Titta

UR Samtiden - Att skapa genomtänkta friskvårdslösningar

UR Samtiden - Att skapa genomtänkta friskvårdslösningar

Om UR Samtiden - Att skapa genomtänkta friskvårdslösningar

Föreläsningar och samtal med olika perspektiv på arbetsgivarnas friskvårdssatsningar. Är friskvård lönsamt? Hur mycket kan arbetsgivarna lägga sig i medarbetarnas hälsa? Inspelat den 15 maj 2017 på Westmanska palatset, Stockholm. Arrangör: Metodicum.

Till första programmet

UR Samtiden - Att skapa genomtänkta friskvårdslösningar : Lönsamt hälsoarbeteDela
  1. Den motverkande kraften
    har varit integriteten.

  2. Men bekymra er inte om det nu.
    Vi är förbi stadiet att tassa runt.

  3. Mer tvång, mer obligatoriskt,
    mer inblandade av chefen tror jag på.

  4. Jag är vd på Laholmshem,
    ett kommunfastighetsbolag.

  5. Det är lite märkligt. Jag har gått
    över från att ha varit teoretiker-

  6. -och sen har jag jobbat som konsult-

  7. -och sen tänkte jag: "Vad kul det
    vore att omsätta det i praktiken."

  8. Då hamnade jag på Laholmshem.
    Vi har 133 personer på lönelistan.

  9. Vi gör av med
    ungefär 330 miljoner om året.

  10. Hur går det om man som teoretiker
    kommer ut i verkligheten?

  11. Blir det så bra som man har
    pratat om? Det ska ni få höra strax.

  12. Tillgångsförvaltning intresserar mig.
    Fastigheter och människor-

  13. -använder vi ekonomer
    ungefär samma synsätt på.

  14. Det var så att 2010 hade jag min
    näst sista reguljära studentgrupp-

  15. -inom hälsoekonomi på högskolan.
    Jag jobbade på GiH också-

  16. -och hade friskvårdsekonomi
    för ett årligt gäng-

  17. -med personliga tränare som skulle
    läsa på yrkesakademin i Uppsala.

  18. Jag hade en modell som jag trodde
    skulle revolutionera friskvård.

  19. Det var en jätteenkel modell
    som jag ska berätta kort om.

  20. Där kunde man se i detalj vad det var
    värt, vad det kostade och gav.

  21. 2010 var det arbetsfysiologer
    och hjärnforskare som sa:

  22. "Nu är vi på en 'tipping point'.
    Vänta lite så kommer personalhälsa"-

  23. -"att ta samma fart i Sverige
    som i USA."

  24. Det tog det i USA för decennier sen.
    Så vänta lite grann.

  25. Jag har gått och väntat.
    Jag sa till den studentgruppen-

  26. -att om det om ett år inte blivit
    nån "tipping point"-

  27. -ska jag syssla med nåt annat.

  28. Jag fick syssla med nåt annat.
    Ingen "tipping point" kom.

  29. Jag gissar att ni får samma känsla av
    forskarna i dag. Bevisen är tydliga.

  30. Varför händer ingenting?

  31. Det ska jag svara på
    och berätta vad jag fick göra själv.

  32. En fråga först. Handuppräckning.
    Hur många här inne pensionssparar?

  33. Bra. Hur många har
    en egen personlig tränare?

  34. Okej. "Houston, we have a problem."

  35. Med "Negative Interest Rate Policy"
    eller "Zero Interest Rate Policy".

  36. Att det ni har sparat och det ni tror
    att ni ska få inte stämmer överens.

  37. Tillgångarna i världens pensions-
    system är dubbelt så stora...

  38. Vad säger jag? Löftena är lite mer än
    dubbelt så stora som tillgångarna.

  39. Det här är amerikanska siffror. Det
    ser ungefär likadant ut i England.

  40. Det ser lite bättre ut i Sverige.

  41. Men frågan är om det är smartast
    att satsa på sin hälsa-

  42. -och satsa på företagets hälsa.

