Titta

UR Samtiden - Att skapa genomtänkta friskvårdslösningar

UR Samtiden - Att skapa genomtänkta friskvårdslösningar

Om UR Samtiden - Att skapa genomtänkta friskvårdslösningar

Föreläsningar och samtal med olika perspektiv på arbetsgivarnas friskvårdssatsningar. Är friskvård lönsamt? Hur mycket kan arbetsgivarna lägga sig i medarbetarnas hälsa? Inspelat den 15 maj 2017 på Westmanska palatset, Stockholm. Arrangör: Metodicum.

Till första programmet

UR Samtiden - Att skapa genomtänkta friskvårdslösningar : Träningens betydelse för hälsan och hjärnanDela
  1. Det verkar gå att bromsa krympningen
    av en av hjärnans viktigaste delar-

  2. -om man är fysiskt aktiv.

  3. Jag fick frågan:
    "Hur långt kan det dras?"

  4. "Kan en 60-åring springa sig tillbaka
    till sin 25-åriga hippocampus?"

  5. Hej! Jag heter Anders Hansen
    och är läkare och psykiatriker.

  6. Jag intresserar mig för hur det
    kan vara så viktigt att röra på sig-

  7. -att det kanske är det viktigaste
    man kan göra för sin hjärna.

  8. Det kan låta konstigt.

  9. Hjärngympa borde vara korsord
    och sudoku, men det är inte så.

  10. Fysisk aktivitet är viktigare,
    och det har inte jag kokat ihop.

  11. Det har man sett de sista 10-15 åren
    inom hjärnforskning.

  12. Många av fynden gjordes
    med magnetkamera-

  13. -ett slags röntgenundersökning
    utan strålning.

  14. Med hjälp av magnetkamera
    kan man titta in i huvudet-

  15. -och se i realtid vad som händer när
    man tänker på och gör olika saker.

  16. Den forskningen har visat hur viktigt
    det är att röra på sig fysiskt.

  17. Alla känner nog till att man
    mår bättre av att röra på sig-

  18. -men de flesta vet inte att det
    påverkar alla tankemässiga förmågor.

  19. Det förbättrar kreativitet, minne,
    koncentration och stresstålighet-

  20. -och kanske påverkar det till och med
    ens intelligens lite grann.

  21. Jag skrev boken "Hjärnstark"
    om det här.

  22. Där går jag igenom hur hjärnan
    påverkas av fysisk aktivitet-

  23. -utifrån tankemässiga förmågor.

  24. Det tänkte jag göra i dag också,
    och jag börjar med koncentration.

  25. Det här känner ni nog igen er i.

  26. Man är på jobbet eller i skolan
    och ska koncentrera sig-

  27. -och tusen saker
    pockar på ens uppmärksamhet.

  28. Kollegorna, kursarna, printern eller
    den ständigt närvarande telefonen.

  29. Kan man träna upp sin koncentration
    genom att träna sin kondition?

  30. För att svara på det
    måste man kunna mäta koncentration.

  31. Kondition är lätt, men ska man bara
    fråga om hon känner sig koncentrerad?

  32. Det kan man göra, men man vill gärna
    sätta siffror på saker i forskning.

  33. Därför har man utvecklat ett test,
    och det ser ut så här.

  34. Det kallas flankertestet, och man
    ska ange vart pilen i mitten pekar.

  35. Åt höger eller vänster -
    svårare är det inte.

  36. A och B är lätta - alla är åt samma
    håll - och C och D är lite svårare.

  37. Man kan undra vad det har
    med koncentration att göra.

  38. Det här testet är en ganska
    komplex funktion för hjärnan.

  39. Den måste välja ut pilen i mitten
    och blockera ut pilarna runtom.

  40. Det är samma sak som här.

  41. Man väljer ut en sak
    och blockerar ut allt runtom.

  42. Flankertestet mäter
    selektiv uppmärksamhet-

  43. -som sammanfaller väl
    med koncentration.

  44. De som är bra på testet
    har bra koncentrationsförmåga.

  45. Testet görs under tidspress -
    man ser dem i en eller två sekunder.

  46. I USA letade man efter en koppling
    mellan kondition och koncentration.

  47. Ett hundratal individer fick
    göra kondistest och flankertestet.

  48. Personer som hade bra kondition
    hade över lag bättre koncentration.

  49. Det fanns en koppling. Man undersökte
    också hjärnan med magnetkamera.

  50. De med bra kondis
    hade både bra koncentrationsförmåga-

  51. -och ökad aktivitet i hjärnan.

  52. Främst i pannloben och nackloben,
    som är viktiga för koncentrationen.

  53. De med bra kondis
    hade bra koncentrationsförmåga-

  54. -men också skillnader i hjärnan
    som skulle kunna förklara det.

  55. Man kan tänka att de tränade upp sin
    koncentration med konditionsträning.

  56. Så kan det vara, men man ska vara
    djävulens advokat i sådana här fall.

  57. Det kan vara så att människor
    med bra koncentrationsförmåga-

  58. -gillar att röra på sig.

  59. För att svara på vad som var hönan
    och ägget samlade de in en ny grupp.

  60. Drygt hundra personer
    lottades i två grupper.

  61. En grupp promenerade snabbt tre
    gånger i veckan, 45 minuter per gång.

  62. "Snabbt" betyder att de gick fort
    - inte sprang.

  63. De blev inte mer andfådda
    än att de kunde säga hela meningar.

  64. En annan grupp hade
    tre gånger i veckan stretchövningar-

  65. -med skillnaden
    att de inte fick upp pulsen.

  66. Det pågick i sex månader. En grupp
    promenerade och en stretchade.

  67. Man mätte med flankertestet
    före sexmånadersperioden och efter.

  68. Gruppen som hade promenerat hade
    förbättrat sin koncentrationsförmåga-

  69. -medan den var oförändrad
    hos gruppen med stretchövningar.

  70. Man undersökte också hjärnan
    före och efter perioden.

  71. De som hade promenerat fick bättre
    koncentration och ökad aktivitet-

  72. -i de här områdena
    i hjärnans pannlob och nacklob.

