Titta

UR Samtiden - Att skapa genomtänkta friskvårdslösningar

UR Samtiden - Att skapa genomtänkta friskvårdslösningar

Om UR Samtiden - Att skapa genomtänkta friskvårdslösningar

Föreläsningar och samtal med olika perspektiv på arbetsgivarnas friskvårdssatsningar. Är friskvård lönsamt? Hur mycket kan arbetsgivarna lägga sig i medarbetarnas hälsa? Inspelat den 15 maj 2017 på Westmanska palatset, Stockholm. Arrangör: Metodicum.

Till första programmet

UR Samtiden - Att skapa genomtänkta friskvårdslösningar : Hälsa och friskvård i ett internationellt företagDela
  1. 500 chefer är antingen norska,
    danska eller finska-

  2. -och är kanske inte på plats
    och ser sina medarbetare dagligen.

  3. Hur säkerställer vi då ett fungerande
    arbetsmiljö- och hälsoarbete?

  4. Att skapa förutsättningar för ett
    hållbart arbetsliv för medarbetarna-

  5. -borde ligga
    i alla företags intressen.

  6. Men att bedriva ett sånt arbete
    och få rätt förutsättningar-

  7. -är inte alltid lätt
    och inte helt givet.

  8. Jag ska berätta om
    hur Nordea skapar förutsättningar-

  9. -och tar hjälp
    av våra hälsoinspiratörer-

  10. -för att nå ut med vårt arbete.

  11. Jag har jobbat med arbetsmiljö-
    och hälsofrågor i närmare tio år.

  12. Innan vi går in mer specifikt
    på Nordea-

  13. -så vill jag dela med mig av
    erfarenheter jag har samlat på mig.

  14. Alla organisationer och individer
    är unika-

  15. -och kräver sina förutsättningar
    för att lyckas-

  16. -oavsett om det är hälsosatsningar-

  17. -eller strategiskt
    arbetsmiljö- och hälsoarbete.

  18. En av grundförutsättningarna
    för att lyckas-

  19. -är vem som är uppdragsbeställare.

  20. Vem i organisationen
    har bett ditt team-

  21. -att skapa bra förutsättningar?

  22. Vi har testat både ock.

  23. När uppdraget kommer
    från högsta ledning-

  24. -blir resan betydligt enklare
    till ett resultat

  25. -och de positiva effekterna det kan
    innebära, om vi gör på rätt sätt.

  26. Men uppdragsgivaren kan många gånger
    vara personalavdelningen-

  27. -en chef eller kanske t.o.m. du
    själv-

  28. -som av eget intresse
    vill driva det vidare.

  29. Men då ser inte resan likadan ut.

  30. Du kan säkert nå samma mål och
    effekter, men det kan gå upp och ner-

  31. -och kanske ibland
    tillbaka till startpunkten.

  32. Man behöver vara uthållig i arbetet.

  33. Oavsett hur grundförutsättningen
    ser ut för uppdragsgivaren-

  34. -så är det viktigt
    att börja med en kartläggning-

  35. -och skapa en dialog med den
    verksamhet du befinner dig i.

  36. Lyssna och kolla efter behov.
    Vad har man för förväntningar-

  37. -på det projekt eller den strategiska
    ställning man tar i organisationen?

  38. Kolla vilka som är bra ambassadörer.

  39. Vilka är det som styr och bestämmer
    i organisationen?

  40. Ligger uppdraget från högsta ledning-

  41. -har du troligtvis inga problem att
    förankra det i övriga organisationen.

  42. Du har troligtvis inga problem
    med resurser-

  43. -för att investera i de aktiviteter
    och åtgärder som behövs.

  44. Det kommer att bli lättare att ta
    plats kommunikativt i organisationen-

  45. -och vara med på rätt forum,
    som ledarskapsdagar och sånt.

  46. Men det är inte alltid så.

  47. Du kan också ha fått ett uppdrag
    från en personalavdelning-

  48. -och behöver då ta helt andra vägar
    för att lyckas.

