Titta

UR Samtiden - Att skapa genomtänkta friskvårdslösningar

UR Samtiden - Att skapa genomtänkta friskvårdslösningar

Om UR Samtiden - Att skapa genomtänkta friskvårdslösningar

Föreläsningar och samtal med olika perspektiv på arbetsgivarnas friskvårdssatsningar. Är friskvård lönsamt? Hur mycket kan arbetsgivarna lägga sig i medarbetarnas hälsa? Inspelat den 15 maj 2017 på Westmanska palatset, Stockholm. Arrangör: Metodicum.

Till första programmet

UR Samtiden - Att skapa genomtänkta friskvårdslösningar : Hälsoprojekt inom hemtjänstenDela
  1. Jag har aldrig pratat om en personals
    hälsa. Det var nytt för mig som chef.

  2. Det var nytt för personalen med.

  3. Man kanske inte vill blotta sig
    och säga vad man har problem med.

  4. Det går knappt en vecka
    utan att man ser det i media.

  5. Det pratas oroligt om sjuktal-

  6. -och framförallt sjuktalen
    i kvinnodominerade yrken.

  7. Hemtjänst
    tillhör den kategori arbeten-

  8. -som brottas med
    de högsta sjukskrivningssiffrorna.

  9. Nu ska vi få höra om en grupp-

  10. -som har använt friskvård
    för att få bukt med statistiken.

  11. Under ett år deltog gruppen
    i en läkarledd studie-

  12. -och fick träna på arbetstid.
    Nu ska vi höra om hur det har gått.

  13. Jag lämnar ordet till Josefin Green,
    enhetschef på Halmstads kommun-

  14. -och Heléne Persson och Kersti Lööv
    som är hälsoambassadörer.

  15. -Varsågoda.
    -Tack.

  16. Det var spännande att höra Stefan
    här innan. Tack för all reklam.

  17. Vi fick ingå i ett projekt.

  18. Vi jobbar i en liten hemtjänstgrupp
    i Halmstads kommun.

  19. Jag är enhetschef.

  20. Kersti och Heléne är undersköterskor
    i gruppen.

  21. Vi tänkte berätta om projektet
    och om hur vi har fortsatt.

  22. HR kom och sa-

  23. -vi hade blivit utvalda
    att ingå i ett hälsoprojekt.

  24. "Jaha. Spännande."

  25. "Vi kommer till er
    och förklarar vad som förväntas."

  26. De kom till vår arbetsplats
    och berättade.

  27. "Ni har blivit utvalda.
    Vi vill försöka öka era frisktal."

  28. Vi kan berätta senare om reaktionerna
    på detta. Det var inte jättepositivt.

  29. Jag tycker den här bilden är så fin.
    Det är mina anställda.

  30. Det är Dennis, Lill,
    Kersti och Berit.

  31. Lill och Berit står där i mitten
    och längst ut.

  32. De har aldrig tränat nånting innan.
    I projektet började de styrketräna.

  33. De började träna tillsammans.
    De hade aldrig umgåtts tidigare.

  34. De styrketränar än i dag
    och promenerar ihop.

  35. Dennis har slutat röka. I och med
    projektet kom han igång med det.

  36. Nu har han slutat helt.

  37. Sen har vi Kersti som ska vara
    värst av alla hela tiden.

  38. Hon kan berätta om vad hon gjorde
    när hon fick pepp av projektet.

  39. Jag bestämde mig är att göra
    nåt jag aldrig hade gjort.

  40. Jag skulle ta Tjejklassikern med min
    dotter. Det var en fantastisk resa.

  41. Vi åkte skidor, sprang och simmade.

  42. Det var en pepp från projektet.

  43. Man blev starkare
    och tyckte att allt var roligt.

  44. Plötsligt vill man göra allt.
    Man tror man att man är fantomen.

  45. Nån sa: "Du får ligga lågt, Kersti,
    så du inte skrämmer de andra."

  46. Erland sa att jag skulle hålla en låg
    profil. Jag blev lite för mycket.

  47. Om man är där nere är det svårt
    att börja träna.

  48. Det tar tid att komma igång.

  49. -Alla i vår arbetsgrupp tränar i dag.
    -Alla motionerar på nåt sätt.

