Titta

UR Samtiden - Stadsbyggnadsdagen 2017

UR Samtiden - Stadsbyggnadsdagen 2017

Om UR Samtiden - Stadsbyggnadsdagen 2017

Föreläsningar från Stadsbyggnadsdagen 2017. Temat för året är win-win. Tanken är att inspirera till samverkan där två parters problem kan leda till gemensamma lösningar. Inspelat den 30 augusti 2017 i Messingshuset, Upplands Väsby. Arrangör: Upplands Väsby kommun.

Till första programmet

UR Samtiden - Stadsbyggnadsdagen 2017: Investeringar för framtidstro och fler jobbDela
  1. Ni har satt temat "win-win".

  2. Det har också varit temat när
    jag diskuterar näringslivspolitik.

  3. Vi har underskattat
    betydelsen av samarbete.

  4. Kul att vara tillbaka i Väsby igen.

  5. Det är en kommun som växer
    och som bygger allt mer.

  6. En kommun som har förbättrat
    skolresultaten dramatiskt.

  7. Kommunen har satsat kraftfullt.

  8. Man har hela tiden ett perspektiv-

  9. -där man vill jobba med hur man bygger
    framtidens stad och kommun.

  10. Det är ständigt nåt nytt på gång.
    Jättespännande.

  11. Jag är tacksam över att vara här,
    för många bostadsministrar varit här.

  12. Ni vågar bredda er med
    en närings- och innovationsminister.

  13. Det är imponerande att se
    så många här. Hur har ni tid med det?

  14. När jag tittar på bostadsbyggande och
    infrastrukturinvesteringar i Sverige-

  15. -är det högtryck. Det är imponerande att
    ni prioriterar att vara här.

  16. Jag vet att många av er jobbar med den
    här rekordtillväxten vi har nu-

  17. -med bostäder och infrastruktur.

  18. Jag vill hävda att framtidstron
    i investeringar är en förklaring-

  19. -till Sveriges starka
    ekonomiska utveckling-

  20. -och därmed utvecklingen på svensk
    arbetsmarknad. Mer om det senare.

  21. När jag reser i Sverige,
    inte bara i Stockholmsregionen-

  22. -så ser jag lyftkranar
    nästan överallt.

  23. I går besökte jag Sörmland och en fabrik
    för prefabricerade bostäder.

  24. De vill halvera byggkostnaderna.
    För vem bygger vi? Hur bygger vi?

  25. Hur ser vi till att de nya bostäderna
    kommer alla till del?

  26. Det är inte en fråga
    bara för de största städerna.

  27. Alla kommuner diskuterar hur man
    bygger den nya staden eller kommunen.

  28. Det här är en av kärnorna till vad som
    bygger framtidstro i ett land.

  29. Om människor lokalt märker
    att det går framåt-

  30. -om både kommun och privata intressen
    vågar göra de där investeringarna-

  31. -skapas en visshet för medborgarna
    om att det går framåt.

  32. Det betyder mycket för företagen-

  33. -när nya resecentrum byggs,
    centrumanläggningar renoveras-

  34. -och nya bostäder byggs i kommunen.

  35. Då vågar man göra en ny investering.
    Det ser vi i dag.

  36. Till alla er som jobbar med samhälls-
    byggnad och tänker några steg framåt:

  37. Tack! Ni betyder mycket för
    svensk ekonomi och våra medborgare.

  38. Ni har satt temat "win-win".

  39. Det har också varit temat när
    jag diskuterar näringslivspolitik.

  40. Vi har underskattat
    betydelsen av samarbete.

  41. Vi är ett litet land. För att få ut max
    av våra styrkeområden i Sverige-

  42. -behöver vi samarbeta mer.

  43. Jag tänkte zooma ut först. På
    en världskarta syns Sverige knappt.

  44. Det är längst upp, nära Nordpolen.
    10 miljoner människor bara.

  45. Ett litet land i norra Europa med
    70 procent av landet täckt av skog.

  46. När man ser på världen
    och den internationella konkurrensen-

  47. -måste Sverige tänka: Vad kan vi göra
    för att stärka vår ställning globalt?

