Titta

UR Samtiden - Ekotransport 2030

UR Samtiden - Ekotransport 2030

Om UR Samtiden - Ekotransport 2030

Föreläsningar och samtal om framtidens hållbara transporter, med fokus på 2030-målet. Inspelat den 26 april 2017 på Münchenbryggeriet, Stockholm. Arrangör: Bonnier lärarfortbildning.

Till första programmet

UR Samtiden - Ekotransport 2030 : Kollektivtrafik 2.0Dela
  1. Befintliga trafikslag
    ska bli mer miljövänliga.

  2. Det handlar också om att ställa om
    radikalt färdmedelsandelarna-

  3. -och att minska resandet.

  4. Jag gissar att många av er
    ändå åker kollektivt.

  5. Men när ni inte åker kollektivt,
    vad är huvudskälet till det?

  6. För dyrt, för lång tid, för dålig
    komfort eller passar inte sträckorna?

  7. Medan det dyker upp kan jag kolla med
    dig, Jakob. Jag bor här i Stockholm.

  8. För min del handlar det ofta om
    att det är för trångt.

  9. Det är inte jobbigt. Däremot passar
    inte sträckorna. Hur är det för dig?

  10. Jag bor på landet
    3 km utanför Alingsås.

  11. Först tänkte jag: "Man ska inte fråga
    varför vi inte åker kollektivt."

  12. Men så tänkte jag:
    "Det är en del av lösningen."

  13. Precis som telefonen är
    en del av vår lösning hur vi färdas.

  14. Vi har pratat i telefon inför kon-
    ferensen och inte färdats nånstans.

  15. När jag kör mina killar
    som ska börja tidigt i skolan...

  16. Sju på morgonen tar de tåget.
    Jag kör dem dit.

  17. Men sen när jag väljer från där jag
    bor - jag har en buss i halvtimmen-

  18. -att köra till Göteborg, är det bara
    lathet och dålig planering.

  19. Det duger icke.
    Vi får återkomma till det.

  20. Vi ska bjuda upp den panel
    som ska diskutera detta.

  21. Vi ger en varm applåd till Martin
    Hedevåg, Sverigechef på Uber...

  22. ...Lars Backström, vd på Västtrafik,
    Mikael Kilter, vd på Move About-

  23. -och Karolina Isaksson på Statens
    väg- och transportforskningsinstitut.

  24. Varmt välkomna, allesammans!

  25. Ja, ni såg när vi fick de här
    indikatorerna presenterade för oss.

  26. Vi kan se att kollektiva lösningar
    inte är det som de flesta väljer.

  27. Det skulle kunna göras mycket mer.
    Vi ska diskutera hur vi ska göra-

  28. -för att få fler
    att nyttja kollektivtrafiken.

  29. Jag tänkte kolla
    till att börja med...

  30. En liten kort kommentar. Vad säger ni
    är det enskilt största problemet?

  31. Marknaden behöver tydliga spelregler
    för att planera och göra satsningar.

  32. Då är en enkel sak
    en sorts grön skatteväxling-

  33. -en sorts bonus-malus för resor-

  34. -så att alla resor
    får bära sina miljökostnader.

  35. Vilket innebär stor kollektiv skatt
    för dåliga resor-

  36. -och en bonus för dem som är bra.
    Då får marknaden styra.

  37. -Lars Backström?
    -Det finns många utmaningar.

  38. Det finns andra grafer att titta på.

  39. Andelen resor under 5 km i bil och
    kollektivtrafik. Många tar då bilen.

  40. Hur kommer det sig att det ser ut så?

  41. Det är lite som Svante var inne på
    tidigare.

  42. Städer är planerade utifrån bilen.

  43. Det är en konsekvens
    att det ser ut så.

  44. Kollektivtrafiken
    ska kanske omdefinieras-

  45. -och hur behöver städerna planeras?

  46. Du sa tidigare
    att det säljs bilar som aldrig förr.

  47. Det är problemet
    skulle man kunna säga.

  48. Välstånd och konjunktur
    definieras av-

  49. -antalet bilar som säljs.
    Det är nästan så-

  50. -att i framtiden vill vi bara färdas
    själva i självkörande bilar.

  51. Vilket problem löser det?

  52. Inget som inte kollektivtrafiken med
    andra aktörer redan kan lösa i dag.

  53. Innovation på vårt område leder inte
    till fler fordonsrörelser i städer-

  54. -utan det kopplar ihop
    hållbara transporttjänster.

