Titta

UR Samtiden - Stadsbyggnadsdagen 2017

UR Samtiden - Stadsbyggnadsdagen 2017

Om UR Samtiden - Stadsbyggnadsdagen 2017

Föreläsningar från Stadsbyggnadsdagen 2017. Temat för året är win-win. Tanken är att inspirera till samverkan där två parters problem kan leda till gemensamma lösningar. Inspelat den 30 augusti 2017 i Messingshuset, Upplands Väsby. Arrangör: Upplands Väsby kommun.

Till första programmet

UR Samtiden - Stadsbyggnadsdagen 2017: Att samskapa våra städerDela

  1. Om man har ett samarbete
    mellan designers, en startup-

  2. -Google, staden, medborgarna
    och skolan, vad händer då?

  3. Innovation. Det är jag övertygad om.

  4. Jag måste ändra min Linkedin-sida.
    Det är 10 år sen jag var framtiden.

  5. Och "kvinnlig ledare" vete sjutton
    om vi måste premiera. Jag är ledare!

  6. "Ska det stå 'co-creation'?",
    frågade jag Angela.

  7. Vi pratar svenska, och det finaste
    svenska ordet är "medskapande".

  8. Men vi har lovat
    att prata om "co-creation".

  9. -Jag heter Lisa.
    -Jag heter Angela.

  10. Och de senaste 18 åren
    har jag jobbat med det här.

  11. Nämligen att förstå människor
    och förstå vad vardagen innebär-

  12. -och hur vi kan hjälpa människor
    att få en bättre vardag.

  13. Det gör jag
    när jag leder byrån Doberman.

  14. Vi började med att designa och bygga
    digitala produkter och tjänster-

  15. -och övade jättemycket på det.
    När man ska göra bra produkter-

  16. -är det enda tricket
    att förstå hur människor funkar.

  17. För de här produkterna var helt nya.
    Det är nya sätt-

  18. -att titta på tv
    eller betala räkningar.

  19. Det går inte att göra likadant
    som i den traditionella världen-

  20. -utan
    vi måste utveckla nya erbjudanden.

  21. Ju viktigare digitala produkter blev
    för våra kunder-

  22. -desto mer vi förstod att det här
    är ett sätt att vara.

  23. Då måste vi också hjälpa till
    att transformera organisationer.

  24. Så att de kan leva
    och vara på det sättet.

  25. Anledningen till att vi är här
    är att vi har övat på det digitala-

  26. -så pass länge att vi vill utmana er.

  27. Tänk om sättet vi jobbar på
    i det digitala-

  28. -gör oss agila och snabba.

  29. Vi från teknikvärlden kan ju göra
    en dragning om teknologier-

  30. -VR, AI, "machine learning",
    och prata om de smarta städerna.

  31. Fast vi vill inte prata om det.
    För det är förgängligt.

  32. Och det måste vi vara medvetna om
    och nyfikna på.

  33. Vi vill prata om hur vi tänker kring-

  34. -hur ni kan bli
    ännu smartare stadsbyggare.

  35. Det handlar om beteendeförändring.

  36. Jag vill börja med att plocka ner
    staden till marknivå.

  37. Jag tänker på
    min dagliga promenad till jobbet.

  38. Förutom att jag får motion-

  39. -är det ett tillfälle där jag
    och staden är precis samma sak.

  40. Staden är inte fågelperspektivet,
    byggnader och infrastruktur-

  41. -utan du och jag.
    Människorna som lever och verkar där.

  42. Jag har jobbat med design hela livet
    Det är ett sätt att plocka ner-

  43. -drömmar och idéer,
    och förvandla dem till verklighet.

  44. Det jag och Lisa pratar om
    är hur vi kan använda design-

  45. -som ett sätt att få fler
    att bli delaktiga i staden.

  46. Vi lever i en tid
    där många saker pågår parallellt.

  47. Vårt digitala samhälle
    påverkar allas sätt att interagera-

  48. -att se på oss själva och varandra.

  49. Vi förväntas delta och engagera oss
    i precis allting.

  50. Å andra sidan
    har vi "det gamla samhället".

  51. Det är en produkt från 1900-talet
    - det löpande bandet.

  52. Alla känner igen processen.

  53. Man börjar, jobbar klart
    och går vidare till nästa fas, o.s.v.

  54. Det är jättebra för att standardisera
    och producera mycket-

  55. -men lämnar inget utrymme
    för nya arbetssätt och tankar.