  73. Studien publicerades
    för drygt tio år sen.

  74. Forskarna konstaterade att något
    händer i hjärnan när vi rör på oss.

  75. Något som påverkar en mental förmåga,
    i det här fallet koncentration-

  76. -men som vi också kan mäta.

  77. Det blev startskottet för forskningen
    kring fysisk aktivitet och hjärnan.

  78. Gäller det här även barn?
    Det verkar det göra.

  79. 20 minuters rörelse vid ett tillfälle
    ökade 9-åringars läsförståelse.

  80. Man lät 9-åringar vara fysiskt aktiva
    och få upp pulsen i 20 minuter.

  81. De gjorde ett läsförståelsetest och
    jämfördes med 9-åringar som vilat.

  82. De som har rört på sig
    presterar bättre.

  83. 12 minuter förbättrar läsförståelse
    och uppmärksamhet-

  84. -hos mellanstadiebarn.

  85. Slutligen ökar 4 minuters rörelse
    10-åringars förmåga-

  86. -att bortse från distraktioner.

  87. Det klassiska argumentet är: "De har
    sprungit av sig överskottsenergi."

  88. Men så enkelt är det inte.

  89. Hjärnan fungerar bättre i
    och framför allt efter rörelse.

  90. Det gäller både vuxna och barn.

  91. Det står ett namn efter varje punkt,
    och ett årtal.

  92. Det är forskaren
    och när studien publicerades.

  93. Det har gjorts de senaste tio åren-

  94. -och det återspeglar
    att det är ganska ny kunskap.

  95. Man kan tycka att sådana här tester
    inte säger så mycket.

  96. Säger de något i praktiken
    om hur barn fungerar i skolan?

  97. Blir barn bättre i plugget
    av mer skolidrott?

  98. Det undersökte man
    i Bunkeflo i Skåne.

  99. En lågstadieklass
    fick ha skolidrott varje dag.

  100. Normalt har de skolidrott
    två dagar i veckan.

  101. I övrigt hade de samma undervisning.

  102. Barnen blev bättre på skolgympa,
    vilket säger sig självt-

  103. -men också i matte och svenska, trots
    att de inte hade extra undervisning.

  104. Fler bland de barnen gick ut nian
    med godkända slutbetyg.

  105. Ett liknande mönster
    såg man i Nebraska med 12 000 barn.

  106. De som hade bra kondis
    var bättre på matte i genomsnitt.

  107. 250 barn i en annan undersökning...

  108. De som var i bra form var bättre
    på matte och läsförståelse.

  109. "Bra form" var en kombination
    av styrka och kondition.

  110. Högt BMI var kopplat till
    sämre resultat i teoretiska ämnen.

  111. Fördomen om överviktiga läshuvuden-

  112. -och sportfånar som är dåliga
    i teoriämnen stämmer inte.

  113. Det är tvärtom.

  114. Min slutsats är att skolgymnastik
    inte handlar om att bli bra på sport.

  115. Det handlar om matte och svenska.

  116. Det handlar om bättre förutsättningar
    för att bli bra på matte och svenska.

  117. Nästa område är minnet.

  118. Jag vill inte förstöra er dag,
    men här är den dystra sanningen.

  119. Minnet minskar med åren -
    det krymper rent fysiskt.

  120. De röda korvarna är hippocampus -
    hjärnans minnescentrum.

  121. Man har två - en i varje hjärnhalva.

  122. Den har fler funktioner,
    men den är oerhört viktig för minnet.

  123. Den är som störst
    när man är 25-30 år.

  124. Sen krymper den resten av livet,
    uppåt 1 % per år.

  125. Det bidrar till att minnet blir sämre
    för nästan alla människor.

  126. Den här utvecklingen
    har man trott är oåterkallelig.

  127. Man har vetat att mycket alkohol
    och narkotika snabbar på krympningen.

  128. Att påskynda krympningen går, men
    att bromsa den har ansetts omöjligt.

  129. Sen började kaliforniska forskare tro
    att det gick med konditionsträning.

  130. Varför konditionsträning och inte
    sudoku, korsord eller omega-3?

  131. De hade sett att när laboratoriemöss
    får ett hjul att springa i-

  132. -bildar de mycket nya hjärnceller
    i hippocampus.

  133. Hippocampus växer.

  134. Det var möss. Kan man utgå från
    att samma sak gäller människor?

  135. Nej, man måste testa -
    och det har gjorts.

  136. Man gjorde ungefär
    som med koncentrationen.

  137. Drygt hundra individer
    var i två grupper.

  138. En promenerade snabbt tre gånger
    i veckan gånger 40 minuter.

  139. En hade stretchövningar tre gånger
    i veckan gånger 40 minuter.

  140. Det pågick i ett år.

  141. Man mätte hippocampus
    före och efter det här året.

  142. Man mäter hippocampus
    med hjälp av magnetkamera.

  143. Vad hade hänt?

  144. För gruppen som stretchade
    krympte hippocampus med 1,4 %.

  145. Det var förväntat.
    Den krymper ungefär 1 % per år.

  146. I gruppen som hade promenerat
    såg man däremot något oväntat.

  147. Hippocampus hade inte krympt,
    utan växt med 2 %.

  148. I stället för ett år äldre
    var den storleksmässigt två år yngre.

  149. Här ser man hippocampus
    - de gula prickarna.

  150. Den röda linjen är de som har
    stretchat, där hippocampus krympt-

  151. -och den blåa är de som har
    promenerat, där hippocampus vuxit.

  152. Det har hänt i båda hjärnhalvorna
    - man har en hippocampus i varje.

  153. Man kan tänka:
    "Det spelar inte mig någon roll."

  154. "Det påverkar inte i praktiken.
    Det är bara något för forskare."

  155. Men så är det inte.

  156. Gruppen som hade promenerat
    fick inte bara en större hippocampus.

  157. De hade också förbättrat minnet.

  158. Man testade minnet, både
    före tolvmånadersperioden och efter.

  159. De som promenerade
    hade förstärkt sitt minne-

  160. -medan det var oförändrat
    för stretchgruppen.

  161. Framför allt förbättrades
    spatiellt minne.

  162. Förmågan att komma ihåg platser
    och att hitta.

  163. Det man kan konstatera är att
    det verkar gå att bromsa krympningen-

  164. -av en av hjärnans viktigaste delar
    om man är fysiskt aktiv.

