Titta

UR Samtiden - Att skapa genomtänkta friskvårdslösningar

UR Samtiden - Att skapa genomtänkta friskvårdslösningar

Om UR Samtiden - Att skapa genomtänkta friskvårdslösningar

Föreläsningar och samtal med olika perspektiv på arbetsgivarnas friskvårdssatsningar. Är friskvård lönsamt? Hur mycket kan arbetsgivarna lägga sig i medarbetarnas hälsa? Inspelat den 15 maj 2017 på Westmanska palatset, Stockholm. Arrangör: Metodicum.

Till första programmet

UR Samtiden - Att skapa genomtänkta friskvårdslösningar : Arbetsgivarens hälsofokus och individens integritetDela
  1. Problemet med den wellnessideologi
    som präglar vårt samhälle-

  2. -är att den demoniserar
    och i slutändan också bestraffar-

  3. -de personer som är mest sårbara.

  4. Jag skrev boken "Wellnessyndromet"-

  5. -tillsammans med en engelsk kollega,
    André Spicer, baserad i London.

  6. Argumentet
    är egentligen ganska enkelt.

  7. Det är att vi ser
    en trend i dagens samhälle-

  8. -där vi ser
    ett så kallat ökat hälsogap.

  9. Gapet mellan de med hög inkomst
    och de med låg inkomst-

  10. -ökar när det gäller träning. De som
    har hög inkomst har ökat sin träning-

  11. -under de senaste åren, och de
    med lägst inkomst tränar mindre nu-

  12. -än vad de gjorde tidigare.
    Samtidigt ser vi en annan trend-

  13. -nämligen att vi
    i allt högre betraktar människor-

  14. -som antingen onda eller goda,
    bra eller dåliga-

  15. -utifrån deras hälsovanor.

  16. För att betraktas som en bra person
    förväntas man ta hand om sin hälsa-

  17. -träna regelbundet, äta ordentligt,
    sova ordentligt och vara positiv.

  18. Det innebär ju också
    att om man inte gör det-

  19. -om man är överviktig, röker eller
    på andra sätt åsidosätter sin hälsa-

  20. -så anses man i väldigt hög grad
    i dag som en sämre person.

  21. Man ser också att det är legitimt
    i många sammanhang-

  22. -att göra sig lustig eller
    direkt kränka den typen av personer.

  23. Det är det här som vi i vår bok
    kallar för "Wellnessideologin".

  24. Det kan man se i många olika fall.

  25. Eftersom det är många här i dag
    som representerar företag-

  26. -och jobbar inom wellnessindustrin-

  27. -så tänkte jag ta
    just näringslivet som exempel.

  28. Tidningen Chef
    kom ut med en undersökning-

  29. -för ungefär ett år sen.

  30. I den här rapporten visade det sig
    att av alla tillfrågade chefer-

  31. -så svarade 95 procent-

  32. -att fysisk träning
    gjorde dem till bättre chefer-

  33. -antingen tveklöst
    eller i viss grad.

  34. Det här är nåt
    som vi verkligen tar för givet i dag.

  35. Det är en sanning som vi accepterar
    utan att ifrågasätta.

  36. Det skulle jag vilja göra nu,
    genom att säga att det faktiskt är-

  37. -ett logiskt tankefel.

  38. Naturligtvis, om man är så ohälsosam
    att man inte kan fungera ordentligt-

  39. -eller om man dricker mycket alkohol
    eller har narkotikaproblem-

  40. -då är man naturligtvis
    olämplig som chef.

  41. Men att säga att träning direkt leder
    till att man blir en bättre chef-

  42. -är inte särskilt sant.

  43. För det första vet inte
    hela det samlade forskningskollegiet-

  44. -exakt vad det innebär
    att vara en bra ledare.

  45. Vi vet inte exakt hur hälsa skulle
    göra oss till en bättre ledare.

  46. Det man kanske skulle kunna säga
    är att god hälsa ger förutsättningar-

  47. -för att bli bra chefer.
    Vi blir piggare, starkare...

  48. Alla de faktorerna
    som Anders tog upp här tidigare.

  49. Men det innebär också
    att vi kan få förutsättningar-

  50. -att bli ännu sämre chefer.

  51. En vän till mig berättade
    hur hon blev trakasserad och mobbad-

  52. -under hela högstadiet
    av en och samma person.

