Titta

UR Samtiden - Ekotransport 2030

UR Samtiden - Ekotransport 2030

Om UR Samtiden - Ekotransport 2030

Föreläsningar och samtal om framtidens hållbara transporter, med fokus på 2030-målet. Inspelat den 26 april 2017 på Münchenbryggeriet, Stockholm. Arrangör: Bonnier lärarfortbildning.

Till första programmet

UR Samtiden - Ekotransport 2030 : Fjorton skäl för hållbara transporterDela
  1. Om vi slutar släppa ut koldioxid
    märks inte det på mätstationer.

  2. Det enda som märks är
    om vi är så långt före andra-

  3. -så andra säger:
    "Vi måste lära från Sverige."

  4. Jag tänkte att vi gör
    en global resa och samlar argument-

  5. -och fångar upp vilka som är
    de bästa argumenten för oss själva.

  6. Vi gör det genom femton tidszoner,
    från öst till väst-

  7. -och samlar på oss vad som funkar
    bäst i de kontexterna-

  8. -och tänker hur funkar det där,
    inte i vår nationella kontext-

  9. -utan i din ledningsgrupp, din
    styrelse eller vid ditt köksbord.

  10. Då börjar man i soluppgångens land -
    Japan.

  11. Solen går upp över Kyoto.

  12. Och i Kyoto fick vi
    det första globala klimatavtalet.

  13. Det var på allvar ett bindande avtal.

  14. Men vad händer när man tvingar
    ett folk till nåt de inte vill?

  15. Först skrev de på,
    och sen var avtalet bindande.

  16. Då var det några länder-

  17. -som sa att om avtalet
    är bindande så lämnar vi.

  18. Så det första vi lär oss
    när vi reser runt världen-

  19. -är att vi måste hitta drivkraften
    som är "Jag vill vara med om detta".

  20. De gamla bindande sätten att jobba,
    det var inte så vi fick förändring.

  21. Vi följer solen västerut till Kina.

  22. Vi vet inte om det är morgon, mitt
    på dagen eller rentav eftermiddag-

  23. -därför att det är
    så tjockt dis över Peking.

  24. Där får vi den andra starka
    drivkraften för omställningen.

  25. Kina är nu världsbäst på
    omställningen till avgasfri bilism.

  26. Det går inte att i kinas storstäder
    köpa en fossilbränsledriven moppe.

  27. Man kan bara köra eldrivet
    i flera fordonskategorier.

  28. Volvos första elbil
    ska byggas i Kina-

  29. -och att Sveriges nästa stora
    elbilsföretag, Nevs, är Kinaägt.

  30. Men klimatet
    är bara en positiv bieffekt-

  31. -utan det är för att få till
    en bättre luftkvalité-

  32. -för att få folk
    som inte förlorar flera år-

  33. -av meningsfullt och värdefullt liv
    till luftkvalitén.

  34. För att få folk som inte så fort de
    kommer i gång i karriären flyttar-

  35. -och för att få folk med en inter-
    nationell karriär att välja Kina-

  36. -vill de fixa luftkvalitén.
    Det är deras ingång i frågan.

  37. Vi reser vidare med solen
    och hamnar i Indien.

  38. Vad är Indiens drivkraft?
    De har ju bestämt-

  39. -att de inte ska ha
    nya fossila bilar från 2030.

  40. Det vi pratar om,
    det klubbslaget har fallit i Indien.

  41. Vad var deras grund? Jo,
    när Indien jobbar med sin mobilitet-

  42. -och vill erbjuda fler människor
    tillgång till egen bil-

  43. -för de är i det stadiet-

  44. -så räknar de på oljetillgångarna.

  45. "Kan vi ta för givet att det finns
    nog med olja för de här bilarna?"

  46. Nej, de var inte säkra på
    att det skulle finnas nåt på macken-

  47. -utan deras världsledande omställning
    till förnybar energi på solsidan.

  48. Där har vi premiärministern
    och hans solceller.

  49. Den är driven av att ge alla
    möjligheten även i framtiden.

  50. Vi fortsätter att följa solen
    västerut och hamnar i oljestaterna.

  51. Har ni kompisar på bilden?
    Inte jag heller.

  52. Och där
    kommer en drivkraft för många:

  53. Att tycka att de där
    Mellanösternsammanslutningarna-

  54. -där det är piskrapp
    om en kvinna kör bil-

  55. -eller där det är
    Putins annektering av Ukraina-

  56. -varför ska jag stötta det
    varje gång jag tankar?