  50. -Heléne har alltid tränat.
    -Jag sprang under projektet.

  51. Vi gjorde ett konditionstest
    och då blev det en liten tävling.

  52. Man trodde man hade bättre kondition
    än man hade.

  53. Jag började jogga, för det tar inte
    mycket tid. Det är bara att gå ut.

  54. Jag har börjat motionera i vardagen.

  55. Jag cyklar till jobbet
    och står upp på kontoret.

  56. Det behövs inte mycket.

  57. Vi köpte in konceptet "Chefshälsa".
    Det har fokus på chefen.

  58. Chefen ska hålla i det
    och coacha sin personal.

  59. Chefen ska föregå med gott exempel.

  60. När de kom till vår grupp
    hade vi 11 % frisktal.

  61. I Halmstads kommun är frisktalet
    noll sjukdagar på ett år.

  62. 11 % hade noll sjukdagar på ett år.

  63. Efter projektets slut
    hade det tredubblats.

  64. Över 30 % hade noll sjukdagar
    på ett år. Det är helt fantastiskt.

  65. Det kom fram att den upplevda hälsan
    ökade i slutet av projektet-

  66. -mot vad den hade varit i början.

  67. Själva projektet startade
    med Chefshälsan och med mig.

  68. Vi fick fylla i en livsstilsenkät.

  69. Där berättade vi om vi
    orkade med våra arbetsuppgifter-

  70. -och om hälsa och fritid-

  71. -och hur aktiv man var och så.

  72. Sen fick man personliga svar på den.

  73. Man fick veta
    vad man behövde göra åt sin hälsa.

  74. En del behövde styrketräna ryggen,
    en del behövde sömn.

  75. Det fanns en massa saker i vår grupp
    som var både bra och dåliga.

  76. Sen fick vi göra
    ett konditionstest på Previa.

  77. Vi cyklade på en motionscykel.
    Det var inget jättestort.

  78. Där såg vi hur många av oss
    som hade dålig kondition.

  79. Det var fruktansvärt.

  80. Vi fick en livsstilsenkät på datorn
    som i fyllde i.

  81. Sen fick vi feedback på den.

  82. Det började med
    att jag fyllde i enkäten.

  83. Sen hade Erland ett samtal med mig
    där vi gick igenom mina svar.

  84. Sen skulle jag göra likadant
    med min personal-

  85. -när de hade fyllt i enkäten.
    Jag höll enskilda samtal.

  86. Jag frågade
    om de ville diskutera det med mig-

  87. -och berätta för mig
    om sitt hälsotillstånd.

  88. Jag har aldrig tidigare suttit
    och pratat om en personals hälsa.

  89. Det var nytt för mig som chef.
    Det var nytt för personalen också.

  90. Man kanske inte vill blotta sig
    och säga vad man har problem med.

  91. Det kan vara känsligt.

  92. Men alla ville prata med mig
    om det här.

  93. När vi hade pratat
    gjorde vi en hälsoplan-

  94. -där man hade mål,
    delmål och en belöning.

  95. Sen bokade vi in all personal på
    företagshälsan för konditionstestet.

  96. Det var kul.
    När alla hade fått sina resultat-

  97. -började de jämföra med varandra.

  98. De blev peppade
    och började tävla med varandra.

  99. Det blev en tävlingsgrej.

  100. Under projekttiden-

  101. -fick vi en timmes träning i veckan
    under ett år.

  102. Man fick träna på fritiden
    och skriva upp den timmen-

  103. -för annars hade det varit
    praktiskt svårt att lösa för oss.

  104. Då måste vi ta in ersättare.

  105. Alla var inte med i projektet
    från början.

  106. -Alla gjorde hälsotestet.
    -Det kan vi ju berätta om.