  56. Det är ett stängt system.

  57. Vi tror att det nya samhället
    behöver andra sätt att jobba på.

  58. Det här är ett sätt
    där allt pågår parallellt.

  59. Alla måste våga
    jobba med allting samtidigt.

  60. Det är ett digitalt arbetssätt.

  61. Man börjar med en hypotes på
    förmiddagen, och väldigt snabbt...

  62. Jag pratar inte om ett år,
    utan efter lunch-

  63. -har man en prototyp som man får
    feedback på. "Är det rätt eller fel?"

  64. Det arbetssättet
    kan man applicera på staden.

  65. Jag måste lägga mig i. Vi har övat
    det med stadsutvecklare som säger:

  66. "Men vi måste vänta på beslutet."
    Eller remissen.

  67. Får man göra så här
    när man bygger städer?

  68. Får man, hör ni?
    "Vill man, så kan man."

  69. Precis. Det handlar om att våga.

  70. Det gamla arbetssättet,
    där man jobbar isolerat-

  71. -gäller både offentliga
    och privata aktörer som gör sin sak-

  72. -skickar ut det och ser om det blir
    rätt, vilket det kanske inte var.

  73. Hur gör vi för att bygga tillsammans
    och skapa drömmarna?

  74. Design gör drömmar till verklighet.
    Hur gör vi det ihop?

  75. Alla parter i staden.

  76. Stadens utmaningar
    kan inte lösas av en aktör.

  77. Hur gör vi så att jag som medborgare-

  78. -en fastighetsaktör som är här idag,
    och stad och kommun-

  79. -kan bygga det ihop? Hur kan
    en privat aktör vara ett kitt?

  80. Vi pratar mycket om dialog-

  81. -men dialogen och samarbetssättet
    måste utökas till att inkludera fler.

  82. Vi ska visa fem exempel som kan
    inspirera er och få er att känna mod.

  83. Det finns andra sätt att göra saker
    på. - Jag lämnar över till dig.

  84. Ett av mina favoritexempel-

  85. -är ett projekt som vi faciliterade,
    som heter Förändra radikalt.

  86. I projektet mötte vi
    t.ex. en brukare som hette Anna.

  87. Hon kände sig inte nöjd
    med förmånen ledsagarservice.

  88. 90 dagar
    innan hon skulle gå till gymmet-

  89. -ansökte hon om ledsagare
    och blev beviljad 40 minuter.

  90. Det skavde lite grann.

  91. I projektet Förändra radikalt...

  92. ...samlades fem personer från tio
    kommuner och övade på medskapande.

  93. När brukare känner att det skaver-

  94. -eller en kommun inte kan lösa
    problemet med traditionella sätt-

  95. -måste man öva upp förmågan.

  96. Så kommunerna fick
    gå igenom en innovationsprocess-

  97. -som gick så snabbt som Angela sa.

  98. I Laholm, där Anna bodde,
    gjorde man en prototyp.

  99. De lät tio brukare få hur mycket
    ledsagarservice de ville. "Bara kör!"

  100. Som en godispåse.
    Men då blev man rädd.

  101. "Det blir jättedyrt.
    Det har vi inte råd med."

  102. Men de provade, för att de fick mod.

  103. Anna sa: "Innan var det dött,
    nu är det Svensson, Svensson."

  104. Hon tog orange karateskärp
    under den perioden-

  105. -för hon kunde träna
    så mycket hon ville.

  106. Användandet ökade såklart
    ...lite grann.

  107. Första månaden 13 %,
    men sen gick det ner till 3 %.

  108. Administrationen sjönk med 14 %.

  109. I Laholm hade man inte tagit reda på-

  110. -vad som egentligen skavde.
    Det var bara ansökningsformuläret.

  111. Ett annat "case", ett annat exempel-

  112. -är medskapande med en grupp
    som inte är van vid att få vara med.

  113. T.ex.
    psykiskt funktionshindrade ungdomar.

  114. De har inte fått
    vara med och utveckla-

  115. -den typen av tjänster
    som är till för dem.

  116. Uppdraget var att ta fram
    en sexualupplysnings-tjänst för dem.

  117. Det har man inte fått tidigare.

  118. I särskolan får man tydligen
    ingen sexualupplysning.

  119. Vi jobbade fram tjänsten Privatliv-

  120. -ihop med den här målgruppen.

