Titta

UR Samtiden - Stadsbyggnadsdagen 2017

UR Samtiden - Stadsbyggnadsdagen 2017

Om UR Samtiden - Stadsbyggnadsdagen 2017

Föreläsningar från Stadsbyggnadsdagen 2017. Temat för året är win-win. Tanken är att inspirera till samverkan där två parters problem kan leda till gemensamma lösningar. Inspelat den 30 augusti 2017 i Messingshuset, Upplands Väsby. Arrangör: Upplands Väsby kommun.

Till första programmet

UR Samtiden - Stadsbyggnadsdagen 2017 : Behovet av ekonomiska reformerDela
  1. Ekonomin går bra.
    Man vill se strukturreformer-

  2. -som gör att vi säkerställer den
    långsiktiga ekonomiska utvecklingen.

  3. Det tycker inte jag att jag ser.

  4. Det här blir jättekul.
    Jag tar vid där ministern...

  5. Kring frågor som ministern
    pratade om. Jag ställer mig frågan-

  6. -som ministern
    har redovisat svaret på:

  7. Går det bra för Sverige?
    Jag håller med, det går väldigt bra.

  8. Jag visar kurvan till höger som visar
    Sveriges placering i välståndsligan.

  9. Det är BNP per person,
    korrigerad för köpkraften i landet.

  10. Där ligger vi på position tio.

  11. Svenskt Näringsliv har som mål att
    vi ska återta en position i toppen.

  12. Vi har sagt fem. Jag tycker
    vi borde vara på pallplats.

  13. Organisationens mål är plats fem.
    Vi ligger runt tio.

  14. De flesta internationella indikatorer
    visar att Sverige är ett bra land.

  15. Jämför vi BNP-tillväxten
    med övriga världen-

  16. -ligger vi jättebra till,
    som ministern visade.

  17. Vi ligger inte lika bra
    till om vi ser per capita.

  18. Befolkningen växer så starkt.

  19. Statsfinanserna är outstanding.

  20. Vår statsskuld som andel av BNP
    ligger på 40 %.

  21. Maastricht-kriterierna är 60 %.

  22. USA ligger på 105 %, euroländernas
    skuld överstiger 90 % av BNP.

  23. Där är det topp.
    Vi har en hög sysselsättningsgrad.

  24. Högst i hela Europa.
    Med arbetade timmar är det si och så.

  25. Även om man är sysselsatt,
    kanske man borde göra fler timmar.

  26. Vi har många företagare.

  27. Jag kommer tillbaka till det.
    Rätt få vill växa.

  28. Vad beror det på
    att jag inte är jättenöjd?

  29. Det som driver tillväxten i Sverige,
    jag kommer visa det-

  30. -det är inhemska investeringar.

  31. Inhemsk konsumtion,
    och offentliga investeringar.

  32. Väldigt marginell del
    drivs av exporten.

  33. Nu har jag bara data fram till 2016.

  34. Ministern har rätt: Exporten har
    drivits under 1:a och 2:a kvartalet-

  35. -i år börjar vi komma ikapp.

  36. Det man kan tycka, i ett läge
    som vi befinner oss i i dag-

  37. -med väldigt tryck i konjunkturen,
    ekonomin går bra...

  38. Man vill se strukturreformer-

  39. -som gör att vi säkerställer den
    långsiktiga ekonomiska utvecklingen.

  40. Det tycker inte jag att jag ser.

  41. Det här är en jättekrånglig figur,
    kan man tycka.

  42. Jag älskar figuren,
    den visar årliga tillväxttal-

  43. -förändringen i årlig tillväxt
    i Sverige.

  44. Uppdelat på konsumtion,
    investeringar, export och lager.

  45. Jag har läst in mig lite
    på det här med bostäder.

  46. Jag kan bekräfta att det är
    ett grymt tryck inom byggsektorn.

  47. Vi har brister inom alla
    yrkeskategorier inom byggsektorn.

  48. Det som är bekymmersamt...
    Sverige är en ekonomi-

  49. -där nästan halva BNP,
    mellan 45-50 % av BNP-

  50. -utgörs av export. Exportsektorn
    är jätteviktig för Sverige.

