Titta

UR Samtiden - Jiddischseminariet 2017

UR Samtiden - Jiddischseminariet 2017

Om UR Samtiden - Jiddischseminariet 2017

En seminariedag med fokus på språket jiddisch och jiddischkultur. Inspelat den 12 augusti 2017. Arrangör: Sveriges jiddischförbund.

Till första programmet

UR Samtiden - Jiddischseminariet 2017: Poesi i getton och lägerDela
  1. Och de kände en nödvändighet-

  2. -att i poetisk form skriva
    sin överlevnadshistoria i gettot.

  3. God morgon. God sabbat.

  4. Jag ska hålla ett föredrag för er om ett
    viktigt tema som är relativt obekant.

  5. Och tyvärr relativt outforskat.

  6. Det är temat om poetiska texter
    som man skrev i getton och läger.

  7. Som judar skrev i getton och läger.

  8. Och de skrev under hela kriget
    på olika språk.

  9. Jag kommer att presentera de viktiga
    karaktärsdragen hos de här skrifterna.

  10. Och jag kommer också i slutet
    av föreläsningen läsa några exempel.

  11. Så att ni får höra originalstämmorna
    från de här människorna som beslutade-

  12. -att ta pennan i sin hand.

  13. Jag börjar föreläsningen med att
    spela upp en liten del av en intervju-

  14. -som jag gjorde med en överlevare
    från Łódź getto-

  15. -som har en inverkan på det här temat.

  16. Ni kan här se Abba Goldberg i Tel Aviv-

  17. -för ungefär tio år sen.

  18. Judarna säger redan profetiskt
    att man öppnar gettot till pingst

  19. och under tiden kommer min andra dag

  20. Kära getto,
    du är så underbar, du är så kär

  21. du är så vacker och nerskiten

  22. Den som har en stark hand
    och som på den bär ett märke

  23. Han får det bästa och finaste
    Till och med...

  24. Oj...

  25. -Nej, så var det inte...
    -Kan du sången om Rumkowski Chaim?

  26. Den har jag ju redan sjungit.

  27. När jag såg Rumkowski Chaim
    fördes han direkt in till Auschwitz.

  28. Jag var inte i Auschwitz,
    men jag har hört-

  29. -att de skickade honom
    direkt in i ugnen.

  30. Ja, jag förstår.

  31. Kanske har ni förstått litegrann av
    Goldberg, en överlevare från Łódź getto.

  32. Han nämnde bl.a. det berömda namnet
    Mordche Chaim Rumkowski-

  33. -som var huvudmannen i juderådet
    i Łódź getto.

  34. Han hade personlig kontakt med honom,
    men det är inte det jag vill tala om.

  35. Jag vill kort berätta
    om Abba Goldbergs historia-

  36. -som mycket fint kommer att illustrera
    det här temat som jag ska presentera.

  37. Abba Goldberg var en ung kille i gettot.

  38. Och han hade sån tur att hans pappa
    även före kriget var bagare.

  39. Och i gettot var han också bagare,
    och det hade hög status.

  40. Det var en fördel,
    för pappan jobbade i gettot som bagare.

  41. Det betydde att familjen hade-

  42. -bättre tillgång till matvaror, bröd.

  43. Det var ett stort privilegium.

  44. Det innebar en lite längre levnadstid.

  45. Familjen tillhörde dem
    som hade det lite bättre i gettot.

  46. De hade inte bara bättre mat. De hade
    lite bättre levnadsvillkor också.

  47. Jämfört med andra, så kunde de
    unna sig mycket vardagliga, i våra ögon-

  48. -och prosaiska saker som papper.

  49. Det här är bron till vårt tema.

  50. Abba Goldberg
    hade kamrater i sin ålder.

  51. Och dessa unga killar brukade träffas
    i hans lägenhet-

  52. -där mamman bjöd dem på brödbitar.

  53. Och förutom bröd, så fanns det papper.

  54. Ungdomarna träffades där
    för att skriva poetiska texter.

  55. De var en grupp med ungdomar
    mellan tio och femton år.

  56. Och de kände en nödvändighet-

  57. -att i poetisk form skriva
    sin överlevnadshistoria i gettot.

  58. Och det gjorde de på just de papper som
    fanns i familjen Goldbergs lägenhet.

  59. De skapade två häften.

  60. Här är omslagsbilden till ett häfte.
    Det är en vanlig illustration.

  61. Ni ser att det är
    en konstnärligt tecknad sida.

  62. Jag berättar mer om det sen. Först
    ska jag berätta om innehållet i häftena.

  63. I häftena har killarna skrivit-

  64. -var och en efter sin förmåga, poesi.

  65. Och de här pojkarna skrev på polska.

  66. Det var ett av språken som de använde
    i gettona och senare i lägren-

  67. -för att skriva poesi.

  68. De skrev inte bara poesi.
    Som ni ser fanns det bland dem-

  69. -pojkar med konstnärlig talang,
    och de illustrerade också.

  70. Hur då? Deras avsikt var att överlämna
    ett dokument med texter och bilder.

  71. Inte bara att skriva ner sina tankar
    och bekymmer.

  72. Utan att överlämna till världen
    en fortsättning, om det blir någon.

  73. De tänkte alltså inte
    bara på sig själva-

  74. -utan på de historiska händelserna.

  75. Och nödvändigheten av att vara vittnen.

  76. Och att överlämna ett spår.

  77. Ett bevis på vad som varit.

  78. Ni kan se fantasin som egentligen-

  79. -utvecklades under tiden
    som de skapade de här dokumenten.

  80. Det här är förstasidan
    till det andra häftet.

  81. Här ser ni, lite som en film-

  82. -som består av några bilder,
    och varje bild är ett år i gettot.

  83. Det rör sig lite, men ni ser årtalen.

  84. Varje bild visar de karaktäristiska
    händelserna från det året.

  85. Ni har det också i era kopior.

  86. Varje ruta är
    en karaktäristisk bild från året.

  87. Och ni kan se att den första bilden
    är -39, överst till vänster-

  88. -med soldaten från början av kriget.

  89. Vi ser en radio som sänder nyheter
    om att kriget bryter ut.

  90. Och efteråt
    den vidare utvecklingen till 1944-

  91. -där ni ser dödsängeln med sin lie.

  92. Det är symbolen för den absoluta döden
    och för den absoluta utrotningen.

  93. 1944 är det året
    då Łódź getto blir rensat.