  43. Ni som inte hade personlig tränare
    ska få ett gott råd från en ekonom.

  44. Vänta med egna pensionsinbetalningar.
    Skaffa först en personlig tränare.

  45. Återuppta sen era pensionsinbetal-
    ningar. Det lönar sig mycket bättre.

  46. Er hälsa, arbetsförmåga och
    möjligheter att tjäna pengar gynnas.

  47. Problemet med pension är
    att det ni sparar...

  48. Man sparar ungefär 18 %.

  49. Ni sparar era egenavgifter i skatten.

  50. Vi säger att ni jobbar 40 år.
    Det räcker 10 år med 70 % lön.

  51. Eller 7 år med full lön.

  52. Tänkte ni leva efter 72 eller 75 år?

  53. Ni som sitter här
    har en förväntad livslängd på 90 år.

  54. Vad ska hända, då?
    Det får man ta tag i själv.

  55. Den egna hälsan. Det finns inget
    bättre att investera i, faktiskt.

  56. Det finns två lösningar. Den ena är
    att man ökar befolkningsmängden.

  57. Det genererar ekonomisk aktivitet
    som kan beskattas.

  58. Eller så ökar man produktiviteten.
    Men produktivitetsökning-

  59. -ger stora deflatoriska konsekvenser
    för ekonomin-

  60. -när man övergår till Airbnb-

  61. -och till delningstjänster, Uber
    och annat, som i sig är jättebra.

  62. Men de som bygger och driver hotell
    tycker inte att det är så bra.

  63. Vi har en åldrande befolkning.

  64. Det säkraste kortet just nu samhälls-
    ekonomiskt och privatekonomiskt-

  65. -är att förbättra hälsan
    hos sig själv och hos arbetskraften.

  66. Hur många arbetstagare
    pratar vi om i Sverige?

  67. Närmare 4 miljoner arbetstagare
    är i behov av livsstilsfaktorer.

  68. Framför allt fysisk aktivitet.
    De allra flesta rör sig för lite.

  69. Vi behöver rökstopp på 500 000.

  70. Vi behöver förbättrad återhämtning
    och sömn på nära 1 miljon.

  71. Vad kan jag göra?
    Jag är i grunden hälsoekonom.

  72. Jag är fastighetsdirektör nu,
    men hälsoekonom i botten.

  73. Det handlar om samma sätt som vi
    hanterar alla begränsade resurser.

  74. Vi måste visa att satsningen kan
    styras, kontrolleras och följas upp.

  75. Välj sen den inriktning som ger
    "most bang for the buck".

  76. Plocka de lägst hängande frukterna
    först.

  77. Nästan allt ni kan tänka ut inom
    friskvård kan nån visa är lönsamt.

  78. Nästan allting som innebär
    att en människa ger en annan omsorg-

  79. -är lönsamt. Det spelar ingen roll
    om det är vetenskapligt bevisat.

  80. Omsorgen i sig mellan två människor
    är effektiv.

  81. Men vi ekonomer tänker inte
    "lönsamt eller inte lönsamt".

  82. Vi vill ha det som är lönsammast.

  83. Det ska vara den lägsta frukten.
    Vi ska gå på det som ger mest först.

  84. Vad tror ni är hälsoekonomens favorit
    när det gäller hälsoinsatser?

  85. Vad är det som ger mest?
    "Most bang for the buck".

  86. Tänk på nu att jag är ekonom.

  87. Sluta röka. Det kostar en gång
    och ger livslånga effekter.

  88. Lite bättre är att börja motionera.
    Men inte samma "cost/benefit".

  89. Du måste återinvestera. Att
    sluta röka ger livslånga effekter.

  90. Inget slår det hälsoekonomiskt.

  91. Men effekterna i sig
    är större på fysisk aktivitet.

  92. Vem behöver övertygas? Behöver chefer
    och företagsledare, behöver...

  93. Aktieägare, behöver de övertygas?

  94. Jag tror inte det. De vet det redan.

  95. Varför har sjukvården inte
    tagit tag i det här?

  96. Sjukvården är paternalistisk.

  97. Det funkar inte med det promotiva
    hälsoarbete som vi vill syssla med.

  98. Att säga vad som är bra till
    en företagsledare funkar inte heller.

  99. De vill komma på det själva.

  100. Men de allra flesta agerar redan. Den
    här bilden har ni redan sett i dag.

  101. Stämmer det? Ja.

  102. Det här handlar om att "the rich get
    fitter". Det är från The Economist.

  103. Där har man ökat
    sin "workout time" med 50 %-

  104. -i de översta inkomstskikten.