  51. Den har gått svagare några år, trots
    att vi har haft en sån svag krona.

  52. Den började ta fart
    i början av det här året.

  53. Byggsektorn är
    som alla känner till extremt stark.

  54. Bygginvesteringarna
    ligger på 11 % av BNP.

  55. Det är en otroligt hög siffra,
    det är strax under...

  56. ...de investeringar man såg i Danmark
    2007-2008 strax före krisen.

  57. Visst är det positivt att det byggs,
    men jag ser också väldigt stora...

  58. ...risker när det gäller byggsektorn.

  59. Vi har sett
    att man har haft svårigheter-

  60. -att avyttra
    nyproducerade bostadsrätter.

  61. Den typen av signaler börjar komma.

  62. Det är klart att det alltid
    är ett problem när en enskild sektor-

  63. -är så betydelsefull
    när det gäller investeringar.

  64. Jag vill resa ett varnande ord
    för detta.

  65. Å andra sidan är det långt kvar
    till det krisläge vi såg i Irland-

  66. -när luften gick ur bostadssektorn.

  67. Då hade man investeringar
    på 20 % av BNP-

  68. -innan man såg en kollaps där.

  69. Jag ska knyta ihop säcken innan jag
    pratar om vad man kan göra åt det-

  70. -och Svenskt Näringslivs
    reformförslag.

  71. Den riskbild jag ser är att utrikes-
    handeln som tillväxtmotor känns svag.

  72. Det är som ministern var inne på,
    vi har protektionistiska strömningar-

  73. -med inte minst Trump. Vi ser
    det som händer i Storbritannien.

  74. Brexit. Vi har den typen
    av strömningar över hela världen.

  75. De här geopolitiska riskerna,
    som också ministern var inne på.

  76. I går vaknade man
    till att Nordkorea sköt...

  77. ...inte en missil,
    men nån raket över Japan.

  78. Vad hände på eftermiddagen?
    Jo, börserna världen över föll.

  79. Ett klart fall på börsen.
    Det är enorma risker med det.

  80. Sen har vi en varaktig globalt
    låg produktivitetstillväxt-

  81. -och en demografisk situation
    där vi ser risker-

  82. -för att få mindre resurser.

  83. Sen har vi det jag inte nämnde
    inledningsvis, som jag tar upp nu:

  84. Vi har en världsekonomi
    där vi har extremt låga räntor.

  85. I Sverige har vi
    en extremt expansiv finanspolitik-

  86. -parallellt med att vi nästan
    befinner oss i en överhettning.

  87. När konjunkturen vänder,
    vad gör man när man är på minusränta-

  88. -och bränner stålar
    i de offentliga finanserna?

  89. Då finns det en risk
    att man står där utan verktygslåda.

  90. Eller att den är tom.
    Där borde man fundera lite.

  91. I Sverige har vi inga problem
    med offentliga finanser.

  92. Vad gör USA när konjunkturen vänder
    och de har en skuld på 105 % av BNP?

  93. Inte jättekul.

  94. Digitaliseringen naturligtvis.

  95. Det är både en utmaning och möjlighet
    när det gäller digitaliseringen.

  96. Ungefär så.
    Sen vill jag också säga att...

  97. Bilden sammanfattar det jag har sagt.

  98. Jag tycker regeringen
    är för optimistisk-

  99. -när det gäller den reformmarginal
    man anser sig ha.

  100. Den rimmar inte med
    vad Konjunkturinstitutet säger.

  101. Enligt regeringen är reformutrymmet
    40 miljarder. Konjunkturinstitutet-

  102. -säger tolv miljarder.

  103. Sen är det så att
    man i sina beräkningar underskattar-

  104. -långsiktiga utgifter
    för välfärdsåtaganden.

  105. Om man tittar på SKL:s kalkyl
    för resursbehovet framgent-

  106. -så är det ingenting som regeringen
    har beaktat i sina kalkyler.

  107. Så ungefär.
    Det var kapitlet orosmoln.

  108. Då tänkte jag prata
    om vad vi försöker göra-

  109. -och vad vi föreslår när det gäller
    reformer. Det är sex områden:

  110. Konkurrenskraft, entreprenörskap,
    kunskap och kompetensförsörjning-

  111. -bostäder och infrastruktur,
    välfärdens efterfrågan och utbud-

  112. -och så arbetsmarknaden.