  53. Sen sa hon: "Det värsta med honom
    var att han aldrig var sjuk."

  54. Om ni sätter er in i en situation
    där ni jobbar på ett företag-

  55. -med en tyrannisk, hemsk chef-

  56. -så skulle ni inte se det som ett
    problem att chefen hade dålig hälsa.

  57. Om han skulle vara sjukskriven
    kanske inte det skulle vara negativt.

  58. Poängen är väldigt enkel.

  59. Att säga att man blir
    en bättre ledare, en bättre förälder-

  60. -eller en bättre vän, att man blir
    en bättre människa av att träna-

  61. -är en felaktig logisk slutledning.

  62. Det är som att säga att det var
    Himmlers och Hitler vegetarianism-

  63. -och vurm för renlevnad som gjorde
    dem till onda, mordiska ledare-

  64. -eller att den här Bondskurkens
    kärlek till katter-

  65. -gjorde att han blev ond och ville
    mörda Bond och störta världen-

  66. -eller att Hannibal Lecters kärlek
    till rött vin och chianti-

  67. -gjorde honom till en seriemördare-

  68. -eller att det var Churchills
    vurm och fäbless för cigarrer-

  69. -och champagne som gjorde honom
    till den ledare han var.

  70. Eller Angela Merkel,
    vars favoritmat tydligen är kebab.

  71. På vilket sätt kan det
    förklara hennes ledarskap?

  72. Visst, i fallet Stenbeck
    hade säkert smör en viss inverkan-

  73. -på hans för tidiga död,
    men hur skulle smör och grädde-

  74. -definiera
    och förklara hans ledarskap?

  75. Det vi ser i dag
    är hur fler och fler företag-

  76. -erbjuder nån typ av wellnessprogram
    till sina anställda.

  77. Man kan göra det av många skäl,
    men en återkommande anledning-

  78. -är just föreställningen att man blir
    en bättre medarbetare och ledare-

  79. -genom att träna.

  80. Som exempel erbjuds 76 procent-

  81. -av alla amerikanska anställda-

  82. -att vara en del av
    ett wellnessprogram.

  83. Man kan också se
    att 87 procent av de här programmen-

  84. -använder sig antingen av nån typ
    av belöning eller bestraffning-

  85. -för att motivera personer
    att vara med.

  86. Vi ser olika nya typer av trender
    och teknologier på företag-

  87. -som tidigare
    var ganska svåra att se.

  88. Här kopplar man ihop
    arbete med motion genom ett gåband.

  89. Det finns också den här varianten-

  90. -där du kopplar ihop
    cykel och arbete.

  91. Det är hipstervarianten. Tanken är
    att om du trampar tillräckligt hårt-

  92. -så kan du också generera
    elektricitet till din dator.

  93. Det finns också trender
    som promenadmöten-

  94. -som kombinerar motion och arbete,
    men som också är ett sätt-

  95. -att skapa mer kreativitet-

  96. -och även spinningmöten, där man
    sitter och trampar och har möten.

  97. De här trenderna har också
    gett upphov till nya typer av ledare.

  98. Ett känt exempel är Harriet Green-

  99. -som fram till relativt nyligen
    var vd för Thomas Cook, och hon...

  100. Sex dagar i veckan börjar hon dagen-

  101. -med ett intensivt crossfit-pass.

  102. Hon motionerar och tränar
    inte bara för sin egen skull-

  103. -utan det här är nåt
    som inspirerar hela hennes ledarskap.

  104. När hon skulle omorganisera Thomas
    Cook gjorde hon det med ledorden:

  105. "Leaner, fitter and better."

  106. Hon rekryterade också likasinnade
    personer till ledningsgruppen.

  107. Hon omgav sig med personer som var
    gamla elitgymnaster, maratonlöpare-

  108. -eller triathleter.

  109. I Sverige har vi motsvarande vd:ar.

  110. Ett exempel är Henrik Bunge,
    vd på Björn Borg.

  111. Sen han tillträdde som vd
    introducerade han en sporttimme-

  112. -där alla anställda
    går och tränar tillsammans.

  113. Han menar också
    att den här typen av träning-

  114. -har en direkt relation
    till hur medarbetare presterar.

  115. Två gånger per år får man
    som anställd på Björn Borg-

  116. -genomgå
    en grundlig hälsoundersökning-

  117. -där man kan fastställa
    sin fysiologiska ålder.