  94. Det var det getto som varade längst.

  95. I augusti 1944
    går den sista transporten-

  96. -och som ni hörde av Abba Goldberg,
    så var även Rumkowski med-

  97. -och fördes med den sista transporten
    till Auschwitz, där han dödas.

  98. Goldberg hade turen att vara en av de
    sista som man inte hann skicka iväg.

  99. Han var en av dem som var tvungna
    att stanna kvar för att städa upp.

  100. Och det var tur för honom. På så sätt
    förblev han i Łódź och blev befriad.

  101. På det sättet
    kunde han rädda de två häftena-

  102. -som fanns i hans ägo.

  103. Och killarna brukade komma till honom
    varje gång och skriva en ny text.

  104. Häftena bevarades, och Abba Goldberg
    emigrerade till Israel efter kriget.

  105. Han hade med sig dokumenten.

  106. Han hade dem
    som sin privata egendom-

  107. -tills han till slut beslutade
    att ge dem-

  108. -som ett viktigt historiskt dokument,
    till Yad Vashem. Där finns de idag.

  109. Det är en historia som illustrerar-

  110. -hur poetiska texter skapades.

  111. Hur de bevarades
    och vilka som skrev dem.

  112. Och hur skrifterna räddades,
    och kanske det viktigaste:

  113. Var vi kan se dem idag,
    om vi bara vill. De finns.

  114. Texterna finns...

  115. ...men inte flertalet av författarna,
    som blev dödade.

  116. Exemplet Abba Goldberg är ett
    speciellt exempel eftersom vi ännu har-

  117. -ägaren och upphovsmannen till häftena
    som kan vittna-

  118. -om hur det hela har skapats.

  119. Det här blir mitt tema idag.
    Såna poetiska texter-

  120. -som enkla vardagliga judar,
    inga professionella poeter-

  121. -producerade i gettot
    och senare också i lägret.

  122. Det är viktigt att understryka:
    enkla judar av folket.

  123. Inte människor som hade erfarenhet av
    att skriva poetiskt.

  124. Utan bara människor
    som i nödens timmar-

  125. -kände ett behov av att skriva
    och efterlämna-

  126. -och inte i en dagbok,
    inte i ett brev, utan i poetisk form.

  127. Det är väldigt viktigt,
    för poetisk form innebär konst.

  128. Och det är en viktig punkt i den här
    forskningen, att det handlar om folk-

  129. -i den största existentiella nöd, där
    folk som knappt har kraft att överleva-

  130. -ändå har kraften att sätta sig ner
    och vilja tänka ut-

  131. -en skriven form som också
    ska ha konstnärliga egenskaper.

  132. Om det berättar jag lite mer senare.

  133. Låt oss nu föreställa oss den kropp...

  134. Senare ska jag gå in lite djupare
    för att analysera texterna.

  135. Om vem som har skrivit, och så vidare.
    På slutet läser jag några exempel också.

  136. I min avhandling har jag studerat tusen
    texter skrivna på fyra olika språk.

  137. Det är bara en liten del
    av det som finns.

  138. Och det som vi har idag
    är bara en liten del-

  139. -av det som skrevs.

  140. Eftersom mycket material förstås
    har försvunnit under historiens gång.

  141. Jag har koncentrerat mig på fyra språk
    som är de språk som jag behärskar.

  142. Men de är inte de enda språk
    som man skrev på.

  143. Mina språk var jiddisch, polska,
    tyska och hebreiska.

  144. Man skrev även på ungerska,
    tjeckiska och franska-

  145. -efter de geografiska orter
    som folk kom ifrån.

  146. Jag vill tydligt säga att jiddisch var
    massornas språk. Det avspeglar sig-

  147. -i mängden av de existerande texterna.
    De utgör flertalet, utan tvekan.

  148. Vi förstår också
    att flertalet av gettona fanns i Polen-

  149. -där majoriteten av den judiska
    befolkningen talade jiddisch.

  150. Andra språket är givet: polska.

  151. Tredje språket sett till antal är tyska.
    Det är huvudsakligen-

  152. -de tysktalande judarna, när jag pratar
    om att skriva i getton och läger-

  153. -som kom till Theresienstadt.

  154. Det var ett kombinerat getto och läger.

  155. Och därifrån kommer
    de flesta texterna på tyska.

  156. Och vi har ett litet urval
    av hebreiska texter.

  157. Jag kommer senare att berätta
    vilka som har skrivit de olika texterna-

  158. -och vad man har skrivit i dessa.

  159. Man skrev i alla åldrar.

  160. Det var barn som skrev, ungdomar,
    som i Abba Goldbergs grupp.

  161. Det var vuxna i olika åldrar
    och även äldre människor.

  162. Vi förstår det ofta genom-

  163. -privata uppgifter som människor uppgav
    i samband med texterna.

  164. Vi kan också förstå det
    genom textens innehåll.

  165. Från innehållet av texterna
    kan vi förstå väldigt mycket.

  166. Därför är de också
    viktiga historiska dokument.

  167. De skrevs förstås
    av både män och kvinnor.

  168. Det kan man ofta avgöra av namnen
    som nämns i texten och underskrifterna.

  169. Men även av innehållet.

  170. Man skrev både i grupp och enskilt.

  171. Både kollektivt och individuellt.
    Vad menar jag med det?

  172. Man skrev i gettot i de olika skolorna
    som man organiserade i gettona.

  173. Ni har säkert hört om det.

  174. I olika perioder, speciellt
    efter de första åren i många getton-

  175. -fanns det ett officiellt,
    tillåtet skolsystem.

  176. Senare blev det en del av
    det underjordiska systemet.

  177. I alla fall system med skolor
    och uppfostran-

  178. -fanns till och med i lägren.
    Jag ger exempel på det senare.

  179. Där var det organiserat skrivande, där
    lärarna stimulerade barnen att skriva.

  180. Så att säga att skriva på beställning.

  181. Vi har en annan form
    av organiserat poetiskt skrivande.

  182. Det är till exempel
    det officiella "hovskrivandet".

  183. En gång i tiden,
    hos en kung, till exempel-

  184. -hade hovskrivaren till uppgift
    att skriva hyllningstexter-

  185. -till kungen. Så var det också
    i vissa getton, speciellt i Łódź getto-

  186. -där det fanns en mycket dominant figur:
    Chaim Rumkowski-

  187. -som var
    en mycket kontroversiell person.

  188. I alla fall var han
    en typ av kung i gettot.

  189. Och han hade en egen poet-

  190. -som skrev för honom,
    och så att säga skrev på beställning.