  55. -Martin Hedevåg på Uber?
    -Det var bra att vi gjorde den innan.

  56. Det är problemet. Kollektivtrafiken
    passar inte alltid.

  57. Man borde titta på privatbilismen.

  58. Vi ser oss själva som... Många tänker
    kanske att Uber är en taxiutmanare.

  59. Privatbilismen
    är vår huvudkonkurrent.

  60. Vi kan vara ett komplement
    till kollektivtrafiken.

  61. I London klockan nio på morgonen
    under "rush hour"-

  62. -sker 30 % av alla resor på Uber
    inom 200 m från nån knutpunkt-

  63. -tunnelbanestation, tågstation -
    runtom stan.

  64. Folk använder det som "last mile".

  65. Vi måste titta på olika lösningar
    för att få bukt med privatbilismen.

  66. Det kanske är en del av svaren här
    som var upphovet till er uppkomst.

  67. Jag skulle vilja säga ja.
    Tyvärr var det nog inte så.

  68. Ju mer vi började förstå matten
    och ingenjörsproblematiken bakom-

  69. -att skapa ett nätverk som matchar
    tillgång och efterfrågan förstod vi-

  70. -att det är den här problematiken
    som är den stora utmaningen.

  71. Vi ska tala vidare.
    - Jag ska släppa in dig, Karolina.

  72. Men man kan fråga sig...
    Mikael har varit inne på-

  73. -att vi måste ha andra styrmedel.

  74. Behövs det i första hand mer piska
    - styrmedel-

  75. -eller är det attraktiva, andra typer
    av kollektivtrafik som vi behöver?

  76. -Karolina?
    -Det behövs både piskor och morötter.

  77. Att så snabbt som vi talar om
    att en omställning behöver ske...

  78. Då går det inte
    att bara jobba med morötter.

  79. Man måste förstå resenärsperspektivet
    och samhällets stora strukturer.

  80. Vad det är för strukturer och
    transportsystem som vi bygger ut.

  81. Det är det som vi ser effekten av
    i beteendet, som Lars nämnde.

  82. Har vi planerat för bilen i många
    decennier, är det svaret vi får.

  83. -Det går att ändra om.
    -Du forskar på policys och planering.

  84. Vi talade om förslag som regeringen
    lagt och är på väg att lägga.

  85. Vad tänker du kring dem
    utifrån det här perspektivet?

  86. Jag tycker att om man tittar på
    forskningsläget och kunskapsläget-

  87. -om hållbar stadsutveckling
    och hållbara transporter-

  88. -passar de här åtgärderna in väl
    i kunskapsläget som det ser ut.

  89. Men det behövs mer.

  90. Då tänker jag på åtgärder som också
    tar hand om strukturella frågor.

  91. Man kan se i Sveriges innerstäder
    eller kommuner-

  92. -som i sina centrala delar
    gör de åtgärder som behövs.

  93. Man är på gång med att främja
    cykel- och kollektivtrafik och gång.

  94. Det handlar också om
    regionala strukturer.

  95. Stat, region och kommun
    måste gå hand i hand-

  96. -så att det blir en överensstämmelse
    med de satsningar som görs.

  97. Sen måste man jobba med åtgärder som
    främjar... Den bilden...är inte kvar.

  98. Om sträckan inte passar-

  99. -kan man komma längre med
    olika typer av kombinerad mobilitet.

  100. Men hela tiden främja
    det som är resurs- och yteffektivt.

  101. Mikael, när vi snackades vid tidigare
    sa du att det är ett himla duttande.

  102. -Kan du utveckla det?
    -Vi vet vad som behöver göras.

  103. Det enda som är klimatmässigt håll-
    bart är kollektivtrafik och cykel-

  104. -i kombination med elbilar i pooler
    med förnybara bränslen.

  105. Låt oss börja göra det.
    Har vi en sån transportväxling-

  106. -får det kollektiva mer resurser
    att bygga ut-

  107. -fler och frekventare avgångar
    och snabbare resor-

  108. -så att det blir enklare och bättre.
    Och så reglerar det sig självt.

  109. -Karolina får kommentera.
    -Jag vet inte...

  110. ...om marknaden löser det själv.
    Offentliga åtgärder behövs också.

  111. Men det är bra att se hur marknads-
    intressen blir en viktig resurs.

  112. Om alla resor
    bär sina miljökostnader-

  113. -går det inte att köra lika mycket
    bil och flyga lika mycket.

