Titta

UR Samtiden - Ekotransport 2030

UR Samtiden - Ekotransport 2030

Om UR Samtiden - Ekotransport 2030

Föreläsningar och samtal om framtidens hållbara transporter, med fokus på 2030-målet. Inspelat den 26 april 2017 på Münchenbryggeriet, Stockholm. Arrangör: Bonnier lärarfortbildning.

Till första programmet

UR Samtiden - Ekotransport 2030 : Kaliforniens arbete för fossiloberoende transporterDela
  1. På 10-20 år kommer mer att hända
    inom transportsektorn-

  2. -än under de senaste 100 åren.

  3. Varje år på Ekotransportkonferensen
    har vi ett fokusland.

  4. Ett land som inspirerar
    och gör något intressant-

  5. -som kan främja utvecklingen i Sverige.

  6. I år letade vi noggrant
    och hittade en delstat.

  7. Kalifornien.
    Det är världens sjätte största ekonomi.

  8. De gör fantastiska saker.

  9. Deras 2030-mål för transportsektorn
    är inte lika radikalt som Sveriges-

  10. -men utmaningarna i USA är större,
    med det nuvarande läget i Washington.

  11. Man vill se en 40-procentig minskning
    av koldioxid till 2030.

  12. Alberto Ayala, välkommen upp.

  13. Jakob bad mig att ge er en översikt
    över Kaliforniens åtgärder.

  14. Jag tar upp lite höjdpunkter för att
    förhoppningsvis bidra till samtal.

  15. Inte bara i panelen, utan
    kanske framför allt under pauserna.

  16. Vi är glada över att vara här
    och vill vara tillgängliga.

  17. Det här handlar om transport
    och transportpolitik.

  18. Som vi vet är transporter
    en stor källa till utsläpp-

  19. -vad gäller både klimatet
    och konventionella föroreningar.

  20. För att kunna nå våra mål - oavsett
    om de är 40 %, 70 % eller något annat-

  21. -måste vi hitta lösningar
    för transportsektorn.

  22. California Air Resources Board (CARB)
    ansvarar för luftkvaliteten-

  23. -och nu även Kaliforniens klimatarbete.

  24. Vi jobbar förstås mycket med att
    hitta lösningar inom transportsektorn.

  25. Jag börjar med lite information
    om Kalifornien.

  26. Jag vet att ni känner till oss,
    men här är några fakta.

  27. Vår utmaning handlar helt enkelt
    om nummer.

  28. Vi är USA:s största delstat
    och har många invånare.

  29. Det är välkänt att Kalifornien, och
    inte minst Los Angeles, är en bilkultur.

  30. Vissa skojar om det.

  31. Utmaningen är att våra fordon
    visserligen är väldigt rena-

  32. -men när så många körs så mycket
    påverkar det förstås utsläppen.

  33. Jag har världens bästa jobb.

  34. Det är utmanande,
    men vi har stöd av delstatsregeringen-

  35. -och allmänheten, Kaliforniens
    invånare, tror på det vi gör.

  36. Det gör att reglerare som jag
    verkligen kan vara ambitiösa-

  37. -sträva efter att göra mer
    och vara på platser som den här-

  38. -och försöka skapa samarbeten
    för att uppnå våra mål.

  39. Vi är en stor ekonomi, och det medför
    vissa utmaningar och möjligheter.

  40. Det säljs ungefär 1,7-1,8 miljoner
    nya bilar varje år.

  41. Bilindustrin blomstrar för närvarande
    - den har verkligen hämtat sig.

  42. Vi, som reglerande myndighet,
    ser det här-

  43. -som ett bra tillfälle för bilindustrin
    att investera i framtidens lösningar.

  44. Det handlar om att skydda klimatet
    för att främja folkhälsan.

  45. CARB grundades för 50 år sen-

  46. -för att säkerställa luftkvaliteten
    och skydda våra medborgare.

  47. Vi gör stora framsteg,
    men vi har långt kvar.

  48. Transporterna är som sagt
    vår största utmaning.

  49. En fördel vi har, som gör att vi
    kan vara så ambitiösa och innovativa-

  50. -är de federala lagarna.

  51. Vi har unika befogenheter,
    som vi slår vakt om.

  52. De gör det möjligt för oss att,
    som Jakob sa, sikta högt.

  53. Det fina är
    att alla delstater i USA har ett val.

  54. De kan göra som oss, efter att själva
    ha konstaterat att det passar dem-

  55. -eller så kan de välja
    de federala policyerna.

  56. Vi är ett exempel...

  57. Vi tror oss inte ha alla svar och känner
    inte till alla lokala förutsättningar.

  58. Vi säger inte:
    "Gör som oss så når ni målen."

  59. Vi visar, med vårt exempel-

  60. -att något val mellan miljöskydd
    och ekonomin inte behöver göras.