  191. I Łódź fanns också en gettotidning.

  192. Den här poeten skrev också
    på beställning för tidningen.

  193. Lovsånger,
    till exempel om personen Rumkowski.

  194. Eller helt positiva dikter
    om tillvaron i gettot.

  195. Men vi har även en annan form av
    organiserat skrivande, till exempel...

  196. Det är mindre politiskt orienterat.
    Vi har, speciellt i de stora gettona-

  197. -grupper där flertalet historiker
    väldigt tidigt förstod-

  198. -hur viktigt det är
    att överlämna dokumentation.

  199. Och de organiserade gettoarkiv.

  200. Det bästa exemplet är från
    Ringelblum-arkivet i Warszawa-gettot.

  201. Ringelblum kom verkligen direkt
    med en begäran-

  202. -till församlingen i gettot:
    "Ge mig skrivna saker!"

  203. "Ge mig brev och dagböcker. Skriver ni
    litterära verk, ge dem till mig."

  204. "Jag ska skapa ett arkiv, och allt som
    ni ger mig ska vi bevara och gräva ner"-

  205. -"och hoppas att de kommer att hittas
    och att de kan vittna om oss."

  206. Det är tre olika kategorier
    av organiserat skrivande.

  207. Det finns mer, men tiden är kort.

  208. Nu ska jag gå över
    till det enskilda skrivandet.

  209. Man skrev individuellt.

  210. Väldigt många - och man måste
    verkligen understryka detta:

  211. Skrivandet av poesi var ett
    massfenomen i både läger och getton.

  212. Vi kan bedöma detta utifrån mängden
    av skrifter som vi finner än idag.

  213. Och även utifrån den breda variationen
    från olika skrivare-

  214. -som är representativa för hela folket,
    både män och kvinnor och alla åldrar.

  215. Olika sociala situationer, varifrån
    människorna kommer, olika språk.

  216. Det betyder att vi tolkar det som
    ett massfenomen. Mycket viktigt.

  217. Individuellt skrivande... Människor
    som beslutar sig för att skriva dagbok-

  218. -skriver av personliga anledningar.

  219. De provar,
    framför allt psykologiskt kanske-

  220. -att försöka hantera den svåra
    verkligheten, och de beslutar sig för-

  221. -att skrivandet är det bästa sättet
    att klara situationen.

  222. Men det uppstod en speciell nivå.

  223. Väldigt många beslutade sig,
    trots situationen, för att skriva poesi-

  224. -och inte dagböcker eller enkla notiser
    eller personliga anteckningar.

  225. Och det är viktigt, och texterna-

  226. -är skrivna i en rik poetisk form,
    med rimstruktur.

  227. Ofta med mycket metaforiskt
    och allegoriskt språk.

  228. Vi förstår att personen
    har suttit och arbetat med texten.

  229. Att han verkligen hade ambitionen
    att skapa-

  230. -inte bara att skriva ner nånting.

  231. Vi har de individuella skrivare
    som genom sin poesi-

  232. -visar att de bemödade sig om
    att skriva om kärlek till framtiden.

  233. För ändamålet, det kollektiva minnet-

  234. -det betyder att de hade ambitionen
    att tjäna budbärarna.

  235. Att ta på sig
    en typ av kollektivt ansvar-

  236. -inte bara att skriva om sina subjektiva
    och individuella erfarenheter.

  237. Men vi har exempel på
    såna som skrev mer personligt.

  238. När man skrev om den egna familjen,
    att man hade förlorat-

  239. -specifikt någon som var närstående.

  240. Vi har väldigt många problemskildringar.

  241. "Idag hade jag inget att äta", "idag
    stal jag en liten brödbit från nån".

  242. Mycket personliga berättelser.

  243. Det betyder att man kan förstå,
    från såna skrifter-

  244. -att ambitionen inte var
    att efterlämna ett dokument.

  245. Det skrevs i ögonblicket,
    utifrån en plötslig impuls.

  246. Det är en annan form.

  247. Nu uppstår frågan: "Varför skrev man?"

  248. Vi kan bara rekonstruera-

  249. -eller om vi har tur
    att efter kriget hitta överlevare-

  250. -som hade en anknytning till texterna,
    som Abba Goldberg.

  251. Man kan intervjua dem och fråga.

  252. Men för det mesta kan man inte
    vara säker på att finna skrivarna-

  253. -även om de har överlevt. Man kan inte
    åka runt hela världen för att hitta dem.

  254. Varför?
    För det första, som jag sa tidigare:

  255. Driften, känslan av
    att man måste efterlämna ett spår-

  256. -är ett starkt motiv som man kan förstå
    av innehållet i poesin.

  257. Vi vill efterlämna ett minne.

  258. Det beror också till stor del på
    den judiska traditionen.

  259. Från att minnas, efterlämna,
    lämna vidare till barnen-

  260. -döttrar och söner.

  261. Angelägenheten att minnas, och såklart:

  262. Ju längre tiden går
    under katastrofen-

  263. -och vi har poesi
    från alla år under katastrofen...

  264. Ju längre tiden går, desto mer
    framgår det allt oftare av texterna-

  265. -att alla förstår
    att förintelsen kommer att bli total.

  266. I de första skeendena
    ser man runtomkring sig själv.

  267. Det är huvudsakligen hungern
    som man skildrar.

  268. Man förstår det, man har bekymmer, de
    första offren dör av hunger och sjukdom.

  269. Men man har ändå ett arbete
    och man har-

  270. -ett ganska normalt liv som kan skapa
    en illusion av att livet går vidare.

  271. Och man är tillsammans.
    Det är också väldigt viktigt.

  272. Man känner sig säkrare, för man är inte
    tillsammans med tyskarna i gettot.

  273. Och man är tillsammans: direktörerna
    i gettot är judar, allt är gemensamt.

  274. Man känner sig säkrare.
    Det blev förstås annorlunda i lägret.

  275. Men med tiden, även i gettot,
    när transporterna börjar-

  276. -och räderna blir fler,
    inser man dimensionen.

  277. Det kollektiva medvetandet om döden-

  278. -dödens närvaro varje dag-

  279. -är något som blir starkare och starkare
    i texterna.

  280. Och viljan och impulsen att skildra
    detta i texterna blir förstås starkare-

  281. -än att skriva
    historiska dokument - spåren.