  48. Se på världen: det är mycket oro.

  49. Jag vaknade i morse igen, tittade
    på min telefon och fick ont i magen.

  50. "Jaha, nu har Nordkorea
    skickat robotar över Japan."

  51. Vi darrar kring en konflikt
    som skulle kunna få enorma följder.

  52. Inte bara för människorna där
    utan för hela världsekonomin.

  53. Vi följer nyheterna
    om de enorma stormarna i USA-

  54. -som dödar människor
    och sveper bort bostäder.

  55. Framför allt fattiga människor i USA
    drabbas otroligt hårt av detta.

  56. All forskning visar-

  57. -att de här naturfenomenen blir
    mer återkommande och mer kraftfulla-

  58. -med klimatförändringarna.

  59. Lyckas vi inte globalt hantera detta
    slår det mot oss-

  60. -och vår samhällsutveckling.

  61. De förlorade brexitomröstningen så
    nu är Storbritannien på väg ut ur EU.

  62. Några av oss fick ont i magen när Trump
    blev vald till USA:s president.

  63. Den osäkerheten består.
    Det är en ganska osäker...

  64. Nu nämnde jag inte ens säkerhetsläget
    med Ryssland och östra Ukraina-

  65. -som bryter mot de spelregler
    vi har i Europa för säkerhet.

  66. Det är inte konstigt
    att folk känner viss oro.

  67. Då måste man fundera på vad vi
    i Sverige ska göra i det här läget.

  68. Jag vill byta perspektiv och säga
    att Sverige har goda förutsättningar.

  69. Vi talade om
    samarbete och innovationsförmåga.

  70. Sverige, det lilla landet, rankas som
    nummer två i världen inom innovation.

  71. Det betyder att stora länder som Indien,
    Kina, Brasilien, Tyskland-

  72. -söker samarbete med Sverige eftersom
    vi är riktigt duktiga på innovation.

  73. Vi i Sverige är kreativa
    och löser stora utmaningar.

  74. Vi har byggt
    ett avancerat välfärdsland i Sverige-

  75. -och ett av de mest hållbara länderna
    genom mycket samarbete.

  76. Om vi ser på hur svensk ekonomi ska
    kunna utvecklas i en osäker omvärld-

  77. -så får vi aldrig glömma att 99,9 % av
    alla kunder bor utanför Sverige.

  78. Vår öppenhet mot omvärlden kommer
    att avgöra hur vi lyckas i vårt land.

  79. Konkurrensen är hård, men Sverige
    har goda förutsättningar att lyckas.

  80. Om vi börjar i ekonomin-

  81. -så presenterade Magdalena Andersson
    nya prognoser förra veckan.

  82. I år räknar vi med
    en tillväxt i Sverige på ungefär 3 %.

  83. Det är mycket högre
    än våra konkurrentländer i Europa.

  84. Det är oändligt mycket bättre än USA.
    Det är bättre än övriga Norden.

  85. Jag säger inte det av skadeglädje-

  86. -men vi måste se att vår ekonomiska
    utveckling ger goda förutsättningar.

  87. Magdalena Andersson sa att
    "svensk ekonomi går som en Tesla".

  88. Nu säger vi att den går som en Volvo.

  89. Volvo är ett av de företag
    som verkligen drar svensk ekonomi.

  90. Fordonsindustrin, som förr dömdes ut,
    är ett av loken i svensk ekonomi.

  91. Den drar Västsveriges ekonomi
    och är innovationstung.

  92. Den kopplar inte bara
    till framtidens drivmedel-

  93. -utan också digitala uppkopplare.

  94. Vi har hundra förarlösa fordon
    på Göteborgs gator i dag.

  95. De testar den nya tekniken.

  96. Inom säkerhet
    går Volvo ihop med Autoliv-

  97. -om hur det digitala
    kan bli en säker framtid.

  98. Så Sverige är världsledande.
    Nu kom jag från ämnet, förlåt.

  99. Svensk ekonomi drivs i dag inte bara av
    att vi blir fler medborgare.

  100. Konsumtion har drivit tillväxten.

  101. Det som händer nu är att ni driver
    mycket av den svenska tillväxten.

  102. Bostadsinvesteringarna har inte varit så
    här höga på väldigt länge.

  103. Det är ett substantiellt tillskott.

  104. När jag hör näringslivsorganisationer
    kopplade till våra städer-

  105. -så är deras prioriteringar
    infrastruktur och bostäder.