  165. Jag fick frågan:
    "Hur långt kan det dras?"

  166. "Kan en 60-åring springa sig tillbaka
    till sin 25-åriga hippocampus?"

  167. Det är en bra fråga. Man vet inte.

  168. Det här har inte undersökts
    på längre sikt än ett år.

  169. Man vet inte om det klingar av
    efter en tid.

  170. Jag tror att det måste klinga av -
    allt annat vore biologiskt orimligt.

  171. Men om det sker efter 1, 2, 5 eller
    10 år går inte att svara på i dag.

  172. Fascinerande nog har barn
    med bra kondis större hippocampus.

  173. Det är fascinerande. Kan även barn
    träna upp sin hippocampusstorlek?

  174. Det vet man inte.
    Det har inte undersökts.

  175. Einsteins cykeltur.

  176. Området som fick mig intresserad av
    effekterna på hjärnan är kreativitet.

  177. Jag märkte när jag spelade fotboll
    att när jag kom hem-

  178. -så kom jag på saker jag hade grunnat
    på - problem på jobbet eller så.

  179. Jag kom på en lösning
    efter fotbollen-

  180. -och trodde att det var
    för att man blir pigg.

  181. Det upprepades, och jag undrade
    om man blir mer kreativ.

  182. Historien har många exempel.
    Det bästa är nog att Einstein kom på-

  183. -den avgörande pusselbiten i
    relativitetsteorin under en cykeltur.

  184. Det finns exempel om Charles Darwin,
    Beethoven och Steve Jobs.

  185. De sa att fysisk aktivitet
    gjorde dem mer kreativa.

  186. Anekdoterna är färgstarka,
    men är de vetenskapliga bevis-

  187. -på att man blir mer kreativ?
    Tyvärr inte.

  188. För att svara på om man blir det
    måste man kunna mäta kreativitet.

  189. Hur gör man det?

  190. Det finns ett antal tester. Det
    klassiska mäter divergent tänkande.

  191. Det är brainstorming.

  192. Förmågan att komma på många förslag
    för ett problem.

  193. Det vanligaste testet
    bygger på att man får ett ord-

  194. -och ska komma på så många sätt
    som möjligt att använda ordet på.

  195. De ska skilja sig från varandra och
    vara sådant som andra inte kommit på.

  196. Det får inte vara helt orealistiskt.

  197. Om jag får ordet "mursten"-

  198. -ska jag snabbt komma på sätt
    att använda en mursten på.

  199. Att säga "Jag kan bygga ett litet,
    ett mellanstort och ett stort hus"-

  200. -är inte så kreativt -
    de skiljer sig inte från varandra.

  201. Om jag säger att jag kan bygga en
    rymdraket är det helt orealistiskt.

  202. Om jag säger att jag kan bygga ett
    hus, hålla ordning på en bunt papper-

  203. -ställa upp en dörr och så vidare
    så är det lite mer kreativt.

  204. Den här typen av tester kan tyckas
    vara konstlade, vilket de är-

  205. -men de har visat sig
    spegla kreativitet väl.

  206. Kreativa personer är bra på testet,
    och man har bara fem minuter på sig.

  207. På Stanforduniversitetet
    fick studenter promenera före testet.

  208. En grupp studenter fick gå runt
    i 30 minuter och sen göra testet.

  209. Man jämförde med en grupp studenter
    som hade vilat i 30 minuter.

  210. De som promenerade
    hade nästan 60 % bättre resultat.

  211. Man sa: "Det kanske beror på miljön."

  212. "De kanske fick inspiration
    av området."

  213. "De såg något i parkmiljön
    och den lilla sjön."

  214. Man ställde en grupp studenter
    i källaren på ett löpband.

  215. De fick gå
    och stirra in i en grå vägg.

  216. De var också bättre på testet.
    Nästan lika bra som dem som gick ute.

  217. För att vara säkra
    släpade man runt en grupp i rullstol.

  218. De såg samma saker som dem som gick
    men var inte bättre på testet.

  219. Det är något i att man rör på sig
    som gör att man blir mer kreativ.

  220. Främst blir man bättre
    på brainstorming.

  221. Att komma med många förslag
    på ett problem.

  222. Det här sitter tyvärr inte i
    så länge.

  223. Man får en boost på någon timme - sen
    är man tillbaka på ursprungsnivån.

  224. Har man kört fast kan det vara en idé
    att gå ut och promenera en stund.

  225. Tänk sen på problemet,
    så ökar chansen att komma på något.

  226. Att man mår bättre av att röra på sig
    vet nästan alla.

  227. Vad beror det på? Ett antal ämnen
    reglerar vårt känsloliv.

  228. Det här är tre
    som är väldigt viktiga.

  229. Ni har säkert hört om dem:
    serotonin, noradrenalin och dopamin.

  230. De har olika funktioner. Serotonin
    hör ihop med lugn och inre styrka.

  231. Noradrenalin är mer vakenhet,
    och dopamin är lustkänslor.

  232. Att lyssna på musik, umgås
    eller äta god mat.

  233. Läkemedel mot depression
    påverkar de här ämnena.

  234. De vanligaste antidepressiva
    påverkar framför allt serotonin.

  235. Vissa påverkar också noradrenalin
    och dopamin.

  236. Läkemedlen höjer nivåerna
    av de här tre ämnena i hjärnan.

  237. Om man är fysiskt aktiv
    ökar man nivåerna av alla tre.

  238. De tros vara som högst 15-60 minuter
    efter avslutad aktivitet.

  239. Det är när man har sprungit klart
    som nivåerna är som högst.

  240. Det bidrar till känslan av lugn och
    att man mår bra när man rört på sig.

  241. Man ökar nivåerna med mediciner mot
    depression och med fysisk aktivitet.

  242. Kan man då behandla depressioner
    med fysisk aktivitet?

  243. Det kan man.

  244. Det har visat sig vara lika effektivt
    mot depression som mediciner-

  245. -vid mild och medelsvår depression.

