Titta

UR Samtiden - Stadsbyggnadsdagen 2017

UR Samtiden - Stadsbyggnadsdagen 2017

Om UR Samtiden - Stadsbyggnadsdagen 2017

Föreläsningar från Stadsbyggnadsdagen 2017. Temat för året är win-win. Tanken är att inspirera till samverkan där två parters problem kan leda till gemensamma lösningar. Inspelat den 30 augusti 2017 i Messingshuset, Upplands Väsby. Arrangör: Upplands Väsby kommun.

Till första programmet

UR Samtiden - Stadsbyggnadsdagen 2017: Om stadsförnyelse i utsatta områdenDela
  1. Om man kan göra en sorts metafor...

  2. ...kan det beskrivas
    som en cancer i samhällskroppen.

  3. Vi kan i dag,
    och sen ett par år tillbaka-

  4. -se metastaser sprida sig.

  5. Man ska bli presenterad.

  6. I Ystad blev jag introducerad som
    socialpolitikens Edward Blom.

  7. Det är en lite annan touch.

  8. För 30 år sen
    skrev Anders och jag ett material-

  9. -där vi som doktorander tyckte att-

  10. -om man ska förstå ekonomi
    på ett meningsfullt sätt-

  11. -måste man väva ihop det
    med sociala och ekologiska frågor.

  12. Vi tyckte att det var briljant.

  13. Vår professor sa att det var den
    värsta skiten sen andra världskriget.

  14. Det fick oss
    att lämna den akademiska världen.

  15. Vi tycker att vår idé håller
    och har jobbat med den i 35 år.

  16. Anders fru sa: "Vad kul att ni hade
    en bra idé för 35 år sen."

  17. "Ni har inte tänkt nåt nytt på
    35 år." Men den kanske håller.

  18. Den har lett oss
    att utforska utanförskapets dynamik-

  19. -men framför allt dess ekonomi.

  20. Vi har följt olika grupper.
    De sista 5-10 åren-

  21. -har vi koncentrerat oss på områden
    där utsattheten är som störst-

  22. -med olika projekt,
    mycket med Fryshuset.

  23. För drygt ett år sen
    blev en väns styvson ihjälskjuten-

  24. -till följd av
    en uppgörelse mellan två gäng.

  25. Det fick oss att ta
    ett ordentligt tag i frågan.

  26. Vi funderade på
    vad som händer på orten.

  27. Det sista året har vi försökt
    att se och förstå vad som sker.

  28. Kan vi förstå dynamiken? Kan vi hitta
    lösningar och strategier?

  29. På den resan blev vi trötta
    på ropen efter fler poliser.

  30. Vi måste naturligtvis ta hand om
    våldet, men bortom våldet då?

  31. Det finns ungefär
    200 områden i Sverige-

  32. -som kan kallas utsatta. De finns i
    rapporten "Utanförskapets karta".

  33. Ungefär 50 av dem
    har polisen definierat som-

  34. -speciella områden
    där rättssamhället inte når fram.

  35. 20 av dem definieras
    som särskilt utsatta.

  36. Områden
    där rättsväsendet inte når fram.

  37. Ett skuggsamhälle med
    parallell ekonomi och finanssystem-

  38. -och parallella rättssystem.

  39. Om vi inte gör nåt åt områdena-

  40. -kommer det inte fortsätta som nu.
    Det blir värre.

  41. Man kan göra en sorts metafor...

  42. ...och beskriva det
    som en cancer i samhällskroppen.

  43. Vi kan i dag,
    och sen ett par år tillbaka-

  44. -se metastaser
    sprida sig till samhället.

  45. I områdena bor 600 000 människor
    - 6 % av landets befolkning.

  46. Hur påverkar det här oss andra?
    Jag tänkte ta med er på en resa.

  47. Vad sker, vad är dynamiken
    och hur ska det förstås?

  48. Fundera därefter på hur det kan
    brytas. Finns det goda exempel?

  49. Finns det aktörer? Jag tänker
    fokusera på fastighetsbolagen.

  50. Finns det strategier?

  51. Bilden är från Husbyupploppen.
    Men min startpunkt är Östberga.

  52. I Östberga sköts för ett par veckor
    sen en ung man till döds-

  53. -när polisbevakningen av honom
    hade upphört.

  54. Han var den andra brodern av fyra
    som sköts till döds.

  55. Den tredje är fängslad,
    den fjärde fri.

  56. Deras familj kontrollerar
    brottsligheten i Östberga.

  57. Familjen ligger i fejd
    med en annan gängstruktur.

  58. När man hör det som inträffar-

  59. -måste man börja med att definiera
    problemet. Vi har gjort ett försök.

  60. På ytan ser man det rättsliga
    problemet: våld som måste stoppas.

  61. Men under det hittar vi andra saker.
    Fattigdom och utanförskap.

  62. Våldet ses ofta som
    etnisk problematik.

  63. Man förstår mer om man ser det som
    klass- och fattigdomsproblem.

  64. Under det här hittar vi
    unga, ohyggligt arga män-

  65. -som känner brist på tillhörighet
    och är utanför samhället.