  105. Man har minskat
    tiden man satsar på sin hälsa-

  106. -i de fattigaste inkomstskikten.

  107. De som bestämmer på arbetsplatser
    och aktieägare, de vet om det här.

  108. De vet redan om hur bra det är.
    Varför satsar de inte, då?

  109. Vi ska svara på den frågan genom
    att ta nya frågor till publiken.

  110. När jag parkerade bilen när jag bodde
    här parkerade jag i ett garage.

  111. Där kunde bilen gå på spa
    medan man gjorde sina ärenden.

  112. Bilen fick massage,
    man fixade lacken-

  113. -knådade in lite polish, fixade däck
    och dammsög bilen så där fint.

  114. Vad tänker ni om era bilar, ni som
    har bil? Tänker ni som typ A?

  115. Är bilen är ett fortskaffningsmedel
    som tar er från A till B?

  116. Eller är ni bilmänniska typ B?
    Intresserad av bilen i sig?

  117. Det är roligt att den är fin,
    ni vet när den ska besiktigas.

  118. Ni har provat hur fort den går,
    kanske. På Autobahn då.

  119. Ni har provat att tvärbromsa,
    ni har testat prestandan.

  120. De är intresserade.
    De kollar på nya bilar.

  121. Handuppräckning.
    Ni som är typ A räcker upp handen nu.

  122. Ni som är typ B räcker upp handen nu.

  123. Ja... Ja, det vet jag.

  124. Vi ska kolla en annan fråga
    som har samma relation.

  125. Nu blev det bara 1/5 som var typ B.

  126. Normalt sett brukar 1/3 vara typ B
    och 2/3 typ A.

  127. Samma relation får man om man ställer
    frågan om de är hälsointresserade.

  128. Ungefär 1/3 är hälsointresserade.
    2/3 ser kroppen som en skottkärra.

  129. Tyvärr.

  130. Man kan undersöka det vetenskapligt.
    Forskaren Åsa Romé publicerade 2010-

  131. -en studie då hon frågade
    71 stycken patienter-

  132. -som kom ut från doktorn
    och hade fått ett FaR-recept.

  133. De hade noga fått förklarat för sig
    vad mycket som blir bra i livet-

  134. -om man börjar motionera.

  135. Du kommer att sova bättre,
    bli piggare på dagarna och gladare.

  136. Du kommer att ha bättre relationer
    med människor.

  137. Du kommer att leva längre
    och vara mindre sjuk.

  138. Allt det här får du om du gör
    det som står på ditt FaR-recept.

  139. Men nu får du chansen. Du får
    alla de här fördelarna på en gång.

  140. Men du måste betala.
    Vad tycker du att det är värt?

  141. Om du får allt det här på en gång,
    hur mycket är du beredd att betala?

  142. Vad tror ni? Får jag några bud?
    Vad var de villiga att betala?

  143. 50 000? Hör jag 50 000? 10 000?

  144. 553 kr.

  145. Det är vad folk har lust att betala
    hur mycket ni än berättar för dem.

  146. Det kan vara värt en femhundring.

  147. Lite till. En femtiolapp också.

  148. Motverkande kraft ett
    är att folk inte har betalningsvilja.

  149. Det beror på att man vänjer sig
    så fort vid hur man mår.

  150. Och hela kostnaden är mindre
    än 2 % av den verkliga kostnaden-

  151. -för att göra en "turnaround"
    på hälsan. Det kostar mer. Absolut.

  152. Individen har svag betalningsvilja.
    Därför är arbetsplatsen-

  153. -överlägsen att jobba med det här.
    För arbetsgivaren har köpt tiden-

  154. -och har nytta av effekten. Arbets-
    platsen är fullständigt överlägsen.