  121. Man får tänka till lite.

  122. Vi skulle inte prata sex med en gång.

  123. "Kom, vi kör en workshop om sex!"
    Där är vi inte.

  124. För att hamna i rätt kontext
    och prata om viktiga saker-

  125. -och inte bara fråga ut dem,
    måste man bygga en relation.

  126. Vi har tittat på film ihop,
    vi har fikat och umgåtts-

  127. -så att vi sen kan prata om
    vad de undrar om.

  128. "Hur träffar man nån?"

  129. "Är den här känslan att vara kär?"

  130. Tillsammans skapade vi
    Mitt privatliv.

  131. Och den är inte bara bra om man har
    en psykisk funktionsnedsättning.

  132. För den är så begriplig.
    Vi har tagit bort alla barriärer.

  133. Du får fråga allt du vill fråga.

  134. "Hur funkar kroppen?"
    Du kan göra olika kroppar i tjänsten.

  135. Det är samskapande
    - att göra ihop med, inte åt någon.

  136. Annars hade den inte fått
    Melodifestival-gränssnitt.

  137. För våra designers älskar inte
    Melodifestivalen. En viktig poäng.

  138. Så här jobbade vi i New York,
    och nu närmar vi oss er.

  139. I New York vill man byta ut
    telefonkiosker mot wifi-stolpar.

  140. Alla i staden ska få wifi.

  141. Jättefin tjänst.

  142. När vi jobbade med dem
    tänkte de i prototyper.

  143. I stället för att tänka ut
    vad de ska fylla teknologin med-

  144. -hur stolparna ska bli välfungerande,
    och sen rulla ut 10 000 stycken-

  145. -placerade man ut 300
    och såg vad som hände.

  146. Då är man en del av
    beteendeförändringen man vill skapa.

  147. De upptäckte att det bosatte sig
    hemlösa vid stolparna.

  148. Det var inte planen.

  149. Pokemon Go kom, och alla ville ha el,
    men det fanns bara ett eluttag.

  150. Man lärde sig en massa olika saker.

  151. Sen kunde man göra nästa vända
    med prototyper, och nästa.

  152. Då går man ifrån att vara expert
    som gör åt, till att göra med.

  153. Ett annat exempel från staden,
    där vi har applicerat-

  154. -det lite röriga,
    parallella arbetssättet-

  155. -var en markanvisningstävling
    i Göteborg - Cirkustomten.

  156. Där var Göteborgs första cirkus
    i slutet av 1800-talet.

  157. Den brann ner och sen 60-talet
    har det varit en parkeringsplats.

  158. Det ser mer glamoröst ut på bilden.

  159. Platsen är som flyttkartongen
    i hallen som har lämnats kvar.

  160. Den var nog tänkt att bli temporär.
    Staden ville göra en ny plats.

  161. Vi hade flera uppdragsgivare:
    Next Step Group och HSB.

  162. Tillsammans med oss och Snøhetta
    ville de testa en snabb process.

  163. Vi hade inte ens sex veckor på oss.
    Så vansinnigt kort.

  164. Jag vill rassla förbi mycket
    man kan göra med det tänkesättet.

  165. Vi börjar med nåt på förmiddagen och
    på eftermiddagen har vi gått vidare.

  166. Så här började vi. Vi hade
    en workshop där vi alla diskuterade-

  167. -hur vi skulle jobba.
    Ingen av oss hade svaret.

  168. Vi hade tre workshops på sex veckor
    där alla, oavsett arbetsroller-

  169. -kavlade upp armarna
    och visualiserade hur vi skulle göra.

  170. Vi gjorde en snabb enkät på stan.

  171. En enkel med paddor,
    som en temperaturmätare.

  172. Vad är det för plats?
    Vad saknar man?

  173. Vi gjorde 15 djupintervjuer
    med vanliga göteborgare-

  174. -som hade kunskap om platsen.

  175. Vårt arkitektkontor Snøhetta
    hade inte möjlighet att förstå-

  176. -hur platsen känns i vardagen.