  118. I årsredovisningen kan man läsa
    att den fysiologiska åldern-

  119. -alltså den ålder man ser
    på de här testerna, är 29 år-

  120. -alltså tre år yngre
    än den kronologiska åldern-

  121. -som de anställda har.

  122. Att vara med på sporttimmen
    och att genomgå undersökningarna-

  123. -är obligatoriskt.

  124. Det här är nåt
    som man kan se på många håll-

  125. -att de här initiativen
    går från att vara frivilliga-

  126. -till att de blir obligatoriska.

  127. Man ser hur gränsen mellan belöning
    och bestraffning flyter ihop.

  128. Om man till exempel
    anordnar en stegtävling på jobbet-

  129. -och priset är nåt litet,
    som en biobiljett-

  130. -så kanske det inte är nån stor grej-

  131. -men om man i stället belönar
    anställda med en extra semestermånad-

  132. -så börjar ju belöning
    och bestraffning flyta ihop.

  133. Man ser inte minst i USA
    att bestraffning används allt mer-

  134. -för att försäkra sig om
    att de anställda är med.

  135. Då handlar det i de flesta fall om
    att man förlorar sin sjukförsäkring.

  136. Det kan handla om att man inte vill
    ge ifrån sig personliga data-

  137. -om hur mycket man väger, hur mycket
    man tränar eller liknande saker.

  138. I Sverige har vi liknande exempel.

  139. På Kalmar Vatten förväntas alla
    anställda träna två gånger i veckan.

  140. Personalchefen
    begär ut listor från gymmet-

  141. -för att försäkra sig om
    att alla verkligen har varit där.

  142. Om man inte har varit med
    får man tills vidare sin lön frusen-

  143. -och kan på sikt, om man
    fortsätter att vägra, bli uppsagd-

  144. -eftersom man nu anser
    att träning är en del av jobbet.

  145. Det man ser som resultat, både
    på ett företag som Kalmar Vatten-

  146. -och på Björn Borg är att de personer
    som redan tycker om att träna-

  147. -och förmodligen hade tränat ändå,
    är kvar och är nöjda med situationen-

  148. -och att de som inte är nöjda, som
    inte vill träna på arbetstid, slutar.

  149. Då skapar man dels organisationer
    som är väldigt homogena-

  150. -där alla värdesätter
    ungefär samma sak, men framför allt-

  151. -är det som är skrämmande
    att de som slutar-

  152. -kanske i framtiden
    får svårare och svårare att få jobb-

  153. -ju mer företag värdesätter träning
    som viktigt i det arbete man utför.

  154. Vi ser exempel på företag där man har
    gått från att förbjuda rökning-

  155. -nåt som har varit förbjudet länge
    - rökning, som är en handling-

  156. -till att man förbjuder rökare.

  157. Vi ser en förskjutning från att man
    först demoniserar och sen förbjuder-

  158. -eller bestraffar en handling,
    till en typ av människa.

  159. För att se till att inte anställa
    rökare kan man använda urinprov-

  160. -som kan visa att man inte har rökt
    på de senaste två veckorna.

  161. Vad är det för andra typer av tester
    som man kan förvänta sig i framtiden?

  162. Man kanske vill anställa
    personer med ett visst BMI-

  163. -eller så kanske man bara vill
    anställa personer som rör på sig-

  164. -10 000 steg eller mer varje dag-

  165. -vilket man lätt kan se
    med den här typen av teknologier-

  166. -som har blivit allt vanligare-

  167. -så kallade aktivitetsarmband
    som Jawbone och Fitbit.

  168. De här små armbanden samlar in data-

  169. -om hur mycket vi rör oss,
    men också data om hur vi sover.

  170. Sen kan man också använda
    många olika appar-

  171. -för att registrera vad man äter,
    till exempel Myfitnesspal-

  172. -som är en väldigt populär app,
    där man skriver in allt man äter.

  173. Man kan också använda Runkeeper
    för att se hur mycket man springer.

  174. Sen finns det en app
    som heter Pookeeper...

  175. Det finns en sån app, men ni får
    själva fundera på hur det fungerar.

  176. Trenden med att logga sig själv och
    hela tiden hålla koll på vad man gör-

  177. -har sitt ursprung i Kalifornien,
    i Silicon Valley och startade 2007.