  66. Och under det hittar vi kanske-

  67. -människor som i grunden
    inte har identifierat vilka de är.

  68. Den existentiella vilsenheten och
    förvirringen om den egna identiteten-

  69. -är tydlig
    när man pratar med de unga männen.

  70. Vi har pratat med dem som har lämnat
    det kriminella livet.

  71. I den miljön
    finns en särskild ekonomi.

  72. Kampen står särskilt om narkotika-

  73. -men även om heder
    och det de kallar "respekt".

  74. Då utspelar sig snabbt
    en väldigt elakartad, ond process.

  75. Varje gång nån skjuts så vet vi
    att det finns en hämnd på lut.

  76. Vi har sett det i Östberga, Rinkeby,
    Tensta, Biskopsgården, Herrgården...

  77. Vi ser det på många platser i landet.
    Det är en nedåtgående spiral.

  78. Vi ser även en dynamik.

  79. Några av er
    kanske tänker i systemtermer.

  80. Vi hittar ett tydligt mönster
    med självförstärkande onda cirklar.

  81. Processerna löper av egen kraft.

  82. Det finns inga förebilder
    och få vuxna som arbetar.

  83. Förvärvsfrekvensen är låg.
    De unga ser ingen poäng med skolan.

  84. De har inget stöd hemifrån,
    man bor trångt.

  85. Förloppet är självförstärkande. Och
    offentliga aktörer drar sig undan.

  86. Det anses vara
    en olämplig arbetsmiljö.

  87. Bankomater och butiker stängs.

  88. Vi får ett mönster
    där viktiga aktörer drar sig ur.

  89. Prislappen för detta är ohygglig.

  90. Vi jobbade med ett sånt område
    i Malmö som heter Lindängen.

  91. 1 700 lägenheter,
    tre privata fastighetsägare.

  92. I området diskuterade man att göra
    ett rotarbete för alla lägenheter-

  93. -som skulle kosta ett antal miljoner.

  94. När vi under samma period
    som rotrenoveringen tittade på-

  95. -hur mycket utanförskapet kostade-

  96. -konstaterade vi att det var
    mellan tre och fyra gånger högre-

  97. -än rotrenoveringen för hela området.

  98. Det gäller även för Husby.

  99. Här ser ni ett 40-årsperspektiv.

  100. Vad är prislappen för situationen?

  101. Vi landar strax under 10 miljarder.
    10 000 miljoner kronor.

  102. Så vad är det som händer?

  103. Hur ser det ut?

  104. På ytan är det enkelt.
    Den statistiken är välkänd:

  105. Låg förvärvsfrekvens, låga
    skolresultat, lågt valdeltagande.

  106. Stort beroende av offentliga medel.

  107. Det är den synliga bilden.

  108. Hur ser det ut under ytan?

  109. Så här ser det ut.

  110. Det tydligaste är att det sociala
    kapitalet är nästan utplånat.

  111. Tilliten mellan människor
    och våra system-

  112. -relationer, trygghet...

  113. ...generationsgapen,
    stigmatiseringen av området.

  114. Det finns mängder av sociala faktorer
    som är otroligt svaga här.

  115. Vad hittar vi mer under detta?
    Ett offentligt system-

  116. -som försöker hantera det
    i stuprörs-strukturer-

  117. -och drabbas av tolvmånaderbudgeten.

  118. När vi anlägger ett socialt
    investeringsperspektiv på områdena-

  119. -har man tanken att investeringen
    ska plockas hem efter tolv månader.

  120. En fastighetsinvestering
    fördelar vi på 30-40 år.

  121. I detta finns
    en totalt förvriden normalitet.

  122. Det handlar om en självklarhet
    att inte lyckas i skolan-

  123. -tidiga graviditeter, en självklarhet
    att man inte får jobb-

  124. -nedkissade trappuppgångar och
    hissar. Söndervälta papperskorgar.

  125. Men också andra faktorer. Vi följde
    sju såna stadsdelar i landet:

  126. Malmö, Helsingborg, Kristianstad,
    Borås, Karlstad, Linköping, Uppsala.

  127. De hade en sak gemensamt:

  128. På måndagar serverade skolmatsalarna
    större portioner än annars.

  129. Barnen blev inte mätta på helgerna.

  130. Det är barnfattigdomen konkret
    i utsatta områden.

  131. Det kostar pengar-

  132. -och utgör en gynnsam rekryteringsbas
    för den organiserade kriminaliteten.

  133. I Husby, som är ett ganska begränsat
    område, finns det uppemot 30-

  134. -funktionellt hemlösa barn
    under 10 år-

  135. -som i dag är springpojkar
    åt de organiserade strukturerna.