  57. Och vi får inte vara med
    på Opec-mötena-

  58. -men vi vet att det är så
    bensinpriserna bestäms.

  59. Och den som vill ha trygghet i sina
    framtida budget för åren framåt-

  60. -då är det bra
    att inte vara beroende av dem.

  61. Man kan göra det
    av mänskliga rättighetsskäl-

  62. -men man kan också vilja
    ha bättre säkerhet om prislappen.

  63. Inget har åkt jojo så snabbt som
    oljepriset. 30, 60, 120, 147 dollar-

  64. -ner till 30 dollar igen
    och sen 50-60 dollar.

  65. Allt beroende
    på dessa herrars nycker.

  66. Många tycker det är bra att slippa
    oroa sig för vad de beslutar.

  67. Vi fortsätter västerut
    och hamnar på Maldiverna-

  68. -det första land som hållit
    en pressträff under vatten.

  69. För att markera att snart är
    hela vårt samhälle under vatten.

  70. Det kan kännas långt borta -
    Maldiverna, Mauritius, Vanuatu.

  71. De flesta har aldrig varit där
    eller möjligen en gång.

  72. Men rätt mycket av det här
    gäller också för Sverige.

  73. Sveriges lägsta punkt ligger fyra
    meter under havet som det är nu.

  74. Rätt mycket blir svårare
    att försvara framgent-

  75. -av de landytor vi har tagit
    till oss om havsytan stiger.

  76. Där har man ingång i klimatfrågan-

  77. -inte bara på de sjunkande öarna
    utan även för oss.

  78. Vi rör oss västerut till Afrika-

  79. -som jag behandlar som ett land trots
    att det innehåller drygt 50 stater.

  80. I Afrika,
    där jag själv bodde i Kenya-

  81. -undrade bönderna varför man
    skulle importera fossilt bränsle.

  82. "Vi kan sätta upp jatrophabuskar
    som ett stängsel runt andra grödor."

  83. "Inte ens elefanterna kommer in
    och snor de andra grödorna"-

  84. -"och så använder vi jatrophafrukten
    för att göra biodiesel."

  85. Och skulle det bli nåt över kan
    man göra som med kaffe och socker-

  86. -och exportera det, så att de kan
    handla hållbart från en demokrati-

  87. - i stället för ohållbart
    från en diktatur.

  88. Det finns noll liter förnybara
    bränslen från Afrika i Sverige nu-

  89. -men det vore roligt om det fanns i
    Afrika framöver, och kanske hos oss.

  90. Vi rör oss vidare västerut till
    Polen, eller "Kolen", som det kallas-

  91. -och märker att alla tycker inte
    att omställningen är jättehäftig.

  92. Vi får för oss att alla är med-

  93. -och så möter vi några
    som är motvalls.

  94. Och vi måste förstå att den
    industriella ingången måste vara med.

  95. Om man tänker att
    man förlorar jobbet på omställningen-

  96. -då spelar det ingen roll
    hur många jordklot vi räddar.

  97. Jag tror att
    den industriella kopplingen är med-

  98. -därför jag ser på biobränslesidan
    hur många jobb det faktiskt finns.

  99. Svensk biogas är en världssuccé.

  100. Jag ser hur Nevs nyanställer-

  101. -för
    att kunna bygga tusentals elbilar.

  102. Jag ser hur Volvo berättar
    att det är deras nya inriktning.

  103. Jag ser komponentleverantörer
    och smarta lösningar-

  104. -som gör
    att vi inte behöver ta bilen längre.

  105. Det är väldigt viktigt
    att lyfta fram-

  106. -att det är en mycket central nytta
    i omställningen.

  107. Vi lämnar Polen därhän och fortsätter
    västerut till lilla Sverige.

  108. Vad är då drivkraften för oss?

  109. Inte för oss här inne,
    men de i Rosenbad och riksdagen-

  110. -de som tog fram klimatmålen
    som vi nu ska genomföra-

  111. -som regeringen har lagt fram till
    riksdagen och som klubbas i juni-

  112. -där vi får
    världens tuffaste klimatlag.

  113. Minus
    63 procent klimatpåverkan till 2030-

  114. -minus 70 procent
    på transporterna till 2030.

  115. 2045 nettonoll i klimatpåverkan.

  116. Det är bäst i världen. Och så frågar
    man: "Vad var drivkraften..."

  117. "...kära politiker från
    de sju partier som var överens?"