  61. Vi har belägg...

  62. Det här är fakta -
    inte åsikter eller anekdoter.

  63. Vi har belägg för att man kan skydda
    miljön på en plats som Kalifornien-

  64. -och samtidigt
    ha en fortsatt ekonomisk utveckling.

  65. Många faktorer är involverade-

  66. -och ni som är ett faktiskt land
    vet ju det.

  67. Vi fortsätter dock att tro och påtala-

  68. -att man inte måste välja mellan
    miljöskydd och ekonomisk utveckling.

  69. Det handlar om luftkvalitet, precis
    som när vi grundades för 50 år sen.

  70. Det här kommer från en ny rapport
    från förra veckan.

  71. Sex av USA:s tio mest
    förorenade städer ligger i Kalifornien.

  72. Vi har gjort stora framsteg,
    som syns dagligen över hela delstaten-

  73. -men vi måste göra mer.
    Det är en hälsofråga.

  74. Ren luft är inget privilegium,
    utan en rättighet.

  75. Att alla i Kalifornien ska ha tillgång
    till ren luft är vad vi jobbar för.

  76. Vi har vårt 2030-mål, och
    vår regering står helhjärtat bakom det.

  77. Det är omfattande
    och rör ekonomins samtliga sektorer.

  78. Vi vill ha 50 % förnybar energi.
    Vi har precis som ni ett gynnsamt läge.

  79. Sol- och vindenergi och andra
    förnybara källor är på frammarsch-

  80. -och ger oss mer och mer energi.

  81. Vi tror att vi kan nå upp till 50 %.

  82. Jag nämnde fordon, men alla
    ekonomins sektorer måste analyseras.

  83. Vi behöver lösningar för alla sektorer.

  84. Vi utformar vår plan
    på ungefär samma sätt som ni.

  85. Vi samlar allt i ett analytiskt dokument
    - en ramplan.

  86. Det är en skiss för hur vi ska nå målet.

  87. Vi vill ha en balans i åtgärderna som...

  88. Vi jobbar med jämlik fördelning.

  89. Kräver vi något av transportsektorn ska
    övriga sektor bidra med motsvarande.

  90. Som ni förstår är det inte lätt.

  91. Det kräver att man koordinerar
    hela den kaliforniska byråkratin.

  92. Vi har många olika organ.
    Vi leder det hela, men vi gör inte allt.

  93. Vi är beroende
    av femton, sexton andra enheter-

  94. -som ansvarar för olika aspekter:

  95. Energisektorn, industrisektorn,
    vattensektorn och så vidare.

  96. 2030-målet är bara en milstolpe.

  97. Det är inte slutmålet, utan ett steg
    på vägen till 2050-övergången.

  98. Det handlar som sagt om transporter.
    Det här är...

  99. Alla länder gör sådana här
    utsläppsinventeringar - vi också.

  100. Det handlar om transportsektorn,
    och när vi jobbar på lösningar-

  101. -måste vi balansera behoven
    för luftkvaliteten och klimatet.

  102. Vi försöker utveckla ett program
    som förenar luftkvalitet och klimat.

  103. Grafen till vänster visar-

  104. -hur stora minskningar
    våra luftkvalitetsstandarder kräver.

  105. Det är ett ambitiöst mål.

  106. Hur jobbar vi?

  107. Vi tycker att vår modell är bra.

  108. Den bygger på väldigt viktig-

  109. -traditionell regleringspolitik
    på miljöområdet.

  110. Vi har jobbat så i 50 år.

  111. Vi tycker att vi är bra
    på att utveckla regleringsåtgärder-

  112. -som sätter upp tydliga riktlinjer
    för industrin.

  113. Vi har förstås våra LEV-standarder,
    som motsvarar era Euro-standarder.

  114. På federal nivå
    har man EPA:s standarder.

  115. Vi har standarder men funderar redan
    på framtida standarder för 2030-målet.

  116. Jag är här eftersom vi de
    kommande åren har en unik möjlighet-

  117. -att lära oss av sådana som er-

  118. -om vilka de kommande utmaningarna
    och möjligheterna för politiken blir-

  119. -på vägen mot vårt mål.

  120. Den tunga trafiken är förstås viktig.

  121. Det handlar inte bara om bilar.

  122. I vissa fall medför den kommersiella
    sektorn unika utmaningar.

  123. Dynamiken är annorlunda,
    men vi behöver utsläppsminskningar.

  124. Samma sak gäller här.

  125. Vi har standarder, men vi har börjat
    med den tekniska och politiska analys-

  126. -som behövs
    för att ta fram kommande standarder.