  136. Prislappen är tämligen dyr.

  137. En gängkriminell person
    kostar samhället 23 miljoner.

  138. Och för ett kriminellt gäng...
    Vi har följt ett antal gäng.

  139. ...är den långsiktiga prislappen-

  140. -500-600 miljoner
    under en 20-årsperiod.

  141. Lek med tanken att polisen
    har identifierat ungefär 50 gäng.

  142. När Carin Götblad
    gjorde en utredning kring frågan-

  143. -identifierade hon att det finns
    ungefär 5 000 såna unga män.

  144. På kort sikt kommer de
    plåga förortens medborgare...

  145. ...och offentliganställda.
    På lång sikt kommer de inte stanna.

  146. En del av dem reser till Mellanöstern
    och börjar kriga.

  147. Några kommer tillbaka
    som fullfjädrade terrorister.

  148. Nästa gång kan personen vara den
    som kör en lastbil på Drottninggatan.

  149. Det måste vi som inte lever i orten
    förhålla oss till.

  150. Det påverkar oss som samhälle
    på ett flertal vis.

  151. Det uppenbara är prislappar.

  152. Men så fort
    det dyker upp akuta händelser-

  153. -finns det alltid pengar.

  154. Lek med tanken att nån säger: "P.g.a.
    Södertäljenätverkets rättegångar"-

  155. -"döms 19 män till fängelsestraff."

  156. "Men p.g.a. resursbrist
    friar vi dem."

  157. Det uppstår aldrig.
    Däremot händer det alltid-

  158. -när vi vill jobba preventivt.
    Men vi ser också-

  159. -att vi får nya mönster
    i det sociala fältet.

  160. I Skåne har vi Vellinge-effekten.
    Välbärgad svensk medelklass-

  161. -bor i Vellinge, som har lägre
    kommunalskatt och pendlar till Malmö-

  162. -och bidrar till social segregering.

  163. Segregeringen förstärks
    av situationen i skolorna.

  164. Om vi tittar på
    skillnaderna i Stockholm-

  165. -ser vi att en cykelfärd på
    fem minuter mellan två områden-

  166. -levererar helt olika möjligheter
    att ta sig till gymnasiet-

  167. -och till högskolan.

  168. Det finns
    mängder av subtila effekter.

  169. Undanträngningseffekter,
    kampen om resurserna...

  170. Kampen står på många ställen.

  171. Vi vill inte lägga pengar
    på kriminella ungdomar.

  172. De ska gå till mormor
    i äldreomsorgen.

  173. Kampen på Medborgarplatsen
    förra veckan.

  174. Det uppstår i ett samhälle
    med de egenskaperna.

  175. De grundläggande värdena-

  176. -som vi har värnat om,
    kallar vi för folkhemstanken-

  177. -eller ett fungerande
    välfärdssamhälle.

  178. När tanken, som bygger på medkänsla,
    empati och solidaritet gröps ur-

  179. -händer nåt med vårt samhälle.
    Inte bara i orten-

  180. -utan också hos oss andra.

  181. Så hur hamnade vi här?
    Hur gick det till?

  182. Det finns många teorier. Många frågar
    vem som skapade monstret...

  183. ...som är miljöerna
    där vi har tappat kontrollen.

  184. En teori kallas "tipping point".

  185. När ett antal faktorer inträffar-

  186. -och man passerar en brytpunkt,
    ett krön-

  187. -börjar utvecklingen
    accelerera av sig själv.

  188. Man har studerat fenomenet
    i bl.a. USA.

  189. När andelen barn i skolan-

  190. -med svenska som ursprungsspråk
    faller under en viss nivå-

  191. -tenderar deras föräldrar
    att ta barnen ur skolan.

  192. Då förstärks processen.

  193. Men det sker även andra saker.
    Områdena får en "tystnadens kultur".

  194. Ingen vågar vittna-

  195. -ingen ställer sig på samhällets sida
    vid konfrontationer.

  196. Det är intressant
    att fundera på nästa fråga:

  197. Vad kan vi göra åt det här?
    Hur gör vi?

  198. Man kan säga-

  199. -att det är här
    samhället riskerar att trampa fel.

  200. För vi vill gärna
    vända tillbaka utvecklingen.

  201. Men vi har fastnat
    i två olika fällor.

  202. Den ena är drömmen om
    en snabb lösning - "quick fix".

  203. Folk är trötta på utomstående
    som ska rädda situationen.

  204. De är där i ett par år på projekt
    och sen åker de hem.

  205. Det andra är att vi har en tro-

  206. -att det ska gå smärtfritt.

  207. Det kommer göra ohyggligt ont.

  208. Vi har låtit processen ske
    i kanske 40 år.

  209. Det vänder vi inte på några få år.

  210. Jag jobbade sju år med fastighets-
    bolaget Telje Hovsjö i Södertälje.

  211. Man hade låtit det här pågå i 30 år.

  212. Vi hade en alternativ,
    maffialik samhällsstruktur-

  213. -som invaderade samhällssystemen.