  118. De var överens om den främsta
    drivkraften, nämligen att spela roll.

  119. Med 10 miljoner invånare har vi 0,15
    procent av världens klimatpåverkan.

  120. Om vi slutar släppa ut koldioxid
    märks inte det på mätstationer.

  121. Det enda som märks är
    om vi är så långt före andra-

  122. -så andra säger:
    "Vi måste lära från Sverige."

  123. Därför är det trevligt att höra
    att Kalifornien vill dra lärdom av oss.

  124. För vad vårt lilla land gör
    spelar ingen roll-

  125. -förrän andra blir inspirerade av oss.

  126. Så tack för att ni gör oss relevanta.

  127. I Sverige ser vi att det inte bara är
    el, biogas, biodiesel eller etanol.

  128. Ska man ens få vara med
    i detta 2030-sekretariat...

  129. Vi berättar aldrig
    om de som inte får vara med.

  130. Man får bara vara med
    om man ser att vi ska jobba-

  131. -med bilen,
    bränslet och beteendet i lika delar.

  132. Och inom bränslet är det inte
    bara el, utan hela mixen behövs.

  133. Vi lämnar Sverige
    och har med oss Sverige fortsatt.

  134. Vi hamnar i Portugal,
    ett litet men spännande land.

  135. De ligger längst ut i västra Europa.

  136. När jag var där berättade de
    om sina fantastiska vindar.

  137. De är uppe i
    25 procent el från vinden.

  138. Mycket mer imponerande
    än Danmarks 50-

  139. -för Portugal har ingenstans
    att skicka sitt överskott.

  140. Så nu när de allt oftare har mer
    än 100 procent av den el de behöver-

  141. -behöver de nånstans att stoppa ner
    elen, för annars sprängs näten.

  142. Där kommer elbilarna in
    och räddar elnätet.

  143. Och när elbilarna räddar elnätet
    kan man ta mer av det förnybara.

  144. Och i land efter land ser vi oftare-

  145. -att när vi byter
    till klimatsmart el-

  146. -kommer vi behöva jämna ut
    efterfrågan och tillgång-

  147. -och då är de eldrivna fordonen
    en viktig buffert.

  148. Vi har batterierna redan, och de
    blir en systematisk del av lösningen.

  149. Vi fortsätter ut över Atlantkusten.

  150. Det var inte meningen att ni
    skulle behöva se flyktingarna...

  151. Men när vi nu stannade på bilden
    kan det ju vara ett skäl:

  152. Jag vill
    att människor ska kunna komma hit-

  153. -men jag vill inte att de ska tvingas
    fly sin del av världen.

  154. Då säger UNHCR,
    och vi kommer med en rapport om det-

  155. -att världens främsta flyktingström
    inom några år är klimatdriven.

  156. Låt människor
    få vara där de trivs bäst.

  157. Trivs de bäst här
    ska de vara välkomna-

  158. -men vi med fossila bränslen
    ska inte tvinga dem att fly.

  159. Vi fortsätter till Marrakech.
    Alla pratar Paris, klimatavtal.

  160. Paris var den häftiga nyårsfesten.
    Alla är i galablåsor.

  161. Man skålar
    och enas om vackra nyårslöften.

  162. Marrakech var återträffen
    med vännerna efter nyårsfesten.

  163. Alla är bleka och säger: "Du ska
    inte tolka mitt löfte på det sättet."

  164. "Du måste gå före."
    "Spelreglerna fanns inte."

  165. "Jag slutar sen. Du övertolkar mig."

  166. Och den tredje dagen i Marrakech
    kom Trump.

  167. Han valdes den 7 november.

  168. Men på den fjärde dagen kom ett brev-

  169. -efter att det hade skakat rejält
    i klimatförhandlingarna.

  170. På den fjärde dagen kom ett brev.

  171. CC: Donald Trump.

  172. Från trehundra tunga företagsledare.
    Nu har nästan tusen skrivit under.

  173. Det är inte Tesla utan traditionellt
    näringsliv som skrivit under.

  174. "Låt inte
    en nyck i nåt enskilt land..."

  175. "...påverka
    den långsiktiga inriktningen."

  176. "Bort från det fossila
    och in i det förnybara."

  177. "Vi behöver den långsiktiga
    tydligheten i näringslivet."

  178. Och den tydligheten kan man aldrig ha
    om man håller fast vid det fossila.

  179. För det tar slut-

  180. -och klimatförändringarna gör
    så att allt skakar i sina grundvalar.

  181. Tror man på att näringslivet
    behöver långsiktig trygghet-

  182. -är omställningen till förnybart
    det enda rimliga valet.

