Titta

Programmera mera för lärare

Programmera mera för lärare

Om Programmera mera för lärare

För dig som är pedagog för barn i årskurs 1-4. Du som pedagog får förklaringar till begrepp som har med programmering att göra. Du får även konkreta tips på hur du kan arbeta med programmering i undervisningen. Algoritmer, sortering, villkor och logiskt tänkande är några av de ämnen som behandlas. Medverkar gör barn från Birgittaskolan i Örebro, Ann-Louise Lindström och Kristofer Carlsson.

Till första programmet

Programmera mera för lärare : MaskinkodDela
  1. I grunden
    kan datorn bara förstå ett och noll-

  2. -som egentligen är elektriska
    impulser som är på eller av.

  3. Det här påverkar
    hela den digitala världen-

  4. -eftersom allt som är programmerat
    måste begränsas till ett eller noll.

  5. Maskinkod,
    eller med ett annat ord, binärkod-

  6. -är ett språk som datorn förstår.

  7. Språket består av ettor och nollor.

  8. Man kan likna det
    vid en lampa som tänds eller släcks.

  9. En etta betyder tänd,
    och en nolla betyder släckt.

  10. Om vi skrev med ettor och nollor
    skulle det bli väldigt jobbigt.

  11. Bara ordet "hej" skulle bli
    jättemånga ettor och nollor.

  12. Vi skriver på programmeringsspråk
    när vi säger vad datorn ska göra.

  13. Programmeringsspråket översätts
    av datorn till ettor och nollor.

  14. Hur gör den det?

  15. Jo, genom en kompilator,
    som är ett dataprogram-

  16. -som översätter bokstäver till
    ettor och nollor som datorn kan läsa.

  17. ASCII är en tabell
    som används i programmet.

  18. ASCII-tabellen består av åtta ettor
    och nollor i olika kombinationer.

  19. En bestämd kombination
    motsvarar en bestämd bokstav.

  20. På en specialbyggd tavla finns tre
    rader med åtta lampor i varje rad-

  21. -där raderna symboliserar
    en bokstav i ordet "KOD".

  22. Lamporna tänds
    eller är släckta beroende på-

  23. -om de markerar en etta
    eller en nolla, alltså på eller av.

  24. -Vilken bokstav ska vi börja med?
    -Första bokstaven är K.

  25. -Var finns K?
    -Där.

  26. -Först noll...
    -Tänd... Släckt, släckt...

  27. -Nästa...
    -Tänd.

  28. -Släckt...
    -Släckt, tänd, tänd.

  29. Eftersom ASCII designades
    efter USA:s behov-

  30. -går det inte att skriva Å, Ä, Ö
    med ASCII.

  31. Eftersom ASCII bara har åtta
    ettor och nollor per kombination-

  32. -använder man sig i dag
    hellre av Unicode.

  33. Det är en tabell
    som klarar av 32 ettor och nollor-

  34. -som kan bilda
    många fler kombinationer.

  35. Med Unicode kan vi använda Å, Ä, Ö
    i webbadresser. Därför är den bättre.

  36. Men när man ska lära sig något
    om maskinkod är Unicode jobbigare-

  37. -eftersom det är
    ett mer komplicerat system än ASCII.

  38. I Kina har man ett skriftspråk
    som är uppbyggt på ett sätt-

  39. -och svenskt teckenspråk
    är uppbyggt på ett annat.

  40. Datorn har sitt eget språk,
    maskinkod, alltså ettor och nollor.

  41. Jag brukar dela ut ASCII-tabellen
    till mina elever.

  42. Sen ber jag dem jobba i grupper,
    eller en och en-

  43. -och komma på ett hemligt ord
    genom att skriva maskinkod-

  44. -alltså med ettor och nollor.

  45. Det här är en ASCII-tabell.

  46. Det ni ser till höger är alfabetet.

  47. Som här, ser vi hur bokstaven J-

  48. -skrivs i maskinkod,
    alltså ettor och nollor.

  49. Det till vänster
    är det som datorn läser av.

  50. Nu ska jag dela ut papper till er.

  51. Då ska ni ta hjälp av ASCII-tabellen
    och skriva ett hemligt ord-

  52. -som innehåller tre bokstäver,
    i maskinkod, alltså ettor och nollor.

  53. H... Var hittar vi bokstaven H här?

  54. 01001000.

  55. 01001000.

  56. -Vad blev det hemliga ordet?
    -Hej. H, E, J.

  57. -Var det ditt ord?
    -Ja, det stämmer.

  58. När jag gör det här med mina elever
    kan vi byta ut ettor och nollor-

  59. -mot andra symboler,
    kanske hjärtan eller stjärnor-

  60. -för att de ska förstå
    att datorns maskinkod-

  61. -kan symboliseras av olika saker.

  62. Textning: Peeter S. Randsalu
    www.btistudios.com

Hjälp

Stäng

Skapa klipp

Klippets starttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.

Klippets sluttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.Sluttiden behöver vara efter starttiden.