  177. Det gav dem mycket input och kunskap
    som de annars inte hade kunnat få.

  178. Vi involverade de närmaste grannarna.

  179. Det var lilla Lorensbergsteatern
    och Park Elite Hotel.

  180. Två väldigt skilda verksamheter.

  181. Hur kan man bygga vidare på det som
    finns? Hur kan vi addera ett värde?

  182. Vad vill de ha på platsen?
    Vad är de rädda för?

  183. Det skedde inte linjärt,
    utan huller om buller.

  184. Ett ord i Lisas inledning, som vi
    ofta använder är "att jobba agilt".

  185. Man jobbar snabbrörligt.

  186. Vi hade korta Skype-möten
    med Snøhetta varje dag.

  187. Man har kanske
    15 minuter på morgonen.

  188. "Vad gör vi i dag? Vad hände i går?"
    Vi applicerade arbetssättet.

  189. Så här blev slutresultatet,
    som jag inte ska gå in på.

  190. Det fungerar
    att jobba så involverande-

  191. -med många människor under kort tid.

  192. Det gör att man får ett resultat
    som bygger på kunskap och insikter.

  193. Det här sa vår uppdragsgivare:

  194. "Det är lättare att bygga en ny
    prototyp än att bygga om en byggnad."

  195. Det är vinningen.

  196. En annan sak, som är en föreläsning
    i sig, handlar om teknik och data-

  197. -som en trigger för förändring.

  198. Vad har de största techbolagen
    IBM, Apple, Google gemensamt?

  199. Vad bygger affärsmodellerna på?
    Jag har gett er svaret.

  200. Data! Och stora plattformar.

  201. Alla aktörerna är nyfikna på staden.
    Man tittar på mobilitet-

  202. -det smarta hemmet,
    självkörande bilar.

  203. Vad händer när företag
    som har det här i sin dna-

  204. -applicerar sin kunskap och sitt
    tänkande på staden? Jättemycket.

  205. Vad kan man göra med data?
    Det kan trigga en förändring.

  206. Kommer ni ihåg wifi-stolparna?

  207. De köptes upp av Google. Nu jobbar
    Google med att hela världen får dem.

  208. Vem äger den datan?
    Medborgarens data.

  209. Allting som vi har surfat på är i
    händerna på Google. Hur känns det?

  210. Hur redo är ni för
    att ta konsekvenserna av-

  211. -att techbolagen står där?
    De är med.

  212. De skapar bolag
    som bara jobbar med det här.

  213. Quantified planet är ett projekt
    som drivs av Global Goals Lab.

  214. Det är en del av FN:s klimatmål
    som rör hållbara städer.

  215. Det är ett sätt
    att engagera civilsamhället.

  216. Jag som enskild individ
    kan donera data till en kunskapsbank.

  217. Det är ett sätt att ha kontroll över
    sin data och ändå bidra-

  218. -till en större bild. Det behövs
    många som kan humanisera data.

  219. Hur gör vi data begripligt?
    En databas är svåra saker.

  220. Hur gör vi det pedagogiskt?
    Det är också att ha kontroll.

  221. Hur ser det ut i mitt område?
    Om jag ser hur området ligger till-

  222. -i jämförelse med andra får jag
    verktyg att bråka och förändra-

  223. -om jag inte är nöjd,
    och skapa nya saker.

  224. Hur gör vi data mänskligt och
    begripligt när det är så viktigt?

  225. Här jämför man
    Stockholm och San Francisco.

  226. Man kan titta på föroreningar,
    ljudnivåer...

  227. Man pratar om "the quantified self"-

  228. -men vad är
    den kvantifierade planeten?

  229. Vad kan vi lära av varandra
    internationellt?

  230. -Så hur gör man?
    -Var börjar man?

  231. Om vi ska leva som vi lär
    finns det inte EN sak.

  232. Vi tror att man måste öva upp
    de nya arbetssätten-

  233. -genom att göra flera olika saker,
    tillsammans.

  234. Det är lätt att säga: "Kommunen
    måste medskapa med medborgaren."

  235. Men medborgaren kanske inte är redo.
    Vissa är jättehögljudda.

  236. Men tror jag att det är mitt jobb
    att vara med och skapa en stad?

  237. Min 12-åriga dotter följde med på
    workshoppen Urban Girls Movement.

  238. Men hon var den enda 12-åringen där.
    Alla där tänkte:

  239. "Hur ska vi göra åt dem?"