  107. När Erland presenterade allt
    var det inte så livat och glatt.

  108. Många var misstänksamma. "Ska de ha
    reda på vår hälsa? Vad vill de?"

  109. "Är vi så sjuka att nån
    ska tala om vad vi ska göra?"

  110. Ingen tänkte att det var bra
    att få redskap att jobba med.

  111. Det blev tvärtom.
    Men sen förändrades det under tiden.

  112. Det var några
    som inte ville vara med.

  113. Ett av våra mål
    var att få alla att vara med.

  114. Vi skulle ju ha mätbara mål.

  115. I slutet på projektet
    var faktiskt alla med.

  116. Här ser ni en bild på Erland.

  117. I vår arbetsgrupp
    och de flesta hemtjänstgrupper-

  118. -är medelåldern ganska hög och många
    har inte tränat över huvud taget.

  119. Medelåldern är väldigt hög.

  120. Över 50 var den
    när vi körde projektet.

  121. Det var få som tränade
    eller ens motionerade.

  122. Ni får materialet. Det är kanske
    lättare att läsa igenom det sen.

  123. Chefshälsa är i tre steg.

  124. Man börjar med chefen som sen
    går ut och jobbar med medarbetarna.

  125. Det här måste vara
    helt på individnivå.

  126. Man måste förstå att ens hälsa
    är ens eget ansvar.

  127. Det är bara jag själv
    som kan fixa det.

  128. Det blev konkret
    när man fick feedback på enkäten-

  129. -och när man var på träffen
    på företagshälsan.

  130. Många fick ett uppvaknande
    eller en aha-upplevelse.

  131. "Är det så här dåligt? Vad händer
    om jag inte gör nåt åt det?"

  132. Min roll är
    att möjliggöra för personalen-

  133. -att motionera och ta ut sin ledighet
    och få återhämtning.

  134. Jag ska vara förstående-

  135. -och uppmuntra personalen till
    att motionera eller träna.

  136. Och jag ska själv föregå
    med gott exempel.

  137. Det är kanske inte så
    att jag måste göra Tjejklassikern-

  138. -men jag ska hålla det på en nivå
    som är uppnåelig för personalen.

  139. Det är bra att chefen är med
    för annars hade inte vi gjort det.

  140. Det här ingår i ett projekt
    i hela kommunen.

  141. Jag är en av dem som är med.

  142. Där cheferna inte är med,
    där händer inte så mycket.

  143. De måste engagera sig
    och pusha på personalen-

  144. -och visa att de också gör saker,
    annars blir det inget.

  145. Då faller man tillbaka
    i samma mönster.

  146. Man måste få tid till det
    och prata om det.

  147. Tredje steget
    är själva grupprocessen.

  148. Man får ett gruppresultat och gör
    en handlingsplan för gruppen.

  149. Det är en jätteenkel handlingsplan.

  150. Kersti och Heléne är
    hälsoinspiratörer och hjälper mig.

  151. De har fått uppdraget
    att göra planen med gruppen.

  152. Ni kan kanske berätta vad vi gjorde
    och vad ni hade för mål.

  153. Ett av målen var att få alla att vara
    med och det lyckades vi med.

  154. Vi ville öka frisktalen
    och det lyckades vi också med.

  155. Det var de målen vi hade.

  156. Vi bokade tid på vårt gym, som är
    gratis, för personalgruppen.

  157. Man visade oss gymmet och
    maskinerna.

  158. Flera, som inte hade tränat på ett
    vanligt gym, har fortsatt där.

  159. Man gick
    på det här lilla gymmet gemensamt.

  160. Kommunen har ett pyttelitet gym
    i en källare-

  161. -med gamla redskap,
    där vi bokade in oss.

  162. Det kändes befriande för personal
    som aldrig hade varit på ett gym.

  163. Det var bara kommunanställda.

  164. Man behövde inte tänka på vad man
    hade för träningskläder-

  165. -och nån visade redskapen för en.