  214. Men efter sju års jobb
    började utvecklingen vända.

  215. Politiken var redan trött på
    att det inte gick snabbt nog.

  216. Känslan eller längtan efter snabba
    lösningar är en av våra fiender.

  217. Bristen på uthållighet.

  218. Jag ska strax gå vidare
    till den positiva sidan.

  219. Det finns ingen brist på lösningar.
    Nästan vilket problem ni än har-

  220. -finns det goda exempel
    runtom i landet.

  221. Det finns inte lika rikligt med mod-

  222. -vilja att ta risk
    och tänka långsiktigt.

  223. Det går att sammanfatta
    i våra erfarenheter-

  224. -från den här typen av områden.
    Projekt har kommit och gått.

  225. De är tidsbegränsade
    och endimensionella.

  226. Det inträffar nåt märkligt
    när man driver projekten.

  227. Vi upptäckte det
    med Gamlegården i Kristianstad.

  228. För varje satsning
    från samhällets sida...

  229. De hade varit med
    i tre-fyra stora satsningar.

  230. ...blev det allt sämre i området.

  231. Det kunde man mäta med vanliga
    indikatorer. Så vad gör vi fel?

  232. Det blev sämre
    om vi tittade på områdets nivå.

  233. På individnivå
    fick vi ett annat svar.

  234. Projekten vände sig till
    de starka i de svaga områdena.

  235. De tog sig in på arbetsmarknaden,
    utbildade sig och gjorde karriär.

  236. De flyttade från området, och
    resurssvagare människor flyttade in.

  237. Den sociala utsattheten accelererade.

  238. Den kollektiva
    stigmatiseringen förstärktes.

  239. Så hur ska vi göra?

  240. Det var en bra debattartikel i DN
    för nån månad sen.

  241. Vår samordningsminister
    Ibrahim Baylan skrev...

  242. ...ungefär det jag har sagt:

  243. Jobba långsiktigt,
    uthålligt och samordnat.

  244. Det är sant...

  245. ...men inte hela svaret.

  246. Problemet är att vi måste
    tänka annorlunda om mobilisering-

  247. -skapa nya arenor, och framför allt
    börja jobba systemförändrande.

  248. Många av våra problem
    är en följd av system vi lever i-

  249. -som förstärker utanförskapet. Många
    smärtsamma frågor måste ställas.

  250. Skapar eller motverkar det fria
    skolvalet ett jämställt samhälle?

  251. Hur ska resurserna för integration
    och andra samhällsbehov fördelas?

  252. Alla konflikterna
    och kamperna om resurserna-

  253. -kommer väcka svårigheter.

  254. Men det avgörande är att skapa
    volym i omställningen.

  255. Vi måste förstå summorna det gäller.

  256. Vi pratar inte om tiotals miljoner,
    vi pratar om många hundra miljoner-

  257. -för att komma nånstans.

  258. Och är det mycket eller lite i
    förhållande till att inte göra nåt?

  259. Prislappen för Husby är 10 miljarder.

  260. Den ser vi inte i våra budgetsystem.

  261. Om vi vill bryta mönster
    och ta ett språng - hur kan vi tänka?

  262. När vi har jobbat med det här
    har vi slagits av-

  263. -hur många goda exempel som finns.
    Ett litet exempel:

  264. Det finns tusentals gräsrotsexempel.
    Vi hörde ju om "sharing economy".

  265. Det finns mycket underutnyttjat.

  266. Det finns goda exempel
    på vad man kan göra i stället.

  267. ICA-handlaren i Södertälje har hjälpt
    hundratals nyanlända med jobb-

  268. -genom ett annat sätt att tänka.

  269. Hovsjösommar
    har integrerat mängder av ungdomar.

  270. Samverkansstrukturer i Örnsköldsvik.
    Lösningar finns.

  271. Men när vi har tittat på lösningarna
    ser vi några saker.

  272. De kommer för sent.
    De är för kortvariga och reaktiva.

  273. De är inte tillräckligt omfattande
    och de är fragmenterade.

  274. Ingen har placerat in dem
    i ett sammanhang.

  275. När man tittar på det här
    slås man av-

  276. -att det har beskrivits
    som ett problem-

  277. -för de offentliga aktörerna.
    Men många andra aktörer behövs.

  278. Vi måste få in
    näringslivet och civilsamhället-

  279. -annars står vi oss slätt.

  280. En aktör som kommer alltmer i fokus
    är fastighetsbolagen.

  281. Hyresvärdarna.

  282. Därför att projekt kan komma och gå-

  283. -eldsjälar kan komma och gå-

  284. -offentliga insatser kan dras in-

  285. -men husen står kvar.

  286. Vi har följt Skanskas arbete i
    Vivalla och Hovsjös verksamhet.

  287. Men jag tänkte konkretisera
    med exemplet Victoria Park.

  288. Det är ett ganska nytt bolag
    som äger 20 000 lägenheter.

  289. Man har fokuserat på en enda sak:

  290. Att köpa in sig på utsatta,
    nedgångna hyresrättsområden-

  291. -i utsatta förorter.