  282. Som ett medel att måna om minnet efter
    dem som inte kommer att finnas kvar.

  283. Det finns förstås också-

  284. -en angelägenhet
    utifrån en personlig katharsis.

  285. Man skriver ofta huvudsakligen
    för att fly från verkligheten-

  286. -och jag ska läsa ett exempel om det.
    Man vill fly genom den här texten.

  287. Det är främst texter
    från före förintelsen.

  288. Den säkra tiden, den tiden
    då det fanns ett hem och en familj.

  289. Det finns också en annan
    sorts katharsis, inte genom att fly-

  290. -utan att beskriva i detalj,
    de historiska skeendena.

  291. För att försöka förstå dem.

  292. Och det finns också -
    och det är en viktig punkt...

  293. Det finns också en angelägenhet att
    lämna efter sig ett konstnärligt verk.

  294. Då spelar det stor roll, det faktum
    att man väljer att skriva just poesi.

  295. Önskan...drev dem till
    att ändå inte bli något som är utanför-

  296. -att inte bli ett djur eller till och
    med förlora statusen av en skapelse.

  297. Önskan om att förbli och bevara-

  298. -genom ett skapande som det är
    möjligt för en själv att göra genom ord-

  299. -som är en mänsklig angelägenhet-

  300. -är att skapa något som är konst
    och som kommer att bevara...

  301. ...människan och mänskligheten.

  302. Även i stunder av total förtvivlan.

  303. Vad gjorde man med skrifterna?

  304. Efter att man hade skrivit dem.

  305. Som jag nämnde tidigare-

  306. -skrev man för någon
    och lämnade in det-

  307. -i ett arkiv,
    med tanke på att det skulle bevaras.

  308. Ibland samlade man dem
    i såna här individuella samlingar.

  309. Som gruppen runt Abba Goldberg.

  310. Det var helt ett initiativ
    från de ungdomliga krafterna.

  311. Ingen vuxen lärare stimulerade dem,
    det var deras egen idé.

  312. När man talar allmänt om ungdomar,
    speciellt i getton-

  313. -så var ungdomarna kulturellt aktiva.

  314. Speciellt på polska
    skapade ungdomarna-

  315. -små skrifter, som journaler.

  316. Det där är häften, men man hade
    små journaler som ungdomar skapade-

  317. -på eget initiativ,
    och där kan man också finna-

  318. -flera poetiska texter.

  319. Jag har inte sagt det, men Goldbergs
    häfte har flera polskspråkiga skrifter.

  320. Den gruppen var polskspråkig.

  321. Men i intervjun pratade han jiddisch,
    det var hans modersmål.

  322. Men alla hade en polsk uppväxt
    och gick i polska skolor.

  323. Polska var för dem-

  324. -inte bara bekvämare i skrift - det hade
    troligen en större kulturell betydelse.

  325. Därför ville de skapa på polska.

  326. Vad mer gjorde man med skrifterna?
    Man lämnade dem bara.

  327. Man gjorde ingenting med dem.
    Tanken var inte alltid att bevara-

  328. -till de kommande generationerna.

  329. Ofta lämnades de bara i gettot-

  330. -och när man lämnade gettot
    blev skrifterna kvar.

  331. Lite senare ska jag berätta
    varför det också är tur.

  332. Och vi har också många skrifter
    som gått helt förlorade-

  333. -för att man inte tagit hand om dem.
    Men ibland sparades de individuellt.

  334. Man lämnade dem inte
    till officiella arkiv-

  335. -utan man begravde dem själv.

  336. Och efteråt, om man överlevde,
    for vissa skrivare tillbaka-

  337. -och försökte gräva upp dem,
    och det hände att de lyckades.

  338. Ibland smugglades de också ut.

  339. Hur skyddades de här skrifterna?

  340. Via olika vägar,
    omedelbart efter kriget-

  341. -skapades av de överlevande judarna
    historiska kommissioner-

  342. -som ofta var väldigt små och lokala.
    Med tiden växte de i stora städer-

  343. -dit judarna kom tillbaka. I Warszawa
    och Łódź hade vi stora kommittéer.

  344. Från en av dessa bildades
    Judiska institutet i Warszawa.

  345. De hade som viktigaste funktion-

  346. -att ta hand om de överlevande,
    rent fysiskt.

  347. Och ta upp deras vittnesmål
    i form av intervjuer.

  348. De gick på de tidigare fälten i gettona-

  349. -och sökte efter spår i jorden.

  350. Och inte sällan kunde man finna-

  351. -olika småsaker, och ibland hela häften
    med poetiska texter.

  352. Ett annat sätt som såna
    poetiska skrifter klarade sig på var-

  353. -att i sällsynta fall, så lyckades folk-

  354. -ta med sig skrifterna
    från getton till vissa arbetsläger.

  355. Och förvara dem själva till slutet.

  356. Sen lämnade de över skrifterna
    till de historiska kommissionerna.

  357. Nu till skrifterna i sig.
    Vad kan vi läsa i dem?

  358. Vilken information kan vi få av dem?

  359. Jag kommer att tala om två kategorier.

  360. Först och främst stilarna,
    de litterära stilarna.

  361. Det är ju en konstform, och inom den-

  362. -finns olika litterära, poetiska former.

  363. Och sen kommer jag att ta upp
    de olika temana.

  364. Konkret om vad man skrev om.

  365. Om vi pratar om genrer, så kan vi säga
    att vi även har ett brett urval.

  366. Och när människorna skrev,
    inte bara med en litterär ambition-

  367. -känner man också att de hade
    en intellektuell och litterär bakgrund.

  368. De var människor som hade ett begrepp-

  369. -om vad poesi är,
    och det finns olika former.

  370. Och varje form har något eget att säga.

  371. Vi har klagopoesi.
    Det betyder klagosånger-

  372. -det är från Bibeln, som är
    det traditionella begreppet för...

  373. ...klagopoesi.
    Det betyder att man gråter över något.

  374. Det är en traditionell form
    av judisk poesi.

  375. Det har vi mycket av
    från gettona och lägren.

  376. Människorna har bevarat det här
    som en form.

  377. Vi kan föreställa oss,
    att i klagosångarna beklagade man sig.

  378. Först och främst över familjen
    och närstående personer-

  379. -och även omgivningen,
    vad som händer med folket.

  380. Ibland grät man över sin stad, by
    eller en församling.

  381. Ibland grät man över en grupp
    i gettot eller i lägret.

  382. Vi har å andra sidan en sorts lovsånger-

  383. -till och med hymner ibland,
    och då blir det lite mer komplicerat.