  106. Det håller tillbaka tillväxten.

  107. Bostäder och infrastruktur är nödvändigt
    för att driva tillväxten.

  108. För första gången på många år
    driver exporten svensk ekonomi.

  109. Minns det perspektivet, när vi talar om
    hur tillväxten ska hållas i gång-

  110. -och främja en bra utveckling.

  111. Exporten ökade med 12 procent
    under första halvåret i år.

  112. Det ger extra intäkter,
    jobb och drag i svensk ekonomi.

  113. Det leder till
    en stark arbetsmarknad.

  114. Vi har sedan valet
    drygt 200 000 fler jobb-

  115. -varav 114 000 i privat sektor.

  116. Det är viktigt för oss att förstå.

  117. Min regerings ambition är att pressa
    tillbaka arbetslösheten i Sverige.

  118. Det görs genom jobbtillväxt, men även
    riktade åtgärder mot vissa grupper.

  119. Vi har nu den högsta
    sysselsättningsnivån i hela EU.

  120. Faktiskt den högsta nivån
    som nånsin uppmätts av Eurostat-

  121. -men det beror på att vi hade högre
    sysselsättning innan vi gick med.

  122. Arbetslösheten har sjunkit från
    8 procent till ner under 7 procent.

  123. Nästa år tror vi att vi med rätt
    åtgärder kan få ner den under 6 %-

  124. -till 5,9 procent 2018.

  125. Det märks. I er sektor är snart ert
    största problem kompetensförsörjning.

  126. Hur ska vi få in tillräckligt bra
    personer i våra företag?

  127. Vi har trånga sektioner
    på väldigt många områden just nu-

  128. -på grund av
    att vi har svårt att hitta rätt folk.

  129. Ett angenämt problem. Det gäller att
    jobba med smart utbildningspolitik.

  130. Det är en del av slutsatserna.

  131. En sista grej om utvecklingen.

  132. En skillnad från andra länder är att vi
    har en stark offentlig ekonomi.

  133. Enligt de senaste budgetprognoserna-

  134. -kan vi beta av
    ungefär 40 miljarder på statsskulden-

  135. -samtidigt som vi satsar
    40 miljarder på reformer.

  136. Inga andra europeiska länder
    är i närheten av det.

  137. Det ger oss chansen
    att ta itu med problem-

  138. -som vi inte orkat med
    eller haft råd med de tidigare åren.

  139. Det är kanske en tråkig bild-

  140. -men när vi talar jobb kan vi inte bara
    nämna en liten del av ekonomin.

  141. Vi måste förstå att det som avgör
    om det blir jobbtillväxt... Oj.

  142. ...det är investeringar.

  143. Jag har talat om bostäder,
    men infrastruktur är viktigt.

  144. Bredband ska knyta ihop Sverige.

  145. Vi har dubblat stödet till utbyggnad för
    att koppla upp hela Sverige.

  146. Investeringar i forskning
    kan framtidssäkra jobben i Sverige.

  147. Det kommer att avgöra väldigt mycket.

  148. Det talas för lite om kompetens
    och matchning som tillväxtpolitik.

  149. Det viktigaste för Sverige just nu
    är en smart utbildningspolitik.

  150. Det avgör om företag kan fortsätta växa
    eller om de måste backa-

  151. -och inte kan utvecklas.

  152. Den lokala nivån kan göra mycket,
    men också regeringen har ett ansvar-

  153. -att fortsätta öka
    investeringarna i utbildning.

  154. Det avgör hur vi lyckas även med andra
    frågor, som våra nyanlända.

  155. Smart utbildning som ger språk
    kombinerat med arbetslivserfarenhet-

  156. -har aldrig varit enklare
    med det här konjunkturläget.

  157. Men heller aldrig svårare, då vi har
    fler nyanlända nu än vi nånsin haft.

  158. Konjunkturen ger ett unikt tillfälle för
    att dra in folk i arbete.

  159. Det handlar om utbildningspolitik.

  160. Sist har vi näringspolitiken.

  161. Jag som näringsminister
    valde att först prioritera exporten-

  162. -för att växla upp
    Sveriges exportsatsningar-

  163. -och få fler mindre företag
    att satsa på export.