  292. Man köpte det värsta området i Malmö:
    Herrgården i Rosengård.

  293. 1 700 lägenheter.

  294. Första dagen man tog över-

  295. -fick man en handgranat
    framför kontoret. En tuff öppning.

  296. Sen köpte man in sig i Brandkärr
    i Nyköping, Eskilstuna, Tensta-

  297. -Skäggetorp i Linköping, Borås
    och ett antal andra områden.

  298. Man har en tydlig idé i företaget.

  299. Man ser att de här två frågorna
    hänger ihop-

  300. -både socialt och ekonomiskt.

  301. Man kan konstatera att
    som hyresvärd och fastighetsägare-

  302. -kan man välja mellan olika saker.

  303. Herrgården togs över
    från en riktig "slumlord"-

  304. -som lät området förfalla
    och bara plockade ut hyror.

  305. Det var för dem
    som handgranaten kastades.

  306. En traditionell renovering-

  307. -är en social fördrivning av folk
    som inte har råd att komma tillbaka.

  308. Affärsidén i Victoria Park-

  309. -är integrerad social mobilisering
    med renovering.

  310. Jag har jobbat
    med många fastighetsbolag.

  311. Som konsult märker man direkt vilken
    del av ledningen man jobbar med.

  312. Jobbar man traditionellt läggs det
    hos en social hållbarhetschef.

  313. I Victoria Park drivs frågan av
    vd, ekonomichef och fastighetschef.

  314. De har en bild som säger så här.

  315. Det såg vi jättetydligt
    när vi jobbade med Hovsjö.

  316. När vi började för sju-åtta år sen
    var det bilbränder nästan varje natt-

  317. -kriminalitet
    och skjutning mot polis i området.

  318. Ingen ville flytta dit.

  319. Efter fem-sex års arbete
    var det helt annorlunda.

  320. Plötsligt började byggentreprenörer-

  321. -höra sig för om byggrätter.

  322. När det sociala kapitalet
    hade byggts upp-

  323. -förändrades
    fastighetskapitalets värde.

  324. Inte i resultaträkningen,
    men i balansräkningen.

  325. Den mekanismen
    är viktig att ha kläm på.

  326. Det finns en koppling
    mellan de sociala processerna-

  327. -och de ekonomiska konsekvenserna.

  328. Denna bild är jag stolt över.

  329. Var glada för
    att jag inte hittade färger.

  330. Det är Victoria Parks affärsidé.

  331. Man försöker jobba parallellt
    med rotarbete-

  332. -och den bostadssociala sidan,
    som jag ska fokusera på.

  333. Jag ska försöka precisera den.
    Man gör t.ex...

  334. Vi kan titta på nästa bild.

  335. ...ett antal
    triviala saker var för sig...

  336. ...men som ger stora konsekvenser.
    T.ex. bocoacher.

  337. Ett problem i Herrgården
    var att kundmottagningen invaderades-

  338. -av upprörda hyresgäster
    när saker inte funkade.

  339. Bocoachernas uppgift
    är att göra hembesök en gång om året-

  340. -hos varje hyresgäst
    i ungefär en halvtimme.

  341. Bocoacherna är långtidsarbetslösa
    som bor i området sedan länge.

  342. Anställningen är tidsbegränsad
    och avsedd att ge första raden-

  343. -i personernas cv
    så att de kan få andra arbeten.

  344. De till synes enkla grejerna-

  345. -som att fråga hyresgäster
    om synpunkter och önskemål-

  346. -och förklara saker
    de inte känner till-

  347. -har gjort att inga kommer till
    kundmottagningen. Det är tomt.

  348. Man har löst problemen
    genom relationsbygge-

  349. -tillit och samtal.
    Det gäller även miljövärdarna.

  350. Tidigare sköttes underhållet
    av entreprenörer-

  351. -som upphandlades på billigaste vis.

  352. De kom utifrån,
    oftast svensk personal.

  353. De städade, men ingen brydde sig,
    allra minst ungdomarna.

  354. Nu jobbar man med unga
    eller långtidsarbetslösa boende-

  355. -som behärskar de dominanta språken.

  356. I det här fallet språk från
    gamla Jugoslavien och arabiska.

  357. Man har fått ett helt annat klimat.
    Miljövärdarna vet vilka ungarna är.

  358. De vet deras namn
    och känner föräldrarna.

  359. Det speglar sig
    i underhållskostnaderna.

  360. Det är mindre vandalisering
    och minskade driftskostnader.

  361. Man har även underentreprenörer.

  362. Man ställer formellt inga krav, men
    för att få jobb från Victoria Park-

  363. -så måste de anställa folk
    från det bostadssociala programmet.

  364. Annars är de inte intressanta.

  365. Man använder sin affärsidé
    och ekonomiska muskler-

  366. -för att driva
    sin bostadssociala linje.