  166. Många tyckte det var skönt att ta
    steget till att vara på ett gym.

  167. Lill och Berit
    är kvar där fortfarande.

  168. De hade aldrig tränat
    i hela sitt liv.

  169. Det är inte så roligt att gå till
    ett gym med vältränade människor.

  170. Då är det bättre att komma
    till nåt sånt, och de går där än.

  171. Ja, det gör de.

  172. De är förvånade
    att de har känt hälsoeffekter.

  173. Lill hade högt blodtryck
    men det har gått ner.

  174. Berit har en arbetsskada i ryggen-

  175. -som hon kan hantera bättre
    genom träning.

  176. Absolut.

  177. Handlingsplanen då...

  178. Man svarar på "varför"...
    "Jag är stressad och mår inte bra."

  179. "Vad gör jag åt det?"
    Det ska helst vara ett mätetal.

  180. "Hur ska jag uppnå målet?
    Vad har jag för delmål?"

  181. "Om en månad ska jag gå 30 min
    2 gånger i veckan och sen öka det."

  182. Det viktigaste är en belöning
    när man har uppnått det här.

  183. Vad är nuläget? Vad är önskat läge?
    Vad finns det för hinder?

  184. Vilken aktivitet ska jag göra?

  185. Så här såg planen ut.
    Det är enkla medel.

  186. Vi har satsat på träning på arbetstid
    i en timme med Erland som coach.

  187. Annars
    har vi inte gjort nåt kostsamt.

  188. Vi har inte mycket att röra oss med.

  189. Planen är enkel
    och alla kan förstå den.

  190. I projektet
    var vi tre hemtjänstgrupper-

  191. -varav två kontrollgrupper
    och en projektgrupp.

  192. Alla tre chefer
    gjorde samma hälsoanalys.

  193. Jag vet inte om alla fick svar.

  194. Jag gick igenom dem med Erland
    och sen körde vi med personalen.

  195. All personal fick svara på enkäten.

  196. Det var bara vi
    som fick återkoppling.

  197. Vi fick nån föreläsning
    från företagshälsan och från Erland.

  198. En grupp fick några föreläsningar
    och en grupp fick inga alls.

  199. Sen fick vi träning på arbetstid.

  200. Det här kunde Erland se
    med vår grupp.

  201. Det ljusgröna är före
    och det mörkgröna är efter.

  202. Det är 11 % friskdagar.

  203. 11 % var friska. Det var 32 %
    när vi slutade projektet.

  204. De andra två grupperna har också
    blivit friskare under projekttiden.

  205. Det intressanta
    är den uppskattade hälsan.

  206. Det gröna är att man känner att man
    mår bättre efter projektet.

  207. Den upplevda hälsan känns bättre.

  208. Där ser man att vi
    har stuckit iväg rejält.

  209. Många känner att de mår bättre-

  210. -medan de båda kontrollgrupperna
    har vänt.

  211. De känner att de mår sämre
    än de gjorde när projektet startade.

  212. De har blivit friskare men
    upplevelsen är att de mår sämre.

  213. Det är konstigt.

  214. Sen har jag en annan mätning.

  215. Kontrollgrupperna är röda.

  216. Man fick frågan om man tyckte
    att den fysiska aktiviteten-

  217. -var tillräcklig
    för att utföra sitt arbete.

  218. I gruppen högst upp ser man-

  219. -att de inte har tyckt det
    varken före eller efter projektet.

  220. Vår grupp tyckte inte att vi hade den
    fysiska förmågan när vi startade-

  221. -men när vi slutade tyckte alla
    att de hade den fysiska förmågan.

  222. Den ena kontrollgruppen tyckte att de
    hade fysisk förmåga från början-

  223. -men efter ett år
    hade de inte det längre.

  224. De har stuckit upp rejält.

  225. Vi tyckte det var bra resultat-

  226. -men vi trodde inte det
    skulle bli så uppmärksammat.