  49. Men börjar man involvera och engagera
    organisationen-

  50. -och lyssna på behoven,
    kan man sen börja rita kartan.

  51. Vad behöver vi göra för att lyckas?

  52. Involvera organisationen
    att sätta gemensamma mål.

  53. Paketera gemensamma arbetssätt.
    Skapa struktur.

  54. Fundera på
    hur verktygslådan behöver se ut.

  55. Vad är era behov?
    Vad behöver medarbetarna just nu?

  56. Spana på omvärlden
    och fundera på vad som finns där.

  57. Där finns massor med expertis
    att ta hjälp av.

  58. Oavsett uppdragsgivare ser metodiken
    för att nå fram likadan ut.

  59. Men resan kan vara lite olika.

  60. Under de tio år jag har jobbat
    med det här, har jag insett-

  61. -att paketeringen är viktig.
    Man måste sätta det ett sammanhang.

  62. Lite beroende på vad som pågår
    i organisationen-

  63. -kan det handla mycket om timing.

  64. Ibland kan det löna sig att avvakta-

  65. -även om man är supertaggad
    på att komma igång.

  66. Ska några andra större projekt
    introduceras samtidigt-

  67. -som kanske får förtur-

  68. -och konkurrerar
    med det du själv vill dra igång?

  69. Då är det bättre att avvakta och
    trycka på startknappen lite senare.

  70. När det gäller paketering
    är det viktigt att hitta en röd tråd-

  71. -oavsett om man ska lansera
    nya policys-

  72. -eller om det handlar om att dra
    igång gemensamma hälsoaktiviteter.

  73. Sätt det i ett sammanhang
    så att organisationen förstår-

  74. -att det inte bara är
    en lösryckt aktivitet-

  75. -utan nåt vi gör långsiktigt
    som vi ska fortsätta utveckla.

  76. Jag började på Nordea hösten 2013.

  77. Mitt uppdrag
    var nordiskt från en början.

  78. Det är en relativt stor organisation
    med över 30 000 medarbetare.

  79. Vi finns framför allt i Sverige,
    Norge, Finland och Danmark.

  80. Vi hade ambitionen
    att göra det här tillsammans.

  81. Men snart insåg vi att vi hade mycket
    att göra på hemmaplan-

  82. -för att få ordning och reda.

  83. Det fanns också stora olikheter
    när det gällde regelverk.

  84. Efter ett tag bestämde vi
    att börja i respektive land.

  85. Nu, 3,5 år senare-

  86. -har vi lyckats landa i ett upplägg
    i Nordea Sverige-

  87. -som vi kallar "Wellbeing at work".

  88. Det innefattar organisatorisk,
    social och fysisk arbetsmiljö-

  89. -men också hälsa.

  90. Vi har gemensamma arbetssätt
    och gemensam verktygslåda.

  91. Vi har gemensamma utbildningar för
    att nå ut till så många som möjligt.

  92. Men den här resan har varit så här
    och det gäller att ha uthållighet.

  93. Det är viktigt att landa
    i vad vi vill åstadkomma.

  94. Vårt mål, att skapa ett hållbart
    arbetsliv för goda prestationer-

  95. -är nåt man behöver trumma in
    i organisationer om och om igen.

  96. Vi måste peka på vad vi vill uppnå
    även om vi vet att det tar tid.

  97. Om statistik vi följer, som sjuktal-

  98. -pekar åt ett annat håll, så måste vi
    vara uthålliga och tro på det här.

  99. Vi måste anpassa organisationens sätt
    att jobba med frågorna-

  100. -och vår verktygslåda,
    så att vi så småningom kan ta del-

  101. -av godbitarna och effekterna
    som kommer, om vi gör det rätt.

  102. Precis som min agendapunkt sa
    handlar det om-

  103. -hur vi inom Nordea tar hjälp
    av våra hälsoinspiratörer.