  367. Allt det där leder till att
    situationen blir helt annorlunda.

  368. Jag träffade platschefen i Tensta,
    som har helt lugnt på sina gårdar.

  369. Svenska Bostäder bredvid
    har oförändrad situation.

  370. Det är inte "rocket science".
    Det handlar om kunskaper om-

  371. -vad som skapar socialt kapital.

  372. Och att anställa folk
    som förstår det.

  373. Betydelsen ur ett samhällsekonomiskt
    perspektiv och för företaget-

  374. -är att de får en förbättrad
    balansräkning och resultaträkning.

  375. Är ni inne på aktiemarknaden?

  376. På ett par år har Victoria Parks
    aktiekurs tjugodubblats.

  377. Man tänker:
    "Varför visste jag inte det förr?"

  378. Hur har man tänkt?

  379. Det handlar om två avvägningar.
    Det ena är till vänster.

  380. Vad är kostnaden att göra nåt eller
    avstå? Som i alla beslutsprocesser.

  381. Den andra handlar om vad som händer
    i ett investeringsperspektiv.

  382. För när Victoria Park
    gör allt det här-

  383. -är det en kostnad och risk.
    Man får en kostnadshöjning i början.

  384. Vi har tittat på
    en liten del av programmet.

  385. Bara de 49 första personerna
    man har fått in.

  386. Om vi inte gör nåt med de 49
    i Victoria Parks bostadsområde-

  387. -vad kostar de under 20 år?

  388. Samhällskostnaden
    är runt 260 miljoner kr.

  389. Lek att ni är kommunala
    ekonomichefer, och nån säger:

  390. "Vi frigör 260 miljoner kr
    för socialt arbete."

  391. "Har du användning för pengarna?"
    Det ger perspektiv.

  392. Man har lyckats med...

  393. ...att långvarigt bryta utanförskapet
    för 23 av de 49.

  394. Värdet av det är 120 miljoner kr.

  395. Investeringskostnaden för detta...

  396. ...rekrytering, utbildning, o.s.v.
    ligger på några miljoner kr.

  397. Avkastningen är ohyggligt hög.

  398. Kan man röra sig mot en strategi?

  399. Hur kan man tänka om man vill
    förflytta resonemanget?

  400. Exemplet Victoria Park kan vidgas
    till alla fastighetsbolag-

  401. -och också till
    en generell samhällsstrategi.

  402. En sak är tydlig.

  403. Det handlar inte om
    att fixa jobb och bostäder-

  404. -eller skolresultat. Inget av det.
    Det handlar om allt.

  405. Varje försök att närma sig
    situationen som ett sektorproblem-

  406. -visar sig vara bortkastad tid,
    energi och pengar.

  407. Om vi jobbar med ungarna i plugget-

  408. -men låter familjerna
    fungera dysfunktionellt-

  409. -hur går det för ungarna?

  410. Om vi jobbar med pappans utanförskap
    på arbetsmarknaden-

  411. -men inte skapar en anständig
    skolsituation för hans barn-

  412. -kommer han oroa sig.

  413. Om man intervjuar
    vanliga boende i orten-

  414. -och i synnerhet de kriminella-

  415. -och frågar vad de vill ha-

  416. -så är svaren nästan alltid de samma:
    jobb, bostad, familj.

  417. "Ett tryggt liv för mina närmaste".
    Det är det här paketet vi pratar om.

  418. Alla som har stött på en offentlig
    organisations stuprörsstruktur-

  419. -ser omedelbart
    förpackningsproblemet-

  420. -om vi ska skapa en ledning
    för att ta tag i frågan.

  421. Det är inget kommunalt, landstings-
    eller statligt problem-

  422. -det är ett problem för samtliga.
    Inte bara för den offentliga sektorn-

  423. -utan även handeln i området
    och civilsamhället.

  424. Det ställer krav på oss
    att förändra våra strukturer.

  425. Det kräver
    ett systemförändrande perspektiv-

  426. -eller i varje fall systempåverkande.

  427. Man kan inte vara delvis gravid.

  428. Man är det eller inte.

  429. Så vad innebär det,
    för att gå mot en avrundning-

  430. -att arbeta kort- och långsiktigt?

  431. Så fort man ställer frågan...

  432. Det har utsetts en till
    nationell samordnare av regeringen.

  433. ...söker folk modeller.
    Hur ser modellen ut?

  434. Men det finns nog ingen modell.

  435. Sättet jag skulle jobba på i Husby
    skiljer sig från Rinkeby-

  436. -för de har olika problembild,
    kriminalitet, ländersammansättning.

  437. De är väsensskilda mot Hovsjö, som
    har en homogen syriansk befolkning.

  438. Vi måste titta på principer.
    Man kan göra det på olika sätt.

  439. En utgångspunkt
    är att tänka långsiktigt.

  440. Jag presenterade tanken för
    beslutsfattare i Stockholms stad-

  441. -och frågade vad de tyckte.
    Bra, tyckte de.