  114. Om den riktiga kostnaden kommer fram,
    hjälper det. Politiker gör för lite.

  115. -Du vill ha en höjd koldioxidskatt.
    -Ja.

  116. Får jag bara hänga på där?
    - Jag tänker...

  117. Det är både och. Det är kanske
    ett typiskt svenskt svar.

  118. Det handlar till syvende och sist om
    hur städer och regioner ska vara...

  119. Hur vill vi bo? Hur ska det se ut?

  120. Det är ett antal modiga städer
    och borgmästare som går i bräschen-

  121. -för att skapa attraktiva städer
    och attrahera duktig arbetskraft.

  122. Oslo gör det.
    Vi hörde Vancouver sist.

  123. Seattle, Madrid och Paris.

  124. De har gemensamt att de försöker ta
    bort bilar till förmån för människor.

  125. Sen måste kollektivtrafiken i sig
    och med andra hållbara trafikslag-

  126. -gå hand i hand. Jag tycker att det
    handlar om vilka städer vi vill ha.

  127. Till det behöver vi modiga
    borgmästare eller politiker-

  128. -som faktiskt vågar ta beslut.
    Vi lever med - inte en skuld-

  129. -men det ser ut som det gör för att
    vi har utformat städer för bilen.

  130. Det gick snabbt att ersätta
    hästar med bilar.

  131. Det är världshistoriens mest destruk-
    tiva händelse. Det kan gå lika fort.

  132. Men då får vi tänka på
    vad som hänt i London.

  133. Det är fler bilrörelser i London nu
    eftersom det finns många aktörer.

  134. Då får man ställa sig frågan:
    Är det så London vill ha sin stad?

  135. Att det är ännu fler bilrörelser?

  136. Jag vill bara flika in. Att man gör
    det just osmidigare att köra bil.

  137. Satsa inte på förbifarter och annat.
    Låt det bli mindre smidigt...

  138. Men den delade bilen har
    en jättestor roll. Det vill jag säga.

  139. Jag tror att vi pratar mycket om
    att göra det svårare att köra bil.

  140. Vi måste ha fungerande alternativ.

  141. Vi gick från häst till bil
    för att bilen var bättre.

  142. Tillräckligt många resor sker
    från ungefär samma plats-

  143. -till ungefär samma plats där vi kan
    koppla ihop flera resenärer i en bil-

  144. -i stället för tre bilar.
    Inte bara att man lämnar bilen hemma-

  145. -men också
    att man kan få bort bilen från gatan.

  146. När man pratar om att se till
    att bilar inte kommer fram-

  147. -är du inte med på den idén.

  148. Det är svårt att komma med förslag
    som gör det svårare att ta sig fram.

  149. För i slutändan
    rör det sig om beslut om...

  150. Vi vill se att hushåll med två bilar
    väljer att inte köpa en tredje bil.

  151. Då handlar det om att helt enkelt
    skjuta över folk från bilismen-

  152. -till andra alternativ.
    Hur gör man det?

  153. Man måste också titta på om bilen är
    problemet eller hur vi använder den.

  154. Vi pratade om tidigare att det är
    4,7 miljoner bilar i Sverige.

  155. De står still 96 % av tiden.
    Hur kan vi nyttja de bilarna bättre?

  156. Vi pratade om hur städer är
    planerade. I många städer i USA-

  157. -tas 30 % av en stad upp av
    parkeringsplatser.

  158. En samåkningsutredning
    kom i december i Sverige.

  159. Hur kan vi utnyttja
    de 4,7 miljoner bilarna?

  160. Den frågan är teknisk i form av
    taxameterns vara eller icke vara.

  161. Men måste vi ha en flotta
    med 16 000 taxibilar i dag-

  162. -som är heltidsfordon
    och bara används till en sak-

  163. -eller kan vi säga att vi vill
    använda bilar som annars står still-

  164. -så att vi kan få upp
    resursutnyttjandet?

  165. Jag vill höra med dig-

  166. -det är bra att man pratar om
    hur man kan använda alla bilar.

  167. Men hur får vi till att det verkligen
    händer, Martin Hedevåg?

  168. Låt oss modernisera regleringen
    så att vi kan göra det.

  169. Vi vill givetvis att regleringen
    tittar på skatteefterlevnad-

  170. -konsumentskydd
    och arbetsmiljö för förare.