  155. Jag tittade på
    ett amerikanskt företag-

  156. -som har 120 av Fortune 500-företagen
    som kunder.

  157. Det är ett företag som har en massa
    appar och samlar på sig data.

  158. Datan knådas i en algoritm,
    och du får goda råd.

  159. Det är ett webb-baserat system
    som är ganska populärt.

  160. De visar på en massa goda effekter.

  161. 60 % av soffpotatisarna
    rör nu på sig.

  162. 44 % känner sig mer produktiva.

  163. 1/4 är mindre sjuka.
    Det här verkar jättebra.

  164. Och inte är det dyrt. Vad gör att
    inte svenska arbetsgivare köper det?

  165. Det är jättelätt.
    Det finns en lång rad olika system.

  166. Är det ekonomin? Knappast. Nåt annat?

  167. Tror man att effekterna är kort-
    variga? Vi hälsoekonomer räknar med-

  168. -en diskonteringsränta på 3-5 %.

  169. 3 % diskonteringsränta - den vanliga
    diskonteringsräntan i Sverige-

  170. -innebär att 75 % av effekten
    är kvar efter 10 år.

  171. En liten diskonteringsränta. Man tror
    kanske att det ebbar ut fortare.

  172. Hälsoinsatserna har antagligen
    en högre diskonteringsränta.

  173. Jag tror att det är ideologiskt.

  174. Därför att... Ska vi få hjälp med
    alla tänkbara levnadsomständigheter-

  175. -som påverkar vårt arbetsresultat?

  176. Ska vi få hjälp med att sova i kapp
    för dem som har fått dålig sömn?

  177. Nån kommunpolitiker tyckte att man
    skulle få hjälp med sitt sexliv.

  178. Det vore bra att få det på arbetstid.
    Att utnyttja friskvård till det.

  179. Det var roligt. Men var går gränsen?

  180. Vi ska på vår fritid se till att vi
    är och förblir anställningsbara.

  181. Återhämtning, förkovran och hälsa
    är individens ansvar.

  182. Hårdgranskar man skattesystemet,
    är utbildningar inte avdragsgilla.

  183. Så fort du går på en utbildning
    som gör dig mer anställningsbar-

  184. -är den inte avdragsgill
    enligt svensk skatterätt.

  185. Ingen bryr sig längre.
    Det var 20-30 år sen-

  186. -nån tänkte betala själv för vidare-
    utbildning som höjer kompetensen.

  187. Så det gör ingen.
    Det har man glömt bort.

  188. Jag tror att arbetslivet och
    privatlivet har en vattendelare.

  189. Det beror på
    att vi är ett partsstyrt samhälle.

  190. Vi är välorganiserade. På arbetet
    har vi arbetsmiljöingenjörer-

  191. -ekonomer, beteendevetare, lag-
    stiftning och partsöverenskommelser.

  192. Massor med grejer
    som reglerar arbetsmiljön.

  193. Tjong så kommer privatlivet.
    Där finns hälsan-

  194. -och saker som hör ihop med hälsan.

  195. Det är ett jättehinder. Det är ideo-
    logiskt. Därför tar det fart i USA.

  196. Det är lättare på amerikanska företag
    att bedriva friskvård som får kosta-

  197. -är omfattande och är varaktigt.

  198. Men det är svårt i Sverige.
    Motverkande kraft två är ideologin.

  199. Allt det kände jag till
    när jag kom till Laholmshem.

  200. Jag hade hyrt ut mig som vd några
    gånger och ville ha ett vd-uppdrag.

  201. Då fick jag flytta ner till Laholm.

  202. Där har vi
    106 stycken fast anställda.

  203. Varav 100 gjorde
    en hälsoprofilbedömning.

  204. 35 klarade dagens
    och morgondagens krav.

  205. Jag döpte projektet till Välj själv
    din hälsa och ditt midjemått.

  206. 49 hade BMI 27 eller mer.

  207. Sen skrev jag ett brev,
    och företagshälsan skickade ut det-

  208. -till de här som var klassade som
    att de kunde få vara med i projektet.

  209. 35 av de 65 dök upp en kväll på en
    tid och plats som jag hade bestämt.