  240. Men jag utgick från att hon skulle
    vara med. Hon kände sig utanför.

  241. Hon tänkte inte som de. Hon frågade:
    "Varför ska det finnas tjejparker?"

  242. "Kan de inte fråga
    om jag vill ha en?"

  243. "Jag vill inte vara i en park för
    tjejer, utan i en park för alla."

  244. Det perspektivet är så viktigt.

  245. Hur ska vi lära min dotter att hon
    får vara med och skapa en stad?

  246. Hon har ett ansvar.
    Det här kan vi inte göra åt-

  247. -utan hon måste få öva sig.

  248. Vi kan öva på olika sätt.
    Vi kan hitta nya partnerskap-

  249. -göra prototyper, använda data. Det
    katalyserar jättemycket förändring.

  250. Vi behöver utbildning och nya
    regelverk för att det ska funka.

  251. Vi behöver agila regelverkslabb
    som tittar på vad hindren är.

  252. Om vi ska ha många bostäder snabbt
    vad hindrar medskapandet?

  253. Vi måste göra labb
    och vi behöver öva.

  254. Jag och Angela vet inte.

  255. Vi visste inte hur man skulle få folk
    att titta på tv på ett nytt sätt.

  256. Men vi gjorde SVT Play ändå.
    Nu tittar ni på ett nytt sätt.

  257. För vi har gjort de här sakerna.
    Provat oss fram.

  258. Om vi jobbar mer tillsammans
    och blandar branscher...

  259. Om man har ett samarbete
    mellan designers, en startup-

  260. -Google, staden, medborgarna
    och skolan, vad händer då?

  261. Innovation. Det är jag övertygad om.
    Då blir det nya grejer.

  262. Då får vi hållbarheten vi vill åt.
    Det där ansvaret.

  263. Hastigheten... Först då kan vi lösa
    komplexa samhällsutmaningar.

  264. Det går i små steg.

  265. Det du beskriver är motsatsen
    till "den stilla kompromissen".

  266. Det är inga stilla kompromisser,
    det är passionerat och aktivt.

  267. Det här är inte tråkigt.

  268. Det är att vara mitt i nånting
    som sker, som man inte vill missa.

  269. Kommunerna som vill prova
    blir exempel.

  270. Vi jobbar med tre kommuner.
    Vår uppdragsgivare är modig-

  271. -och vågar anlita oss till att
    driva processerna på ett nytt sätt.

  272. I de tre kommunerna gör man ihop med.

  273. På lång sikt...ska kommunen
    självklart jobba med-

  274. -att det ska vara demokratiskt
    och korrekt.

  275. Man jobbar fram
    nya regelverk ihop med.

  276. Vi exemplifierar med kommuner som är
    redo. Då får man goda exempel.

  277. T.ex. SVT Play. Alla tjänster heter
    "Play" nu, men nån måste gå först.

  278. Det är coolt att det var
    ett licensfinansierat bolag.

  279. Det här kan komma från tre kommuner.

  280. Tänk Förändra radikalt.
    Där finns alla verktyg i projektet.

  281. De tio kommunerna
    har sen lärt upp andra.

  282. Oxelösund sa:
    "Hej, alla Sörmlandskommuner."

  283. "Vi har lärt oss Förändra radikalt,
    så nu lär vi ut det."

  284. Det var inte deras uppdrag,
    men de märkte hur fort det gick.

  285. Man har gått från Sveriges
    högsta arbetslöshet i Ronneby-

  286. -till mycket lägre i dag
    genom den processen.

  287. Om man inte kan hoppa i
    måste man gå i med fötterna. Börja.

  288. De finns.

  289. Det finns goda exempel.
    Dela mellan varandra.

  290. Vi pratade om delning.
    Dela goda exempel.

  291. Det är fräckt att kolla på London och
    New York. Men Laholm är också fräckt.

  292. När man inte har
    jättemycket resurser-

  293. -kan man prova i liten skala.

  294. Och den kommersiella sidan
    kan också skyndas på.

  295. En markförädlingsprocess
    kan gå från tio år till fyra.

  296. Man får färre överklaganden om
    medborgarna har varit med och byggt.

  297. En fråga?

  298. Jag reflekterar över
    organisationens betydelse.

  299. Hur tänker ni om en organisations
    vilja, förmåga och intresse av-

  300. -att ta till sig det här?
    Vad är er erfarenhet?