  171. Det ändrades med smartphonen när man
    inte vinkar in en taxi på gatan.

  172. Man vet inte vem som kör och Skatte-
    verket vet knappt vad som händer.

  173. Då behövs regleringen. I dag matchas
    tillgång och efterfrågan bättre.

  174. Vi kan utnyttja bilarna så att det
    kanske sitter tre personer i bilarna.

  175. På så sätt
    slipper vi ha bilar på gatorna.

  176. Karolina ska få kommentera.

  177. Jag tänker att det är viktigt att
    man skiljer på olika resesituationer-

  178. -och rumsliga sammanhang.

  179. När det gäller resande som kan bidra
    till hållbar urban utveckling-

  180. -brukar man prata om att förbättra
    befintliga trafikslag-

  181. -så att de blir mer miljövänliga,
    att ställa om färdmedelsandelarna-

  182. -och att faktiskt minska resandet.

  183. Så vi kan inte bara tro att...

  184. Delad mobilitet
    finns det potential i.

  185. Men var är den potentialen som störst
    att bidra till hållbart resande?

  186. Kanske i en gles struktur där kollek-
    tivtrafiken är svår att få lönsam.

  187. I städer är det gång och cykel
    i första hand, sen kollektivtrafik.

  188. Att kapacitetsstärka stråk
    och ha tydliga, bra linjedragningar.

  189. Hur kan vi kombinera på bästa sätt-

  190. -så att varje färdmedel
    kan göra bäst nytta i sin kapacitet?

  191. Vi har pratat om
    hur det kan bli i framtiden.

  192. Men man kanske åker buss härifrån
    i dag och står så här nära nån.

  193. Det är ganska jobbigt, tycker många.

  194. Hur ska man bete sig, hur ska man få
    de här klimathjältarna-

  195. -att känna sig stolta och ännu mer
    välja kollektivtrafik, Lars?

  196. Den lätta frågan...
    Det är en svår fråga.

  197. Jag kom att tänka på... Apropå modiga
    borgmästare. I Colombia. Han säger:

  198. "Ett mått på en framgångsrik stad är
    när de rika börjar åka kollektivt."

  199. Det är en imagefråga. Bilen har
    blivit associerad till framgång-

  200. -makt och frihet. - Jag hakar i vad
    du sa som är viktigt för oss också.

  201. Det är också insikten om
    att vårt bidrag, som det ser ut...

  202. Trafiken med mest bidrag kanske blir
    som Volvos samarbete med Uber.

  203. Volvo där
    är gummi, plåt och intelligens.

  204. Men Uber
    tar hand om värdet för kunden.

  205. I framtiden förser vi kanske aktörer
    med information och infrastruktur-

  206. -och det skapas nya tjänster.
    Jag hoppas att det kommer andra.

  207. Ett av Ubers bästa bidrag är
    att de fått oss att tänka:

  208. "Det kommer nog
    att vara andra aktörer"-

  209. -"som är mycket vassare och snabbare
    än vi." Så vi har en resa att göra.

  210. Att öppna upp data för andra aktörer
    att skapa helt nya tjänster på.

  211. Kombinerad mobilitet bygger på
    en insikt om våra egna begränsningar-

  212. -och möjligheten för andra att skapa
    nya, mer friktionsfria tjänster.

  213. För det handlar om-

  214. -hur friktionsfritt mitt inträde är
    till att resa hållbart.

  215. Kan det lösa mina behov så enkelt
    som möjligt, är det avgörande.

  216. Vi sitter inte på lösningen, men med
    andra aktörer kan vi hitta dem.

  217. Det har skett i andra branscher. Vem
    bokar separat hotell, flyg och bil?

  218. Så du ser inte de två aktörerna
    bredvid dig som konkurrenter?

  219. Man får vara ödmjuk i att... Jag tror
    att andra aktörer i framtiden-

  220. -skapar de nya värdena.