  210. Kom de dit, fick jag veta
    att de kvalificerade sig för kraven.

  211. Annars får man normalt sett
    inte veta det. Så fungerar lagen.

  212. Jag får bara data från företags-
    hälsovården med personens medgivande.

  213. Vi hade en diskret anmälan, och de
    accepterade en personlig tränare.

  214. 27 kom i gång
    med sin personliga tränare.

  215. De fick 16 tillfällen
    med sin tränare.

  216. Ganska många tillfällen i början
    och uppföljning under tiden.

  217. Klippkort på lämpligt gym.

  218. Av rättviseskäl fick alla anställda
    40 timmars arbetstid per år.

  219. Max en timme per vecka.
    Deltidarna fick mertid.

  220. Heltidarna fick spara ihop till
    en ledig halvdag som man tar ut-

  221. -enligt en viss formel.

  222. Man fick göra det vi godkände.

  223. Annars blir det: "Hälsa för mig är
    att gå och handla på en galleria."

  224. Inget sånt. Det får vara
    framför allt pulshöjande aktiviteter.

  225. "Most bang for the buck."
    Och sluta röka-kurs förstås.

  226. Men det mesta av det här
    kör vi i dag.

  227. Vi körde ett projekt där vi lånade
    en behandlingsplan från Sahlgrenska.

  228. Vi tog in läkare, pedagog och dietist
    och körde en insats mot övervikt.

  229. Midjemåttet, då.
    Som var en succé till en början.

  230. Sen blev det inte lika bra som jag
    trodde. Så vi ska göra om lite grann.

  231. Vi hade låga sjuktal i gruppen.
    Är det svårt att räkna då?

  232. Man tänker ofta: "Om sjuktalen är
    höga sätts såna här projekt i gång."

  233. Vi hade en stor grupp
    med bästa tänkbara hälsa.

  234. Vi hade då 16 % rökare
    mot förväntat 19 %.

  235. Och så gjorde jag
    en sån där ekonomisk analys.

  236. Så som analysen såg ut
    för ett år sen...

  237. Jag har inte gjort
    den senaste uppföljningen än.

  238. Aggregerade data kan jag använda,
    inte individdata.

  239. Vi fick knappt 7 kr tillbaka
    på varje satsad krona.

  240. Den stresstestade kalkylen var att vi
    fick tillbaka det som det kostade.

  241. Optimistkalkylen: 12 kr tillbaka
    på varje satsad krona. Jättebra!

  242. Hur stämmer det överens?
    Bra forskning finns i USA på detta.

  243. Där pratar man om andra
    generationens friskvårdsprogram.

  244. Tredje generationen:
    6-8 gånger pengarna tillbaka.

  245. Och kan man gå rakt på de individer
    som man behöver jobba med...

  246. Att bara köra med dem
    funkar normalt sett inte i Sverige.

  247. Men då blir det
    mer ekonomiskt effektivt.

  248. Och i populationer som har bra hälsa-

  249. -måste man köra bara på dem som har
    ett behov. Det blir för dyrt annars.

  250. Hur räknade jag ut lönsamheten?

  251. Det var modellen som jag utvecklade
    med över 300 studentgrupper-

  252. -som testade företag med modellen.

  253. Man behöver hälsoläget. Det kan man
    testa med en enkät eller fysiskt.

  254. Vi behöver löneläget och avgångs-
    sannolikheten. Personalomsättningen.

  255. Man kan lägga in sambandet
    mellan hälsa och arbetsresultat-

  256. -diskonteringsfaktor, sjukfrånvaro,
    genomförande, strategi och resultat.

  257. Och så ser man vad det ger och
    stresstestar kalkylen. Det är kul.

  258. Det här trodde jag
    att jag skulle syssla med.

  259. En enkel kalkyl som man kan lära sig
    på två timmar. Det blev inte så.

  260. Vi har några budord
    i vårt sätt att jobba.

  261. Det vi gör
    sker i samverkan med företagshälsan.

  262. Vi har bara arbetstid
    i våra egna aktiviteter.

  263. Vi mäter allt vi gör.
    Cheferna föregår med gott exempel.

  264. Sen har vi givetvis
    samverkan med facket hela vägen.

  265. Det här med generationer, ja. Jo...

  266. Så här tänker jag:
    Vi har tre generationer.

  267. Den första generationen är förbi.
    Frisksportsgenerationen-

  268. -då företagets fritidsförening
    hade ansvaret för personalhälsan.