  113. När det gäller konkurrenskraft
    har jag ingen bild på det. Tanken är-

  114. -att vi ska producera och presentera
    rapporter kring dessa områden.

  115. Nu jobbar vi med konkurrenskraft.
    Det är inget entydigt begrepp.

  116. Det finns inget som heter så,
    i termer av att man kan mäta det.

  117. Det kan mätas på olika sätt. Man
    kan uttrycka det som marknadsandelar-

  118. -priser, arbetskraftskostnader.
    Det är olika för olika branscher.

  119. Vi har samlat
    alla branschorganisationer-

  120. -alltifrån hotell och restaurang
    till teknikindustrin, basindustrin-

  121. -för att föra en diskussion om vad
    som är konkurrenskraft just för dem.

  122. Sen försöker vi sammanställa det
    i nån form av gemensam agenda-

  123. -som vi kommer driva mot regeringen.
    Det känns jättespännande.

  124. När det gäller entreprenörskap
    och jobbskapande, så...

  125. Som jag sa inledningsvis har vi
    många företag som startar i Sverige.

  126. Vi ligger bra till internationellt-

  127. -men när det gäller
    att vilja och kunna växa...

  128. ...är intresset mycket mindre här.
    Där ligger vi under genomsnittet.

  129. Där finns det mycket att göra.
    Vi har tittat på regelverk.

  130. Där tycker jag att det
    finns mycket att göra på kort sikt.

  131. Regeringen har startat en översyn
    och lagt uppdrag på myndigheter.

  132. Det finns mycket att göra. Vill
    ni höra? Näringslivets regelnämnd-

  133. -har skrivit
    rapporten "Företagens regelkrångel".

  134. Även de minsta företagen
    med en eller två anställda...

  135. Vet ni? De måste följa 1 300 lagar.

  136. 2 300 förordningar måste de följa,
    och 8 100 föreskrifter.

  137. Sammantaget
    är det 20 000 sidor i textform.

  138. I form av regler att följa. Klart
    många drar sig för att driva företag.

  139. Men inte alla uppenbarligen.

  140. Det är nåt vi jobbar med. Där
    kan regeringen agera mycket snabbare.

  141. Vi har för övrigt
    skrivit en rapport kring den frågan.

  142. Nästa bild
    handlar om kunskap och kompetens.

  143. Skolfrågor
    är nåt vi jobbar aktivt med.

  144. Både grundskola och högre utbildning.

  145. Den här vill jag visa för att
    illustrera nåt ni nog känner till.

  146. Pisaresultaten har tack och lov vänt
    i den senaste Pisamätningen.

  147. De svenska skolresultaten
    har blivit lite bättre.

  148. När det gäller andelen ungdomar
    som är underkända i kärnämnen-

  149. -det är de orangea staplarna,
    ser vi en jättetydlig trend-

  150. -att alltfler
    får underkänt i kärnämnen.

  151. Det är klart
    att då har vi en jätteutmaning.

  152. Det här är ingen ny information,
    det är allmänt känt bland de flesta.

  153. Jag tänkte säga lite om det här med
    kompetensförsörjning och rörlighet.

  154. Det är underlag
    från vår egen rekryteringsenkät-

  155. -där vi frågar företag
    om de har svårt att hitta personal.

  156. Det är gamla data, från 2015.
    Vi håller på att jobba fram nya data.

  157. Ungefär 60 %
    hade 2015 problem att hitta personal.

  158. Framförallt specialistkompetenser.
    Ni ser att jag har skrivit-

  159. -att en tredjedel av de
    som har svårt att hitta personal-

  160. -har det därför att de människor
    de vill anställa inte hittar boende.

  161. Det är det ni jobbar med. Det är
    klart att även om vi har en hög BNP-

  162. -är den potentiella ännu högre om
    vi skulle kunna rekrytera människor-

  163. -och hitta bostäder till dem.

  164. Det är en enorm möjlighet
    med inbyggda risker.

  165. Jag har en ganska rolig graf här,
    som fördjupar det här med bristerna.

  166. Ni ser inte vad det står-

  167. -men det är hur bristtalen ser ut
    i olika branscher.

  168. Värst är det
    för plåt- och ventilationssnubbarna.

  169. 80 % har problem att hitta
    plåt- och ventfolk och installatörer.