  221. Men vad som är angeläget är:
    Styr det mot rätt mål?

  222. Blir det
    till det hållbara resandets fördel?

  223. Kommer vi att se staplarna
    som vi såg gå åt rätt håll?

  224. Att vi kör mindre med vår egen bil
    och åker mer kollektivt?

  225. Det är det som är våra mål.

  226. Vi måste inte fronta med vårt
    varumärke. Det ska det styra mot.

  227. Sen vem som levererar den upplevelsen
    ska vi vara ödmjuka inför.

  228. Det kanske är nån helt annan.

  229. Vår målsättning är ett komplement
    till kollektivtrafiken.

  230. När kollektivtrafiken blir bättre,
    får vi fler resenärer och tvärtom.

  231. För man väljer bort
    att äga privatbilen.

  232. Man fattar inte beslutet
    att köra sin bil.

  233. Man måste titta på alternativ.
    Kan jag använda bilpool eller cykla?

  234. Lars, ni har nyligen fattat
    en långsiktig målstrategi till 2035.

  235. -För Göteborg, Partille och Mölndal.
    -Ingår sakerna som du talar om?

  236. Inte i tillräckligt hög utsträckning.

  237. Hur vi jobbar med
    kombinerad mobilitet-

  238. -eller hur vi ska jobba med
    självkörande minibussar...

  239. Det är jättebra att ta fram målbilder
    och förankra politiskt.

  240. Sen tenderar världen att vara
    snabbare än att ha en målbild 2035-

  241. -och sen hoppas på att den ska hålla.
    Vi har en hel del jobb under tiden.

  242. Men stora satsningar ska göras,
    och vi måste få med oss många.

  243. Vi behöver göra mycket
    kring innovation under tiden.

  244. Karolina är med i
    en forskningssatsning om-

  245. -hur digitaliseringen kan
    revolutionera urbana transportsystem.

  246. Vad kan du berätta om det?
    Hur långt fram är vi?

  247. Många satsningar pågår.
    Jag jobbar med ett Mistra-projekt.

  248. Det finns ganska mycket på gång
    inom forskningen hos flera aktörer.

  249. Det som man kan uppmärksamma är att
    det är en enorm verksamhet i gång-

  250. -som drivs av marknadsaktörer
    och fordonsindustrin.

  251. Då tycker jag att det känns viktigt-

  252. -att ta fasta på
    de möjligheter som finns.

  253. Men också knyta dem till viktiga
    samhälleliga målsättningar.

  254. Vi pratar mycket om klimatfrågan,
    social hållbarhet och ekonomi.

  255. Det handlar om att se var de här
    delade tjänsterna gör mest nytta-

  256. -vilka tjänster vi talar om,
    vilken typ av kombinerad mobilitet-

  257. -och hur vi får dem att bidra till
    den hållbara utvecklingen.

  258. Där behöver vi sortera lite,
    tror jag.

  259. Sen behöver det göras arbete för att
    förstå hur det funkar för människor.

  260. För det vi pratar om hela tiden
    är beteendeförändringar.

  261. Då måste det fungera i vardagslivet.

  262. Vi behöver nog förstå det
    ännu bättre.

  263. Och inte bara fråga:
    "Vad vill ni ha?"

  264. Utan fråga: "Hur ser livet ut för dig
    i det här hushållet"-

  265. -"med det jobb
    och den fritid du har?"

  266. Utveckla tjänsterna, men kombinera
    olika forskningsperspektiv i detta.

  267. Sen är institutionella frågor
    viktiga.

  268. Att se hur det kan funka
    lagstiftningsmässigt.

  269. Sen handlar det om det stora:
    infrastrukturutbyggnad-

  270. -markanvändning och förstås
    normer och beteenden.

  271. Vilken typ av resor är okej?

  272. Jag kan flika in där kring normer.
    Det hörde vi i morse om Östergötland.

  273. Det är viktigt med
    beteendeförändringarna.

  274. En aspekt i det är ju
    att försöka göra det helt enkelt-

  275. -lika fult och sunkigt att köra sin
    fossila bil som att röka inomhus.

  276. Vi kan inte äga varsin bil.
    Vi behöver ha delade bilar.

  277. Att köra egen bil som är fossil
    funkar inte längre.

  278. Att försöka göra det trendigare att
    åka kollektivt med olika satsningar.

  279. Och det blir norm att...

  280. Man ska skämmas om man åker egen bil.
    I synnerhet diesel.

  281. -Diesel och bensin.
    -Det sker redan.

  282. Vi har kunder som säger: "Vi har
    skippat vår bil. Kom med lösningar."

  283. Det är inte för inte
    som bilpoolsföretag-

  284. -går hand i hand med byggbolag
    och gör färdiga lösningar.