  384. Ibland är det sånger från hovpoeterna-

  385. -där man framför komplimanger
    till de olika föreståndarna i gettona.

  386. I lägren förekom det inte.

  387. Och då pratar jag inte bara
    om såna figurer som Rumkowski.

  388. Men i gettona fanns det en hel hierarki.

  389. Det var en hel ledarstruktur.

  390. Det var människor
    som hade höga positioner.

  391. Ibland var de goda, och de
    gjorde det här för att hjälpa människor.

  392. Vi har lovsånger till såna människor.

  393. Och det är också historiskt
    till mycket stor hjälp.

  394. Man kan rekonstruera namn
    och funktioner för vissa såna personer-

  395. -i gettohierarkin.

  396. Vi har satiriska texter.

  397. Vi har vaggvisor,
    en mycket gammal poetisk genre.

  398. Mycket traditionellt, förstås,
    i den judiska kulturen-

  399. -men också inom andra språk.

  400. Hur låter en vaggvisa från gettot?

  401. Till skillnad från en vaggvisa i lägret?

  402. Det är förstås en mycket tragisk text.

  403. Och väldigt ofta gråter man till dem.

  404. Det betyder att man så att säga
    får ett barn att "somna in"-

  405. -som i verkligheten har somnat
    för evigt, det vill säga har dött.

  406. Det kan vara det egna barnet
    eller ett symboliskt barn av folket.

  407. Det är inte lugnande vaggvisor,
    om vi säger så.

  408. Vi har även en annan viktig genre,
    den episka texten.

  409. En episk text är efter den klassiska
    föreställningen en lång text.

  410. Vem har orken i gettot eller lägret-

  411. -att sätta sig ner och läsa...
    Kanske läsa, men att skriva?

  412. En text med tio, tolv, femton verser.

  413. Vem har orken? Det fanns såna.

  414. Varför? För speciellt
    i de episka texterna har vi, känner vi-

  415. -en sorts tradition från historiska
    anteckningar från en församling.

  416. I en församlings anteckningar skrev
    man ner viktiga historiska händelser-

  417. -från en församling.
    Till exempel en pogrom.

  418. Det är också en litterär tradition
    som fanns-

  419. -sen flera hundra år tillbaka.

  420. Och i gettona speciellt,
    då man hade lite mer frihet och tid.

  421. Där fanns det folk skrev episka texter
    som var som krönikor.

  422. Som berättar för oss
    om en längre period i gettolivet.

  423. Det är viktigt, för dessa episka texter
    ger oss mycket historisk information.

  424. Med anteckningar,
    inte bara namn på människor-

  425. -utan också med exakta datum.

  426. Vad är temana? Temana är...

  427. ...eller var,
    det man kände att man hade förlorat.

  428. Med det tillkommer motivet frihet.

  429. "En gång var jag fri,
    en gång hade jag ett hem."

  430. Och, förstås, i motsats till det:
    verkligheten. Fängelsekänslan.

  431. Och man kan inte vara säker på
    att få uppleva morgondagen.

  432. Sen mycket konkreta motiv: hunger.
    I gettotexter har vi det jämt: hunger.

  433. Och hur man omarbetar
    den fysiska hungern till en text.

  434. Till exempel fantiserar man om bröd.

  435. Och brödmotivet blir väldigt stort
    och konstnärligt bearbetat i texterna.

  436. Vi har som ett tema: hierarkin i gettot.
    Och senare också i lägret.

  437. Ibland mycket skarp kritik
    mot vissa personligheter.

  438. Ibland bara enkla beskrivningar
    av de olika funktionerna.

  439. Vi har som tema: motivet skräck.

  440. Skräck för personlig död
    och skräck för närståendes död-

  441. -och också skräck
    för den kollektiva döden.

  442. Vad betyder den här dimensionen
    av utrotning av folket?

  443. Och vi har också förstås familjetemat.

  444. Frågan om morgondagen uppstår.

  445. Men den blir mer och mer konkret
    ju längre tiden går.

  446. Det betyder att det motivet
    kan vi hitta mest i lägertexterna.

  447. När det gäller getto- och lägertexter
    har vi förstås mycket färre-

  448. -mycket mindre antal från lägren
    än från getton.

  449. Färre människor skrev, och mindre
    av det som skrevs kunde man finna.

  450. Vi har, och jag vill ta
    ett speciellt exempel: hemmet.

  451. Skillnader mellan språken.

  452. Och nu kommer jag
    till de stora variationerna i texterna-

  453. -som påverkas av de olika språken,
    som olika judar använde.

  454. Varför är det viktigt
    att titta på de olika språken?

  455. Vi föreställer oss att alla judar var
    ett enda kollektiv i getton och läger.

  456. För Hitler ville se alla som ett
    homogent folk, men så var det ju inte.

  457. Den stora skillnaden
    bland de olika grupperna-

  458. -där man enkelt märkte
    att de inte var homogena-

  459. -är de kulturella skillnaderna
    hos de olika judarna.

  460. Och det uttrycks först och främst-

  461. -genom användandet av ett visst språk.

  462. Den som beslutade sig för
    att skriva på jiddisch-

  463. -var en annan sorts person
    med en annan judisk identitet-

  464. -än den som skrev på tyska.
    Han kunde inte annat.

  465. Och han hade ett dilemma, för han var
    tvungen att skriva på angriparens språk.

  466. Och det var svårt för honom.
    Han var invaggad i den tyska kulturen.

  467. Han trodde att det var hans kultur
    och han var en del av den-

  468. -och plötsligt behövde han
    på det språket skriva något-

  469. -som var negativt, som drog ner värdet
    på den kultur språket representerade.

  470. Det är ett väldigt specifikt
    och svårt dilemma-

  471. -i korpusen
    med de tyskspråkiga skrivarna.

  472. Jag tar som ett tema exemplet "hem".

  473. Jag berättar kort vad som händer
    i de olika språkkategorierna-

  474. -med temat "hem".

  475. Det här är bara en liten del,
    ni får ursäkta mig...

  476. Många saker som jag säger
    kommer ni att tycka är generella.

  477. Mer än så kan jag
    på knappt 60 minuter inte återge.

  478. Men om ni har frågor
    kan ni ställa dem på slutet.

  479. Vad händer på polska?

  480. Jag bör ju först säga det på jiddisch,
    det är ju ett jiddischseminarium.

  481. Tydligt är att man har hemmotivet-

  482. -och man skriver om det gamla hemmet,
    hemmet före förintelsen-

  483. -med mycket varma känslor.