  246. Men för att få så kraftig effekt
    räcker det inte att promenera.

  247. Man måste springa tre gånger
    i veckan, 45 minuter per gång.

  248. Det tar fem, sex veckor
    att få full effekt.

  249. Men när man väl får det är den
    fullt i linje med medicinering.

  250. Många tänker: "Är man deprimerad
    orkar man ju knappt gå ur sängen."

  251. Det är en bra invändning, men jag
    har många patienter med depression.

  252. De frågar ofta: "Vad har medicinskt
    bevisad effekt förutom tabletter?"

  253. Jag säger: "Psykoterapi, främst KBT."
    Det vet alla om.

  254. Och så säger jag konditionsträning.
    Det vet väldigt få.

  255. Den enda anledningen jag kan komma på
    är pengar.

  256. Det har funnits mindre pengar i att
    föra ut det budskapet än i mediciner.

  257. Antidepressiva är bra och
    livsavgörande för många människor.

  258. Jag klankar inte ner på det,
    men vissa vill inte ta tabletter.

  259. De kan ha haft biverkningar
    eller vill inte ta medicin.

  260. Då är det viktigt att veta att fysisk
    aktivitet är ett antidepressivum.

  261. Det är inte medicin eller träning -
    ofta är kombinationen bäst.

  262. Man ska inte på eget bevåg
    byta antidepressiva mot löpturer-

  263. -utan att fråga sin doktor.

  264. Pratar man om psykisk ohälsa
    kommer man inte ifrån stress.

  265. Det är ett samhällsproblem och
    en vanlig orsak till sjukskrivning.

  266. Men vad är stress egentligen?

  267. Det viktigaste systemet för det
    är HPA-axeln.

  268. H är hypotalamus, p är pituitary
    gland - hypofysen på svenska-

  269. -och a:et står för adrenal glands
    - binjurarna ovanpå njurarna.

  270. Binjurarna
    producerar hormonet kortisol.

  271. Kortisol är kroppens
    viktigaste stresshormon.

  272. Det här har nog utvecklats
    under miljoner år av evolution-

  273. -för att vi ska kunna möta akuta hot.

  274. Vi tänker oss att våra förfäder
    på savannen såg ett lejon.

  275. Hypotalamus noterar faran-

  276. -och ber hypofysen att be binjurarna
    att släppa ut kortisol.

  277. Från att man ser lejonet
    går det på någon sekund.

  278. Kortisol får bland annat hjärtat
    att slå snabbare och hårdare.

  279. När man blir stressad går pulsen upp,
    men varför gör den det?

  280. I den akuta situationen med lejonet
    måste vi göra något åt det.

  281. Vi måste gå till attack eller springa
    - fight or flight.

  282. För att kunna prestera maximalt
    måste musklerna ha mer blod.

  283. Hjärtat slår snabbare och hårdare för
    att kroppen förbereder sig på strid.

  284. I det historiska exemplet var farorna
    antagligen ofta ganska övergående.

  285. Man måste göra något åt lejonet nu.
    Om två veckor är det för sent.

  286. I vår tid behöver vi inte
    vara oroliga för lejon-

  287. -men samma system är aktivt-

  288. -när vi stressar inför deadlines,
    dagishämtningar eller räntehöjningar.

  289. Då kan man ha förhöjda kortisolnivåer
    under för lång tid.

  290. De är inte så höga som när lejonet
    kommer, men de höjs under lång tid.

  291. Med lång tid
    menar jag månader och år.

  292. Att ha förhöjda nivåer
    under månader och år-

  293. -tycks för vissa människor
    - inte alla - vara skadligt.

  294. De tycks ha en ökad sårbarhet.

  295. Det vanligaste skälet till depression
    och utmattningssyndrom är stress.

  296. Sen ska det betonas att vi
    behöver stress för att fungera.

  297. Kortvarig stress är nyttigt-

  298. -men långvarig stress
    tycks för vissa kunna vara skadlig.

  299. Kan man bryta det här?
    Ett sätt är att vara fysiskt aktiv.

  300. Om jag springer
    ökar mina kortisolnivåer.

  301. Fysisk aktivitet
    är en form av stress för kroppen-

  302. -men efteråt sjunker kortisolet till
    lägre nivåer än innan man började.

  303. Ju mer man fortsätter med löpningen,
    cyklingen eller simningen-

  304. -desto mindre stiger kortisolet
    under löpturen-

  305. -och desto mer sjunker det
    efter löpturen.

  306. Det mest intressanta är att
    när man stressas av andra orsaker-

  307. -reagerar man inte med samma
    kortisolökning om man är vältränad.

  308. Om man har bra kondition.

  309. Man kan säga
    att regelbunden fysisk aktivitet-

  310. -lär kroppen att inte
    reagera så starkt på stress.

  311. Det här låter som en floskel -
    "Run the day or the day runs you"-

  312. -men det ligger faktiskt lite i det.

  313. Det har man sett även hos barn.

  314. I Finland lät man 250 barn
    göra stresstester.

  315. De räknade under tidspress
    och höll presentationer.

  316. Man mätte kortisol
    och såg om de blev stressade.

  317. Vissa blev väldigt stressade -
    högt kortisolpåslag.

  318. Andra barn blev inte lika stressade
    - lägre påslag.

  319. När barnen fick stegräknare såg man
    att de som tog många steg per dag-

  320. -inte fick samma kortisolökning -
    de tålde stresstesterna bättre.

  321. En grupp barn reagerade knappt alls
    - de verkade nästan vara immuna.

  322. Det var barnen
    som tog flest steg per dag.

  323. Det är tänkvärt
    ur skolidrottsperspektiv.

  324. Jag sa att man kanske
    kunde bli lite smartare.

  325. Vad kan det finnas för grund för det?

  326. Man har försökt se sen 60-talet
    om träning kan påverka intelligensen.

  327. Det har varit svårt. Man vet inte om
    dem man studerar är representativa.

  328. Men så blev uppgifter från Sverige
    avgörande för att ge en indikation.

  329. Fram till för tio år sen var det
    obligatoriskt i Sverige att mönstra-

  330. -för 18-åriga män.
    Vissa här gjorde säkert det.