  285. Ibland ligger vi i framkant, men
    ibland har kunderna kommit längre.

  286. Nu är det kanske en schyst grej.

  287. Men snart är det... Det måste funka.
    Kunderna kommer att kräva det.

  288. Jakob Lagercrantz, 2030. Ni driver
    mycket beteendefrågorna hos er.

  289. Du har också följt indikatorerna.
    Vad tänker du när du hör panelen?

  290. Vi står inför en spännande
    utveckling. Nya aktörer-

  291. -bilpooler, Uber, en modern kollek-
    tivtrafik som gör ett jättejobb...

  292. Vi envisas med att pendla in
    till storstan och hem samma tid.

  293. Det är ett nästan omöjligt jobb.

  294. Skulle vi kunna lösa upp det där
    - få in distansarbete-

  295. -kanske hitta
    en flexibilitet i arbetstider-

  296. -det tror jag är området
    att gå in på.

  297. Den digitala världen, möjligheten att
    jobba på distans för dem som kan det.

  298. Det är ganska många. Då kommer
    förbifarter inte att vara nån fråga.

  299. Då blir det
    mycket utrymme på vägarna.

  300. Bara vi minskar med 20-30 %
    blir det massor med utrymme.

  301. Henrik Henriksson på Scania sa
    att de jobbar mot framtiden.

  302. Men framför allt med det som är nu.

  303. -Vad är kommentaren på det?
    -Det är helt rätt att börja nu.

  304. Vi ser framtiden som eldriven, delad
    och självkörande i mångt och mycket.

  305. Men för att nå den självkörande
    biten... En studie sa-

  306. -att vi kan åstadkomma
    samma mobilitet-

  307. -med 10 % av bilarna på gatan i dag.

  308. Köper alla en självkörande bil,
    har vi inte vunnit mycket.

  309. Men för att komma dit...
    Det är en enorm datamängd.

  310. Vi pratar kartor, vi pratar rutter.

  311. Hur kan vi titta på vart vi vill nå
    och se till att ligga i framkant?

  312. Det kom ett beslut om självkörande
    bilar och tester här i dagarna.

  313. Vilket är jättebra.
    Men vad behövs för att nå dit?

  314. Och hur kan vi ha nätverk där vi
    kan slussa in bilarna i trafik?

  315. Uber och Volvo har ett samarbete i
    USA. Du kan boka en självkörande bil.

  316. Den är inte helt självkörande,
    men det är ett steg på vägen.

  317. -Mikael?
    -Vi jobbar med kommuner och företag.

  318. I Sverige på femton orter.
    I Norge, Tyskland och andra länder.

  319. Intresset ökar. Pariskonferensen
    var en brytpunkt för oss.

  320. Men man räknar kortsiktigt.
    Kommuner måste tänka på ekonomin.

  321. Då är det ibland dyrare med elbilar.

  322. Så vi behöver mer incitament. Därför
    pratar jag om marknadsmässigheten.

  323. Intresset finns, men de har
    en "bottom line" i sina budgetar.

  324. -Slutord från Västtrafik.
    -Kombinerad mobilitet går vidare.

  325. Vi är först ut i nåt som kallas för
    Swedish Mobility Program-

  326. -som drivs av branschbolaget
    Samtrafiken, följt av SL och Skåne.

  327. Vi måste göra det tillsammans
    så att vi får skala och riktig volym.

  328. Det är att åstadkomma en åtkomstpunkt
    från vilken nya tjänster kan skapas.

  329. Att tillhandahålla API:er för
    försäljning och information o.s.v.

  330. Där behöver vi spela rollen som en
    möjliggörare. Det är vi först ut med.

  331. Men sen behöver vi
    etablera standarder-

  332. -så att det inte blir olika förhåll-
    ningssätt i olika delar av landet.

  333. Du måste göra gemensamma
    standarder.

  334. Då kan nya aktörer
    leverera nya tjänster.

  335. Stort tack, allesammans! Kämpa på!

  336. Och så hoppas vi på mer styrmedel
    som riktar folk åt ert håll.

  337. -Tack, hela panelen! - Varm applåd!
    -Tack så mycket.

  338. Textning: Jussi Walles
    www.btistudios.com

Hjälp

Stäng

Skapa klipp

Klippets starttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.

Klippets sluttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.Sluttiden behöver vara efter starttiden.