  484. Med en övertygelse om
    att det var det verkliga hemmet.

  485. Det var ett hem
    sen generationer tillbaka.

  486. Man har varit i Polen
    sen generationer tillbaka.

  487. Man kände sig som judar, som
    annorlunda, här spelar språket roll-

  488. -det är inte polska,
    men det var vårt hem.

  489. Vad händer under gettoåren?
    Och i lägren senare.

  490. Man känner att det inte finns
    nån väg tillbaka till dessa hem.

  491. Man känner ett starkt tvivel, men man
    vet att det inte blir nån fortsättning.

  492. Hur ont det än gör,
    och det är vad man märker-

  493. -i jiddischspråkiga texter.

  494. Samtidigt märker man mycket starkt
    den humoristiska genren.

  495. Det har att göra med jiddisch-humorn.
    Vi vet att just på jiddisch finns det-

  496. -en stor kategori: jiddisch-humor,
    man skojar om sig själv. Svart humor.

  497. När man har bekymmer skapar man
    en vits, så känns det bättre i själen.

  498. Det är väldigt tydligt i många
    jiddischspråkiga poetiska texter.

  499. Till och med om Rumkowski
    gör man vitsar och satir.

  500. Vad händer på polska?
    Där finns det mer tragik.

  501. Därför att de polskspråkiga judarna
    anser sig-

  502. -inte sen generationer tillbaka
    tillhöra den polska kulturen.

  503. Det är nytt. De är bara integrerade,
    historiskt och kulturellt.

  504. De är moderna människor, och de har
    bara gjort om den historiska processen.

  505. "Vi har till slut uppnått samma status
    och vi har uppnått jämlikhet."

  506. Och vi har blivit en del av
    det polska samhället.

  507. Och nu kommer smällen.

  508. Vi känner i de polska texterna-

  509. -vi känner en förtvivlan. De polska
    texterna är mycket pessimistiska.

  510. I de polska texterna hånar man sig
    själva som judar, men det är ett hån-

  511. -som är mycket satiriskt,
    lite som hos Mendele Mocher Sforim.

  512. Mycket skarpt, mycket kritiskt,
    mycket självkritiskt-

  513. -till exempel i Abba Goldbergs häfte har
    vi många unga som skriver på polska.

  514. Och de skriver: "Vad är vi för några?
    Vad är vi för ett folk som tillåter"-

  515. -"att man tar ifrån oss våra barn
    och skickar dem på transport?"

  516. Det var ju aktuellt i Łódź getto.

  517. "Vad är vi för ett folk
    som inte ställer oss upp och kämpar?"

  518. "Eller överhuvudtaget gör nånting."

  519. Sånt här
    har man mycket lite på jiddisch.

  520. På tyska har vi dilemmat om hemmet.

  521. Det är ett skarpt tema, för att
    språket i sig är som ett kulturellt hem.

  522. Och man förstår väldigt tydligt
    att tysken är angriparen.

  523. Så hur kan jag gå tillbaka
    till mitt tidigare hem?

  524. Men i de tyska texterna
    kan man finna en förhoppning-

  525. -att friheten kommer, och efter friheten
    kommer jag tillbaka till mitt gamla hem.

  526. Det finns ingen idé om att jag
    måste hitta ett nytt geografiskt hem.

  527. Det är inget klart ledmotiv
    i de tyskspråkiga texterna.

  528. Och hebreiskan
    är en liten del av mängden.

  529. Man kan dela upp den i två kategorier:

  530. Religiösa texter, som böner,
    men man skrev nya-

  531. -med motiv från den nya verkligheten,
    från förtrycket.

  532. Många texter handlar om Gud
    och vänder sig till Gud.

  533. Vi har också sionistiska texter,
    helt oreligiösa.

  534. Så man använder hebreiskan
    som ett symboliskt medel-

  535. -och där finner man innebörden
    av sionismen och hemmet-

  536. -med tanken om att
    "om vi har turen att överleva"-

  537. -kommer det bara att vara ett hem -
    Israel, Palestina som det hette då.

  538. Jag vill sammanfattningsvis säga,
    att när man tittar på alla språk-

  539. -är slutsatsen att den sionistiska
    lösningen aldrig har varit ett ledmotiv-

  540. -hos massorna
    som beslutade sig för att skriva-

  541. -i en poetisk genre
    i gettona och lägren.

  542. Jag ska avsluta den teoretiska delen-

  543. -och jag ska säga att...

  544. ...funktionen och betydelsen
    från den här korpusen...

  545. Idag kan ni finna dem, ni behöver bara
    åka till de olika arkiven:

  546. Yad Vashem, Lohamei HaGeta'ot,
    i Washington finns ett stort museum.

  547. Det finns Yivo i New York, historiska
    judiska institutet i Warszawa.

  548. Man kan hitta dem.
    En vanlig människa kan finna dem.

  549. Människor gör inte det, så de vet inte.

  550. Men vad är textens viktigaste uppgift?
    Framför allt ett historiskt dokument.

  551. Vi kan lära oss väldigt mycket
    om konkreta händelser-

  552. -om historiska skeenden. Vi kan också,
    och det är väldigt viktigt-

  553. -lära oss om formen,
    hur människor, judar då ville-

  554. -göra motstånd, man pratar mycket om
    det beväpnade motståndet i getton-

  555. -gettouppror på olika ställen.

  556. Men det fanns ett andligt motstånd
    också, och här ser man i texterna-

  557. -att människor valde
    en sån här form också-

  558. -för att göra motstånd i någon form.

  559. Också inför sig själv,
    och även för att håna angriparen-

  560. -som ville utrota fysiskt-

  561. -och han visade
    att han inte kunde utrota andligt.

  562. Jag vill avsluta med ett par exempel
    som jag ska läsa för er.

  563. Ni har fått kopior av dem.

  564. Ni kan läsa med eller bara lyssna.

  565. Lyssna till de originella stämmorna från
    människorna som skrev ner det här.

  566. Det är det minsta vi kan göra-

  567. -att lyssna till deras stämmor.

  568. Första exemplet är från Łódź getto.
    Ni ser namnet på författaren.

  569. Datumet då han skrev den,
    Avrom Goldberg, 1943.

  570. Ofta daterade man texterna för att visa
    att det var ett historiskt dokument.

  571. Och att texten är ett resultat
    från just den tidpunkten.

  572. Vi har ett njutbart exempel.

  573. Avrom Goldberg var en av de flitiga
    i gettot, och han skrev också poesi.

  574. Här har han skrivit en liten lek,
    som är en liten sång-

  575. -som barnen lekte.