  227. Plötsligt började tidningarna
    höra av sig för att skriva om det.

  228. Vi har varit på en del intervjuer
    och föreläsningar.

  229. Det här har anammats av hela gruppen.

  230. Det här var en dubbelsida
    i Svenska dagbladet.

  231. Det är inte enkelt att få det.

  232. Här är lite annat
    som har skrivits om oss.

  233. Heléne och Kersti ska prata om
    hälsoinspiratörer och deras roll.

  234. Vi är de som ska pusha
    och hitta på grejer.

  235. Ni hjälper mig då jag
    inte kan vara ute bland personalen-

  236. -i det dagliga arbetet på det sättet.

  237. Det är ett tag sen vi gjorde det här.
    Vi har gjort en så lång resa-

  238. -så i nuläget
    kommer man knappt ihåg det här.

  239. Vi har startat intraprenad nu.

  240. Vi har en arbetsgrupp
    som är fantastisk.

  241. Det kom ju i och med projektet...

  242. -Hur många är ni i arbetsgruppen?
    -Vi var 25 när projektet började.

  243. Nu har vi effektiviserat,
    eftersom alla är friskare-

  244. -så nu är vi 18 stycken
    i den gruppen.

  245. Jag har fler grupper
    så jag har lite mer personal.

  246. I intraprenaden är vi tre grupper
    som ska göra det här tillsammans.

  247. Jag vet inte
    om ni vet vad intraprenad är.

  248. Man är ett litet företag.
    Vi är anställda av kommunen-

  249. -men vi driver vår hemtjänst
    som lite eget. Vi har lite mer makt.

  250. Vi har hälsa som en punkt
    på våra möten.

  251. Vi försöker ordna aktiviteter.

  252. Vi hade gratis träning i fyra månader
    på tre gym i kommunen.

  253. Vi bokade upp olika tider.

  254. Vi bokade in tider på gym där man
    gick igenom de olika maskinerna-

  255. -och personalen fick skriva upp
    om de ville vara med.

  256. Vi har varit på thoraxträning
    ute i Eldsberga.

  257. Det har blivit ganska stort
    om man ska åka Vasaloppet.

  258. Det är en massa stakträning.

  259. Vi har varit på andra träningar.
    Det har varit många skratt.

  260. Allt är utanför arbetstid.
    Det är inget vi bekostar med jobbet.

  261. Det brukar bli fullbokat
    när vi gör nåt.

  262. Många går
    när det bara är arbetsgruppen.

  263. Ni var ju på nåt pass på gymmet som
    ordnades särskilt för vår grupp.

  264. Det var särskilda baspass
    för vår personal-

  265. -för att så många som möjligt
    ska komma.

  266. Och det har inte kostat nåt
    det heller.

  267. Det har gott lång tid
    och det här jobbar ni med nu.

  268. I början av projektet-

  269. -pratade vi träning och motion
    i fikarummet.

  270. Vi började tänka på ett annat sätt.

  271. Det blev tävling i vår grupp
    i vad man skulle göra.

  272. I början ville ingen göra nåt
    och sen ville alla göra allt.

  273. Sen jämförde man med varandra
    och det blev prat i fikarummet.

  274. De som i början inte ville vara med
    började hänga på.

  275. Ni provade lite olika aktiviteter för
    att hitta vad som passade i gruppen.

  276. Vi började med små grejer som att
    vara ute och gå på middagsrasten.

  277. Det har påverkat
    hur vi tänker på arbetsmiljön.

  278. Vi använder hjälpmedel och tänker på
    vad som är bra för oss-

  279. -och inte: "Det går snabbare
    att inte använda det."

  280. Vi ser till att få de hjälpmedel vi
    behöver och tänker på våra kroppar.

  281. Det är ett led i det hela
    som är jättepositivt.

  282. De har en uppdragsbeskrivning.

  283. Den har kommit ut
    till fler hemtjänstgrupper.

  284. Alla hälsoinspiratörer
    har fått en uppdragsbeskrivning.

  285. Vinsten med träning på arbetstid
    och det här projektet-

  286. -är att personalen
    blir friskare och gladare.