  104. Det är en stor organisation
    som dessutom är nordisk.

  105. I Sverige är vi 8 000 medarbetare.

  106. Cirka 1 400 chefer
    har svenska medarbetare.

  107. Men bara 900 av dem är svenska-

  108. -och verkar
    på våra svenska arbetsplatser.

  109. 500 chefer är antingen norska,
    danska eller finska-

  110. -och är kanske inte på plats
    och ser sina medarbetare dagligen.

  111. Hur säkerställer vi då ett fungerande
    arbetsmiljö- och hälsoarbete?

  112. Jag hade tur som i mitten av 2013-

  113. -fick komma till en organisation där
    jag möttes av 300 hälsoinspiratörer.

  114. Det nätverket har funnits i 25 år
    och är väl inarbetat-

  115. -och de var väldigt duktiga
    och engagerade.

  116. Det var till stor hjälp för mig
    att kunna komma igång-

  117. -med ett gemensamt arbetssätt
    ute på våra arbetsplatser.

  118. Men det finns fortfarande utmaningar.

  119. Dels har chefen
    fortfarande högsta ansvaret-

  120. -när det gäller arbetsmiljöarbetet.

  121. Om chefen då inte finns på plats,
    men fortfarande har ansvaret-

  122. -behöver vi hitta andra roller
    som kan hjälpa till och stötta.

  123. Vi har valt
    att se hälsoinspiratörerna-

  124. -men också våra arbetsmiljöombud.

  125. Hur kan de hjälpa till att skapa
    den arbetsmiljö vi vill ha?

  126. Vi är ju varandras arbetsmiljö,
    på gott och ont.

  127. Mitt egna beteende
    påverkar mina kollegor-

  128. -och vi som grupp
    påverkar varandra dagligen.

  129. Jag är en del av er arbetsmiljö nu.
    Jag hoppas ni inte tar skada.

  130. Det är viktigt att tydliggöra
    vem som har ansvar för vad-

  131. -och hitta nyckelpersoner
    som kan hjälpa till-

  132. -och driva arbetet framåt.

  133. Att vara hälsoinspiratör i Nordea
    är inget man blir tilldelad.

  134. Det är såpass inarbetat. Vi har
    inspiratörer på alla arbetsplatser.

  135. Om nån slutar eller byter roll
    fylls det oftast på med nån ny.

  136. Vi har en hel del stora arbetsplatser
    med nära 2 000 medarbetare.

  137. Då finns det massor av inspiratörer
    att ta hjälp av.

  138. Personen som tar uppdraget-

  139. -måste vara väl insatt
    i hur vi jobbar med frågorna.

  140. Det handlar inte bara om hälsa
    och att uppmuntra en sund livsstil.

  141. Man ska titta på hur vi jobbar med
    frågorna och i vilka sammanhang-

  142. -så att vi täcker upp fysiska,
    psykiska och sociala aspekter.

  143. De behöver ha nån form
    av kommunikativ förmåga.

  144. Man ska föra fram information
    till sina kollegor-

  145. -men också finnas där i stunden-

  146. -och kunna se om nån kollega har
    behov av utveckling av sin livsstil-

  147. -eller hjälp med nåt
    i sin arbetsmiljö.

  148. Man bör vara en människokännare.

  149. Vi har 300 fantastiska inspiratörer-

  150. -som har den förmågan.

  151. Det gäller att vara samarbetsvillig.
    Det är inget arbete man driver ensam-

  152. -utan man gör det med våra
    arbetsmiljöombud-

  153. -och det gäller att involvera chefen.

  154. I den bästa av världar är det chefen
    som kommer till de här rollerna-

  155. -och berättar vad man ska göra.

  156. I stora organisationer
    kan det ofta vara så-

  157. -att arbetet drivs underifrån,
    nästan som en folkrörelse.

  158. Chefen kanske
    sitter i ett annat land-

  159. -och är inte van
    vid den här typen av arbete.

  160. Då behöver man ha ett starkt team
    lokalt som kan driva det här.

  161. Förutsättningarna för att vara
    hälsoinspiratör inom Nordea-

  162. -har säkert sett olika ut genom åren.