  576. Ni kommer att se av texten i sången...

  577. Den berättar om verkligheten i gettot.

  578. Det är en lek där barnen står ihop.
    Barnen säger "kuckeliku!"

  579. En som står i mitten säger
    "mamma är inte här".

  580. Alla säger: "Vart har hon gått?
    Vart kan hon ha gått?"

  581. "Hon har gått till Resort-syfabriken."
    Resort är ett signalord-

  582. -som gällde speciellt för Łódź getto.
    Det är verkstäderna där folk arbetade.

  583. Ni ser hur gettots verklighet kommer in-

  584. -till och med i en oskyldig barnlek.

  585. "Vad gör din mamma där?
    Vad jobbar hon med?"

  586. "Hon tillverkar kläder mest hela tiden."

  587. "Hon är inte här på hela dagen."

  588. "Veckorna och månaderna
    springer iväg."

  589. Det här är ett tidsmotiv.
    I mycket enkel form har vi här-

  590. -tre tydliga uppgifter:
    Resort och gettots verklighet.

  591. Och att barnen känner
    att man jobbar hela dagen.

  592. Förresten jobbade även barnen
    hela dagarna.

  593. Det är verklighetens börda.

  594. Och tidsbegreppet.
    Vad är tiden i gettot?

  595. Tiden går och går,
    och man har inget perspektiv.

  596. Ett till exempel, också från Łódź getto.
    Yitzchak Viener. Datum saknas.

  597. Titeln är: "Det är bra att ha två ögon."

  598. Lägg märke till förhållandet mellan-

  599. -verkligheten och att fly till något som
    är en normalitet, som en gång fanns.

  600. Det är bra att ha ögon två,
    det enda jag vill - är att se dem

  601. Båtar, tåg, bilar, hästar
    Allt som finns här på denna jord

  602. Men det händer ibland, då och då
    att jag vill se en människa som skrattar

  603. Att se en död människas ögon
    som ligger utsläpad på gatan

  604. Då vill jag se när någon skrattar
    Hans ögon - stängda är

  605. Det är bra att ha öron två
    Bara jag vill - höra dem

  606. Sjunga, leka, ord och musik
    Det enda jag vill är vad öron kan höra

  607. Spårvagnar, bilar, klockklang
    Jag vill höra barn som sjunger

  608. Men öronen - hör skrik
    Bredvid en död - två barn

  609. Jag vill höra - barnsång
    Barnen gråter - timmen lång

  610. Kontrasten är mycket tydlig-

  611. -mellan vad man vill höra,
    det man var van vid att höra-

  612. -och verkligheten i gettot.

  613. Det är bra att ha ett par händer
    Plöja på fälten - varje år

  614. Slå på järn dag och natt
    Så det blir ett hjul och en maskin

  615. Stående hjul, stumma och stilla
    Då blir människohänderna överflödiga

  616. Kallt och mörkt i rummet
    Händerna gräver en grop för en död

  617. Det är bra att ha ett par händer
    Så skriver jag en text om sanningen

  618. Det är en mycket vacker...

  619. Inte bara, utan det är också anledningen
    till varför vi skriver.

  620. Jag har inte tid att läsa
    allt jag har förberett.

  621. Ni kan fortsätta läsa hemma.

  622. Men jag vill de sista minuterna
    läsa de sista två dikterna.

  623. De är från Buchenwaldlägret. Jag vill
    kort säga nåt om situationen i lägren-

  624. -som är mycket specifik.

  625. Namnet på författaren
    är Mordche Shtrigler.

  626. Han blev senare redaktör
    för tidningen Forwards.

  627. 1944-45,
    då kriget är på väg att ta slut.

  628. När man då är i ett läger
    kan man känna befrielsen.

  629. Det är ett annat perspektiv
    än i gettot 1944.

  630. Eller i lägret 1942.

  631. Vad är det för speciell historia här?

  632. Mordche Shtrigler är en ung man som
    kommer från Auschwitz till Buchenwald.

  633. I Buchenwald, under andra halvan
    av 1944 och i början av 1945-

  634. -rådde ett mycket speciellt tillstånd.

  635. Plötsligt kommer det transporter
    med hundratals judiska barn-

  636. -som man evakuerade från dödslägren.
    Buchenwald ligger västerut.

  637. Tyskarna transporterar västerut
    eftersom ryssarna är nära.

  638. De hundratals barnen i Buchenwald
    är i ett väldigt konstigt tillstånd.

  639. Man skickar dem inte vidare,
    man vet inte vad man ska göra.

  640. Tyskarna är lite villrådiga,
    kan man säga.

  641. Och i Buchenwald, samtidigt, finns
    en väldigt stark motståndsrörelse.

  642. Både en judisk och en icke-judisk.
    Främst en icke-judisk.

  643. En del av den judiska avdelningen,
    och barnen är alla judiska.

  644. Man vill agera, för att rädda barnen
    så att de inte skickas vidare.

  645. Men med så många barn i barackerna
    måste man ju göra något.

  646. Man vill undvika
    att de skickas till arbete.

  647. Man bevisar genom kontakter
    från motståndsrörelsen-

  648. -men vad gör man då med barnen?
    Jo, man skapar skolor.

  649. Man skapar en dagsrutin-

  650. -en sorts struktur,
    så de slipper sitta i barackerna.

  651. Mordche Shtrigler blir en sorts lärare
    och engagerar sig i barnen.

  652. Och eftersom det inte finns nåt
    undervisningsmaterial, inga böcker-

  653. -skapar lärarna själva material.

  654. De kan inte skriva böcker,
    men de skriver korta poetiska texter-

  655. -som de använder för att lära ut
    pedagogiska principer.

  656. Nu ska jag läsa dessa två texter,
    och ni kommer att förstå vad jag menar.

  657. Första texten är en sorts bearbetning
    av Y.L. Peretz berömda barnsång.

  658. "Levnadsvillkor". Svarta, gröna, gula,
    bruna, kom, låt oss gå tillsammans

  659. Barn är vi från en jord,
    från en pappa och från en mamma

  660. Var och en fruktar döden,
    var och en pinas i nöden

  661. Var och en saknar bröd,
    allt blod är rött

  662. För att den ena är brun
    och för att den andra är gul

  663. blir det från lugna länder jämmerdalar!