  287. Jag vet inte om ni har hört att det
    i hemtjänsten för några år sen-

  288. -var mycket klagomål från kunderna på
    att det kom så mycket olika personal.

  289. Personalen är på jobbet så vi behöver
    inte ta in vikarier lika ofta.

  290. Det är samma personal som kommer till
    kunderna och det uppskattar de.

  291. Det är lättare att kompetensutveckla
    personalen då alla är på plats.

  292. Mötena är effektivare.

  293. När jag berättar om målen är all
    personal där och hör vad jag säger.

  294. Ingen kan säga
    att de inte har hört nåt.

  295. Vi samarbetar mer inom personalen.

  296. Det är de som driver
    saker som jag lägger fram.

  297. Det är ett led
    i att vi har blivit en intraprenad.

  298. Personalen måste vilja det här. Det
    räcker inte att chefen gillar det.

  299. Vi är den första intraprenaden
    i hemtjänst i Sverige, vad vi det.

  300. 100 % i vår grupp
    ville gå på intraprenad.

  301. Det är ett led i det här arbetet.

  302. Du har delegerat mer uppgifter
    till oss. Vi har fått mer ansvar.

  303. Tidigare var det ett par stycken
    som visste vad man gjorde-

  304. -men i dag vill alla ha uppgifter-

  305. -som man har ansvar för.

  306. Då känner man sig viktigare
    och som en del av arbetslaget.

  307. Det är viktigt.

  308. Kunderna har blivit nöjdare.

  309. Vi hade 100 % nöjda kunder
    1,5 år efter projektet.

  310. Bättre kan det inte bli.

  311. -Vi har väldigt roligt på jobbet.
    -Ja, vi trivs på jobbet.

  312. Vi ser allvarliga ut
    för det är jobbigt att stå här.

  313. Erland har gjort en bra slutsats.

  314. Om chefen
    först tar tag i sin egen situation...

  315. Jag kände mig ganska stressad
    och splittrad.

  316. Jag hade 40 medarbetare
    på olika ställen.

  317. Jag tyckte mig inte ha tid att träna
    men fick ta tag i det.

  318. När jag som chef känner mig bättre-

  319. -kan jag lättare vara en förebild
    för min personal.

  320. Vi kan ha bättre samtal
    och jag är mer trovärdig.

  321. Jag slipper släcka bränder
    för personalen.

  322. De får mer ansvar på jobbet.

  323. Jag som chef
    ser fördelar med det här.

  324. Sen mår man bättre
    och lever förhoppningsvis längre.

  325. Man vill träna för att må bättre
    och bli äldre...

  326. ...och slippa ha hemtjänst.

  327. Vi skulle kunna stå här och prata
    hur länge som helst.

  328. Hälsoplanen har vi med
    i medarbetarsamtalen.

  329. Vi tar upp det en gång om året.

  330. Sen frågar jag hur det går med målet
    på fikaraster eller så.

  331. Personalen är oftast ute och jobbar.

  332. Jag träffar dem inte varje dag
    även om jag sitter på plats.

  333. Som chef är det viktigt
    att man föregår med gott exempel.

  334. Jag får inte vara för aktiv
    och ha för höga mål.

  335. Det viktigaste är att vi
    tar eget ansvar för hur vi mår.

  336. Det påverkar hela arbetsplatsen
    hur jag mår.

  337. Man ska hellre röra sig i fem minuter
    än ingenting alls.

  338. Man kan lyfta på sig när man sätter
    på fjärrkontrollen, som du sa.

  339. Man måste komma igång
    och få det gjort.

  340. Man kanske inte orkar gå en promenad
    men kan ta en runda runt huset.

  341. Många cyklar till jobbet. Nån började
    och nu gör nästan alla det.

  342. Det är många jämfört med i början.

  343. Det är jättemånga som cyklar.
    Vi har fått ett nytt cykelskjul.

  344. -Vi har längre att cykla nu.
    -Vi har bytt lokal.