  170. Jag har fått ny info
    från byggindustrin.

  171. Man har brist i varenda yrkeskategori
    inom byggsektorn.

  172. De som har lättast att hitta personal
    är svensk handel.

  173. De anställer många ungdomar. Man
    behöver ingen specialistkompetens.

  174. Handeln har däremot andra problem,
    som jag kommer in på.

  175. Några ord om det här.

  176. Det illustrerar det jag sa
    när jag gnällde på regeringen-

  177. -att de överskattar sitt utrymme och
    inte beaktar morgondagens utgifter.

  178. Jag vet att det finns en
    viss ekonomichef i den här kommunen-

  179. -som förstår
    vad den här bilden betyder.

  180. Du kan förklara för de som
    inte förstår min dåliga förklaring.

  181. Den visar
    att man har ett finansieringsgap-

  182. -i kommuner och landsting på i runda
    slängar 40 miljarder fram till 2020.

  183. Det står 2019, det är samma 2020.
    Det har man inte tagit höjd för-

  184. -i regeringens kalkyler.
    Man räknar på olika sätt.

  185. Det kanske blir krångligt nu,
    men tänk så här:

  186. Om man skulle ta det på skatten,
    innebär det två kronor per skatt.

  187. Jag vet att KSO
    hatar att höja skatten, eller hur?

  188. Hela kommunstyrelsen säkert.
    Det är ingen framkomlig väg.

  189. Man skulle behöva komma igång med
    effektiviseringar och förändringar-

  190. -för att sätta tryck. Det är ett
    finansieringsgap som är omedelbart-

  191. -och hänger med, till följd
    av att vi har så många ungdomar.

  192. Så många ska gå i skolan.
    Till följd av invandringen-

  193. -har vi jättetryck på socialtjänsten.
    Lärare och lärarassistenter.

  194. Det är det kort- och medelsiktiga
    trycket på de lokala finanserna.

  195. Sen flyttar det över när vi får fler
    äldre. Framförallt fler äldre äldre.

  196. Vi vet att är man över 85-

  197. -ökar sannolikheten dramatiskt
    att drabbas av kroniska sjukdomar.

  198. Hjärtsvikt, cancer,
    prostatacancer för er killar-

  199. -och olika typer av...
    Diabetes inte minst.

  200. Det drar iväg kostnaderna
    inom hälso- och sjukvården också.

  201. Det är det tråkiga, att sannolikheten
    att bli sjuk ökar dramatiskt.

  202. Det roliga är att den typen
    av sjukdomar kan förebyggas.

  203. Det tycker jag
    man skulle börja med nu.

  204. Så var det med det.
    Nu ska vi prata om arbetsmarknaden.

  205. Det är ett av de här områdena.

  206. Jag går igång när jag pratar kommun-
    sektor. Jag har inte gjort slut.

  207. Det här är arbetsmarknaden.

  208. Visst, svensk arbetsmarknad går bra.
    Vi har en arbetslöshet på 6,5 %.

  209. Det man måste komma ihåg
    är att jobben är orättvist fördelade.

  210. Bland svenskfödda medborgare...
    Eller bland svenskfödda människor-

  211. -har vi ingen arbetslöshet. Vi har en
    normal friktionsarbetslöshet på 4 %.

  212. Så ska det vara när folk byter jobb.

  213. Bland utrikes födda
    ligger vi på över 15 %.

  214. Vi behöver fler arbetade timmar.
    Och...

  215. Jag kommer... Jag byter bild
    redan nu, den är intressant.

  216. Det är en jätteutmaning.

  217. Sverige är ett land
    där vi har varit vana vid...

  218. ...en hög lägstanivå på utbildningen.

  219. Har man inte haft gymnasiekompetens
    har det varit svårt att få jobb.

  220. Nu kommer det in grupper,
    ungefär 50 %-

  221. -av de som är inskrivna på Arbets-
    förmedlingens etableringssystem-

  222. -har nio års grundskola eller mindre.
    30 % har mindre än grundskola.

  223. Man kanske inte kan läsa eller
    skriva. Det är en enorm utmaning.

  224. Jag tog med den högra bilden,
    den är spännande och illustrativ.

  225. Allra värst är att vara en kvinna
    med bara förgymnasial utbildning.

  226. Den här figuren visar...
    Den nedersta streckade kurvan visar-

  227. -att efter tio år är det 30 %-

  228. -av kvinnorna med förgymnasial
    utbildning som har ett jobb.