  178. Mottot är:
    "Självkännedom genom siffror."

  179. "Self-knowledge through numbers."

  180. Tanken är att man ska samla ihop
    data och information om sig själv-

  181. -och lägga ihop det för att se
    hur man kan bli en bättre person-

  182. -hur man kan bli mer hälsosam,
    kanske lyckligare, sova bättre-

  183. -och framför allt hur man kan göra
    för att bli mer produktiv.

  184. Det var en intervju
    med en person som heter Chris Dancy-

  185. -som gjordes 2008 i tidningen Wired-

  186. -där titeln var "Hur en medelålders
    man kan göra om sig själv"-

  187. -"för att få ett jobb."
    Chris Dancy hade blivit arbetslös.

  188. Han såg en framtid där det skulle bli
    svårt att få jobb igen.

  189. Han hade ett intresse sen barndomen,
    att mäta allt som han kunde mäta.

  190. Han tänkte att det
    kanske var nåt att bygga vidare på.

  191. Han var en av pionjärerna
    i den här "quantified self"-rörelsen.

  192. Han började mäta exakt allt som
    han gjorde, varje minut av dygnet-

  193. -och bloggade om det och blev
    efter det enormt framgångsrik-

  194. -och kallas i dag "the most
    connected man in the world."

  195. Det som var intressant med intervjun,
    och som jag har tänkt på-

  196. -var att han säger: "Det jag gör nu
    kommer alla att göra om 20 år."

  197. Han säger också: "Ja,
    jag hade det förstås som intresse"-

  198. -"men det är inte intresset
    som gör att jag gör det"-

  199. -"utan för att det är den riktningen
    som vi går i. Jag är fatalistisk."

  200. "Jag gör bara det som alla andra
    kommer att behöva göra i morgon."

  201. Det är naturligtvis inte
    nån större överraskning-

  202. -att företag på senare år-

  203. -har börjat rikta sitt intresse
    mot den här trenden.

  204. Ikeas 14 000 amerikanska anställda-

  205. -fick för några år sen
    en sån här Jawbone-

  206. -och BT:s 25 000 anställda
    fick en Fitbit.

  207. För företag finns det ett stort
    intresse för de här armbanden-

  208. -för att på det viset se till
    att de anställda rör på sig-

  209. -så mycket som de säger att de gör,
    och att kunna hålla koll på det.

  210. Det handlar om att kunna hålla koll
    på kostnader för hälsa.

  211. Men man kan också se andra företag
    som har gått ett steg längre.

  212. Ett antal investmentföretag i London
    använder de här teknikerna-

  213. -för att försöka förstå hur bra
    personer gör ifrån sig på jobbet.

  214. Man samlar ihop alla data och ser
    hur mycket de äter, sover, dricker-

  215. -och sen försöker man använda det för
    att kartlägga deras riskbenägenhet.

  216. Om en person har ätit en stor middag
    och druckit många glas vin-

  217. -gått och lagt sig sent,
    vaknat tidigt och gått till jobbet-

  218. -så kanske man ser hur det påverkar
    den personens riskbenägenhet-

  219. -alltså hur den personen
    arbetar på jobbet.

  220. Det är självklart att det
    är nåt positivt om man är kund.

  221. Om man sitter på ett flygplan är det
    bra om piloten har sovit ordentligt-

  222. -eller om man ska opereras
    är det skönt att veta-

  223. -att kirurgen inte har
    druckit för mycket kvällen innan.

  224. Man ser hur det här flyttar in
    på andra arbetsområden också.

  225. Jag som är från
    en företagsekonomisk institution-

  226. -och är intresserad av management,
    ser här en slående tillbakagång-

  227. -till den klassiska
    Frederick Winslow Taylor-modellen-

  228. -av att mäta
    hur personer gör med siffror-

  229. -men inte bara, som i hans fall,
    att mäta vad de gör på jobbet-

  230. -utan man kan mäta allting,
    även det som man inte gör på jobbet-

  231. -och lägga ihop de här siffrorna
    och göra analyser-

  232. -för att på det viset,
    på det optimala sättet, se till-

  233. -att man är effektiv på jobbet.

  234. Men det är just nu i dag
    i första hand hälsokostnader-

  235. -som gör att företag
    är intresserade av det här.