  183. Vi fortsätter västerut
    och hamnar i USA.

  184. Först i det federala USA.
    - Jag ser att du känner igen din chef.

  185. Och sen guvernör Brown i Kalifornien.

  186. Där märker vi en annan drivkraft.
    Han pekar inte med ett långfinger-

  187. -men med pekfingret och säger:
    "Yes, we still can."

  188. Och jag tror att om inte Trump kommit
    hade vi fått uppfinna honom.

  189. För vi behöver en gemensam fiende.

  190. Vi behöver nån
    som får oss att kraftsamla-

  191. -som delstaterna i USA nu gör
    när det federala inte orkar.

  192. Vi såg det på förhandlingarna i
    november hur världens länder enades-

  193. -vi ser det i USA,
    och vi kan se i vår egen kontext-

  194. -att det kan vara bra att ha
    en gemensam fiende i omställningen.

  195. För då kan vi faktiskt mer -
    inte mindre.

  196. Vi fortsätter västerut. Muren är inte
    byggd, så vi tar oss till Mexiko.

  197. I Mexiko ser vi att det är drygt 20
    miljoner invånare i Mexico City.

  198. Det är ungefär
    lika många bilar på dagarna-

  199. -som tar sig in till jobbet
    och sen hem till familjen.

  200. Då ser man i Mexiko
    att det är otänkbart...

  201. ...att lösa så länge vi har
    en ohållbar transportlösning.

  202. Så med smartphones
    kan man se närmsta kollektivtrafik-

  203. -vilken buss rör sig snabbt,
    var finns närmsta hållplats-

  204. -var kan jag bli av med bilen om
    jag vill byta till kollektivtrafik.

  205. En vanlig mobiltelefon i
    tjugo miljoner mexikaners ficka-

  206. -kombinerar smart IT
    med smarta trafiklösningar-

  207. -och ger
    en jättestor klimatnytta på köpet-

  208. -när det folk ville var
    att komma i tid till jobbet och hem.

  209. Vi rör oss långt ut över havet-

  210. -västerut från Chiles kust,
    på Påskön.

  211. Den första civilisationen som gick
    under för att de var ohållbara.

  212. De högg ner träden
    för att rulla stenstatyerna-

  213. -och när inget träd fanns kvar
    kom erosionen och mycket annat-

  214. -och denna civilisation gick under.

  215. Det är inte mitt favoritargument,
    men andra-

  216. -ser undergångsscenariot
    som det bästa.

  217. Det visar att klimatomställnings-
    gitarren har många strängar.

  218. Ibland kan den strängen fungera bäst,
    men även om man inte använder den-

  219. -är det bra att ha i bakhuvudet
    att det är alltför ohållbart-

  220. -för ett samhälle som i grunden
    påminner mycket om Påskön-

  221. -att hålla fast vid det fossila.

  222. Och vi hade kunnat hamna
    på Arktis när som helst-

  223. -för det täcker alla tidszoner.
    Som sista anhalt möter vi isbjörnen-

  224. -som har blivit en symbol för behovet
    av en minskad klimatpåverkan-

  225. -och av att låta fossilbilen stå.

  226. Och den ska vi ha med oss,
    för det är en jättedålig symbol.

  227. Ganska få av oss kan relatera.
    Är nån här kompis med en isbjörn?

  228. Ingen. Träffar ni en isbjörn
    ska ni springa åt motsatt håll.

  229. Det är en dålig symbol
    för den känns långt borta.

  230. Det är svårt att tänka sig att folk
    byter bensinpump på grund av björnen-

  231. -eller tar
    det hållbara valet i butiken.

  232. Vi behöver en ny symbol.
    Vi ska rädda isbjörnen-

  233. -men även oss själva
    och vårt näringsliv.

  234. Vi ska rädda luftkvalitén och
    alla andra värden vi fick med oss.

  235. Så med den som sista anhalt
    ber jag oss allihop-

  236. -att tänka
    vad är din mix av drivkrafter.

  237. Kanske är isbjörnen
    viktigast för dig.

  238. Kanske är det
    att räcka fingret till Trump-

  239. -eller att slippa vara beroende
    av oljediktaturer.

  240. Men när vi går från gårdagens enfald
    till morgondagens mångfald-

  241. -är det med en mångfald av argument
    för att vinna fajten. Tack.

  242. Översättning: Markus Svensson
    www.btistudios.com

Hjälp

Stäng

Skapa klipp

Klippets starttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.