  301. Hur får vi det att rulla bredare
    inom stadsbyggnad?

  302. Två saker.

  303. Hur får man upp det på agendan?

  304. Om du jobbar med stora bolag-

  305. -är de fantastiska
    i produktionssamhället.

  306. Men de känner sig hotade
    av små bolag som jobbar snabbt.

  307. Ibland måste man berätta varför
    man ska jobba på det här sättet-

  308. -för att få upp det högt på agendan.

  309. Det andra sättet är att ha
    en roll som ska gå emellan här.

  310. Det är översättarrollen.
    Ibland när det inte funkar...

  311. Man får ingen skala på det,
    för att det saknas omsorg om-

  312. -det fantastiska i
    produktionssamhället: storskalighet.

  313. Det behövs översättare. Hur tar man
    nåt man lärde sig och skalar det-

  314. -så att det funkar på landsnivå?

  315. Det blir en hävstång till nästa nivå.

  316. Det är ofta språkligt.
    Ofta en person.

  317. När det skalar är det en person
    som jobbar snabbt och förklara.

  318. Leta efter översättarna.
    Vem är bra på det?

  319. Hitta de som är snabbrörliga-

  320. -och är duktiga på att göra saker
    lite snabbare varje gång.

  321. Den som klarar av båda saker.

  322. Så tänker vi kring organisationsnivå.
    Var det...?

  323. Vi har översättare och mittfältare.
    Hur kan man vara precis...

  324. En sak till.
    Öva på att fatta beslut på nya sätt.

  325. Jag har varit rådgivare åt Damberg
    i ett år.

  326. Vi pratade mycket om det...
    Ni tittar lite på varandra.

  327. "Konstigt att han..." Jag var
    rådgivare i industriutveckling.

  328. Industrikansler. Om man ska få
    tillgång till det som redan händer...

  329. Det stora problemet är att det
    eldsjälsdrivna stannar vid:

  330. "Nej, det går inte."

  331. Till slut orkar inte eldsjälarna.

  332. Politikens uppgift
    är att fånga upp dem.

  333. Jag vill ha mer av det här. Våra
    makthavare initierar inte det här:

  334. De ska ta bort hindren.

  335. I Förändra radikalt fanns det två
    hinderröjare som jobbade med det.

  336. Hindren som kommunen upptäcker, var
    de en myt eller ett legalt hinder?

  337. Om det är en myt, så...

  338. Hur lyfter vi upp hindren
    till en högre nivå-

  339. -så att vi kan ta bort
    det som hindrar oss att komma vidare?

  340. Ni har tre nya bollar: översättare,
    mittfältare och hinderröjare.

  341. Vi utvecklar verktygslådan
    hela tiden.

  342. Ni ska få ställa fler frågor,
    men vi vill att...

  343. Få se om vi kan klicka lite.

  344. Tänk på nåt du gör i dag
    som är fruktansvärt svårt att lösa.

  345. Tänk på nåt
    som är fruktansvärt svårt.

  346. Och tänk så här:

  347. "Om jag gör som Angela sa,
    provar en halv dag"...

  348. ..."och löser det på ett nytt sätt,
    hur gör jag då?"

  349. Prata med varandra.
    Vad är svårt, och hur kan ni prova?

  350. Tänk inte: "Jag har provat så många
    gånger." Vad är ett annat sätt?

  351. Prata i en minut.

  352. Okej, jag är jättenyfiken.

  353. Vill nån prova ett nytt sätt?
    Ni måste prata i mikrofonen.

  354. Nån som ska prova nåt nytt,
    som ni vågar dela med er av?

  355. Ja.

  356. Jag har
    ett stort och ambitiöst projekt.

  357. Vi vill nå nånstans
    där ingen ännu är-

  358. -men där alla vill vara.

  359. Hur ska vi få den stora
    organisationens ledning-

  360. -att inse att det tar tid
    att redovisa färdiga grejer?

  361. De kanske tycker att det är spännande
    att se prototyper på vägen.

  362. Vad kom du fram till?

  363. Jag har ingen lösning.
    Jag hann inte landa den.

  364. Jag hann bara se in i det.

  365. Jag ska ge dig ett förslag.

  366. Däruppe ser vi en bankledning.
    De fick bygga prototyper-

  367. -för att förstå hur fort det går,
    och att man kan få svar från en kund.