  236. Det är inte alls särskilt märkligt.
    Vi ser en global trend-

  237. -där hälsa har varit nåt som i hög
    grad har varit statens ansvarsområde-

  238. -men där staten i sin tur
    flyttar över ansvaret på företag.

  239. Företag kan ofta vara väldigt
    effektiva när det gäller hälsoarbete-

  240. -och företagshälsovård, inte minst
    i Sverige, visar ofta goda siffror.

  241. Men risken är att företag i sin tur-

  242. -flyttar över ansvaret
    till individen.

  243. Det här är ett stort problem.

  244. Därför vill jag avsluta
    den här föreläsningen med samma bild-

  245. -som jag började med.

  246. Om man ser på utvecklingen de senaste
    tio åren så har de med högst inkomst-

  247. -som redan från början
    tränade mer än de med lägst inkomst-

  248. -höjt sin träning
    med ungefär 50 procent-

  249. -medan de med lägst inkomst
    har sänkt den med ungefär 30 procent.

  250. Risken i dag är att de
    som från början är ohälsosamma-

  251. -svaga och utsatta
    ytterligare marginaliseras.

  252. De får svårare att få jobb
    eftersom företag i hög grad-

  253. -ser dem som ekonomiska risker.

  254. Vad som är än värre
    är att om vi envisas med att tro-

  255. -att en hälsosam människa
    är en god människa-

  256. -och således
    att en ohälsosam människa är dålig-

  257. -då spär vi ytterligare på
    det problem som finns-

  258. -nämligen att det är personer med
    lägre inkomst, från utsatta områden-

  259. -som har högst sjuktal
    och lägst livslängd-

  260. -och att det är de med hög inkomst
    från välmående områden-

  261. -som är friskast.

  262. Problemet med den wellnessideologi
    som präglar vårt samhälle-

  263. -är att den demoniserar
    och i slutändan också bestraffar-

  264. -de personer som är mest sårbara.

  265. Jag hoppas att företag
    och särskilt personer som ni själva-

  266. -som jobbar med de här frågorna, kan
    reflektera också över den här sidan-

  267. -och försöka möta de utmaningar
    som finns på ett humant sätt-

  268. -och framför allt motstå frestelsen
    som finns i wellnessideologin.

  269. För sanningen är
    att man kan vara en god människa...

  270. Att vara en god människa är ett
    svårt, komplext, filosofiskt begrepp-

  271. -som man inte med lätthet kan mäta,
    men man kan vara en god människa-

  272. -även om man inte är hälsan själv.
    Tack.

  273. Textning: Peeter S. Randsalu
    www.btistudios.com

Hjälp

Stäng

Skapa klipp

Klippets starttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.

Klippets sluttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.Sluttiden behöver vara efter starttiden.

Bädda in ditt klipp:

Bädda in programmet

Du som arbetar som lärare får bädda in program från UR om programmet ska användas för utbildning. Godkänn användarvillkoren för att fortsätta din inbäddning.

tillbaka

Bädda in programmet

tillbaka

Arbetsgivarens hälsofokus och individens integritet

Produktionsår:
Längd:
Tillgängligt till:

Carl Cederström, författare och docent i företagsekonomi, talar om det han kallar wellness-ideologin. Finns det nackdelar med träning och friskvård? Om en trend blir så stark man inte får höra andra perspektiv måste man tänka till, menar han. Kan hälsosatsningar bli till krav som till och med orsakar stress hos medarbetare? Riskerar vi en "utsortering" i och med att arbetsgivare tenderar att anställa frisk personal som gärna tränar? Inspelat den 15 maj 2017 på Westmanska palatset, Stockholm. Arrangör: Metodicum.

Ämnen:
Idrott och hälsa > Hälsa och livsstil > Hälsa och friskvård
Ämnesord:
Folkhälsa, Friskvård, Medicin, Preventiv medicin, Samhällsmedicin, Socialmedicin
Utbildningsnivå:
Högskola

Alla program i UR Samtiden - Att skapa genomtänkta friskvårdslösningar

Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Att skapa genomtänkta friskvårdslösningar