  345. Just inom vården är det väldigt lätt-

  346. -att bara se det som är sjukt.
    Man ser inte det positiva.

  347. Man bör se
    vad som är positivt och friskt-

  348. -i stället för att se det negativa.

  349. Vad kan vi göra?
    "Det kommer aldrig att gå."

  350. Det är svårt med förändringar där det
    har vart likadant i många år.

  351. Sen kommer datorer in.

  352. Och telefonen. Det är mycket motstånd
    när det gäller nya grejer.

  353. Nytt är farligt.

  354. Vi har en hälsopunkt på varje möte.

  355. Det är ni som leder den.
    Jag är nästan aldrig inblandad.

  356. Det är viktigt med detta
    för vårdtyngden har ökat.

  357. Kunderna ska hem så fort som möjligt
    från sjukhuset-

  358. -och sen får vi vårda dem i hemmet.

  359. De ska bo hemma så länge som möjligt.
    De ska inte in på äldreboende längre.

  360. Sen har vi telefonerna.

  361. De ska registrera
    när de är hos kunderna.

  362. Man måste kunna hantera det.

  363. Man har högre stresstolerans
    när man motionerar och tränar.

  364. Man får lära sig använda telefonen.

  365. Medelåldern är hög
    och många har inte datavanan.

  366. Hemtjänsten
    är ju ett kvinnodominerat yrke.

  367. Vi har män, men det är flest kvinnor
    och de har ofta ont om egentid.

  368. De har hem och barn och barnbarn.

  369. Cheferna har många underanställda.

  370. Det är inte ovanligt
    med 40 direkt underanställda.

  371. Ja. Det var vårt.

  372. Textning: Henrik Johansson
    www.btistudios.com

Hjälp

Stäng

Skapa klipp

Klippets starttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.

Klippets sluttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.Sluttiden behöver vara efter starttiden.

Bädda in ditt klipp:

Bädda in programmet

Du som arbetar som lärare får bädda in program från UR om programmet ska användas för utbildning. Godkänn användarvillkoren för att fortsätta din inbäddning.

tillbaka

Bädda in programmet

tillbaka

Hälsoprojekt inom hemtjänsten

Produktionsår:
Längd:
Tillgängligt till:

Hemtjänstgruppen i Snöstorp lyckades tredubbla sitt frisktal på ett år. Personalen fick träna på arbetstid i ett år och under den tiden förändrades kulturen i arbetsgruppen, inte bara när det gäller träningsvanor. Enhetschefen Josefin Green och hälsoambassadörerna Heléne Persson och Kersti Lööv berättar. Inspelat den 15 maj 2017 på Westmanska palatset, Stockholm. Arrangör: Metodicum.

Ämnen:
Idrott och hälsa > Hälsa och livsstil > Hälsa och friskvård
Ämnesord:
Folkhälsa, Friskvård, Medicin, Preventiv medicin, Samhällsmedicin, Socialmedicin
Utbildningsnivå:
Högskola

Alla program i UR Samtiden - Att skapa genomtänkta friskvårdslösningar

Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Att skapa genomtänkta friskvårdslösningar

Träningens betydelse för hälsan och hjärnan

Anders Hansen är läkare och psykiatriker och har kommit att intressera sig för varför det är så viktigt för hjärnan att man rör på sig fysiskt. Hjärngympa borde vara korsord och sudoku, men så är det inte. Fysisk aktivitet är mycket viktigare, berättar han. Samtidigt blir våra arbetsliv allt mer stillasittande. Vad vet forskningen idag om hälsoeffekter av träning? Hur stor roll spelar generna? Hur farligt är stillasittandet? Inspelat den 15 maj 2017 på Westmanska palatset, Stockholm. Arrangör: Metodicum.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Att skapa genomtänkta friskvårdslösningar