  229. Att ha ett jobb
    kan vara fem timmar i veckan.

  230. Det är en jätteutmaning. Samtidigt,
    tyvärr tog jag inte med den bilden-

  231. -men SCB kom med
    en befolkningsprognos före sommaren.

  232. Jag hoppade nästan jämfota
    när jag såg den bilden.

  233. Den bilden visar att om tio år...

  234. ...kommer nettotillskottet
    på arbetsmarknaden...

  235. ...i åldrarna 30-55 år...

  236. ...enbart hänföras
    från utrikes födda.

  237. Hade vi inte haft några invandrare
    eller flyktingar-

  238. -skulle de kohorterna minska
    i absoluta tal.

  239. Det är nåt man...

  240. ...behöver ladda för nu.
    För människor måste användas.

  241. Det tycker jag är spännande.
    Men vilka reformer ska man göra-

  242. -för att hantera den frågan?
    Vi har lite idéer och tankar.

  243. Jag tror inte de är helt okända.
    Jag ska visa lite statistik först.

  244. Vi har höga ingångslöner.
    Ett särskilt problem är handeln.

  245. Handeln har...
    Jag börjar med det internationella.

  246. Här ser vi minimilönen
    i procent av medellönen.

  247. Det är höga trösklar
    in på svensk arbetsmarknad.

  248. Det illustrerar den här figuren.

  249. Den här figuren visar
    att många ungdomar och utrikes födda-

  250. -får sitt första jobb
    inom handel och restaurang.

  251. Hotell, restaurang, handel
    och kanske lager.

  252. Den här grafen
    visar att under de senaste 16 åren-

  253. -har ingångslönen i stort sett
    fördubblats i nominella termer.

  254. Inflationen har varit rätt låg.
    Det är ändå ganska kraftiga ökningar.

  255. Det är ett problem,
    dels för att få in folk-

  256. -men också för den svenska handeln.

  257. De har svårt att behålla folk
    eftersom ingångslönerna är så höga.

  258. Man kan inte höja lönen så mycket
    under anställningstiden.

  259. Det blir ingen löneskillnad
    och folk slutar.

  260. De har svårt att behålla personal
    inom svensk handel.

  261. Det är klart
    att om ingångslönerna ökar mycket-

  262. -samtidigt som andelen personer
    med väldigt låg utbildning ökar-

  263. -och vi om tio år måste få in
    utrikes födda på arbetsmarknaden...

  264. Här borde man pilla lite.

  265. Lönespridningen är låg i Sverige
    jämfört med andra länder.

  266. Det här är percentilkvoter, det bryr
    ni er inte om. Den här är intressant.

  267. Man brukar prata om enkla jobb.

  268. Många tycker det är fult
    att säga "enkla jobb".

  269. Med det avses jobb
    som inte kräver nån förkunskap.

  270. Där har Sverige...
    Sverige ligger väldigt mycket lägre-

  271. -på den typen av arbeten
    än vad hela OECD och EU gör.

  272. Snittet ligger på runt 10 %.

  273. Jag tror Danmark ligger på 9 %.
    Sverige ligger på 5 %.

  274. När det gäller enklare typer av jobb-

  275. -som är viktiga för att folk ska
    kunna komma in på arbetsmarknaden.

  276. Ja, nu tänkte jag avsluta här-

  277. -med den sista bilden.

  278. Och med några punkter.
    Jag har gått in på många redan.

  279. Arbetsmarknaden:
    Yrkesutbildningar är jätteviktiga-

  280. -för att komma tillrätta med
    de enorma kompetensbrister man har-

  281. -inom i stort sett alla sektorer.

  282. Sedan att ta tillvara nyanlända.
    Det måste vi göra.

  283. Det är ett resursslöseri
    om vi inte klarar det.

  284. Jag tycker det är viktigt
    att ha nya typer av enklare jobb.

  285. Professor Lars Calmfors
    leder ett råd där han tittar på-

  286. -ekonomins funktionssätt.
    En av hans rekommendationer var...

  287. De tillfrågade ett antal företag:

  288. "Om ni fick en sänkt lönekostnad,
    låt säga 15 000 kronor"-

  289. -"skulle ni vara beredda
    att anställa nyanlända?"