  269. Några hundralappar per anställd gick
    till nån årlig tävling i fotboll.

  270. Man räknade inte så mycket med det.
    På 70-talet kom hälsopedagogerna.

  271. Det föddes som en ny del
    på universitetet. Ett nytt ämne.

  272. Fokus är aktiviteter, att pröva på.

  273. Frivilligt deltagande. Det är mest
    på fritiden, inspiration på arbetet.

  274. Vi fokuserar väldigt mycket på-

  275. -det lagrum som reglerar
    vilka friskvårdsförmåner som är...

  276. Vi fokuserar på de friskvårdsförmåner
    som staten bestämt är avdragsgilla.

  277. Framför allt pratar man hela tiden
    om sjukfrånvaro.

  278. Personalavdelningen äger projekten.
    Några tusen per anställd.

  279. Generation tre finns det inte
    så många exempel på i Sverige.

  280. Fokus är risk och produktivitet.
    Mer eller mindre obligatoriskt.

  281. Här får man skruva upp gradvis,
    ofta med fackets goda minne.

  282. De vill ju ha förmåner
    till sina anställda.

  283. Här är det arbetstid.
    Det är inga dolda förmåner.

  284. Det ska kompenseras med arbetstid.
    Mycket personlig träning.

  285. Nu får man titta i ett annat lagrum.
    Personlig träning är ingen förmån.

  286. Det är för exklusivt. Men finns det
    ett dokumenterat behov hos individen-

  287. -kan man göra vad som helst
    på arbetstid.

  288. Är behovet dokumenterat,
    sätt in önskad åtgärd.

  289. Det styrs inte av friskvårdsförmåner
    enligt elfte kapitlet.

  290. Då styrs det av ett annat lagrum.
    Det ger 6-8 gånger pengarna tillbaka.

  291. Motverkande kraft nummer tre är
    att vi missförstått skattesystemet.

  292. De effektivaste åtgärderna
    - personlig coachning på olika sätt-

  293. -"motivational interviewing",
    KBT och annat, personlig träning-

  294. -är inte skattemässigt avdragsgilla.
    Det är de inte-

  295. -om de som ska pressa ner Vasalopps-
    tiden från 6 till 5,5 timme får det.

  296. Dem kan man inte köra
    i personlig träning.

  297. Men 3,8 miljoner andra som arbetar
    kan få det.

  298. Sen kommer vi till integritet.

  299. Det här var så roligt.
    Jag lämnade ju det här 2010-2011.

  300. Jag jackade ur friskvården och fick
    ta upp en annan sträng på min lyra.

  301. Nämligen fastigheter, som jag
    sysslat med av och till sen 90-talet.

  302. Då tappade jag lite kontakten
    med det här. Men när jag lämnade det-

  303. -tappade kontakten
    med friskvårdsbranschen-

  304. -då var det överordnat, det här med
    den personliga integriteten.

  305. Den var väldigt, väldigt viktig.
    Så som jag lärde mig på 90-talet-

  306. -var det inte okej integritetsmässigt
    att jobba med sin chef och hälsa.

  307. Att prata hälsa med sin chef
    kändes konstigt.

  308. Nu har det skett
    ett värderingsskifte.

  309. Jag tror - utan att veta -
    att det beror på-

  310. -att vi vet så otroligt mycket
    i dag om-

  311. -betydelsen av hälsoarbete.
    Framför allt fysisk aktivitet.

  312. Här är en "timeline" över vad man
    lärt sig på fysisk aktivitet-området.

  313. Det är två stycken trösklar här.

  314. Det är dels 1999 nån gång.
    I slutet av 90-talet.

  315. Då gjorde man experiment på möss-

  316. -och man såg att mössens hjärnvolym
    ökade och de blev smartare.