  664. För att massan är elak och få är goda,
    så blir världen översvämmad av blod

  665. Här hör man
    en stark socialistisk underton.

  666. Motståndsrörelsen är kommunistisk/
    socialistisk. Han måste vara försiktig-

  667. -med en sån ton
    i det officiella läromaterialet.

  668. Det finns bara en sanning, det finns
    ingen större och ingen mindre

  669. Rätt att mörda har ingen,
    alla har samma näsa och samma ben

  670. För allihopa doftar fältet,
    och för allihopa skiner solen

  671. Även om de stora säckarna med pengar
    säger att de inte förstår detta

  672. Svarta, bruna, gula, gröna,
    må den här sången flamma upp för alla

  673. Barn är vi från en jord,
    från en pappa och från en mamma

  674. Det här kan låta lite naivt.

  675. 1945 har man redan upplevt
    vad som hände med folk.

  676. Men ändå, man vill hoppas
    att man kan uppfostra-

  677. -barnen som överlever
    till en bättre morgondag.

  678. Som kommer att bli
    en morgondag av jämställdhet.

  679. Om man ser det på det sättet är den inte
    alls naiv. Den är ett bra exempel på-

  680. -att det var en bra pedagog som ville
    att barnen skulle ha tilltro till honom.

  681. Och han fann hur han skulle tala
    till dem på deras språk.

  682. Barnen 1945, i Buchenwaldlägret-

  683. -är barn
    som egentligen är gamla människor.

  684. Och de skulle inte låta sig lugnas
    av tröstande ord riktade till barn-

  685. -naiva uttryck.
    Se vad han skriver i deras namn.

  686. "Dagens barn". Ur barnens perspektiv.

  687. Med oss har det skett ett stort under
    Vi är gamla människor och vi är barn

  688. Kropparna små, bleka ansikten,
    men ögon, mätta ögon

  689. från pina, från att se och se och se

  690. som inte en miljon pappor har sett

  691. Vi är barn från de få överlevande,
    barfota, drivna över gränser

  692. Som kalvar... Som utnyttjade renar

  693. men namnet är detsamma: barn

  694. Bara vägen... Tiden med sina spår
    har legat på våra skuldror

  695. Lasten från miljoner år

  696. Vi är barn... Men vi är gamla

  697. Vi har blivit det från elände,
    från rått våld

  698. Försjunkna är vi som gamla åldringar,
    ensamma... Inte har vi någon mer

  699. Lever vi så i andlig kyla, så blir vi
    gamla, hur gammal är inte världen

  700. Jag tycker att den här texten...

  701. Ni har troligtvis förstått hur viktigt
    det är, och man måste forska vidare.

  702. Och känna till det här. Tack så mycket.

  703. Översättning: Ben Auerbach
    www.btistudios.com

Vill du länka till en del av programmet? Välj starttid där spelaren ska börja och välj sluttid där den ska stanna. 

Länken till ditt klipp hamnar i rutan "Länk till klipp".

Poesi i getton och läger

Produktionsår:
Längd:
Tillgängligt till:

Miriam Trinh, forskare i jiddischlitteratur vid Hebrew University of Jerusalem, har studerat tusentals poetiska texter på tyska, polska, jiddisch och hebreiska som tillkommit i getton och läger under Förintelsen. Trots fruktansvärda förhållanden fortsatte många människor med konstnärligt skapande verksamhet. Texterna är viktiga som historiska källmaterial, men de har också verkliga konstnärliga ambitioner. Inspelat den 12 augusti 2017. Arrangör: Sveriges jiddischförbund.

Ämnen:
Modersmål och minoritetsspråk > Jiddisch
Ämnesord:
Förintelsen, Jiddisch, Judisk litteratur, Litteratur på jiddisch, Litteraturhistoria: jiddisch, Litteraturvetenskap, Poesi på jiddisch
Utbildningsnivå:
Högskola

Alla program i UR Samtiden - Jiddischseminariet 2017

Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Jiddischseminariet 2017

Poesi i getton och läger

Miriam Trinh, forskare i jiddischlitteratur vid Hebrew University of Jerusalem, har studerat tusentals poetiska texter på tyska, polska, jiddisch och hebreiska som tillkommit i getton och läger under Förintelsen. Trots fruktansvärda förhållanden fortsatte många människor med konstnärligt skapande verksamhet. Texterna är viktiga som historiska källmaterial, men de har också verkliga konstnärliga ambitioner. Inspelat den 12 augusti 2017. Arrangör: Sveriges jiddischförbund.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Jiddischseminariet 2017

Vem var Mina Bern?

Skådespelerskan Mina Bern föddes i Polen under tidigt 1910-tal och verkade under hela sitt liv inom och för jiddischteatern. Här tecknar skådespelaren och vännen Shane Baker ett porträtt av Mina Berns liv och av deras vänskap. Shane Baker lärde känna Mina Bern 1995 och det är henne han har att tacka för sin goda jiddisch. Inspelat den 12 augusti 2017. Arrangör: Sveriges jiddischförbund.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Jiddischseminariet 2017

Tobias Rawet - min barndom

När Tobias Rawet var sex år gammal tvingades han sätta sig i en hink nedsänkt i ett dass under flera timmar. Så lyckades hans mamma gömma honom från de tyska utrensningarna av barn i gettot i Lódz. Här berättar Tobias Rawet om hur han överlevde den systematiska förintelsen av Europas judar och om förhållanden i gettot i Lódz och upplevelser i Rawensbrück. Inspelat den 12 augusti 2017. Arrangör: Sveriges jiddischförbund.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning

Mer högskola & modersmål och minoritetsspråk

Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Finsk språkvård

Hemsida för språkvård

Henna Leskelä från Språkrådet guidar i hur man använder språkvårdens finska sökmotor. Tjänsten är ett användbart redskap för till exempel journalister och lärare i finska och ger förslag på stavning, grammatik och låneord på finska. Inspelat den 10 april 2015 i Finlandshuset, Stockholm. Arrangör: Institutet för språk och folkminnen.

Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
LyssnaBildningsbyrån - integration

Jag ville bli advokat!

Romernas skolsituation är kantad av problem. Många romska elever avslutar inte grundskolan och går därför inte vidare till gymnasieskolans nationella program. Skulle en romsk folkhögskola kunna bidra till en förbättrad statistik? Soraya Post och Thereza Eriksson är verksamma vid Agnesbergs folkhögskola.

Fråga oss