  163. När jag började fanns inte
    en av grundförutsättningarna-

  164. -det vill säga en budget,
    vid planering av aktiviteter.

  165. Vi tydliggjorde ganska snabbt-

  166. -att våra inspiratörer
    behöver en lokal budget.

  167. Vi fick igenom på Sverige-nivå...

  168. ...att alla hälsoinspiratörer
    har rätt att skapa budgeten.

  169. Det är bra.

  170. När det gäller deras förutsättningar
    att kommunicera-

  171. -sker mycket lokalt
    på informationsmöten.

  172. Man presenterar nya aktiviteter
    eller centrala nyheter-

  173. -på nån form av gruppmöten.

  174. Man kan också använda anslagstavlor.

  175. Det beror på hur kontoret ser ut.

  176. Jag vet ställen där man använder
    väggarna på toaletten-

  177. -för att sprida budskap.

  178. Det gäller att följa med tekniken.
    Vi har ett intranät.

  179. Tyvärr är det mycket information
    och nyhetsflödet går fort.

  180. Vi kollar nu på hur vi med appar
    och andra digitala tjänster-

  181. -kan nå ut till medarbetare
    och inspiratörer med information.

  182. När det gäller kommunikation
    behövs mycket i vardagen.

  183. Vi måste se varandra
    och vara uppmärksamma-

  184. -och i stunden peppa varandra.

  185. Det behövs inte mycket
    för att bidra till hälsa.

  186. Det kan räcka med en hälsning.
    Det behöver inte vara så komplicerat.

  187. När det gäller aktiviteter har ni
    själva säkert massor med exempel.

  188. Jag tycker det är viktigt att knyta
    an till övrigt strategiskt arbete-

  189. -så att man grundar aktiviteterna
    på nån form av underlag.

  190. Det kan vara en riskbedömning som har
    gjorts i nån medarbetarundersökning.

  191. Man kanske har frågat medarbetarna
    om vad de har för intressen.

  192. Man ska skapa aktiviteter
    som är inkluderande.

  193. Vi har alla olika förutsättningar
    att delta.

  194. Man kan vara mitt uppe i småbarnsåren
    med hämtningar och lämningar.

  195. Då är man inte tillgänglig tidigt på
    morgonen eller direkt efter jobbet.

  196. Man kan ha olika funktionella
    utmaningar att anpassa efter.

  197. Tänk brett och stort.

  198. Alla aktiviteter passar inte alla.
    Man får variera, helt enkelt.

  199. När det gäller att motivera-

  200. -våra hälsoinspiratörer
    och arbetsmiljöombud-

  201. -så försöker vi göra det
    genom utbildning.

  202. Vi har inspirationsdagar där vi
    introducerar nya spännande ämnen-

  203. -och där vi kan låta dem
    utbyta erfarenheter.

  204. Det är vad man uppskattar mest.
    Att få träffa andra inspiratörer-

  205. -och höra om deras utmaningar
    och deras framgångsrecept.

  206. Då behöver man inte uppfinna hjulet
    på nytt.

  207. Jag har förmånen att jobba
    övergripande med de här frågorna-

  208. -men då missar man
    att få vara ute i verksamheten-

  209. -och ta del av de goda exemplen-

  210. -som medarbetaren som
    lyckas förändra nåt i sin livsstil-

  211. -vilket kanske leder till
    att man mår bättre och så vidare.

  212. Som tur var är man ute och hälsar på
    och får höra goda exempel ändå.

  213. En stor del i banken
    är våra kundcenter.

  214. Det är större arbetsplatser
    och de man pratar med som kund-

  215. -om man ringer, chattar eller mejlar.

  216. På kundcenter har man drivit arbetet
    under lång tid och man gör det bra.

  217. Där har man ett nätverk med flera
    inspiratörer om stöttar varandra.

  218. I Uppsala har man inför i år
    sett över sitt uppdrag-

  219. -och ett av målen är att få fler
    att delta på aktiviteterna.