  317. Den här forskargruppen som gick
    i vita labbrockar och träskor-

  318. -och männen som aldrig hade
    rakat sig-

  319. -köpte plötsligt funktionskläder
    och var ute och sprang.

  320. Övriga forskare var chockade.
    Vad berodde detta på?

  321. Jo, de hade sett
    vilka otroliga effekter det här hade.

  322. Ledaren för det här var neurologen
    Peter Eriksson, som tyvärr gått bort.

  323. Men han hann initiera
    de här undersökningarna.

  324. 2010 kom det nya studier
    som ännu mer visade på detta.

  325. Man såg ju att man fick tillväxt av
    både grå och vit hjärnsubstans.

  326. Hålrummen i hjärnan fylldes ut.

  327. Man fick bättre tänk och bättre
    ledningskapacitet i hjärnan.

  328. Jag tror att det här har gjort
    att vi fått ett värderingsskifte.

  329. När man håller på med
    läkemedelsexperiment-

  330. -har man en experimentgrupp
    och en kontrollgrupp.

  331. Om det då visar sig
    under experimentets gång-

  332. -att i kontrollgruppen...

  333. Ofta vet varken behandlare eller
    patient om de får en aktiv substans.

  334. Ser man under experimentets gång att
    de som får den aktiva substansen...

  335. Nån samlar data.
    Det kommer in data efter nåt år.

  336. De som får en aktiv substans
    överlever, de som får socker dör.

  337. Vad är då etiskt korrekt?
    Jo, att avbryta studien omedelbart-

  338. -och ge alla den aktiva substansen.

  339. Etiken är nog lite samma här. Vi
    måste ge alla den aktiva substansen.

  340. Den motverkande kraften
    har varit integriteten.

  341. Men bekymra er inte om det nu.
    Vi är förbi stadiet att tassa runt.

  342. Mer tvång, mer obligatoriskt,
    mer inblandade av chefen tror jag på.

  343. Då var jag färdig, så har vi chansen
    kanske för lite prat sen.

  344. Jag finns kvar här
    under eftermiddagen. Tack så mycket!

  345. Textning: Jussi Walles
    www.btistudios.com

Hjälp

Stäng

Skapa klipp

Klippets starttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.

Klippets sluttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.Sluttiden behöver vara efter starttiden.

Bädda in ditt klipp:

Bädda in programmet

Du som arbetar som lärare får bädda in program från UR om programmet ska användas för utbildning. Godkänn användarvillkoren för att fortsätta din inbäddning.

tillbaka

Bädda in programmet

tillbaka

Lönsamt hälsoarbete

Produktionsår:
Längd:
Tillgängligt till:

En friskvårdsinsats som leder till att de som redan tränar mycket tränar mer ger endast marginella hälsoförbättringar och ekonomiska vinster. Hur ska man få så många som möjligt att delta? På Laholmshem får alla medarbetare arbeta med sin hälsa genom personlig coaching och kostintervention på betald arbetstid. Stefan Lundström, tidigare hälsorevisor/hälsoekonom och nu chef för 106 medarbetare på Laholmshem AB, berättar. Inspelat den 15 maj 2017 på Westmanska palatset, Stockholm. Arrangör: Metodicum.

Ämnen:
Idrott och hälsa > Hälsa och livsstil > Hälsa och friskvård
Ämnesord:
Folkhälsa, Friskvård, Medicin, Preventiv medicin, Samhällsmedicin, Socialmedicin
Utbildningsnivå:
Högskola

Alla program i UR Samtiden - Att skapa genomtänkta friskvårdslösningar

Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Att skapa genomtänkta friskvårdslösningar

Träningens betydelse för hälsan och hjärnan

Anders Hansen är läkare och psykiatriker och har kommit att intressera sig för varför det är så viktigt för hjärnan att man rör på sig fysiskt. Hjärngympa borde vara korsord och sudoku, men så är det inte. Fysisk aktivitet är mycket viktigare, berättar han. Samtidigt blir våra arbetsliv allt mer stillasittande. Vad vet forskningen idag om hälsoeffekter av träning? Hur stor roll spelar generna? Hur farligt är stillasittandet? Inspelat den 15 maj 2017 på Westmanska palatset, Stockholm. Arrangör: Metodicum.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Att skapa genomtänkta friskvårdslösningar