Bädda in ditt klipp:

Bädda in programmet

Du som arbetar som lärare får bädda in program från UR om programmet ska användas för utbildning. Godkänn användarvillkoren för att fortsätta din inbäddning.

tillbaka

Bädda in programmet

tillbaka

Kollektivtrafik 2.0

Produktionsår:
Längd:
Tillgängligt till:

En väg att nå uppsatta hållbarhetsmål är att kollektivtrafiken ökar och att privatbilismen minskar. Men än har det inte skett. Ett panelsamtal om hur kollektivtrafiken kan göras mer attraktiv. Medverkande: Lars Backström, vd Västtrafik, Martin Hedevåg, Sverigechef Uber, Karolina Isaksson, forskningsledare VTI, och Mikael Kilter, vd Move About. Moderatorer: Åsa Julin och Jakob Lagercrantz. Inspelat den 26 april 2017 på Münchenbryggeriet, Stockholm. Arrangör: Bonnier lärarfortbildning.

Ämnen:
Miljö > Föroreningar och miljögifter
Ämnesord:
Föroreningsfrågor, Hållbar utveckling, Kollektivtrafik, Kommunikationer, Miljöfrågor, Naturvetenskap, Teknik, Transportmedel, Transportväsen
Utbildningsnivå:
Högskola

Alla program i UR Samtiden - Ekotransport 2030

Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Ekotransport 2030

Ett storföretags resa mot fossiloberoende transporter

Scanias vd Henrik Henriksson berättar om hur företaget arbetar med miljömässigt hållbara drivmedel och hur deras plan ser ut för att nå hållbarhetsmålen. Lastbilarna i Europa är i genomsnitt bara lastade till 60 procent, och biobränslen skulle kunna användas i större utsträckning. Vad har uppnåtts och vad är utmaningarna, både för Scania och för transportsektorn i stort? Inspelat den 26 april 2017 på Münchenbryggeriet, Stockholm. Arrangör: Bonnier lärarfortbildning.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Ekotransport 2030

Hur långt har Sverige kommit på vägen till fossiloberoende?

När man diskuterar hållbarhet och miljö hör man ofta antingen hjärtevärmande exempel eller katastrofscenarior, och det blir en hel del tyckande. Per Östborn är indikatorsansvarig på 2030-sekretariatet och vill komma bort från tyckandet. Här redogör han för det han själv kallar "torra statistiska fakta", som hjälper oss att ta reda på hur det verkligen ligger till med miljön och hållbarhetsmålen. Inspelat den 26 april 2017 på Münchenbryggeriet, Stockholm. Arrangör: Bonnier lärarfortbildning.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Ekotransport 2030

Vad behövs för att få transportsektorn fossilfri?

Ledande aktörer inom transportbranschen diskuterar behovet av styrmedel och utvecklad samhällsplanering för en fossilfri transportsektor. Medverkande: Svante Axelsson, nationell samordnare Fossilfritt Sverige, Ulf Svahn, vd Svenska Petroleum- och biodrivmedelsinstitutet, Mia Nordström, policy advisor Vattenfall, Björn Westerberg, vd Tågoperatörerna, och Lars Strömgren, ordförande Cykelfrämjandet. Moderatorer: Åsa Julin och Jakob Lagercrantz. Inspelat den 26 april 2017 på Münchenbryggeriet, Stockholm. Arrangör: Bonnier lärarfortbildning.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Ekotransport 2030

Kollektivtrafik 2.0

En väg att nå uppsatta hållbarhetsmål är att kollektivtrafiken ökar och att privatbilismen minskar. Men än har det inte skett. Ett panelsamtal om hur kollektivtrafiken kan göras mer attraktiv. Medverkande: Lars Backström, vd Västtrafik, Martin Hedevåg, Sverigechef Uber, Karolina Isaksson, forskningsledare VTI, och Mikael Kilter, vd Move About. Moderatorer: Åsa Julin och Jakob Lagercrantz. Inspelat den 26 april 2017 på Münchenbryggeriet, Stockholm. Arrangör: Bonnier lärarfortbildning.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Ekotransport 2030

Kaliforniens arbete för fossiloberoende transporter

Kalifornien ligger i framkant i världen när det gäller tuffa lagar, regelverk och innovationer för en fossiloberoende transportsektor. Alberto Ayala från California Air Resources Board berättar här om delstatens arbete. Kan Sverige lära något av Kalifornien, och kan Kalifornien lära sig något av Sverige? Inspelat den 26 april 2017 på Münchenbryggeriet, Stockholm. Arrangör: Bonnier lärarfortbildning.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Ekotransport 2030