  290. En tredjedel av företagen svarade ja.
    Sedan ställde man frågan:

  291. "Vad behöver man hjälp med
    vid sidan av kostnader"-

  292. -"för att vilja och våga
    anställa flyktingar eller nyanlända?"

  293. Två faktorer: Det är risken.
    Man vill avhändas risken.

  294. Och man vill också få betala
    ett lägre pris.

  295. Subventioner
    eller lägre ingångslöner är bra.

  296. Men också att man som arbetsgivare
    känner en otrygghet-

  297. -när det gäller personer
    som inte har en svensk utbildning.

  298. Inte en cv som man kan begripa,
    och kanske inte referenser.

  299. Då är det lite mer riskfyllt.

  300. Det sa många företag. De skulle
    vilja ha stöd från bemanningsföretag-

  301. -eller från en arbetsförmedling,
    eller nåt sånt.

  302. Det var de två viktigaste aspekterna,
    risken och kostnaden.

  303. Entreprenörskap,
    innovation och utbildning.

  304. Nu har vi ju...

  305. De här två punkterna
    har regeringen backat på.

  306. Det var 3:12-reglerna,
    där regeringen backade.

  307. Och också att man lät bli att...

  308. Det här med brytpunkten
    för marginalskatt.

  309. Sen finns det mycket annat att göra,
    inte minst ett förenklat regelverk.

  310. Avkastning på utbildning,
    det har med marginalskatter att göra.

  311. Vi räknade på att om man
    inte räknat upp brytpunkten på det...

  312. Om man hade gjort det man tänkte,
    skulle en stor andel poliser-

  313. -omsorgschefer och personer
    i offentlig sektor som man behöver-

  314. -få en hög marginalskatt
    och få behålla 40 % av inkomsten.

  315. Det var klokt
    att man backade från det.

  316. Vad hemskt när man hittar på elände,
    och får beröm för att man backar.

  317. Det kanske är en bra strategi.

  318. Bostäder och infrastruktur. Det
    är bra att bygga, men man skulle...

  319. Jag tror det pågår en del kring
    byggregler och bygglovsprocesser.

  320. Inte minst bullerregler.
    Det tror jag är jätteviktigt.

  321. Avslutningsvis det här med Reepalu.
    Det är ett riktigt elände.

  322. Där skulle jag säga att det vore...
    För att avsluta med temat för dagen:

  323. Win/win. Det är det om det offentliga
    och privata lär av varandra.

  324. Sen har det varit problem
    med privata leverantörer-

  325. -av offentligt finansierad välfärd.
    Ta assistanshärvan i Södertälje.

  326. Det betyder inte att allt är dåligt.

  327. När jag pratade med kommuner
    när jag var på SKL...

  328. Har ni en beredskap? Om mer än 80 %
    av välfärdsföretagen lägger ner-

  329. -har ni då en beredskap?
    Kan ni köpa lokalerna och ta över?

  330. Glöm det. Det kommer haverera,
    det vill vi inte.

  331. Så tänkte jag avsluta. Tack.

  332. Textning: Johannes Hansson
    www.btistudios.com

Hjälp

Stäng

Skapa klipp

Klippets starttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.

Klippets sluttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.Sluttiden behöver vara efter starttiden.

Bädda in ditt klipp:

Bädda in programmet

Du som arbetar som lärare får bädda in program från UR om programmet ska användas för utbildning. Godkänn användarvillkoren för att fortsätta din inbäddning.

tillbaka

Bädda in programmet

tillbaka

Behovet av ekonomiska reformer

Produktionsår:
Längd:
Tillgängligt till:

Bettina Kashefi, chefekonom på Svenskt Näringsliv, talar om det ekonomiska läget i Sverige och omvärlden. Jämfört med många andra länder går svensk ekonomi som tåget men trots det gynnsamma läget finns ett antal stora utmaningar, menar hon. Vi har tappat i välståndsligan, och för att återta vår position i täten måste till exempel arbetsmarknaden fungera bättre. Inspelat den 30 augusti 2017 i Messingshuset, Upplands Väsby. Arrangör: Upplands Väsby kommun.