  127. Det handlar om en kombination
    av regleringar och incitament.

  128. Vi jobbar med tillgång och efterfrågan.

  129. På tillgångssidan har vi regleringar.

  130. Ett av våra bästa verktyg,
    som vi har implementerat nyligen-

  131. -är vår nya bränslepolicy:
    standarden för koldioxidsnåla bränslen.

  132. Principen är enkel.

  133. Man främjar utvecklingen
    av biobränslen, som ni kallar dem.

  134. Vi använder termen
    "koldioxidsnåla bränslen".

  135. Man sätter upp ett mål för koldioxid-
    utsläpp eller koldioxidintensitet.

  136. Sen gör vi en analys
    för att avgöra koldioxidavtrycket.

  137. Vi utvecklar profiler.

  138. Bränslen som lever upp till standarden
    ger utsläppskrediter-

  139. -som hamnar på en marknad
    som börjar bli relativt sund.

  140. En bränsletillverkare kan välja
    att antingen göra egna minskningar-

  141. -eller köpa sådana här krediter
    på marknaden.

  142. Här är en jämförelse av olika bränslen.

  143. Det innovativa
    är att vi tänker på livscykelutsläpp.

  144. Jag vet att indirekt markanvändning
    är en viktig fråga för er.

  145. Det räknas in i vår standard.

  146. Vår standard gäller till 2020 och ska
    utvecklas för att bidra till 2030-målet.

  147. Fordonsutsläppsstandarder
    är avgörande.

  148. Vi har som sagt en integrerad strategi.

  149. Vi har standarder för
    växthusgasutsläpp från lättare fordon.

  150. Jag beklagar
    att siffrorna står i gram per mile-

  151. -men ni får ett hum om
    vad våra mål för 2025 är.

  152. 166 g i koldioxidekvivalenter per mile.

  153. Genomsnittsvärdet för alla fordon
    ska nå det målet.

  154. Nu ligger vi nog över 200,
    så vi har långt kvar.

  155. Vi har som sagt också standarder
    för de vanligaste luftföroreningarna.

  156. Som ni vet är kväveoxidutsläpp
    ett stort problem med lättare fordon.

  157. Vi har också ett unikt verktyg
    i vårt nollutsläppsfordonspåbud.

  158. Det är en reglering.

  159. Jag vet att era kollegor i Bryssel
    är intresserade av det här.

  160. Vi är inte de enda
    som har det här påbudet.

  161. Våra kanadensiska kollegor i Québec
    har nyligen infört en liknande policy.

  162. Våra kollegor i Kina, som vi samarbetar
    med, ser vår policy som ett föredöme.

  163. Det är i princip en kvot.
    Vi säger till biltillverkarna:

  164. "I Kalifornien måste en viss andel
    av bilarna vara nollutsläppsfordon."

  165. Vi tror förstås
    att elektrifiering är framtiden.

  166. Som tur är, tack vare bilindustrin,
    tror vi att eldriven transportering...

  167. Det gäller inte bara bilbatterier,
    utan även bränsleceller.

  168. Vi tror att vätgas blir viktigt.

  169. Jag kallar dem
    icke-kompromiss-lösningen.

  170. Förr trodde folk att de skulle få
    nöja sig med en sämre sorts bil.

  171. Det behövs nog
    inga specifika exempel.

  172. Ni har nog insett
    att den här tekniken är överlägsen.

  173. Det är ingen kompromiss.

  174. Jag representerar ju CARB-

  175. -som spelade en roll
    i Volkswagens dieselskandal.

  176. Jag har lagt till att nollutsläppsfordon
    är immuna mot fusk.

  177. Som någon som har lagt så mycket tid
    och resurser på den frågan-

  178. -gillar jag att inte behöva oroa mig
    för fuskande biltillverkare.

  179. De får fuska hur mycket de vill.
    Det påverkar inte miljön.

  180. Marknaden växer.
    Här är några exempel på tillväxt.

  181. Kalifornien står för ungefär hälften
    av USA:s tillväxt.

  182. Här ser ni också några av de ställen -
    Kina, Europa och andra-

  183. -där nollutsläppspolicyer tar form.

  184. Det är jättebra,
    men marknaden är ung.

  185. I Kalifornien utgör nollutsläppsfordon
    bara 3,5 % av försäljningarna.

  186. Vi har långt kvar,
    eftersom det finns många hinder.

  187. Ett av de största hindren är
    att tekniken fortfarande är för dyr.

  188. Det är därför vi åker hit och till andra
    ställen. Det handlar om storskalighet.

  189. Vi kan lyckas med våra kvotmål-

  190. -men om ingen annan når
    samma framgångar når vi inte målen.