Klippets sluttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.Sluttiden behöver vara efter starttiden.

Bädda in ditt klipp:

Bädda in programmet

Du som arbetar som lärare får bädda in program från UR om programmet ska användas för utbildning. Godkänn användarvillkoren för att fortsätta din inbäddning.

tillbaka

Bädda in programmet

tillbaka

Fjorton skäl för hållbara transporter

Produktionsår:
Längd:
Tillgängligt till:

Mattias Goldmann, 2030-sekretariatet, tar oss med på en resa över flera tidszoner och från öst till väst. Hur går arbetet med att nå en hållbar och mer miljövänlig transportsektor? Med exempel från hela världen får vi många, många fler argument för att jobba med hållbara transporter. Inspelat den 26 april 2017 på Münchenbryggeriet, Stockholm. Arrangör: Bonnier lärarfortbildning.

Ämnen:
Miljö > Föroreningar och miljögifter, Miljö > Hållbar utveckling
Ämnesord:
Föroreningsfrågor, Kommunikationer, Miljöarbete, Miljöfrågor, Naturvetenskap, Teknik, Transporter, Transportmedel, Transportväsen
Utbildningsnivå:
Högskola

Alla program i UR Samtiden - Ekotransport 2030

Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Ekotransport 2030

Ett storföretags resa mot fossiloberoende transporter

Scanias vd Henrik Henriksson berättar om hur företaget arbetar med miljömässigt hållbara drivmedel och hur deras plan ser ut för att nå hållbarhetsmålen. Lastbilarna i Europa är i genomsnitt bara lastade till 60 procent, och biobränslen skulle kunna användas i större utsträckning. Vad har uppnåtts och vad är utmaningarna, både för Scania och för transportsektorn i stort? Inspelat den 26 april 2017 på Münchenbryggeriet, Stockholm. Arrangör: Bonnier lärarfortbildning.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Ekotransport 2030

Hur långt har Sverige kommit på vägen till fossiloberoende?

När man diskuterar hållbarhet och miljö hör man ofta antingen hjärtevärmande exempel eller katastrofscenarior, och det blir en hel del tyckande. Per Östborn är indikatorsansvarig på 2030-sekretariatet och vill komma bort från tyckandet. Här redogör han för det han själv kallar "torra statistiska fakta", som hjälper oss att ta reda på hur det verkligen ligger till med miljön och hållbarhetsmålen. Inspelat den 26 april 2017 på Münchenbryggeriet, Stockholm. Arrangör: Bonnier lärarfortbildning.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Ekotransport 2030

Vad behövs för att få transportsektorn fossilfri?

Ledande aktörer inom transportbranschen diskuterar behovet av styrmedel och utvecklad samhällsplanering för en fossilfri transportsektor. Medverkande: Svante Axelsson, nationell samordnare Fossilfritt Sverige, Ulf Svahn, vd Svenska Petroleum- och biodrivmedelsinstitutet, Mia Nordström, policy advisor Vattenfall, Björn Westerberg, vd Tågoperatörerna, och Lars Strömgren, ordförande Cykelfrämjandet. Moderatorer: Åsa Julin och Jakob Lagercrantz. Inspelat den 26 april 2017 på Münchenbryggeriet, Stockholm. Arrangör: Bonnier lärarfortbildning.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Ekotransport 2030

Kollektivtrafik 2.0

En väg att nå uppsatta hållbarhetsmål är att kollektivtrafiken ökar och att privatbilismen minskar. Men än har det inte skett. Ett panelsamtal om hur kollektivtrafiken kan göras mer attraktiv. Medverkande: Lars Backström, vd Västtrafik, Martin Hedevåg, Sverigechef Uber, Karolina Isaksson, forskningsledare VTI, och Mikael Kilter, vd Move About. Moderatorer: Åsa Julin och Jakob Lagercrantz. Inspelat den 26 april 2017 på Münchenbryggeriet, Stockholm. Arrangör: Bonnier lärarfortbildning.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Ekotransport 2030

Kaliforniens arbete för fossiloberoende transporter

Kalifornien ligger i framkant i världen när det gäller tuffa lagar, regelverk och innovationer för en fossiloberoende transportsektor. Alberto Ayala från California Air Resources Board berättar här om delstatens arbete. Kan Sverige lära något av Kalifornien, och kan Kalifornien lära sig något av Sverige? Inspelat den 26 april 2017 på Münchenbryggeriet, Stockholm. Arrangör: Bonnier lärarfortbildning.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Ekotransport 2030