  368. Man kan behöva en upplevelsebaserad
    älskande av prototyper-

  369. -i stället för att berätta om.

  370. Den banken
    är fenomenal på prototyping.

  371. Ett problem
    är långa beslutsfattande processer.

  372. Och budget.

  373. Det finns många platser
    och bostadsgårdar-

  374. -som behöver upprustning
    och "tender loving care".

  375. Vad kan man göra i väntan på beslut
    och finansiering-

  376. -från "top down"?

  377. Man kanske kan samla och skramla
    bland de boende på plats-

  378. -och göra nånting faktiskt med dem.

  379. Det skulle innebära att man hoppar
    ett beslut. "Nu gör vi det här."

  380. Vi gör det här. Sen kanske nån får
    göra om det inom ett par år.

  381. Där är nyckeln.
    En prototyp är ett första utkast.

  382. Man kan göra om den,
    för den är billig, och göra om.

  383. Då har du hoppat ner här.
    Det ska göras på ett sådant sätt-

  384. -att det är okej att kasta bort det.

  385. Kan man göra budgetar
    i prototypsamhället?

  386. -Jag vet att det går.
    -Man gör parallellt...

  387. ...i stället för att vänta.

  388. Jag har en bra övning kring budget.

  389. Om man har en stor budget
    ska man tänka exakt samma idé-

  390. -som om det inte fanns nån budget.

  391. Vi kallar det att jobba med filter.

  392. Titta på utmaningen
    med en gigantisk budget eller ingen.

  393. Det är att ha olika hattar på sig.

  394. Jag tänker på det där med
    "co-creation" och delningssamhälle.

  395. En fastighetsägare som äger
    hundratals fastigheter-

  396. -kan låta de boende som har direkt
    nytta av gården skapa ett boenderåd.

  397. "Ni får ansvaret för gården."
    De boende kan göra det här.

  398. Sen kan vi ha återrapportering
    och se att det blir rätt.

  399. Det går, men man måste få med
    både kommunala och privata höjdare.

  400. Den svenska konsensusen är absurd.
    Ingen vågar sätta ner foten.

  401. Släpp greppet, det blir bra ändå.

  402. Jag är så hoppfull.

  403. Jag möter många av dem där,
    som är redo att prova nya sätt.

  404. De ser att sättet vi har haft
    i produktionssamhället-

  405. -inte ger verkningsgraden
    man vill ha i dag.

  406. Det finns många, men vi måste förstå
    och ha empati för-

  407. -är att det handlar om
    en identitetsförändring.

  408. Är jag en sån som fattar beslut
    på ett linjärt sätt?

  409. Eller säger jag:
    "Ni får prova hur ni vill?"

  410. Man måste ha empati för övningen.

  411. Vi har lovat att sluta.

  412. Men vi är här en stund till.
    Tack för en bra pratstund.

  413. Tack så jättemycket!

Vill du länka till en del av programmet? Välj starttid där spelaren ska börja och välj sluttid där den ska stanna. 

Länken till ditt klipp hamnar i rutan "Länk till klipp".

Att samskapa våra städer

Produktionsår:
Längd:
Tillgängligt till:

Hur kan drömmar och design bli till konkret verklighet? Och hur kan design användas för att få fler människor att bli delaktiga i staden? Lisa Lindström och Angela Tillman Sperandio, båda från designföretaget Doberman, utvecklar här sina tankar om ett nytt agilt samhälle där vi jobbar på ett annorlunda sätt och där många verksamheter löper parallellt. Inspelat den 30 augusti 2017 i Messingshuset, Upplands Väsby. Arrangör: Upplands Väsby kommun.

Ämnen:
Samhällskunskap
Ämnesord:
Arkitektur och samhälle, Förvaltning, Samhällsplanering, Samhällsvetenskap, Stadsplanering
Utbildningsnivå:
Högskola

Alla program i UR Samtiden - Stadsbyggnadsdagen 2017

Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Stadsbyggnadsdagen 2017

Win-win inom stadsbyggnad

Kan det uppstå goda idéer genom samverkan när det gäller stadsbyggnad? Fredrik Drotte, stadsutvecklingschef i Upplands Väsby, är övertygad om den goda kompromissen som en väg till framgång. Här utvecklar han sitt resonemang. Inspelat den 30 augusti 2017 i Messingshuset, Upplands Väsby. Arrangör: Upplands Väsby kommun.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Stadsbyggnadsdagen 2017