  191. Vi måste lära av varandra och
    fråga oss: Hur kan vi hjälpa varandra?

  192. Det handlar om storskalighet,
    och saker förändras.

  193. Vi har ledande tillverkare
    som tillhandahåller prisvärda bilar.

  194. Vi jobbar för ett stort genomslag
    för nollutsläppsfordon.

  195. För tunga lastbilar gäller samma sak.

  196. Vi måste tänka på vilken roll
    de nya utsläppsstandarderna ska ha.

  197. Just nu arbetar vi med
    kommande standarder för tung trafik.

  198. Därför uppskattar jag att jag har kunnat
    prata med Volvo och Scania här.

  199. Utsläppsfusket som vi upptäckte med
    Volkswagen är inte bara ett bilproblem.

  200. Vi ska granska lastbilssektorn.

  201. Vad förväntar vi oss att hitta?

  202. Det finns förstås utrymme
    för förbättringar.

  203. Tyvärr hade vi samma fusksituation
    i början av 2000-talet-

  204. -inom den tunga trafiksektorn.

  205. Volkswagen-incidenten
    var tyvärr ingen engångsföreteelse.

  206. Vi vill utnyttja lärdomarna.

  207. Nollutsläpp kommer att bli relevant
    för den tunga trafiken också.

  208. Ett exempel är Toyota.

  209. De har tagit de bränsleceller
    som används i Mirai-modellen-

  210. -och använder dem i en
    av sina lastbilar - en stor framgång.

  211. Eftersom vi jobbar med tillgång
    och efterfrågan-

  212. -ger vårt program för utsläppstak oss
    pengar att investera i sådan här teknik.

  213. Ni ser andra element i grafen, som
    incitament och demonstrationsprojekt.

  214. Det är det unika med programmet:

  215. Vi investerar mycket,
    vilket jag ska prata om nu.

  216. De strategiska investeringarna
    handlar om tillgångssidan.

  217. Vårt program för utsläppstak
    är etablerat.

  218. Vi har anslutit Québec i Kanada
    till programmet-

  219. -och vi räknar med
    att när som helst ansluta Ontario.

  220. Marknaden växer, och för att ett
    program för utsläppstak ska fungera-

  221. -behövs en så stor ekonomisk räckvidd
    som möjligt.

  222. Vi har nu efter några år
    fått in ungefär 3,7 miljarder dollar.

  223. Programmet är utformat
    så att vi återinvesterar i vår ekonomi.

  224. Det är så vi främjar demonstrationer
    av renare bilar-

  225. -nollutsläppslastbilar,
    avancerade bränslen-

  226. -och pilotprojekt
    för innovativ rörlighet.

  227. Hur tar vi folk från A till B
    med lägre koldioxidutsläpp?

  228. Det här gör att vi kan säga till
    branschen: "Vi lägger inte allt på er."

  229. "Vi skjuter till offentlig finansiering
    för att hitta lösningar."

  230. I slutändan har vi en fri marknad.

  231. Bil- och motortillverkarna
    kan tjäna pengar på det här-

  232. -men den ekonomiska utvecklingen
    blir mer hållbar för miljön.

  233. Vi har redan investerat 1,7 miljarder,
    och mycket ligger i pipeline-

  234. -och vi har uppnått koldioxid-
    minskningar på 15 megaton.

  235. Det är enormt för oss.

  236. Det motsvarar
    standarden för koldioxidsnåla bränslen-

  237. -eller fordonsstandarderna
    för hela livstiden.

  238. Här är några exempel på olika
    transportprojekt som vi prioriterar.

  239. Vi fokuserar på tung trafik, utrustning
    och bilar.

  240. Jordbrukssektorn är viktig.

  241. Vi har investerat ungefär
    688 miljoner dollar i transportsektorn.

  242. Infrastruktur...
    Jag gillade utställningen här.

  243. Infrastruktur för laddning och tankning
    är ett av de största hindren.

  244. Om folk ska ta till sig tekniken måste
    de veta var de kan få tag på bränsle.

  245. Elektricitet kommer helt säkert
    att bli ett framtida transportbränsle.

  246. Vi jobbar på det, och det var roligt
    att se innovationerna här-

  247. -vad gäller infrastruktur för laddning
    och tankning för vätgasbilar.

  248. Givetvis,
    och det kommer vi nog prata lite om-

  249. -hamnar mycket av pengarna från
    Volkswagen-processen i våra projekt.

  250. I förlikningen kan man se vad vi vill
    att företagen ska hjälpa oss med.

  251. Samarbeten är viktiga.

  252. Vi är en stor ekonomi,
    men vi klarar det inte själva.

  253. Vi måste samarbeta
    med andra regeringar.

  254. Vi måste hitta sätt
    att arbeta konstruktivt med branschen.

  255. Avtalet med Sverige är en sådan sak.

  256. Vi har också samarbeten
    med andra delstater-

  257. -och sådant som ZEV-alliansen.