Maskinkod

Avsnitt 2

Produktionsår:
Längd:
Tillgängligt till:

Kristofer berättar vad maskinkod är för något. Allt som är programmerat är elektriska impulser som är på eller av - ett eller noll. Ettor och nollor är grunden i programmering. I klassrummet jobbar Ann-Louise Lindström och eleverna med ASCII-tabellen genom att skriva hemliga ord till varandra.

Ämnen:
Information och media, Pedagogiska frågor > Didaktik och metod, Pedagogiska frågor > IT, medier och digital kompetens, Teknik > Kommunikations- och informationsteknik
Ämnesord:
Databehandling, Datorer, Digital kompetens, Programmering, Teknik
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning

Alla program i Programmera mera för lärare

Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaProgrammera mera för lärare

Vad är programmerat?

Avsnitt 1

Kristofer berättar hur en dator kan se ut inuti. Vad går att styra med hjälp av datorer? För att göra tekniken begriplig undersöker Ann-Louise Lindström och hennes elever vilka programmerade föremål som finns runt omkring oss och hur programmerade föremål kan se ut inuti.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaProgrammera mera för lärare

Maskinkod

Avsnitt 2

Kristofer berättar vad maskinkod är för något. Allt som är programmerat är elektriska impulser som är på eller av - ett eller noll. Ettor och nollor är grunden i programmering. I klassrummet jobbar Ann-Louise Lindström och eleverna med ASCII-tabellen genom att skriva hemliga ord till varandra.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaProgrammera mera för lärare

Programmeringsspråk

Avsnitt 3

Idag finns tusen olika programmeringsspråk - Kristofer berättar om några av dem. Eleverna får lära sig om programmeringsspråk och själva programmera en fågel som ska fånga en gris med hjälp utav blockprogrammering. Sedan kan eleverna själva se hur det ser ut i JavaScript.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaProgrammera mera för lärare

Algoritm

Avsnitt 4

Kristofer förklarar vad en algoritm är för något. Algoritmer kan man arbeta med på många olika sätt. Ann-Louise Lindström och hennes elever leder en pojke till en skatt med hjälp utav en algoritm.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaProgrammera mera för lärare

Villkor

Avsnitt 5

Kristofer berättar om villkor i den digitala världen. Datorer programmeras ofta med villkor som de ska följa. Eleverna skapar villkor för ett spel som de sedan spelar.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaProgrammera mera för lärare

Logiskt tänkande

Avsnitt 6

Kristofer berättar om att logiskt tänkande är en central del i programmering. Att tänka i flera led och hitta lösningar på problem tränas när man programmerar. Ann-Louise Lindström och hennes elever arbetar med problemlösning genom att tänka logiskt.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaProgrammera mera för lärare

Styra med programmering

Avsnitt 7

Kristofer går igenom hur man på bäst sätt styr genom programmering. Ann-Louise berättar om vikten av att kunna ge tydliga instruktioner. I klassrummet får eleverna vara robotar och följa en kod. Eleverna får även testa att programmera ett klot.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaProgrammera mera för lärare

Mönster

Avsnitt 8

Hur kan vi koppla att kunna se mönster till programmering? Kristofer förklarar. Inom programmering letar vi mönster för att hitta lösningar på problem. I klassrummet får eleverna leta buggar i mönster och jobba med att följa olika mönster. På det viset kan man öva tankesätt som man har nytta av inom programmering.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaProgrammera mera för lärare

Loop

Avsnitt 9

Kristofer förklarar att en loop är något som upprepar sig. I klassrummet låter Ann-Louise Lindström eleverna programmera hur en katt ska gå i en loop.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaProgrammera mera för lärare

Sortering

Avsnitt 10

Hur kan vi koppla sortering till programmering? Kristofer förklarar. All typ av data som matas in i en dator sorteras på olika sätt. Hur den sorteras bestäms av algoritmer som programmerare skriver. I klassrummet använder eleverna en sorteringsalgoritm och tränar på att sortera som en dator.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaProgrammera mera för lärare

Buggar

Avsnitt 11

Kristofer förklarar att fel inom programmering kallas buggar. Stavfel och räknefel kan också kallas buggar. I klassrummet tränar eleverna på att rätta till buggar genom att leta fel i meningar och texter.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaProgrammera mera för lärare

Begrepp

Avsnitt 12

Kristofer visar hur man tecknar olika begrepp inom programmering.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Visa fler

Mer lärarfortbildning & information och media

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
TittaProgrammera mera 2.0 - lektionstips

Mobilspel

Spel är en stor del av många ungas vardag, särskilt mobilspel. Det karaktäristiska för dem är att de oftast är enkla i uppbyggnad och regler. Eleverna får pröva att "modda", eller förändra ett givet spel. De får även programmera ett eget spel i Scratch. De utgår från ett eget tema och har hjälp av en frågespelsmall för att sen utveckla sitt eget spel.

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
LyssnaNPF-podden

Sommarlovsrutiner

En pappa hörde av sig till oss. Hans tonåring vill bara spela dator, mest bråk blir det vid läggdags och nu bävar pappan för hur det ska bli på sommarlovet. Går det att påverka hans speltider på lovet?

Fråga oss