  331. Man åkte till ett mönstringscentrum
    och gjorde tester.

  332. Jag var i Solna
    och testade kondition, styrka och IQ.

  333. När man slog ihop uppgifter
    från 1,2 miljoner svenska 18-åringar-

  334. -nästan 30 årskullar -
    såg man det här mönstret.

  335. De som hade bra kondis hade högre IQ.

  336. Konditionen är på den ledden.
    1 är sämst och 9 bäst.

  337. Ju bättre kondis, desto högre IQ.

  338. Styrka var inte kopplat till IQ.

  339. De som var starka
    hade varken högre eller lägre IQ.

  340. IQ-testet bestod av deltester:

  341. Logik, ordförståelse
    och att se figurer i tre dimensioner.

  342. Bra kondis var kopplat till
    bättre resultat på alla deltester.

  343. Man ser sällan så snygga samband
    i forskning.

  344. Det beror på att det är 1,2 miljoner
    personer, så det är inget bifynd.

  345. Man kan tänka:
    "De blev smarta av att röra på sig."

  346. Men ska man vara djävulens advokat
    ska man tänka:

  347. "Smarta 18-åringar
    kanske gillar att röra på sig."

  348. För att se
    vad som var hönan och ägget-

  349. -bestämde man sig
    för att rota fram enäggstvillingar.

  350. Det fanns drygt 1 300 par
    med enäggstvillingar.

  351. De har nästan identiska gener och
    växer nästan alltid upp tillsammans.

  352. När de gör IQ-tester
    så ligger de väldigt nära varandra.

  353. Nästan som när en person gör IQ-test
    flera gånger.

  354. Det skiljer sig beroende på dagsform.

  355. Det fanns en grupp enäggstvillingar
    där en hade bra kondis och en dålig.

  356. De borde ha haft
    i princip identisk IQ.

  357. Det hade de inte.
    Även där såg man det här mönstret.

  358. Tvillingbrorsan med bra kondis
    hade högre IQ.

  359. Det är nog så nära man kommer att
    bevisa att träning gör oss smartare.

  360. Sen måste man vara realistisk.
    Alla kan inte bli Einstein-

  361. -men jag tror att man föds
    med en IQ-potential.

  362. Den pressar man ner sig själv från
    om man är för stillasittande.

  363. Man skulle kunna bättre.

  364. Naturligtvis är det mycket annat
    som påverkar ens IQ.

  365. Det är utbildning, stimulans, miljö
    och annat-

  366. -men konditionen påverkar också.

  367. Vad händer då i huvudet
    när man rör på sig?

  368. Om ni skulle gå runt här inne skulle
    ert hjärta slå snabbare och hårdare.

  369. När ni rör på er
    behöver musklerna mer blod-

  370. -men även hjärnan får mer blod
    när man rör på sig.

  371. Den får ungefär 20 % mer blod
    jämfört med i vila.

  372. Mer blod innebär mer syre och näring,
    och då fungerar den bättre.

  373. Minne, kreativitet, koncentration
    och annat blir kortsiktigt bättre.

  374. På lång sikt händer det
    väldigt mycket mer i hjärnan.

  375. Något forskningen fokuserat på
    de senaste åren är den här klumpen.

  376. Det är ett protein som kallas BDNF.

  377. Det har så positiva egenskaper
    att det kallas ett mirakelmedel.

  378. Upptäckten gav ett Nobelpris.

  379. Det står för
    brain-derived neurotrophic factor.

  380. Hjärnan gör det här proteinet,
    som skyddar hjärncellerna.

  381. Vid hjärnskador pumpas det ut,
    sannolikt för att begränsa skadorna.

  382. BDNF underlättar också kommunikation
    mellan hjärnceller-

  383. -vilket främjar minne och inlärning.

  384. BDNF-nivåerna är låga hos människor
    med depression och tvångssyndrom-

  385. -och de har varit väldigt låga
    hos människor som har tagit sina liv.

  386. När man återhämtar sig
    från en depression så stiger BDNF.

  387. Man kan sammanfatta det
    med att man vill ha mer av det här.

  388. Hur får man det?
    Man kan tyvärr inte ta det i tablett.

  389. Det bryts sönder i magsäcken
    och förstörs av magsyran.

  390. Kan man ta det som en spruta?
    Inte det heller.

  391. Det släpps inte in i hjärnan.

  392. Det enda sättet att få det syntetiskt
    är att borra hål i skallbenet-

  393. -och spruta in det där.
    Det är det nog få som går med på.

  394. Försök har gjorts, men det är nog få
    som skulle gå med på det.

  395. Tricket för att få mer
    är fysisk aktivitet.

  396. Inget gör att man släpper ut
    och producerar så mycket BDNF-

  397. -som fysisk aktivitet.
    Inget som upptäckts.

  398. Det är främst intensiv aktivitet
    som får hjärnan att släppa ut BDNF.

  399. Den börjar också producera mer.

  400. BDNF-fabriken i hjärncellerna
    startar upp av fysisk aktivitet.

  401. Något fascinerande är att
    springer man lika långt och snabbt-

  402. -tycks man få mer och mer BDNF,
    trots att belastningen inte ökar.

  403. Om jag springer 5 km på 30 minuter
    och fortsätter med det-

  404. -tycks man få
    högre och högre BDNF-dos.

  405. Det tros bidra till att många av
    effekterna på hjärnan är successiva.

  406. Man får effekt på minne, kreativitet
    och koncentration av en promenad.

  407. Det hänger nog ihop med blodflödet,
    men de stora vinsterna fås på sikt.

  408. Det tror man åtminstone delvis
    hänger ihop med att BDNF ökar.

  409. En ännu mer intressant fråga
    är varför det är så här.

  410. Varför har vi en hjärna
    som är gjord för rörelse?

  411. Det kan verka märkligt
    ur vårt perspektiv-

  412. -men man fattar bättre
    om man ser på vår historia.

  413. Tänk er mänskligheten
    som 1 miljon år.

  414. Man kan argumentera för annat,
    men vi säger 1 miljon år.

  415. Då har vi levt så här
    tills för 10 000 år sen.

  416. Vi var jägare och samlare
    på savannen.

  417. Vi var inte bofasta
    och brukade inte jorden.

  418. För 10 000 år sen
    gick man över till jordbruk.

  419. För 200 år sen
    blev vi industrialiserade-

  420. -och sista 20-30 åren
    har vi blivit digitaliserade.