  164. Bara 11 procent av svenska företag
    exporterar. Det är alldeles för lite.

  165. Det andra handlar om kapitalförsörjning,
    finansiering.

  166. Många företag som vill växa
    har svårt att få finansiering.

  167. Vi har gett mer pengar till Almi, som
    har ökat sin utlåning med 40 procent.

  168. Det kan inte fortsätta. Staten kan inte
    överta finansiering av företag.

  169. Nu har jag en bankdialog
    för att vi ska göra mer ihop-

  170. -så att de kan dela ansvar för företagen
    för att möjliggöra växande.

  171. Vi har ett "Växa-stöd".

  172. Vet ni att man kan få 63 000 kronor
    i skatterabatt första året-

  173. -om man som ensamföretagare
    anställer en person?

  174. Otroligt. Vi gör insatser som ingen vet
    om och därför inte ger effekt.

  175. Som ensamföretagare behöver man inte
    betala arbetsgivaravgift första året.

  176. Det gäller från mars i år. Det börjar
    gälla innan alla beslut är fattade-

  177. -för att ge en push så att företagen
    vågar börja anställa och börja växa.

  178. Vi måste jobba mer med det
    för att sprida kunskapen.

  179. Det är några exempel på vad vi gör.

  180. De små och medelstora företagen
    lär stå för den stora jobbtillväxten.

  181. Vi ska prata mer om innovation.

  182. Jag är den första näringsministern
    som också är innovationsminister.

  183. Statsministern
    har valt att fokusera på innovation.

  184. Han leder ett innovationsråd med
    näringslivsrepresentanter, akademin-

  185. -och dessutom fyra ministrar.

  186. Vi har långa möten för att få Sverige
    framåt vad gäller innovation.

  187. En sak är att vi gör en kraftfull
    satsning på fem samverkansprogram.

  188. Vilka globala utmaningar
    behöver världen lösa?

  189. Framtidens resor och transporter.

  190. Bioekonomi
    och cirkulära affärsmodeller.

  191. Smarta städer.
    Life science och hälsa.

  192. Uppkopplade industrier. Nya material i
    världen. Frågorna visar på bredden.

  193. Alla fem områdena
    sammanfaller med globala utmaningar-

  194. -som digitalisering, hälsa
    och klimatutmaningarna.

  195. De här tre trenderna som alla länder
    kommer att möta och måste hantera-

  196. -där visar det sig
    att Sverige är framgångsrikt.

  197. Om vi kan kraftsamla på dessa områden
    kan vi inte bara lösa frågor här-

  198. -utan också visa lösningarna
    för resten av världen-

  199. -och exportera lösningarna globalt
    i en framgångsrik exportpolitik.

  200. Ett av de programmen handlar om
    det ni jobbar med: smarta städer.

  201. Vi vet att cirka 70 procent av
    CO2-utsläppen kommer från städer.

  202. Snart kommer 70 procent
    av världens befolkning bo i städer.

  203. Det är i städerna som mycket av
    hållbarhetsutmaningarna måste lösas.

  204. Inte bara den ekologiska hållbarheten är
    viktig.

  205. Vi ser också skillnaden fattig-rik.

  206. De ekonomiska spänningarna
    syns tydligast i städerna.

  207. Här finns också de stora lösningarna,
    inte minst med ny teknik.

  208. En fråga gäller hur man kan bygga
    smartare transportlösningar i staden.

  209. Hur jobbar vi med digitala lösningar för
    att bygga smarta städer?

  210. Smarta elnät.
    Smarta transporter som en tjänst-

  211. -inte bara busslinjer eller t-bana. Hur
    bygger vi det som tjänstelösning?

  212. Vi ser brett på hållbarhetsfrågor; hur
    man planerar den smarta staden.

  213. Jag tror mycket på det här
    och att Sverige kan bidra-

  214. -om man sätter människan i centrum för
    de framtida, urbana miljöerna.