Träningens betydelse för hälsan och hjärnan

Anders Hansen är läkare och psykiatriker och har kommit att intressera sig för varför det är så viktigt för hjärnan att man rör på sig fysiskt. Hjärngympa borde vara korsord och sudoku, men så är det inte. Fysisk aktivitet är mycket viktigare, berättar han. Samtidigt blir våra arbetsliv allt mer stillasittande. Vad vet forskningen idag om hälsoeffekter av träning? Hur stor roll spelar generna? Hur farligt är stillasittandet? Inspelat den 15 maj 2017 på Westmanska palatset, Stockholm. Arrangör: Metodicum.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Att skapa genomtänkta friskvårdslösningar

Arbetsgivarens hälsofokus och individens integritet

Carl Cederström, författare och docent i företagsekonomi, talar om det han kallar wellness-ideologin. Finns det nackdelar med träning och friskvård? Om en trend blir så stark man inte får höra andra perspektiv måste man tänka till, menar han. Kan hälsosatsningar bli till krav som till och med orsakar stress hos medarbetare? Riskerar vi en "utsortering" i och med att arbetsgivare tenderar att anställa frisk personal som gärna tränar? Inspelat den 15 maj 2017 på Westmanska palatset, Stockholm. Arrangör: Metodicum.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Att skapa genomtänkta friskvårdslösningar

Att utvärdera friskvårdssatsningar personalekonomiskt

Thomas Aronsson, personalekonom, ställer frågan när det är lönsamt för arbetsgivaren att bedriva friskvårdsarbete. Han redogör för hur man kan räkna på kostnader och intäkter för olika typer av insatser, vilka faktorer som bör tas med i utvärderingen av lönsamheten och hur organisationers ekonomi kan påverkas av hälsoförändringar på arbetsplatsen. Inspelat den 15 maj 2017 på Westmanska palatset, Stockholm. Arrangör: Metodicum.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Att skapa genomtänkta friskvårdslösningar

Lönsamt hälsoarbete

En friskvårdsinsats som leder till att de som redan tränar mycket tränar mer ger endast marginella hälsoförbättringar och ekonomiska vinster. Hur ska man få så många som möjligt att delta? På Laholmshem får alla medarbetare arbeta med sin hälsa genom personlig coaching och kostintervention på betald arbetstid. Stefan Lundström, tidigare hälsorevisor/hälsoekonom och nu chef för 106 medarbetare på Laholmshem AB, berättar. Inspelat den 15 maj 2017 på Westmanska palatset, Stockholm. Arrangör: Metodicum.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Att skapa genomtänkta friskvårdslösningar

Hälsoprojekt inom hemtjänsten

Hemtjänstgruppen i Snöstorp lyckades tredubbla sitt frisktal på ett år. Personalen fick träna på arbetstid i ett år och under den tiden förändrades kulturen i arbetsgruppen, inte bara när det gäller träningsvanor. Enhetschefen Josefin Green och hälsoambassadörerna Heléne Persson och Kersti Lööv berättar. Inspelat den 15 maj 2017 på Westmanska palatset, Stockholm. Arrangör: Metodicum.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Att skapa genomtänkta friskvårdslösningar

Hälsa och friskvård i ett internationellt företag

Hur gör man med hälso- och friskvårdsfrågorna i en organisation där chefen kanske till och med sitter i ett annat land och inte kan vara på plats och se sina medarbetare dagligen? Nordea har löst det genom hälsoinspiratörer som har en viktig roll i det lokala hälsoarbetet. Mattias Melin, HR-specialist vid Health Care & Work Environment, Nordea, berättar om hur de arbetar med att informera, inspirera och främja rörelse och hälsa. Inspelat den 15 maj 2017 på Westmanska palatset, Stockholm. Arrangör: Metodicum.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Visa fler

Mer högskola & idrott och hälsa

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
TittaUR Samtiden - Idrott och mångfald

Den förutsägbara ledaren

Måns Lööf är sjuksköterska inom psykiatrivården i Gävle och berättar om hur man som ledare bemöter och stöttar barn och ungdomar med adhd. Det handlar om att vara förutsägbar och att sätta upp tydliga regler och följa planeringen. Inspelat den 11 februari 2015. Arrangör: Karlstads universitet.

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
LyssnaBildningsbyrån - hälsa

Integrativ vård

Det blir allt vanligare att kombinera skolmedicin med alternativa behandlingsmetoder. Vi besöker Högsbo sjukhus där man i flera år använt alternativa metoder för behandling av patienter med smärtproblematik.

Fråga oss