  258. Det är en samling delstater och stater
    som jobbar med nollutsläppsfordon.

  259. Att det kommer ovanifrån
    är avgörande för oss.

  260. Guvernör Brown stödjer vårt jobb
    med nollutsläppsfordon och miljöskydd.

  261. När man har politikerna bakom sig-

  262. -är det mycket lättare för reglerande
    myndigheter att få saker gjorda.

  263. Vi förbereder oss för framtiden.

  264. Mina vänner på transport-
    departementet använder följande citat:

  265. "På 10-20 år kommer mer att hända
    inom transportsektorn"-

  266. -"än under de senaste 100 åren."

  267. Det jag vill att min myndighet
    och jag ska göra-

  268. -är att komma på smarta policyer-

  269. -som främjar omställningen,
    som ändå är oundviklig.

  270. Vi vill jobba proaktivt-

  271. -eftersom vi tror att vi kan göra det
    på ett sätt som miljön tjänar på.

  272. Det är dit vi vill.

  273. Här är vår vision för 2050.

  274. Vi ser en växande roll
    för eldrivna transporter.

  275. Det kommer att finnas teknik
    som inte är helt eldriven:

  276. Bränsleceller, batterier
    och plug in-hybrider-

  277. -liksom konventionell teknik.

  278. Vi tror att också den konventionella
    tekniken blir mer avancerad.

  279. Vi vill fortsätta
    de senaste årens utveckling-

  280. -men vi vill också uppnå
    några stora mål för nollutsläppsfordon-

  281. -som fler än 4 miljoner bilar år 2030
    - om bara tretton år.

  282. Det var min sista bild,
    så jag avslutar med det.

  283. Du inspirerar oss. Vad är hemligheten?

  284. Hur gör ni det här på USA:s västkust,
    som klimatpolitiken utvecklas?

  285. Ni har gjort det här sen år 2000,
    eller ännu längre.

  286. Vad är hemligheten?

  287. Hemligheten bakom det hela
    är det politiska ledarskapet.

  288. Vi, liksom alla ekonomier och stater,
    går igenom cykler-

  289. -men beslutsamheten att skydda miljön
    är ständigt intakt.

  290. Vi har haft republikanska
    och demokratiska regeringar-

  291. -och vi har haft olika guvernörer,
    inklusive en europé.

  292. Han stödde vårt klimatprogram
    och var med och införde delar av det.

  293. Hemligheten är ledarskapet högst upp-

  294. -och invånare som...

  295. Kaliforniens invånare förstår
    att miljöskydd är viktigt-

  296. -både klimat och luftkvalitet.

  297. Vi kallas överbeskyddande
    på grund av alla regleringar-

  298. -men alla förväntar sig ren luft,
    rent vatten och ren mark.

  299. Då krävs statliga åtgärder.

  300. Vi tar det inte för givet.

  301. Vi kanske inte alltid kan göra det här,
    men vi maximerar det medan vi kan.

  302. En annan sak...

  303. Vi gick till gymmet i går för att
    röra på oss, trots alla möten.

  304. Du sprang på löpbandet - ihärdighet.

  305. Som statstjänstemän ger ni inte upp.

  306. Tre av era policyer fascinerar mig.

  307. Standarden för koldioxidsnåla bränslen
    innehåller 308 bränsleprofiler.

  308. Ni dokumenterar
    ett bränsles koldioxidintensitet-

  309. -från t.ex. oljefältet i Arizona
    till marknaden.

  310. Det finns där offentligt.
    Alla kan läsa det.

  311. Det har fått bort oljesandsföretagen.

  312. De har inte ens ansökt
    och är inte välkomna i Kalifornien.

  313. Det är intressant, och ni knyter det
    till en marknadskomponent.

  314. Företag som lyckas med bra bränslen
    kan sälja krediter till sämre företag.

  315. Det är okej.
    De bra företagen tjänar mer.

  316. Ni har också ert program
    för utsläppstak.

  317. Det är ungefär som vår reduktionsplikt.
    Den är väldigt populär här.

  318. Det går ut på att det måste finnas en
    viss andel biobränslen på marknaden.

  319. Man kan byteshandla inom systemet.

  320. Ni får in en miljard dollar årligen
    från det till staten.

  321. Tänk er: 8 miljarder kronor
    till regeringen från reduktionsplikten.

  322. Jag sa bara samma sak.

  323. Det tredje är ZEV-krediterna.

  324. Företag som säljer nollutsläppsfordon
    får utsläppskrediter-

  325. -som de kan sälja till företag
    som inte har nollutsläppsbilar.