Arbetsgivarens hälsofokus och individens integritet

Carl Cederström, författare och docent i företagsekonomi, talar om det han kallar wellness-ideologin. Finns det nackdelar med träning och friskvård? Om en trend blir så stark man inte får höra andra perspektiv måste man tänka till, menar han. Kan hälsosatsningar bli till krav som till och med orsakar stress hos medarbetare? Riskerar vi en "utsortering" i och med att arbetsgivare tenderar att anställa frisk personal som gärna tränar? Inspelat den 15 maj 2017 på Westmanska palatset, Stockholm. Arrangör: Metodicum.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Att skapa genomtänkta friskvårdslösningar

Att utvärdera friskvårdssatsningar personalekonomiskt

Thomas Aronsson, personalekonom, ställer frågan när det är lönsamt för arbetsgivaren att bedriva friskvårdsarbete. Han redogör för hur man kan räkna på kostnader och intäkter för olika typer av insatser, vilka faktorer som bör tas med i utvärderingen av lönsamheten och hur organisationers ekonomi kan påverkas av hälsoförändringar på arbetsplatsen. Inspelat den 15 maj 2017 på Westmanska palatset, Stockholm. Arrangör: Metodicum.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Att skapa genomtänkta friskvårdslösningar

Lönsamt hälsoarbete

En friskvårdsinsats som leder till att de som redan tränar mycket tränar mer ger endast marginella hälsoförbättringar och ekonomiska vinster. Hur ska man få så många som möjligt att delta? På Laholmshem får alla medarbetare arbeta med sin hälsa genom personlig coaching och kostintervention på betald arbetstid. Stefan Lundström, tidigare hälsorevisor/hälsoekonom och nu chef för 106 medarbetare på Laholmshem AB, berättar. Inspelat den 15 maj 2017 på Westmanska palatset, Stockholm. Arrangör: Metodicum.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Att skapa genomtänkta friskvårdslösningar

Hälsoprojekt inom hemtjänsten

Hemtjänstgruppen i Snöstorp lyckades tredubbla sitt frisktal på ett år. Personalen fick träna på arbetstid i ett år och under den tiden förändrades kulturen i arbetsgruppen, inte bara när det gäller träningsvanor. Enhetschefen Josefin Green och hälsoambassadörerna Heléne Persson och Kersti Lööv berättar. Inspelat den 15 maj 2017 på Westmanska palatset, Stockholm. Arrangör: Metodicum.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Att skapa genomtänkta friskvårdslösningar

Hälsa och friskvård i ett internationellt företag

Hur gör man med hälso- och friskvårdsfrågorna i en organisation där chefen kanske till och med sitter i ett annat land och inte kan vara på plats och se sina medarbetare dagligen? Nordea har löst det genom hälsoinspiratörer som har en viktig roll i det lokala hälsoarbetet. Mattias Melin, HR-specialist vid Health Care & Work Environment, Nordea, berättar om hur de arbetar med att informera, inspirera och främja rörelse och hälsa. Inspelat den 15 maj 2017 på Westmanska palatset, Stockholm. Arrangör: Metodicum.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Visa fler

Mer högskola & idrott och hälsa

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
TittaUR Samtiden - Dataspel gör patienter friska

Spel i förebyggande vård

Läkaren Ruslan Savitskij menar att så enkla saker som att träna avslappning en halvtimme varje dag kan leda till ett friskt liv. Spel kan vara ett sätt att följa upp sin träning. Föreläsningen var en del av e-hälsomötet Vitalis. Inspelat den 10 april 2014 på Svenska mässan i Göteborg. Arrangör: Svenska mässan.

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
LyssnaBildningsbyrån - hälsa

Sjuk eller frisk?

Vi träffar en diabetiker som anser sig vara frisk. Filosofen Bengt Brülde resonerar kring vem som avgör om någon är frisk eller sjuk.

Fråga oss