.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Framtidens lärande 2017

Likvärdighet och digitalisering i skolan

Nya digitala arbetssätt bidrar till att skolan kan bli mer likvärdig, men nivån på skolors digitalisering skiljer sig väldigt mycket åt. Ett panelsamtal om hur vi ska göra för att ge alla elever och lärare en god grund och likartade förutsättningar. Medverkande: Åsa Fahlen, ordförande Lärarnas riksförbund, Robert Fahlgren, vice ordförande Lärarförbundet, Matz Nilsson, ordförande Sveriges skolledarförbund, och Camilla Waltersson Grönvall (M), Riksdagens utbildningsutskott. Moderator: Stig Roland Rask. Inspelat 23 maj 2017 på Münchenbryggeriet i Stockholm. Arrangör: Datorn i utbildningen.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Framtidens lärande 2017

Digital innovation i samhälle och skola

Jan Gulliksen, professor i människa-datorinteraktion vid KTH, har länge arbetat med frågor kring digital innovation som kraft och verktyg i samhällsutvecklingen. Här berättar han om digitaliseringskommissionen, om digitaliseringens möjligheter i samhället och i skolan och tar upp saker som flipped classroom och Mooc (Massive open online courses). Inspelat 23 maj 2017 på Münchenbryggeriet i Stockholm. Arrangör: Datorn i utbildningen.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Framtidens lärande 2017

Robotar och digitaliseringen av samhälle och skola

Carl Heath, forskare och designer på RISE Interactive, berättar om robotar, programmering och vad teknikutvecklingen innebär för samhället och om hur digitaliseringen kan bidra till en mer likvärdig skola. Heath ger en historisk bakgrund och ger exempel på ny teknik och nya verktyg som visar att framtiden redan är här. Fantastiska robotar och innovationer kan redan nu användas i klassrummen, bara man känner till att de finns. Inspelat 23 maj 2017 på Münchenbryggeriet i Stockholm. Arrangör: Datorn i utbildningen.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning

Mer lärarfortbildning & pedagogiska frågor

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Titta UR Samtiden - Inspirerande matematik

Kul och kreativa NO- och matematikexperiment

Ett pärlband av konkreta experiment för NO- och matteklassrummet. Hans Persson, lärarfortbildare, visar i en kunskapsshow, hur man kan ha det både kul och lärorikt i klassrummet. Inspelat i februari 2014. Arrangör: Umeå universitet.

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Lyssna Lärarrummet

Att undervisa i en spetsklass

Spetsklasser är ingen gräddfil för superbegåvningar, menar Rikard Holmqvist. Det handlar om allas rätt att få lära sig i sin egen takt. Han undervisar en spetsklass i matte och NO på Berzeliusskolan i Linköping.

Fråga oss