Arbetsgivarens hälsofokus och individens integritet

Carl Cederström, författare och docent i företagsekonomi, talar om det han kallar wellness-ideologin. Finns det nackdelar med träning och friskvård? Om en trend blir så stark man inte får höra andra perspektiv måste man tänka till, menar han. Kan hälsosatsningar bli till krav som till och med orsakar stress hos medarbetare? Riskerar vi en "utsortering" i och med att arbetsgivare tenderar att anställa frisk personal som gärna tränar? Inspelat den 15 maj 2017 på Westmanska palatset, Stockholm. Arrangör: Metodicum.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Att skapa genomtänkta friskvårdslösningar

Att utvärdera friskvårdssatsningar personalekonomiskt

Thomas Aronsson, personalekonom, ställer frågan när det är lönsamt för arbetsgivaren att bedriva friskvårdsarbete. Han redogör för hur man kan räkna på kostnader och intäkter för olika typer av insatser, vilka faktorer som bör tas med i utvärderingen av lönsamheten och hur organisationers ekonomi kan påverkas av hälsoförändringar på arbetsplatsen. Inspelat den 15 maj 2017 på Westmanska palatset, Stockholm. Arrangör: Metodicum.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Att skapa genomtänkta friskvårdslösningar

Lönsamt hälsoarbete

En friskvårdsinsats som leder till att de som redan tränar mycket tränar mer ger endast marginella hälsoförbättringar och ekonomiska vinster. Hur ska man få så många som möjligt att delta? På Laholmshem får alla medarbetare arbeta med sin hälsa genom personlig coaching och kostintervention på betald arbetstid. Stefan Lundström, tidigare hälsorevisor/hälsoekonom och nu chef för 106 medarbetare på Laholmshem AB, berättar. Inspelat den 15 maj 2017 på Westmanska palatset, Stockholm. Arrangör: Metodicum.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Att skapa genomtänkta friskvårdslösningar

Hälsoprojekt inom hemtjänsten

Hemtjänstgruppen i Snöstorp lyckades tredubbla sitt frisktal på ett år. Personalen fick träna på arbetstid i ett år och under den tiden förändrades kulturen i arbetsgruppen, inte bara när det gäller träningsvanor. Enhetschefen Josefin Green och hälsoambassadörerna Heléne Persson och Kersti Lööv berättar. Inspelat den 15 maj 2017 på Westmanska palatset, Stockholm. Arrangör: Metodicum.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Att skapa genomtänkta friskvårdslösningar

Hälsa och friskvård i ett internationellt företag

Hur gör man med hälso- och friskvårdsfrågorna i en organisation där chefen kanske till och med sitter i ett annat land och inte kan vara på plats och se sina medarbetare dagligen? Nordea har löst det genom hälsoinspiratörer som har en viktig roll i det lokala hälsoarbetet. Mattias Melin, HR-specialist vid Health Care & Work Environment, Nordea, berättar om hur de arbetar med att informera, inspirera och främja rörelse och hälsa. Inspelat den 15 maj 2017 på Westmanska palatset, Stockholm. Arrangör: Metodicum.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Visa fler

Mer högskola & idrott och hälsa

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
TittaUR Samtiden - Idrott och mångfald

Den förutsägbara ledaren

Måns Lööf är sjuksköterska inom psykiatrivården i Gävle och berättar om hur man som ledare bemöter och stöttar barn och ungdomar med adhd. Det handlar om att vara förutsägbar och att sätta upp tydliga regler och följa planeringen. Inspelat den 11 februari 2015. Arrangör: Karlstads universitet.

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
LyssnaBildningsbyrån - historia

Linggymnastik - motion i nationens tjänst

Under 1800-talet utvecklade Per Henrik Ling ett system med gymnastiska rörelser som kom att prägla svensk gymnastik under ett och ett halvt sekel. Men var fick han sina idéer ifrån?

Fråga oss