  215. Vad betyder det att ha människan i
    centrum i diskussionen om framtiden?

  216. Sverige
    har enormt goda förutsättningar.

  217. Dels för att vi har starka företag
    på många områden...

  218. Men det intressanta...
    Jag tar Göteborg som exempel.

  219. När busslinje 55 rullar i Göteborg som
    en elbuss i linjetrafik-

  220. -handlar det inte om att visa upp en
    elbuss. Många kan bygga en elbuss.

  221. Men hur skapar man ett system-

  222. -där elbussar förändrar kollektiv-
    trafiken och stadsbyggnationen?

  223. Med elbussar slipper du utsläpp och
    buller och kan ha stationer inomhus.

  224. Det är bra i Göteborg
    där det alltid blåser.

  225. Det öppnar perspektivet
    för hur man bygger framtidens stad.

  226. Vi har självkörande bilar på gatorna.

  227. Hur bygger vi framtidens stad
    för den nya tekniken?

  228. Intresset i världen
    för de här lösningarna...

  229. Vår svenska modell
    där vi tar vara på människor-

  230. -är väldigt attraktiv
    i vår oroliga värld.

  231. Det är viktigt
    att dra lärdomar också.

  232. Vi kan dra lärdomar från valet i USA.

  233. Vad innebar egentligen
    Trumps valseger?

  234. Det var en smäll mot de etablerade
    partierna och USA:s ekonomiska läge-

  235. -där klyftorna hade vidgats så att stora
    grupper saknade framtidstro.

  236. "Enda chansen att få det bättre"-

  237. -"är att rösta på
    den som vänder allt uppochner."

  238. Har vi en stark ekonomisk utveckling
    och företagen investerar och satsar-

  239. -måste det märkas för folk i Sverige.

  240. Fler grupper måste känna
    att utvecklingen kommer dem till del.

  241. Vi måste knyta ihop hela Sverige
    och inte bara se till storstäderna.

  242. Därför flyttar regeringen delvis ut
    statliga myndigheter-

  243. -för att knyta ihop Sverige.

  244. Det blir också viktigt att ekonomiskt
    prioritera sånt som oroar människor.

  245. Klimatförändringarna.
    Här har Sverige en enorm möjlighet.

  246. Vi måste visa att det går att lösa.

  247. Om Sverige gör det smart har vi stora
    exportmarknader i resten av världen-

  248. -kanske kopplat till städer, men även
    för att hålla ihop olika grupper.

  249. Min slutsats är:

  250. Investeringar i framtiden avgör om folk
    har förtroende för demokratin.

  251. Om man tror att förändring är möjlig,
    eller tror att allt går åt skogen.

  252. Att allt är osäkert, eller
    att det är möjligt i min kommun-

  253. -att man utvecklar åt rätt håll.

  254. Att vi tar nya initiativ
    för att Sverige ska utvecklas.

  255. Hur bygger man ett bra samhälle
    med människan i centrum?

  256. Där spelar ni en stor roll. Tack.

  257. Du talade om samarbete, innovation och
    kom sen in på smarta städer.

  258. Städer är smarta på flera sätt.

  259. Vissa nationer
    väljer att kliva ur klimatavtal-

  260. -men då går städer ihop och driver
    klimatutveckling. Är det ett skifte?

  261. Tar städer större utrymme
    på nationers bekostnad?

  262. Ja. Det är bra.

  263. Det visar det offentligas roll
    som beställare och utmanare.

  264. När miljonstäder säger att "om tio år
    köper vi inga fossildrivna bussar"-

  265. -ger det en enorm signal
    till Volvo och Scania-

  266. -att de måste möta miljökraven
    så att staden vill köpa deras bussar.

  267. I stadsbyggnad
    är man ofta mycket närmare varandra.

  268. Man diskuterar planer ihop.

  269. Det måste vi se mer av inom hälso-
    och sjukvården och transportsystem.

  270. Städerna får en större roll.
    Mindre städer kanske får jobba ihop.

  271. Tack för det.
    Jag har en fråga från publiken.

  272. "40 % av nyanställningar går till
    skattebetald sektor. Är det rimligt?"

  273. -40 procent av nyanställningar?
    -Jag vet inte om siffran är korrekt.