  220. Man har märkt
    att trenden har gått neråt lite.

  221. Det är inte lika många förr.

  222. De har frågat vad de kan göra
    för att fler ska kunna vara med.

  223. Man vill bli bättre på
    att anpassa aktiviteterna-

  224. -utifrån allas olikheter.

  225. Ett centralt initiativ är-

  226. -att marknadsföra de tjänster vi har
    som riktar sig direkt till individen.

  227. Vi har nåt vi kallar "My wellbeing".

  228. Det innehåller olika tjänster
    som medarbetarna kan åberopa-

  229. -utan godkännande av chef eller HR.

  230. Det kan vara hälso-coachning...

  231. ...om man vill bli motiverad
    till nån form av livsstilsförändring.

  232. Det kan vara personalstöd
    som man kan nyttja-

  233. -när det skaver i livet.

  234. Oavsett om det är privat
    eller i arbetet-

  235. -så kan man prata med psykolog
    helt anonymt-

  236. -utan att arbetsgivaren involveras.

  237. Skulle det behövas, om det blir
    ett rehabiliteringsärende-

  238. -så finns vi där.

  239. Sen har vi stöd för problem
    kring alkohol, droger och spel.

  240. Den här verktygslådan
    är under ständig utveckling.

  241. Det handlar helt och hållet
    om behoven i organisationen.

  242. När det gäller aktiviteter
    kan man göra hur mycket som helst.

  243. Där kan lokalernas utformning
    eller budget sätta begränsningar.

  244. Men mycket av det vi gör
    behöver inte kosta mycket.

  245. Det handlar om engagemang
    och uppfinningsrikedom.

  246. Här har de lyckats skapa
    en bredd i aktiviteter-

  247. -från det stora till det lilla.

  248. Vid alla hjärtans dag ligger ett
    chokladhjärta på allas skrivbord.

  249. Man blir sedd och bekräftad.

  250. Man delar ut reflexer vid mörkare
    årstider. Man visar att man bryr sig.

  251. Från det stora till det lilla...

  252. Jag skulle vilja gå tillbaka
    till där det började.

  253. För att det här ska bli bra
    måste vi stanna upp och lyssna in-

  254. -och göra omvärldsbevakning.

  255. Vi behöver fundera på vad som ska bli
    nästa steg i vårt hälsoarbete-

  256. -för att det ska lyckas.

  257. Jag har varit på Nordea
    i snart fyra år.

  258. I vår årscykel, under Q3-

  259. -utvärderar vi våra processer,
    policys, tjänster, utbildningar-

  260. -och allt som har
    med vårt arbete att göra-

  261. -för att hela tiden jobba
    för ständiga förbättringar.

  262. Den senaste tiden har vi lanserat ett
    nytt koncept - "Wellbeing at work"...

  263. ...och behöver nå ut med det
    till organisationen.

  264. 2016 lanserade vi en e-learning
    för alla medarbetare i Sverige-

  265. -och alla chefer
    med svenska medarbetare.

  266. För cheferna var det obligatoriskt.

  267. Man fick ta del av
    våra nya arbetssätt-

  268. -och hur verktygslådan ser ut.

  269. Vad finns det för stöd
    för mig som chef, HR-

  270. -medarbetare, hälsoinspiratör
    eller arbetsmiljöombud?

  271. Det var också ett kunskapstest.
    Vad har du för ansvar som chef?

  272. Både gällande
    arbetsmiljö och hälsa...

  273. Via e-learningen får cheferna
    acceptera sina arbetsmiljöuppgifter.

  274. Det ger oss en överblick över
    hur uppgiftsfördelningen fungerar.

  275. Vi kan se att de har
    tagit del av de olika uppgifterna.

  276. De kan själva se om det finns områden
    de behöver förbättra sig inom.

  277. Men även som medarbetare,
    hälsoinspiratör och arbetsmiljöombud-

  278. -har du ett frivilligt kunskapstest-

  279. -där vi visar
    vad som ligger i ditt uppdrag-

  280. -och vilka förväntningar som finns.