  442. "Vad menar ni med långsiktighet?"
    - "Fyra år är ju en mandatperiod."

  443. Mitt perspektiv är 18 år.

  444. Tiden det tar
    för ett barn att växa upp.

  445. Tänker vi i kortare tid
    så tänker vi fel.

  446. De som jobbar med fastigheter-

  447. -och tittar på investeringar
    och renoveringar av fastigheter-

  448. -tänker ni inte 20, 30, 40, 50 år?

  449. Varför skulle vi tänka kortsiktigt
    om människor?

  450. Vi har försökt formulera
    ett arbetssätt.

  451. Vi tänker oss en trestegsmodell.

  452. Första steget
    handlar om att stoppa våldet.

  453. I de här områdena är det nödvändigt
    att återerövra det offentliga rummet-

  454. -tillbaka till medborgarna.
    Problemet om vi stannar här...

  455. Här hittar vi ropen
    på 10 000 nya poliser.

  456. ...glömmer vi bort skälet till
    att de unga männen-

  457. -blev så kriminella.
    Skälet uppstod inte när de var 18 år-

  458. -utan när de var små.

  459. Vi måste hitta en modell
    för att fånga upp dem i god tid-

  460. -så de inte hamnar där,
    och även hitta en modell-

  461. -att hjälpa dem att komma ur ett liv
    de kanske inte vill vara i.

  462. Vi måste tänka på
    att skapa förutsättningar.

  463. Bara den processen kan ta fyra år.

  464. Vi har jobbat i Husby med
    övervakningskameror av Husby torg.

  465. En till synes trivial historia.

  466. Det tar tolv månader
    att få det i land-

  467. -i en miljö med god samverkan
    mellan staden och polisen.

  468. Under perioden som följer ska man
    bygga relationer och skapa allianser.

  469. Det finns många dåliga allianser
    och arenor på de här platserna.

  470. Slutna, monolitiska arenor.

  471. Ibland destruktiva.
    Vi behöver öppna arenor.

  472. Den här typen av hus som vi är i-

  473. -skulle kunna vara en god arena.

  474. Det handlar om hur mycket som helst-

  475. -och vi har ont om tid.

  476. Men det går att formulera
    nån form av långsiktig strategi.

  477. Men i denna strategi
    är det allra svåraste-

  478. -det som saknas en bit ner i bilden:
    att bygga socialt kapital.

  479. Det är kittet
    som håller ihop samhället-

  480. -skapar förtroende och gör att
    boende som bevittnar brott-

  481. -är beredda att vittna för att de vet
    att rättssamhället är på deras sida.

  482. Det gör att man
    sätter stopp för saker tidigt.

  483. Stämma i bäcken hellre än i ån.
    Det kräver ett långt arbete.

  484. Anders Karlberg som startade
    Fryshuset formulerade en fras-

  485. -som jag tycker om: "Man kan inte
    påverka en människa utan relation."

  486. Det här landar i två sorters frågor.

  487. Hur ska man jobba? Och vem ska jobba?
    "Hur" är problematiskt.

  488. Jag ska visa en bild
    som jag inte hinner prata om.

  489. Bilden bryter mot de åtta principer
    för hur man ska jobba.

  490. Den bryter mot allt vi brukar göra
    i offentliga system.

  491. Har ni hört talas om
    "klienten i centrum" nån gång?

  492. Det ska stå: "klienten i väntrum".

  493. Vi sprider resurserna.
    Vi har ingen långsiktighet.

  494. På punkt efter punkt
    krävs det ett nytt tänkesätt.

  495. Ibland tänkte jag på den som sa:
    "Vad händer om vi gör tvärtom?"

  496. Här är nyckelpersoner
    vi har jobbat med genom åren.

  497. Patrik Derk, Samir,
    Lotta, polis i Nyköping.

  498. Pepe, Beatrice,
    och Aden från Herrgården.

  499. Det krävs människor. De är unika, och
    utan dem klarar vi oss inte. Tack.

Vill du länka till en del av programmet? Välj starttid där spelaren ska börja och välj sluttid där den ska stanna. 

Länken till ditt klipp hamnar i rutan "Länk till klipp".

Om stadsförnyelse i utsatta områden

Produktionsår:
Längd:
Tillgängligt till:

Nationalekonomen Ingvar Nilsson har under 35 års tid studerat betydelsen av förebyggande insatser i utsatta områden. Han menar att man inte kan överskatta betydelsen av samverkan mellan olika offentliga och privata aktörer. För varje individ vi lyckas hjälpa från ett långsiktigt utanförskap kan vi prata om en samhällsvinst på uppemot 10-12 miljoner kronor, säger han. Inspelat den 30 augusti 2017 i Messingshuset, Upplands Väsby. Arrangör: Upplands Väsby kommun.