  274. Om man ser på min siffra förut-

  275. -att av de 200 000 fler jobben
    är 114 000 i privat sektor-

  276. -då är vi kanske där nånstans.

  277. Titta på hur det ser ut
    inte minst i skolan och sjukvården.

  278. Sjukvården behöver fler anställda.

  279. Äldreomsorgen står inför
    ett enormt generationsskifte.

  280. Det kan påverka kvaliteten.

  281. Den offentliga sektorn
    är viktig på svensk arbetsmarknad.

  282. Men nu växer den privata sektorn
    snabbare i antal anställda.

  283. Det är en gynnsam utveckling.

  284. Det finns behov i offentlig sektor.

  285. Många av oss känner att sjukvården och
    förlossningsvården är svajig.

  286. Barnomsorg och skola behöver många
    nyanställningar de närmaste åren.

  287. "Var ser du den största innovations-
    kraften inom samhällsbyggnad?"

  288. Oj! Det kanske ni ska svara på
    och lära mig.

  289. Det är två saker.
    Enklast vore att säga det digitala.

  290. Det digitala förändrar mötet
    mellan människor och samhälle-

  291. -som energibolag och social service.
    Det förändrar hur vi bygger städer.

  292. Men jag tror att social innovation har
    en underskattad dimension.

  293. Hur kan vi på nya sätt
    nå grupper som hamnar utanför?

  294. Hur använder man stadsbyggnad för att
    knyta ihop områden och städer?

  295. Det blir en av de stora utmaningarna
    globalt de kommande decennierna.

  296. Jag hoppas att den dimensionen
    tas med i hållbar stadsutveckling.

  297. Svensktextning: Maria Taubert
    www.btistudios.com

Vill du länka till en del av programmet? Välj starttid där spelaren ska börja och välj sluttid där den ska stanna. 

Länken till ditt klipp hamnar i rutan "Länk till klipp".

Investeringar för framtidstro och fler jobb

Produktionsår:
Längd:
Tillgängligt till:

Just nu är det högtryck i Sverige när det gäller bostadsbyggande och infrastruktursatsningar, menar näringsministern Mikael Damberg (S). Dock får vi inte glömma att ställa oss frågorna för vem vi bygger, hur vi bygger och hur vi ser till att den här byggnadstakten och de nya bostäderna kommer alla till del. Inspelat den 30 augusti 2017 i Messingshuset, Upplands Väsby. Arrangör: Upplands Väsby kommun.

Ämnen:
Samhällskunskap
Ämnesord:
Bostadsförsörjning, Bostadspolitik, Bostäder, Samhällsplanering, Samhällsvetenskap, Sociala frågor
Utbildningsnivå:
Högskola

Alla program i UR Samtiden - Stadsbyggnadsdagen 2017

Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Stadsbyggnadsdagen 2017

Win-win inom stadsbyggnad

Kan det uppstå goda idéer genom samverkan när det gäller stadsbyggnad? Fredrik Drotte, stadsutvecklingschef i Upplands Väsby, är övertygad om den goda kompromissen som en väg till framgång. Här utvecklar han sitt resonemang. Inspelat den 30 augusti 2017 i Messingshuset, Upplands Väsby. Arrangör: Upplands Väsby kommun.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Stadsbyggnadsdagen 2017

Investeringar för framtidstro och fler jobb

Just nu är det högtryck i Sverige när det gäller bostadsbyggande och infrastruktursatsningar, menar näringsministern Mikael Damberg (S). Dock får vi inte glömma att ställa oss frågorna för vem vi bygger, hur vi bygger och hur vi ser till att den här byggnadstakten och de nya bostäderna kommer alla till del. Inspelat den 30 augusti 2017 i Messingshuset, Upplands Väsby. Arrangör: Upplands Väsby kommun.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Stadsbyggnadsdagen 2017

Behovet av ekonomiska reformer

Bettina Kashefi, chefekonom på Svenskt Näringsliv, talar om det ekonomiska läget i Sverige och omvärlden. Jämfört med många andra länder går svensk ekonomi som tåget men trots det gynnsamma läget finns ett antal stora utmaningar, menar hon. Vi har tappat i välståndsligan, och för att återta vår position i täten måste till exempel arbetsmarknaden fungera bättre. Inspelat den 30 augusti 2017 i Messingshuset, Upplands Väsby. Arrangör: Upplands Väsby kommun.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Stadsbyggnadsdagen 2017