  421. Tidsrymderna är så långa att man inte
    får någon känsla för det.

  422. Man kan inte tänka sig
    en värld utan Internet.

  423. 200 år är ofattbart länge.

  424. 10 000 år
    är mer ett teoretiskt koncept.

  425. Man förstår bättre
    om man tänker sig det som ett dygn.

  426. Då har vi levt så här
    från midnatt fram till 23.40.

  427. Sen var vi jordbrukare
    från 23.40 till 23.59.40.

  428. Till slut blev det så här.

  429. Och vi industrialiserades först.

  430. Digitaliserade blev vi
    en sekund i tolv - 23.59.59.

  431. Kollar man på andra arter så ser man
    att evolutionen tar lång tid på sig.

  432. Det tar tio- eller hundratusentals år
    innan den gör stora förändringar.

  433. Samma sak gäller oss.

  434. Vi har inte förändrats på 10 000 år.

  435. Om vi kunde åka tillbaka 10 000 år
    skulle människorna vara som oss.

  436. De hade andra erfarenheter
    och ett annat språk-

  437. -men de hade samma hjärnor och
    samma mentala förutsättningar som vi.

  438. Vi har inte förändrats
    sen de här dagarna rent biologiskt.

  439. Det har format hjärnan under
    det mesta av mänsklighetens dygn.

  440. Vad har vi då gjort för förändringar
    från savannen till Facebooksamhället?

  441. De är förstås helt enorma, men en sak
    är att vi rör allt mindre på oss.

  442. Hur mycket mindre?

  443. Det är svårt att säga, men man
    kan göra en kvalificerad gissning-

  444. -genom att kolla
    på nutida jägare och samlare.

  445. Det finns några få grupper kvar,
    somt hadzafolket i Tanzania.

  446. Det är något tusental personer
    som lever som jägare och samlare.

  447. De går 11-12 km om dagen
    - ungefär 15 000-17 000 steg.

  448. Som jordbrukare kan man kolla på
    amish-sekten i Pennsylvania och Ohio.

  449. De har valt bort elektricitet.

  450. De lever utan Internet och telefon i
    ett traditionellt jordbrukssamhälle.

  451. De tar ungefär 18 000 steg per dag -
    12-13 km.

  452. Det kan jämföras med oss
    i västvärlden med 7 000 steg per dag.

  453. Vi har förmodligen gjort en
    enorm förändring i vår rörelsemängd.

  454. Vi har kanske halverat den
    eller minskat den ännu mer-

  455. -under en så kort tidsperiod
    att vi inte förändrats biologiskt.

  456. Det har gått på 10 000 år.

  457. Vi lever så här men är fortfarande
    kvar till vänster rent biologiskt.

  458. Hopslaget med att träning
    gör att man blir mer koncentrerad-

  459. -minns bättre och blir mer kreativ
    och kanske smartare-

  460. -förstår man att många skulle
    kunna fungera bättre tankemässigt-

  461. -om de rörde mer på sig.

  462. Hopslaget med att fysisk aktivitet
    minskar stress, oro och depressioner-

  463. -förstår man att en del av den
    psykiska ohälsan beror på det här.

  464. Inte all, men en del
    av den psykiska ohälsan vi ser-

  465. -och en del skulle kunna behandlas
    med det här.

  466. Det här gör många effekter på hjärnan
    mer förståeliga.

  467. Vi tänker att vi är kvar som jägare
    och samlare, vilket vi är biologiskt.

  468. Vi frågar oss varför man mår bättre
    av att springa.

  469. Våra förfäder sprang inte för att
    vara med i lopp eller slimma midjan.

  470. De sprang för att hitta mat och
    nya boplatser och komma ifrån faror.

  471. Sådant ökade
    deras överlevnadschanser.

  472. Hjärnan belönar en med dopamin
    när man ökar sina överlevnadschanser.

  473. Därför får vi mer dopamin
    när vi springer.

  474. Det är den mekanismen vi tappar in på
    2017 när vi är ute och kutar.

  475. Hjärnan tror
    att vi springer för livet.

  476. Att vi minns bättre tros hänga ihop-

  477. -med att när våra förfäder sprang
    så såg de nya saker vid jakt och så.

  478. De såg nya miljöer, och då finns det
    en poäng i en extra minnesväxel.

  479. "Nu kommer ny, viktig information."

  480. Sitter man ner så tolkas det
    som att inget nytt händer.

  481. Då slår minnet av lite.

  482. Det hände inget nytt när man satt
    under 99,9 % av vår utveckling.

  483. Hjärnan är inte utvecklad för att
    få information från läsplattor.

  484. Varför förstärks koncentrationen
    när man rör på sig?

  485. Det kan hänga ihop med jakten.

  486. När man sprang under jakt
    och från faror-

  487. -blev ökad koncentration
    en överlevnadsfördel.

  488. Den som koncentrerar sig mest
    lyckas sannolikt.

  489. I det här perspektivet förstår man
    de här effekterna på hjärnan bättre.

  490. Det är inte sunt förnuft år 2017
    att man mår bättre av att jogga.

  491. Kopplingen finns inte,
    men evolutionärt förstår man det.

  492. Vi är kvar i det här i och med att
    vi inte har förändrats på 10 000 år.

  493. Det här har jag funderat på.

  494. Om det är så bra att röra på sig -
    varför älskar vi det inte?

  495. Varför är det här
    det bästa som finns?

  496. Den som säger något annat
    ljuger innerst inne.

  497. Man kan nog förstå det evolutionärt.

  498. Vi har haft ett underskott
    på kalorier nästan hela tiden.

  499. Kalorier har varit svåra
    att få tag på.

  500. Det är därför kaloririk mat
    smakar så bra.

  501. Om våra förfäder sprang på frukter
    eller honung skulle de känna:

  502. "Ät upp vartenda bär
    och den sista skvätten honung."

  503. "I morgon
    finns det kanske ingen mat."