  281. Även som medarbetare
    har du faktiskt skyldigheter.

  282. Vi kan skapa schysta förutsättningar
    men du måste vara med.

  283. I slutet av den här månaden
    drar vi igång en inspirationsdag-

  284. -för våra arbetsmiljöombud
    och hälsoinspiratörer.

  285. Vi bjuder upp dem tillsammans-

  286. -för att kunna diskutera
    lokalt arbetsmiljö- och hälsoarbete.

  287. Hur kan vi göra det här ännu bättre
    framöver, utifrån nuläget?

  288. De får ta del av det senaste.

  289. Vi har en punkt om digital detox.

  290. Vi kommer att prata lokalt
    hälsoarbete och ha erfarenhetsutbyte.

  291. Vi ska prata
    inkludering och diversity.

  292. Hur säkerställer vi att det arbete vi
    gör passar så många som möjligt?

  293. De får också vara med och utveckla
    kommande "My wellbeing"-tjänster.

  294. Jag tror på att involvera
    och engagera. Bjuda upp till dans.

  295. Det blir större sannolikhet
    att du träffar rätt i arbetet du gör.

  296. Med det sagt skulle jag vilja tacka-

  297. -för att jag
    fick vara en del av er arbetsmiljö.

  298. Jag är tacksam för att jag får vara
    med och jobba med de här frågorna.

  299. Jag tror ni känner samma. Man får
    vara med och skapa förutsättningar-

  300. -som bidrar
    till ett schystare arbetsliv-

  301. -för dem som finns i vår omgivning.

  302. Tillsammans kan vi göra skillnad.
    Tack så mycket.

  303. Textning: Henrik Johansson
    www.btistudios.com

Hjälp

Stäng

Skapa klipp

Klippets starttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.

Klippets sluttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.Sluttiden behöver vara efter starttiden.

Bädda in ditt klipp:

Bädda in programmet

Du som arbetar som lärare får bädda in program från UR om programmet ska användas för utbildning. Godkänn användarvillkoren för att fortsätta din inbäddning.

tillbaka

Bädda in programmet

tillbaka

Hälsa och friskvård i ett internationellt företag

Produktionsår:
Längd:
Tillgängligt till:

Hur gör man med hälso- och friskvårdsfrågorna i en organisation där chefen kanske till och med sitter i ett annat land och inte kan vara på plats och se sina medarbetare dagligen? Nordea har löst det genom hälsoinspiratörer som har en viktig roll i det lokala hälsoarbetet. Mattias Melin, HR-specialist vid Health Care & Work Environment, Nordea, berättar om hur de arbetar med att informera, inspirera och främja rörelse och hälsa. Inspelat den 15 maj 2017 på Westmanska palatset, Stockholm. Arrangör: Metodicum.

Ämnen:
Idrott och hälsa > Hälsa och livsstil > Hälsa och friskvård
Ämnesord:
Folkhälsa, Friskvård, Medicin, Preventiv medicin, Samhällsmedicin, Socialmedicin
Utbildningsnivå:
Högskola

Alla program i UR Samtiden - Att skapa genomtänkta friskvårdslösningar

Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Att skapa genomtänkta friskvårdslösningar

Träningens betydelse för hälsan och hjärnan

Anders Hansen är läkare och psykiatriker och har kommit att intressera sig för varför det är så viktigt för hjärnan att man rör på sig fysiskt. Hjärngympa borde vara korsord och sudoku, men så är det inte. Fysisk aktivitet är mycket viktigare, berättar han. Samtidigt blir våra arbetsliv allt mer stillasittande. Vad vet forskningen idag om hälsoeffekter av träning? Hur stor roll spelar generna? Hur farligt är stillasittandet? Inspelat den 15 maj 2017 på Westmanska palatset, Stockholm. Arrangör: Metodicum.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Att skapa genomtänkta friskvårdslösningar