  326. Tesla och Nissan tjänar mycket pengar.

  327. Fiat säljer sin Fiat 500,
    men Chrysler säljer ingenting.

  328. Det är regleringspolitik
    med marknadsinslag.

  329. Det är... Varför kopierar ingen det?

  330. Kanada gör det nu.

  331. Ja, varför är det ingen...
    Det finns liknande policyer.

  332. Vi kallar dem flexibiliteter,
    och de är viktiga.

  333. Vi för en regleringspolitik,
    men branschen måste få flexibilitet.

  334. Att skapa en marknad är viktigt.

  335. Vi strävar efter balans
    mellan tillgång och efterfrågan.

  336. Vi tycker att standarden
    för koldioxidsnåla bränslen är bra.

  337. Vi håller fast vid den
    och ska öka kraven inför 2030-målet.

  338. Förhoppningsvis
    lockar vi in fler på marknaden.

  339. Som tjänsteman vill jag vara tydlig:

  340. Vi förbjuder ingenting
    - inga bränslen eller tekniker.

  341. Dieselbilar är välkomna i Kalifornien,
    men vi har prestationsstandarder.

  342. Vi har den här flexibiliteten.

  343. Ett bränsleföretag
    kan sälja oljesandsbränsle-

  344. -men de får konkurrera
    utifrån sitt koldioxidavtryck.

  345. Vi tycker att...
    Det här kommer från branschen.

  346. Vi är reglerare och makthavare-

  347. -men vi förstår att vi måste samarbeta
    med branschen-

  348. -och försöka göra policyer med
    mekanismer som gör att de kan följas.

  349. Det handlar inte om att staten ger sig
    på en bransch så att den misslyckas.

  350. Så skyddar man inte miljön.

  351. Budskapet är inte
    att man ska göra som vi gör, utan:

  352. "Se vår modell som ett exempel
    på vad som kan göras."

  353. Investeringarna från utsläppstaks-
    programmet har varit avgörande.

  354. De har gjort det möjligt
    att experimentera och testa saker.

  355. Och mitt budskap är:
    Titta på vad som har lyckats för oss.

  356. Vi har gjort misstag.

  357. Som med allt misslyckas vissa försök,
    men det gör inget.

  358. Det är många från branschen
    i publiken.

  359. I Sverige är branschen
    en del av rörelsen mot 2030-målet.

  360. Det finns ett brett stöd för det.

  361. Hur är det i USA?
    Hur många rättsfall har det blivit?

  362. Jösses. För många.

  363. Det är en del av vårt system.

  364. Vi tror på rättssystemet
    och att alla har sin åsikt.

  365. Många i framför allt oljebranschen
    är oense med oss om mycket.

  366. Det är som det är, men vi är hängivna.

  367. Sådana som jag
    har gjort det här länge-

  368. -och kommer att fortsätta så länge
    vi har den politiska ledningens stöd.

  369. Det är inget som skadar oss.

  370. Jag brukar säga att vi trycker på
    och sätter tryck på branschen.

  371. Vi måste våga ta plats.

  372. Ni här är trevliga, men våra viktigaste
    möten är med dem som inte är trevliga.

  373. Vi måste ge oss ut
    och försvara det vi står för.

  374. Rättstvister
    är en viktig del av processen.

  375. Som tur är
    brukar domstolarna hålla med oss.

  376. Vi verkställer bara saker
    åt det politiska ledarskapet.

  377. I den mån ledarskapet representerar
    folkviljan så följer vi bara den.

  378. Ni gör det bra. Vi har ett avtal.

  379. Jerry Brown är en otålig guvernör.
    Han kommer att ringa dig och fråga:

  380. "Har det senaste halvåret
    gett några resultat?"

  381. Sen får Isabella Lövin samma fråga.

  382. Hur kan vi, som företag och kommuner
    i Sverige, stödja avtalet.

  383. Vad kan vi göra för att du ska kunna ge
    ett positivt svar till Jerry Brown?

  384. Låt mig vara tydlig:

  385. Han är resultatinriktad,
    inte bara otålig.

  386. Jag har sett det vid andra avtal.

  387. Han förväntar sig att myndigheterna,
    och vi är en av dem...

  388. Vi ska leva upp till våra avtal.

  389. Er regering tänker nog likadant.

  390. En del av det John och jag gör här
    kommer vi att fortsätta med.

  391. Vi tar med oss bra idéer härifrån.

  392. Vi har sett mycket teknologi
    som fick oss att klia oss i huvudet.

  393. Vad behöver ni för att kunna testa det
    i Kalifornien?

  394. Det finns bränsle- och tekniklösningar -
    till och med innovationslösningar.

  395. Vissa av demonstratörerna där bak
    som visade upp sin teknik...

  396. Det är jättebra innovationer,
    som jag gärna testar i Kalifornien.

  397. Vi har förmågan att faktiskt stödja
    den sortens innovationer-

  398. -och investera för att testa dem
    och se om de fungerar.