Bokslut dieselgate

När staten Kalifornien upptäckte att Volkswagens dieselbilar inte höll vad företaget lovade resulterade det i en rättsprocess och den högsta förlikningen som dittills skådats kopplat till brott mot miljölagar. Nu har EU infört nya testprogram och bilföretaget gjort stora förändringar. Här delar tre huvudaktörer med sig av sina erfarenheter. Medverkande: Katarina Areskoug Mascarenhas, chef EU-representationen i Sverige, Alberto Ayala, California Air Resources Board, och Sten Forsberg, märkeschef Volkswagen personbilar. Inspelat den 26 april 2017 på Münchenbryggeriet, Stockholm. Arrangör: Bonnier lärarfortbildning.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Ekotransport 2030

Lokala hållbarhetsmål i transportsektorn

Hur kan man arbeta med lokala och regionala hållbarhetsmål på ett effektivt sätt? Den röda tråden är samverkan - mellan företag, mellan kommuner och över landgränser. Efter inledande föreläsningar följer ett gemensamt samtal. Medverkande: Bengt Lagerman, vd Returpack, Henrik Åkerström, vd Alltransport, Desirée Grahn, tf chef Energikontoret Skåne, Anne Sörensson, projektledare Grön trafik i Östersund, och Jøran Solli, rådgivare miljöenheten i Trondheims kommun. Moderator: Christer Ljungberg. Inspelat den 26 april 2017 på Münchenbryggeriet, Stockholm. Arrangör: Bonnier lärarfortbildning.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Ekotransport 2030

Storstadskampen om hållbarhetsmålen

Beslutsfattare från Malmö, Göteborg och Stockholm beskriver sina strategier kopplade till 2030-målet. Vilken storstad visar vägen? Vem vinner storstadskampen om hållbarhetsmålen? Medverkande beslutsfattare: Daniel Helldén (MP), trafikborgarråd Stockholm, Emmali Jansson (MP), ordförande byggnadsnämnden Göteborg, och Carina Svensson (S), ordförande miljönämnden Malmö. Per Östborn från 2030-sekretariatet agerar notarius publicus och ser till att det inte presenteras några påhitt. Moderator: Åsa Julin. Inspelat den 26 april 2017 på Münchenbryggeriet, Stockholm. Arrangör: Bonnier lärarfortbildning.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Ekotransport 2030

Trafikslaget om biodrivmedel

Var gör den begränsade mängden biobränslen mest nytta: inom flyget, sjöfarten, tunga vägtransporter eller i bilarna? Trafikslagens företrädare gör upp genom varsin pitch. Medverkande: Maria Fiskerud, vd Fly Green Fund, representerar flyget. Fredrik Larsson, miljöansvarig Föreningen Svensk sjöfart, representerar sjöfarten. Tove Winiger, politiskt ansvarig Åkeriföretagen, representerar den tunga trafiken. Carl-Erik Stjernvall, tekniker Motormännen, representerar bilarna. Moderator: Jakob Lagercrantz. Inspelat den 26 april 2017 på Münchenbryggeriet, Stockholm. Arrangör: Bonnier lärarfortbildning.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Ekotransport 2030

Fjorton skäl för hållbara transporter

Mattias Goldmann, 2030-sekretariatet, tar oss med på en resa över flera tidszoner och från öst till väst. Hur går arbetet med att nå en hållbar och mer miljövänlig transportsektor? Med exempel från hela världen får vi många, många fler argument för att jobba med hållbara transporter. Inspelat den 26 april 2017 på Münchenbryggeriet, Stockholm. Arrangör: Bonnier lärarfortbildning.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Visa fler

Mer högskola & miljö

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Titta UR Samtiden - Gruvor i fokus

Vätterns speciella bottengeologi

Rolf Hallberg, professor emeritus i mikrobiell geokemi vid Stockholms universitet, berättar om hur Vättern ser ut, hur den bildades och hur ett eventuellt gruvbygge skulle påverka den. Inspelat i Gränna 28 februari. Arrangörer: Aktion Rädda Vättern (ARV) med flera.

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Lyssna Bildningsbyrån - Kina

Solen går upp i öster

Kina tillhör världens i särklass mest miljöförstörande länder, men är samtidigt världsledande på solenergi. I Kunming ser man överallt solpaneler på hustaken som värmer vattnet till lägenheterna. Familjer som bor i avlägsna byar uppe i bergen har fått soldrivna lampor, tv-apparater och gatlyktor.

Fråga oss