Lyckliga platser ger staden själ

Vad krävs för att en plats ska vara attraktiv idag? Det frågar sig nationalekonomen Charlotta Mellander som forskar på och försöker mäta regional attraktivitet. Problemet är dock att det som gör en plats attraktiv under ett visst skede av livet sällan är det på längre sikt. Själv kommer Charlotta från Jönköping där hon idag stormtrivs men som hon för allt i världen ville lämna som tonåring. Inspelat den 30 augusti 2017 i Messingshuset, Upplands Väsby. Arrangör: Upplands Väsby kommun.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Stadsbyggnadsdagen 2017

Arkitektur och design i en digital tidsålder

Vad menar vi när vi talar om arkitektur och design i en digital tidsålder? Den frågan ställer sig den nytillträdde chefen för Stockholms Arkitektur- och designcentrum, Kieran Long. Ofta är det lätt att identifiera design som har en negativ påverkan på staden och som bygger på vår oro för till exempel terrorism och immigration. Svårare är det att definiera vilken typ av design som bygger den goda staden, menar Kieran Long. Inspelat den 30 augusti 2017 i Messingshuset, Upplands Väsby. Arrangör: Upplands Väsby kommun.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Stadsbyggnadsdagen 2017

Om stadsförnyelse i utsatta områden

Nationalekonomen Ingvar Nilsson har under 35 års tid studerat betydelsen av förebyggande insatser i utsatta områden. Han menar att man inte kan överskatta betydelsen av samverkan mellan olika offentliga och privata aktörer. För varje individ vi lyckas hjälpa från ett långsiktigt utanförskap kan vi prata om en samhällsvinst på uppemot 10-12 miljoner kronor, säger han. Inspelat den 30 augusti 2017 i Messingshuset, Upplands Väsby. Arrangör: Upplands Väsby kommun.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Stadsbyggnadsdagen 2017

Att samskapa våra städer

Hur kan drömmar och design bli till konkret verklighet? Och hur kan design användas för att få fler människor att bli delaktiga i staden? Lisa Lindström och Angela Tillman Sperandio, båda från designföretaget Doberman, utvecklar här sina tankar om ett nytt agilt samhälle där vi jobbar på ett annorlunda sätt och där många verksamheter löper parallellt. Inspelat den 30 augusti 2017 i Messingshuset, Upplands Väsby. Arrangör: Upplands Väsby kommun.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Visa fler

Mer högskola & samhällskunskap

Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Barn som brottsoffer

Våldet genom barnens ögon

Kattis Ahlström, generalsekreterare för Bris, pekar på vikten av att kunna lyssna och höra barnets hela historia ur dess perspektiv. I 41 år har Bris stöttat barn som ropat på hjälp. Från Internationella brottsofferdagen (IBD) 2014. Inspelat den 21 februari. Arrangör: Brottsoffermyndigheten.

Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
LyssnaBildningsbyrån - rasism

Svenska erfarenheter av rasism

Vilka är de vanligaste upplevelserna av rasism och vad får de för konsekvenser? Här hör du om olika slags erfarenheter av rasism och vilka motståndsstrategier de utsatta utvecklar. Evin Ismail är doktorand i sociologi vid Uppsala universitet och menar att muslimska, beslöjade kvinnor hör till de grupper som är mest utsatta för rasism i det offentliga rummet. Gymnasieeleven Rosell har blivit nedslagen på grund av att hon bär slöja och hon känner sig dagligen utsatt för rasism. Hennes svar på påhoppen är att le och informera om sin religion i förhoppning om att bryta ner fördomar. René León Rosales, fil doktor i etnologi, menar att föreställningar om att det finns olika raser lever kvar än idag. Han tycker att termen "vardagsrasism" är till stor nytta för att förstå att även handlingar som inte har någon rasistisk intention kan vara problematiska genom att de, när de ständigt upprepas, skapar en struktur som markerar att man inte hör hemma i Sverige.

Fråga oss