  504. Det passar i en värld där det är ont
    om kalorier, men inte på McDonald's.

  505. När vi för kalorisuget som byggts in
    i oss i en kalorifattig värld-

  506. -till dagens,
    med nästan gratis kalorier-

  507. -får vi de här problemen med övervikt
    och diabetes.

  508. Ens kaloribalans beror både
    på hur mycket man äter-

  509. -och hur mycket man gör av med
    i form av bl.a. rörelse.

  510. Det är nog därför vi har
    den här inneboende bromsen.

  511. "Stanna kvar i soffan."

  512. "Bränn inte dina dyrbara kalorier.
    Slösa inte bort din energi."

  513. Därför är vi lata, trots att vi vet
    hur viktigt det är att vara aktiv.

  514. Det förklarar det paradoxala
    i att det är viktigt att vara aktiv-

  515. -men att vi vill undvika det.

  516. Vi vill det av en bra anledning:
    att spara på våra kalorier.

  517. Hade jag varit er hade jag nog tänkt:

  518. "Det måste vara överdrifter.
    Annars hade man vetat om det här."

  519. Jag tror att vi alltid har vetat
    hur viktigt det här är.

  520. Det här är Hippokrates,
    läkekonstens fader.

  521. Han var grek
    och levde för 2 500 år sen.

  522. Han sa:
    "Walking is man's best medicine."

  523. Han kunde lagt till "woman's"
    - annars är det mitt i prick.

  524. Det visste han utan
    forskningsrapporter eller databaser.

  525. Det här har vi alltid vetat-

  526. -men jag tror att vi har glömt det
    lite de sista 100-150 åren.

  527. Anledningen är nog att vi har haft
    en sådan enorm medicinsk utveckling.

  528. Allt det vi i dag
    tar för givet inom medicinen-

  529. -vaccin, antibiotika, röntgen,
    datortomografi-

  530. -har uppfunnits de sista 150 åren.

  531. Den utvecklingen har gjort-

  532. -att den urgamla kunskapen
    har hamnat lite i skymundan.

  533. Det kan illustreras så här.

  534. Vad plockar ni bort,
    utan att tänka för mycket?

  535. Magnetkameran,
    da Vinci-roboten till höger-

  536. -den målsökande cancermolekylen
    eller ett par löpskor?

  537. Löpskorna. De får en
    att tänka på fitnessindustrin.

  538. Det är inget fel med den,
    men den ges inget medicinskt värde.

  539. Det tankefelet gör man gång på gång.
    "Det kan inte vara så enkelt."

  540. "Något så simpelt kan inte
    ha samma effekt som tekniker"-

  541. -"som utvecklats
    för mångmiljardbelopp."

  542. Men det kan det.
    Den här spöar alla andra.

  543. Många av upptäckterna de sista åren
    av hur träning påverkar hjärnan-

  544. -har gjorts med magnetkamera.

  545. Det är nästan ironiskt
    att en så avancerad medicinsk teknik-

  546. -hjälper oss att återupptäcka
    en av de minst avancerade.

  547. De här, eller vad ni nu har på er
    när ni rör på er.

  548. Jag kan få frågan: "Vad betyder
    fysisk aktivitet för dig?"

  549. Det är en återgång till livsstilen
    vi är utvecklade för.

  550. Hjärnan och kroppen
    belönar oss för den.

  551. Vi har en megahälsoboom
    i samhället i dag.

  552. Biljetterna till Maran och Vasaloppet
    tar slut på en förmiddag.

  553. Men samtidigt orkar stora grupper
    inte vara en del av det.

  554. "Det är inte jag."

  555. De vill inte se ännu en hälsotidning.

  556. Jag har verkligen förståelse,
    och jag vill säga till dem:

  557. "Skit i megahälsoindustrin,
    men gör något."

  558. "Var fysiskt aktiv på något sätt."

  559. Det handlar inte om att vara sportig,
    utan om något grundläggande:

  560. Att hjärnan ska fungera bra
    - och på köpet kroppen.

  561. Det tar en del till sig, som normalt
    kanske inte lyssnar på hälsoargument.

  562. Till slut:
    Finns det en optimal träningsdos?

  563. Om man vill göra max för sin hjärna -
    vad ska man göra då?

  564. Det är svårt att säga exakt.
    Man har inte jämfört olika metoder.

  565. Man har inte jämfört
    20, 30 och 40 minuters löpning-

  566. -men man kan dra några slutsatser.

  567. Det första är det viktigaste:
    Allt räknas.

  568. Vartenda steg räknas. Fem minuters
    promenad är bättre än inget.

  569. Det syresätter hjärnan.

  570. För maximal tankemässig effekt
    med fysisk aktivitet-

  571. -ska man springa tre gånger i veckan,
    45 minuter per gång.

  572. Man ska bli svettig och andfådd.

  573. Om man sen cyklar, simmar
    eller kampsportar spelar ingen roll.

  574. Det är intensiteten och tiden
    som räknas.

  575. Med intensitet menar jag
    hur mycket man får upp pulsen.

  576. 3 gånger 45 är väldigt mycket.

  577. Det är inte så många
    som når upp till det i samhället.

  578. Men allt upp till den här nivån tycks
    ge ytterligare effekt för hjärnan.

  579. Fem minuters promenad är bättre
    än inget. Tio är bättre än fem.

  580. Tio minuters löpning är bättre
    än tio minuters promenad o.s.v.

  581. Upp till den här nivån. Mer än så
    tycks inte ge så mycket mer effekt.

  582. Man får ju bättre kondis, men
    ur hjärnsynpunkt tycks det klinga av.

  583. Man ska inte tolka det här som
    att man gör 3 gånger 45 eller inget.

  584. Den första punkten är viktigast:
    Allt räknas.

  585. Gå är bra men springa är bättre.

  586. Slutligen tycks styrketräning inte
    vara lika positivt för hjärnan.

  587. Det har vissa effekter för hjärnan,
    och en del är förmodligen unika-

  588. -men sammantaget har konditions-
    träning mer omfattande effekter.

  589. En slutsats man kan dra är-

  590. -att om man gillar styrketräning
    ska man fortsätta-

  591. -men man kan lägga in
    konditionsträning då och då.