Investeringar för framtidstro och fler jobb

Just nu är det högtryck i Sverige när det gäller bostadsbyggande och infrastruktursatsningar, menar näringsministern Mikael Damberg (S). Dock får vi inte glömma att ställa oss frågorna för vem vi bygger, hur vi bygger och hur vi ser till att den här byggnadstakten och de nya bostäderna kommer alla till del. Inspelat den 30 augusti 2017 i Messingshuset, Upplands Väsby. Arrangör: Upplands Väsby kommun.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Stadsbyggnadsdagen 2017

Behovet av ekonomiska reformer

Bettina Kashefi, chefekonom på Svenskt Näringsliv, talar om det ekonomiska läget i Sverige och omvärlden. Jämfört med många andra länder går svensk ekonomi som tåget men trots det gynnsamma läget finns ett antal stora utmaningar, menar hon. Vi har tappat i välståndsligan, och för att återta vår position i täten måste till exempel arbetsmarknaden fungera bättre. Inspelat den 30 augusti 2017 i Messingshuset, Upplands Väsby. Arrangör: Upplands Väsby kommun.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Stadsbyggnadsdagen 2017

Lyckliga platser ger staden själ

Vad krävs för att en plats ska vara attraktiv idag? Det frågar sig nationalekonomen Charlotta Mellander som forskar på och försöker mäta regional attraktivitet. Problemet är dock att det som gör en plats attraktiv under ett visst skede av livet sällan är det på längre sikt. Själv kommer Charlotta från Jönköping där hon idag stormtrivs men som hon för allt i världen ville lämna som tonåring. Inspelat den 30 augusti 2017 i Messingshuset, Upplands Väsby. Arrangör: Upplands Väsby kommun.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Stadsbyggnadsdagen 2017

Arkitektur och design i en digital tidsålder

Vad menar vi när vi talar om arkitektur och design i en digital tidsålder? Den frågan ställer sig den nytillträdde chefen för Stockholms Arkitektur- och designcentrum, Kieran Long. Ofta är det lätt att identifiera design som har en negativ påverkan på staden och som bygger på vår oro för till exempel terrorism och immigration. Svårare är det att definiera vilken typ av design som bygger den goda staden, menar Kieran Long. Inspelat den 30 augusti 2017 i Messingshuset, Upplands Väsby. Arrangör: Upplands Väsby kommun.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Stadsbyggnadsdagen 2017

Om stadsförnyelse i utsatta områden

Nationalekonomen Ingvar Nilsson har under 35 års tid studerat betydelsen av förebyggande insatser i utsatta områden. Han menar att man inte kan överskatta betydelsen av samverkan mellan olika offentliga och privata aktörer. För varje individ vi lyckas hjälpa från ett långsiktigt utanförskap kan vi prata om en samhällsvinst på uppemot 10-12 miljoner kronor, säger han. Inspelat den 30 augusti 2017 i Messingshuset, Upplands Väsby. Arrangör: Upplands Väsby kommun.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Stadsbyggnadsdagen 2017

Att samskapa våra städer

Hur kan drömmar och design bli till konkret verklighet? Och hur kan design användas för att få fler människor att bli delaktiga i staden? Lisa Lindström och Angela Tillman Sperandio, båda från designföretaget Doberman, utvecklar här sina tankar om ett nytt agilt samhälle där vi jobbar på ett annorlunda sätt och där många verksamheter löper parallellt. Inspelat den 30 augusti 2017 i Messingshuset, Upplands Väsby. Arrangör: Upplands Väsby kommun.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Visa fler

Mer högskola & samhällskunskap

Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Vår tids fundamentalism

UR Samtiden - Vår tids fundamentalism

Vad innebär begreppet fundamentalism, och hur har det förändrats efter 11 september? Ett samtal med Heléne Lööw, biträdande föreståndare för Centrum för polisforskning vid Uppsala universitet, Lena Martinsson, professor i genusvetenskap och Göran Larsson, professor i religionsvetenskap. Moderator: Göran Rosenberg. Inspelat i november 2013. Arrangör: Göteborgs universitet.

Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
LyssnaMifforadio

Inför valet

Gör min röst skillnad? Morgonshow med Nancy Delic, Sophia Bergman och Balint Marton.

Fråga oss