Ämnesord:
Ekonomi, Finansrätt, Finansväsen, Nationalekonomi, Statsfinanser, Statshushållning, Välfärd
Utbildningsnivå:
Högskola

Alla program i UR Samtiden - Stadsbyggnadsdagen 2017

Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Stadsbyggnadsdagen 2017

Win-win inom stadsbyggnad

Kan det uppstå goda idéer genom samverkan när det gäller stadsbyggnad? Fredrik Drotte, stadsutvecklingschef i Upplands Väsby, är övertygad om den goda kompromissen som en väg till framgång. Här utvecklar han sitt resonemang. Inspelat den 30 augusti 2017 i Messingshuset, Upplands Väsby. Arrangör: Upplands Väsby kommun.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Stadsbyggnadsdagen 2017

Investeringar för framtidstro och fler jobb

Just nu är det högtryck i Sverige när det gäller bostadsbyggande och infrastruktursatsningar, menar näringsministern Mikael Damberg (S). Dock får vi inte glömma att ställa oss frågorna för vem vi bygger, hur vi bygger och hur vi ser till att den här byggnadstakten och de nya bostäderna kommer alla till del. Inspelat den 30 augusti 2017 i Messingshuset, Upplands Väsby. Arrangör: Upplands Väsby kommun.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Stadsbyggnadsdagen 2017

Behovet av ekonomiska reformer

Bettina Kashefi, chefekonom på Svenskt Näringsliv, talar om det ekonomiska läget i Sverige och omvärlden. Jämfört med många andra länder går svensk ekonomi som tåget men trots det gynnsamma läget finns ett antal stora utmaningar, menar hon. Vi har tappat i välståndsligan, och för att återta vår position i täten måste till exempel arbetsmarknaden fungera bättre. Inspelat den 30 augusti 2017 i Messingshuset, Upplands Väsby. Arrangör: Upplands Väsby kommun.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Stadsbyggnadsdagen 2017

Lyckliga platser ger staden själ

Vad krävs för att en plats ska vara attraktiv idag? Det frågar sig nationalekonomen Charlotta Mellander som forskar på och försöker mäta regional attraktivitet. Problemet är dock att det som gör en plats attraktiv under ett visst skede av livet sällan är det på längre sikt. Själv kommer Charlotta från Jönköping där hon idag stormtrivs men som hon för allt i världen ville lämna som tonåring. Inspelat den 30 augusti 2017 i Messingshuset, Upplands Väsby. Arrangör: Upplands Väsby kommun.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Stadsbyggnadsdagen 2017

Arkitektur och design i en digital tidsålder

Vad menar vi när vi talar om arkitektur och design i en digital tidsålder? Den frågan ställer sig den nytillträdde chefen för Stockholms Arkitektur- och designcentrum, Kieran Long. Ofta är det lätt att identifiera design som har en negativ påverkan på staden och som bygger på vår oro för till exempel terrorism och immigration. Svårare är det att definiera vilken typ av design som bygger den goda staden, menar Kieran Long. Inspelat den 30 augusti 2017 i Messingshuset, Upplands Väsby. Arrangör: Upplands Väsby kommun.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Stadsbyggnadsdagen 2017

Om stadsförnyelse i utsatta områden

Nationalekonomen Ingvar Nilsson har under 35 års tid studerat betydelsen av förebyggande insatser i utsatta områden. Han menar att man inte kan överskatta betydelsen av samverkan mellan olika offentliga och privata aktörer. För varje individ vi lyckas hjälpa från ett långsiktigt utanförskap kan vi prata om en samhällsvinst på uppemot 10-12 miljoner kronor, säger han. Inspelat den 30 augusti 2017 i Messingshuset, Upplands Väsby. Arrangör: Upplands Väsby kommun.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Visa fler

Mer högskola

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
TittaUR Samtiden - Forskar-Grand Prix 2013

Smart eller dum reaktion på misstag - självbilden avgör

Alva Appelgren är neuroforskare vid Karolinska institutet. Här berättar hon om hur misstag påverkar vår hjärna. Inspelat 5 december 2013. Arrangör: Vetenskap & Allmänhet.

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
LyssnaBildningsbyrån - sex

Det pirrar i kroppen

Många med intellektuell funktionsnedsättning har liten eller ingen erfarenhet av sex vilket skapar osäkerhet vid intimitet. Samtidigt är omgivningen ofta överbeskyddande. Sexologen Lotta Löfgren Mårtensson talar om problemet.

Fråga oss