  592. Om inte annat ur ren hjärnsynpunkt.

  593. Det var vad jag tänkte säga.

  594. Tack.

  595. Textning: Per Lundgren
    www.btistudios.com

Hjälp

Stäng

Skapa klipp

Klippets starttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.

Klippets sluttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.Sluttiden behöver vara efter starttiden.

Bädda in ditt klipp:

Bädda in programmet

Du som arbetar som lärare får bädda in program från UR om programmet ska användas för utbildning. Godkänn användarvillkoren för att fortsätta din inbäddning.

tillbaka

Bädda in programmet

tillbaka

Träningens betydelse för hälsan och hjärnan

Produktionsår:
Längd:
Tillgängligt till:

Anders Hansen är läkare och psykiatriker och har kommit att intressera sig för varför det är så viktigt för hjärnan att man rör på sig fysiskt. Hjärngympa borde vara korsord och sudoku, men så är det inte. Fysisk aktivitet är mycket viktigare, berättar han. Samtidigt blir våra arbetsliv allt mer stillasittande. Vad vet forskningen idag om hälsoeffekter av träning? Hur stor roll spelar generna? Hur farligt är stillasittandet? Inspelat den 15 maj 2017 på Westmanska palatset, Stockholm. Arrangör: Metodicum.

Ämnen:
Idrott och hälsa > Hälsa och livsstil > Hälsa och friskvård, Idrott och hälsa > Hälsa och livsstil > Träning och dess effekter
Ämnesord:
Friskvård, Fysisk träning, Gymnastik, Hjärna, Idrott
Utbildningsnivå:
Högskola

Alla program i UR Samtiden - Att skapa genomtänkta friskvårdslösningar

Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Att skapa genomtänkta friskvårdslösningar

Träningens betydelse för hälsan och hjärnan

Anders Hansen är läkare och psykiatriker och har kommit att intressera sig för varför det är så viktigt för hjärnan att man rör på sig fysiskt. Hjärngympa borde vara korsord och sudoku, men så är det inte. Fysisk aktivitet är mycket viktigare, berättar han. Samtidigt blir våra arbetsliv allt mer stillasittande. Vad vet forskningen idag om hälsoeffekter av träning? Hur stor roll spelar generna? Hur farligt är stillasittandet? Inspelat den 15 maj 2017 på Westmanska palatset, Stockholm. Arrangör: Metodicum.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Att skapa genomtänkta friskvårdslösningar

Arbetsgivarens hälsofokus och individens integritet

Carl Cederström, författare och docent i företagsekonomi, talar om det han kallar wellness-ideologin. Finns det nackdelar med träning och friskvård? Om en trend blir så stark man inte får höra andra perspektiv måste man tänka till, menar han. Kan hälsosatsningar bli till krav som till och med orsakar stress hos medarbetare? Riskerar vi en "utsortering" i och med att arbetsgivare tenderar att anställa frisk personal som gärna tränar? Inspelat den 15 maj 2017 på Westmanska palatset, Stockholm. Arrangör: Metodicum.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Att skapa genomtänkta friskvårdslösningar

Att utvärdera friskvårdssatsningar personalekonomiskt

Thomas Aronsson, personalekonom, ställer frågan när det är lönsamt för arbetsgivaren att bedriva friskvårdsarbete. Han redogör för hur man kan räkna på kostnader och intäkter för olika typer av insatser, vilka faktorer som bör tas med i utvärderingen av lönsamheten och hur organisationers ekonomi kan påverkas av hälsoförändringar på arbetsplatsen. Inspelat den 15 maj 2017 på Westmanska palatset, Stockholm. Arrangör: Metodicum.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Att skapa genomtänkta friskvårdslösningar

Lönsamt hälsoarbete

En friskvårdsinsats som leder till att de som redan tränar mycket tränar mer ger endast marginella hälsoförbättringar och ekonomiska vinster. Hur ska man få så många som möjligt att delta? På Laholmshem får alla medarbetare arbeta med sin hälsa genom personlig coaching och kostintervention på betald arbetstid. Stefan Lundström, tidigare hälsorevisor/hälsoekonom och nu chef för 106 medarbetare på Laholmshem AB, berättar. Inspelat den 15 maj 2017 på Westmanska palatset, Stockholm. Arrangör: Metodicum.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Att skapa genomtänkta friskvårdslösningar

Hälsoprojekt inom hemtjänsten

Hemtjänstgruppen i Snöstorp lyckades tredubbla sitt frisktal på ett år. Personalen fick träna på arbetstid i ett år och under den tiden förändrades kulturen i arbetsgruppen, inte bara när det gäller träningsvanor. Enhetschefen Josefin Green och hälsoambassadörerna Heléne Persson och Kersti Lööv berättar. Inspelat den 15 maj 2017 på Westmanska palatset, Stockholm. Arrangör: Metodicum.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Att skapa genomtänkta friskvårdslösningar

Hälsa och friskvård i ett internationellt företag

Hur gör man med hälso- och friskvårdsfrågorna i en organisation där chefen kanske till och med sitter i ett annat land och inte kan vara på plats och se sina medarbetare dagligen? Nordea har löst det genom hälsoinspiratörer som har en viktig roll i det lokala hälsoarbetet. Mattias Melin, HR-specialist vid Health Care & Work Environment, Nordea, berättar om hur de arbetar med att informera, inspirera och främja rörelse och hälsa. Inspelat den 15 maj 2017 på Westmanska palatset, Stockholm. Arrangör: Metodicum.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Visa fler

Mer högskola & idrott och hälsa

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
TittaUR Samtiden - Näring för hälsa och prestation

I sockrets fotspår

Vetenskapsjournalisten Ann Fernholm har studerat vad läkare och missionärer såg när de reste ut bland världens ursprungsbefolkningar under 1900-talet. Hos flera av dessa grupper fanns inte exempelvis fetma eller diabetes. Inspelat den 3 maj 2014 på Naprapathögskolan i Stockholm. Arrangör: MF Hälsoutbildningar.

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
LyssnaBildningsbyrån - hälsa

Sömn

Allt fler sover allt mindre. Hur får man en god nattsömn? Vi följer med på sömnskola, och träffar även Helena som nästan inte sov alls på tio år.

Fråga oss