Bokslut dieselgate

När staten Kalifornien upptäckte att Volkswagens dieselbilar inte höll vad företaget lovade resulterade det i en rättsprocess och den högsta förlikningen som dittills skådats kopplat till brott mot miljölagar. Nu har EU infört nya testprogram och bilföretaget gjort stora förändringar. Här delar tre huvudaktörer med sig av sina erfarenheter. Medverkande: Katarina Areskoug Mascarenhas, chef EU-representationen i Sverige, Alberto Ayala, California Air Resources Board, och Sten Forsberg, märkeschef Volkswagen personbilar. Inspelat den 26 april 2017 på Münchenbryggeriet, Stockholm. Arrangör: Bonnier lärarfortbildning.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Ekotransport 2030

Lokala hållbarhetsmål i transportsektorn

Hur kan man arbeta med lokala och regionala hållbarhetsmål på ett effektivt sätt? Den röda tråden är samverkan - mellan företag, mellan kommuner och över landgränser. Efter inledande föreläsningar följer ett gemensamt samtal. Medverkande: Bengt Lagerman, vd Returpack, Henrik Åkerström, vd Alltransport, Desirée Grahn, tf chef Energikontoret Skåne, Anne Sörensson, projektledare Grön trafik i Östersund, och Jøran Solli, rådgivare miljöenheten i Trondheims kommun. Moderator: Christer Ljungberg. Inspelat den 26 april 2017 på Münchenbryggeriet, Stockholm. Arrangör: Bonnier lärarfortbildning.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Ekotransport 2030

Storstadskampen om hållbarhetsmålen

Beslutsfattare från Malmö, Göteborg och Stockholm beskriver sina strategier kopplade till 2030-målet. Vilken storstad visar vägen? Vem vinner storstadskampen om hållbarhetsmålen? Medverkande beslutsfattare: Daniel Helldén (MP), trafikborgarråd Stockholm, Emmali Jansson (MP), ordförande byggnadsnämnden Göteborg, och Carina Svensson (S), ordförande miljönämnden Malmö. Per Östborn från 2030-sekretariatet agerar notarius publicus och ser till att det inte presenteras några påhitt. Moderator: Åsa Julin. Inspelat den 26 april 2017 på Münchenbryggeriet, Stockholm. Arrangör: Bonnier lärarfortbildning.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Ekotransport 2030

Trafikslaget om biodrivmedel

Var gör den begränsade mängden biobränslen mest nytta: inom flyget, sjöfarten, tunga vägtransporter eller i bilarna? Trafikslagens företrädare gör upp genom varsin pitch. Medverkande: Maria Fiskerud, vd Fly Green Fund, representerar flyget. Fredrik Larsson, miljöansvarig Föreningen Svensk sjöfart, representerar sjöfarten. Tove Winiger, politiskt ansvarig Åkeriföretagen, representerar den tunga trafiken. Carl-Erik Stjernvall, tekniker Motormännen, representerar bilarna. Moderator: Jakob Lagercrantz. Inspelat den 26 april 2017 på Münchenbryggeriet, Stockholm. Arrangör: Bonnier lärarfortbildning.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Ekotransport 2030

Fjorton skäl för hållbara transporter

Mattias Goldmann, 2030-sekretariatet, tar oss med på en resa över flera tidszoner och från öst till väst. Hur går arbetet med att nå en hållbar och mer miljövänlig transportsektor? Med exempel från hela världen får vi många, många fler argument för att jobba med hållbara transporter. Inspelat den 26 april 2017 på Münchenbryggeriet, Stockholm. Arrangör: Bonnier lärarfortbildning.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Visa fler

Mer högskola & miljö

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Titta UR Samtiden - Flora och fauna 2014

Möjlighet till förändring

Maria Wetterstrand, samhällsdebattör och före detta språkrör för Miljöpartiet, säger att miljöfrågor aldrig har haft så hög status som nu. Men intresset är bara början, att agera är det som förändrar. Från konferensen Flora- och faunavård 2014. Inspelat den 29 april i Uppsala. Arrangör: Artdatabanken vid SLU.

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Lyssna Bildningsbyrån - tyg och otyg

Damm dammigare dammigast

Det är inte bara för den som vill ha det rent hemma som damm är ett problem. Vi följer med städerskan Louise Olcén på städrunda på jakt efter damm. En stor del av dammet i våra bostäder kommer från textilier. Men det är inte bara textilfibrer i dammet, i det döljer sig en cocktail av gifter.

Fråga oss