Ämnen:
Samhällskunskap
Ämnesord:
Förvaltning, Samhällsplanering, Samhällsvetenskap, Segregation
Utbildningsnivå:
Högskola

Alla program i UR Samtiden - Stadsbyggnadsdagen 2017

Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Stadsbyggnadsdagen 2017

Win-win inom stadsbyggnad

Kan det uppstå goda idéer genom samverkan när det gäller stadsbyggnad? Fredrik Drotte, stadsutvecklingschef i Upplands Väsby, är övertygad om den goda kompromissen som en väg till framgång. Här utvecklar han sitt resonemang. Inspelat den 30 augusti 2017 i Messingshuset, Upplands Väsby. Arrangör: Upplands Väsby kommun.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Stadsbyggnadsdagen 2017

Investeringar för framtidstro och fler jobb

Just nu är det högtryck i Sverige när det gäller bostadsbyggande och infrastruktursatsningar, menar näringsministern Mikael Damberg (S). Dock får vi inte glömma att ställa oss frågorna för vem vi bygger, hur vi bygger och hur vi ser till att den här byggnadstakten och de nya bostäderna kommer alla till del. Inspelat den 30 augusti 2017 i Messingshuset, Upplands Väsby. Arrangör: Upplands Väsby kommun.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Stadsbyggnadsdagen 2017

Behovet av ekonomiska reformer

Bettina Kashefi, chefekonom på Svenskt Näringsliv, talar om det ekonomiska läget i Sverige och omvärlden. Jämfört med många andra länder går svensk ekonomi som tåget men trots det gynnsamma läget finns ett antal stora utmaningar, menar hon. Vi har tappat i välståndsligan, och för att återta vår position i täten måste till exempel arbetsmarknaden fungera bättre. Inspelat den 30 augusti 2017 i Messingshuset, Upplands Väsby. Arrangör: Upplands Väsby kommun.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Stadsbyggnadsdagen 2017

Lyckliga platser ger staden själ

Vad krävs för att en plats ska vara attraktiv idag? Det frågar sig nationalekonomen Charlotta Mellander som forskar på och försöker mäta regional attraktivitet. Problemet är dock att det som gör en plats attraktiv under ett visst skede av livet sällan är det på längre sikt. Själv kommer Charlotta från Jönköping där hon idag stormtrivs men som hon för allt i världen ville lämna som tonåring. Inspelat den 30 augusti 2017 i Messingshuset, Upplands Väsby. Arrangör: Upplands Väsby kommun.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Stadsbyggnadsdagen 2017

Arkitektur och design i en digital tidsålder

Vad menar vi när vi talar om arkitektur och design i en digital tidsålder? Den frågan ställer sig den nytillträdde chefen för Stockholms Arkitektur- och designcentrum, Kieran Long. Ofta är det lätt att identifiera design som har en negativ påverkan på staden och som bygger på vår oro för till exempel terrorism och immigration. Svårare är det att definiera vilken typ av design som bygger den goda staden, menar Kieran Long. Inspelat den 30 augusti 2017 i Messingshuset, Upplands Väsby. Arrangör: Upplands Väsby kommun.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Stadsbyggnadsdagen 2017

Om stadsförnyelse i utsatta områden

Nationalekonomen Ingvar Nilsson har under 35 års tid studerat betydelsen av förebyggande insatser i utsatta områden. Han menar att man inte kan överskatta betydelsen av samverkan mellan olika offentliga och privata aktörer. För varje individ vi lyckas hjälpa från ett långsiktigt utanförskap kan vi prata om en samhällsvinst på uppemot 10-12 miljoner kronor, säger han. Inspelat den 30 augusti 2017 i Messingshuset, Upplands Väsby. Arrangör: Upplands Väsby kommun.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Stadsbyggnadsdagen 2017

Att samskapa våra städer

Hur kan drömmar och design bli till konkret verklighet? Och hur kan design användas för att få fler människor att bli delaktiga i staden? Lisa Lindström och Angela Tillman Sperandio, båda från designföretaget Doberman, utvecklar här sina tankar om ett nytt agilt samhälle där vi jobbar på ett annorlunda sätt och där många verksamheter löper parallellt. Inspelat den 30 augusti 2017 i Messingshuset, Upplands Väsby. Arrangör: Upplands Väsby kommun.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Visa fler

Mer högskola & samhällskunskap

Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Barn som brottsoffer

Så påverkas ett barn av trauman

Dag Ø Nordanger är bl.a. doktor i klinisk psykologi, och han menar att ett sätt att tänka kring barn som brottsoffer är att inte tänka diagnoser, utan tänka anknytning och beröring för att nå fram till barnet och stötta dess obehag. Från Internationella brottsofferdagen (IBD) 2014. Inspelat den 21 februari. Arrangör: Brottsoffermyndigheten.

Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
LyssnaMifforadio

Inför valet

Gör min röst skillnad? Morgonshow med Nancy Delic, Sophia Bergman och Balint Marton.

Fråga oss