  399. Annars kan ni återkomma
    med något nytt, men vem vet?

  400. Kanske finns lösningen
    på klimatproblemet här.

  401. -Ja. Tack så mycket, Alberto.
    -Tack.

  402. Översättning: Per Lundgren
    www.btistudios.com

Hjälp

Stäng

Skapa klipp

Klippets starttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.

Klippets sluttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.Sluttiden behöver vara efter starttiden.

Bädda in ditt klipp:

Bädda in programmet

Du som arbetar som lärare får bädda in program från UR om programmet ska användas för utbildning. Godkänn användarvillkoren för att fortsätta din inbäddning.

tillbaka

Bädda in programmet

tillbaka

Kaliforniens arbete för fossiloberoende transporter

Produktionsår:
Längd:
Tillgängligt till:

Kalifornien ligger i framkant i världen när det gäller tuffa lagar, regelverk och innovationer för en fossiloberoende transportsektor. Alberto Ayala från California Air Resources Board berättar här om delstatens arbete. Kan Sverige lära något av Kalifornien, och kan Kalifornien lära sig något av Sverige? Inspelat den 26 april 2017 på Münchenbryggeriet, Stockholm. Arrangör: Bonnier lärarfortbildning.

Ämnen:
Miljö
Ämnesord:
Hållbar utveckling, Kalifornien, Miljöfrågor, Miljöpolitik, Naturvetenskap
Utbildningsnivå:
Högskola

Alla program i UR Samtiden - Ekotransport 2030

Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Ekotransport 2030

Ett storföretags resa mot fossiloberoende transporter

Scanias vd Henrik Henriksson berättar om hur företaget arbetar med miljömässigt hållbara drivmedel och hur deras plan ser ut för att nå hållbarhetsmålen. Lastbilarna i Europa är i genomsnitt bara lastade till 60 procent, och biobränslen skulle kunna användas i större utsträckning. Vad har uppnåtts och vad är utmaningarna, både för Scania och för transportsektorn i stort? Inspelat den 26 april 2017 på Münchenbryggeriet, Stockholm. Arrangör: Bonnier lärarfortbildning.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Ekotransport 2030

Hur långt har Sverige kommit på vägen till fossiloberoende?

När man diskuterar hållbarhet och miljö hör man ofta antingen hjärtevärmande exempel eller katastrofscenarior, och det blir en hel del tyckande. Per Östborn är indikatorsansvarig på 2030-sekretariatet och vill komma bort från tyckandet. Här redogör han för det han själv kallar "torra statistiska fakta", som hjälper oss att ta reda på hur det verkligen ligger till med miljön och hållbarhetsmålen. Inspelat den 26 april 2017 på Münchenbryggeriet, Stockholm. Arrangör: Bonnier lärarfortbildning.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Ekotransport 2030

Vad behövs för att få transportsektorn fossilfri?

Ledande aktörer inom transportbranschen diskuterar behovet av styrmedel och utvecklad samhällsplanering för en fossilfri transportsektor. Medverkande: Svante Axelsson, nationell samordnare Fossilfritt Sverige, Ulf Svahn, vd Svenska Petroleum- och biodrivmedelsinstitutet, Mia Nordström, policy advisor Vattenfall, Björn Westerberg, vd Tågoperatörerna, och Lars Strömgren, ordförande Cykelfrämjandet. Moderatorer: Åsa Julin och Jakob Lagercrantz. Inspelat den 26 april 2017 på Münchenbryggeriet, Stockholm. Arrangör: Bonnier lärarfortbildning.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Ekotransport 2030

Kollektivtrafik 2.0

En väg att nå uppsatta hållbarhetsmål är att kollektivtrafiken ökar och att privatbilismen minskar. Men än har det inte skett. Ett panelsamtal om hur kollektivtrafiken kan göras mer attraktiv. Medverkande: Lars Backström, vd Västtrafik, Martin Hedevåg, Sverigechef Uber, Karolina Isaksson, forskningsledare VTI, och Mikael Kilter, vd Move About. Moderatorer: Åsa Julin och Jakob Lagercrantz. Inspelat den 26 april 2017 på Münchenbryggeriet, Stockholm. Arrangör: Bonnier lärarfortbildning.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Ekotransport 2030