Arbetsgivarens hälsofokus och individens integritet

Carl Cederström, författare och docent i företagsekonomi, talar om det han kallar wellness-ideologin. Finns det nackdelar med träning och friskvård? Om en trend blir så stark man inte får höra andra perspektiv måste man tänka till, menar han. Kan hälsosatsningar bli till krav som till och med orsakar stress hos medarbetare? Riskerar vi en "utsortering" i och med att arbetsgivare tenderar att anställa frisk personal som gärna tränar? Inspelat den 15 maj 2017 på Westmanska palatset, Stockholm. Arrangör: Metodicum.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Att skapa genomtänkta friskvårdslösningar

Att utvärdera friskvårdssatsningar personalekonomiskt

Thomas Aronsson, personalekonom, ställer frågan när det är lönsamt för arbetsgivaren att bedriva friskvårdsarbete. Han redogör för hur man kan räkna på kostnader och intäkter för olika typer av insatser, vilka faktorer som bör tas med i utvärderingen av lönsamheten och hur organisationers ekonomi kan påverkas av hälsoförändringar på arbetsplatsen. Inspelat den 15 maj 2017 på Westmanska palatset, Stockholm. Arrangör: Metodicum.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Att skapa genomtänkta friskvårdslösningar

Lönsamt hälsoarbete

En friskvårdsinsats som leder till att de som redan tränar mycket tränar mer ger endast marginella hälsoförbättringar och ekonomiska vinster. Hur ska man få så många som möjligt att delta? På Laholmshem får alla medarbetare arbeta med sin hälsa genom personlig coaching och kostintervention på betald arbetstid. Stefan Lundström, tidigare hälsorevisor/hälsoekonom och nu chef för 106 medarbetare på Laholmshem AB, berättar. Inspelat den 15 maj 2017 på Westmanska palatset, Stockholm. Arrangör: Metodicum.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Att skapa genomtänkta friskvårdslösningar

Hälsoprojekt inom hemtjänsten

Hemtjänstgruppen i Snöstorp lyckades tredubbla sitt frisktal på ett år. Personalen fick träna på arbetstid i ett år och under den tiden förändrades kulturen i arbetsgruppen, inte bara när det gäller träningsvanor. Enhetschefen Josefin Green och hälsoambassadörerna Heléne Persson och Kersti Lööv berättar. Inspelat den 15 maj 2017 på Westmanska palatset, Stockholm. Arrangör: Metodicum.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Att skapa genomtänkta friskvårdslösningar

Hälsa och friskvård i ett internationellt företag

Hur gör man med hälso- och friskvårdsfrågorna i en organisation där chefen kanske till och med sitter i ett annat land och inte kan vara på plats och se sina medarbetare dagligen? Nordea har löst det genom hälsoinspiratörer som har en viktig roll i det lokala hälsoarbetet. Mattias Melin, HR-specialist vid Health Care & Work Environment, Nordea, berättar om hur de arbetar med att informera, inspirera och främja rörelse och hälsa. Inspelat den 15 maj 2017 på Westmanska palatset, Stockholm. Arrangör: Metodicum.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Visa fler

Mer högskola & idrott och hälsa

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
TittaUR Samtiden - Näring för hälsa och prestation

Konsten att påverka hälsan

Tim Noakes, professor i träningsfysiologi och idrottsnutrition samt författare till storsäljaren "Lore of Running", berättar om hur han tog steget över till lågkolhydratkost och hur en ändrad kost kan bidra till bättre prestationer och en förbättrad hälsa. Inspelat den 3 maj 2014 på Naprapathögskolan i Stockholm. Arrangör: MF Hälsoutbildningar.

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
LyssnaBildningsbyrån - hälsa

Hygien

Vad är god hygien? Är vi kanske för renliga? Vi talar om goda och onda bakterier, den klassiska reportageserien Lort-Sverige och besöker ett slumområde i Kenya.

Fråga oss