Kaliforniens arbete för fossiloberoende transporter

Kalifornien ligger i framkant i världen när det gäller tuffa lagar, regelverk och innovationer för en fossiloberoende transportsektor. Alberto Ayala från California Air Resources Board berättar här om delstatens arbete. Kan Sverige lära något av Kalifornien, och kan Kalifornien lära sig något av Sverige? Inspelat den 26 april 2017 på Münchenbryggeriet, Stockholm. Arrangör: Bonnier lärarfortbildning.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Ekotransport 2030

Bokslut dieselgate

När staten Kalifornien upptäckte att Volkswagens dieselbilar inte höll vad företaget lovade resulterade det i en rättsprocess och den högsta förlikningen som dittills skådats kopplat till brott mot miljölagar. Nu har EU infört nya testprogram och bilföretaget gjort stora förändringar. Här delar tre huvudaktörer med sig av sina erfarenheter. Medverkande: Katarina Areskoug Mascarenhas, chef EU-representationen i Sverige, Alberto Ayala, California Air Resources Board, och Sten Forsberg, märkeschef Volkswagen personbilar. Inspelat den 26 april 2017 på Münchenbryggeriet, Stockholm. Arrangör: Bonnier lärarfortbildning.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Ekotransport 2030

Lokala hållbarhetsmål i transportsektorn

Hur kan man arbeta med lokala och regionala hållbarhetsmål på ett effektivt sätt? Den röda tråden är samverkan - mellan företag, mellan kommuner och över landgränser. Efter inledande föreläsningar följer ett gemensamt samtal. Medverkande: Bengt Lagerman, vd Returpack, Henrik Åkerström, vd Alltransport, Desirée Grahn, tf chef Energikontoret Skåne, Anne Sörensson, projektledare Grön trafik i Östersund, och Jøran Solli, rådgivare miljöenheten i Trondheims kommun. Moderator: Christer Ljungberg. Inspelat den 26 april 2017 på Münchenbryggeriet, Stockholm. Arrangör: Bonnier lärarfortbildning.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Ekotransport 2030

Storstadskampen om hållbarhetsmålen

Beslutsfattare från Malmö, Göteborg och Stockholm beskriver sina strategier kopplade till 2030-målet. Vilken storstad visar vägen? Vem vinner storstadskampen om hållbarhetsmålen? Medverkande beslutsfattare: Daniel Helldén (MP), trafikborgarråd Stockholm, Emmali Jansson (MP), ordförande byggnadsnämnden Göteborg, och Carina Svensson (S), ordförande miljönämnden Malmö. Per Östborn från 2030-sekretariatet agerar notarius publicus och ser till att det inte presenteras några påhitt. Moderator: Åsa Julin. Inspelat den 26 april 2017 på Münchenbryggeriet, Stockholm. Arrangör: Bonnier lärarfortbildning.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Ekotransport 2030

Trafikslaget om biodrivmedel

Var gör den begränsade mängden biobränslen mest nytta: inom flyget, sjöfarten, tunga vägtransporter eller i bilarna? Trafikslagens företrädare gör upp genom varsin pitch. Medverkande: Maria Fiskerud, vd Fly Green Fund, representerar flyget. Fredrik Larsson, miljöansvarig Föreningen Svensk sjöfart, representerar sjöfarten. Tove Winiger, politiskt ansvarig Åkeriföretagen, representerar den tunga trafiken. Carl-Erik Stjernvall, tekniker Motormännen, representerar bilarna. Moderator: Jakob Lagercrantz. Inspelat den 26 april 2017 på Münchenbryggeriet, Stockholm. Arrangör: Bonnier lärarfortbildning.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Ekotransport 2030

Fjorton skäl för hållbara transporter

Mattias Goldmann, 2030-sekretariatet, tar oss med på en resa över flera tidszoner och från öst till väst. Hur går arbetet med att nå en hållbar och mer miljövänlig transportsektor? Med exempel från hela världen får vi många, många fler argument för att jobba med hållbara transporter. Inspelat den 26 april 2017 på Münchenbryggeriet, Stockholm. Arrangör: Bonnier lärarfortbildning.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Visa fler

Mer högskola & miljö

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Titta UR Samtiden - Odla i stan

Odla mat och gemenskap

Christina Schaffer är aktiv stadsodlare och berättar om olika sätt att odla i staden och hur det bidrar till gemenskapen. Från ”Odlingar i urbana miljöer”. Inspelat på Stockholmsmässan 21 mars 2014. Arrangör: Fritidsodlingens riksorganisation.

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Lyssna Bildningsbyrån - Kina

Peking på hjul

I det en gång så cykeltäta Peking trängs idag lika många bilar som finns i hela Sverige. Ibland är luftföroreningarna så svåra att flyg får ställas in och motorvägar stängas av. Men nu satsar Peking på att begränsa biltrafiken och bygga ut kollektivtrafiken.

Fråga oss