Titta

UR Samtiden - Stadsbyggnadsdagen 2017

UR Samtiden - Stadsbyggnadsdagen 2017

Om UR Samtiden - Stadsbyggnadsdagen 2017

Föreläsningar från Stadsbyggnadsdagen 2017. Temat för året är win-win. Tanken är att inspirera till samverkan där två parters problem kan leda till gemensamma lösningar. Inspelat den 30 augusti 2017 i Messingshuset, Upplands Väsby. Arrangör: Upplands Väsby kommun.

Till första programmet

UR Samtiden - Stadsbyggnadsdagen 2017: Arkitektur och design i en digital tidsålderDela

  1. Men design och arkitektur kan förändra
    nya sorters infrastruktur och design-

  2. -och ge möjligheter
    att förändra städerna-

  3. -och förbättra invånarnas livskvalitet.

  4. Jag är inte här
    för att prata om Arkdes.

  5. Vi får snart nog mycket att prata om.

  6. Jag har precis börjat, och vi förbereder
    ett otroligt utställningsprogram-

  7. -som offentliggörs i oktober. Och
    för er kan det vara intressant att veta-

  8. -att jag hoppas att vår nya forsknings-
    avdelning ska samarbeta med er här-

  9. -gällande de viktiga urbana frågor
    som vi måste besvara i dag.

  10. Så se det här som en inbjudan-

  11. -att samarbeta med Arkdes
    i de här frågorna.

  12. Vi vill skapa en forskningsplan
    och aktiviteter på museet-

  13. -som är relevanta för ert arbete.
    Där behöver vi era synpunkter.

  14. Det kan vi prata om offline.

  15. Först vill jag prata om
    vad jag vill att Arkdes ska vara.

  16. Arkdes bör visa upp förhållandet
    mellan design och det offentliga livet.

  17. Det är ett brett tema
    som låter oss göra många olika saker.

  18. Jag använder ordet design
    på det engelska viset-

  19. -som ett brett fält
    som omfattar många olika branscher.

  20. Jag vet
    att ni har olika specifika termer.

  21. Men det är viktigt att vara bred,
    för designen är i förändring.

  22. Och samarbeten
    och de olika fälten som samsas i dag-

  23. -kräver en lite lösare definition.

  24. Så vi ser design som ett brett fält-

  25. -men jag tror att framtidens städer-

  26. -formas främst av traditionella yrken-

  27. -som stadsplanering och arkitektur.
    Men även andra områden är viktiga-

  28. -som grafisk design, produktions-
    design och interaktionsdesign.

  29. Många nya sorters design kommer in-
    gå i diskussionen om framtidens stad.

  30. Jag kommer nämna några exempel
    på vad som kanske väntar.

  31. Vad menar jag med "offentligt liv"?

  32. Jag redigerade min titel.
    "Vad är staden om inte folket?"

  33. Det här är ett citat
    från Shakespeares "Coriolanus"-

  34. -en pjäs om oligarki
    och faran med allsmäktiga ledare.

  35. "Vad är staden om inte folket?"
    Vi återkommer till ett svenskt exempel-

  36. -som hjälper oss
    att besvara den frågan.

  37. Jag jobbar mycket
    med design och det offentliga livet.

  38. Hur ser det här förhållandet ut?

  39. Vilka berättelser kan design förmedla
    om hur invånarnas liv förändras?

  40. Jag vill visa en utställning som heter
    All of this belongs to you.

  41. Vi har försökt att inte bara titta på...

  42. ...föremålen
    som visar hur städer förändras...

  43. ...utan vi försöker även ta reda på
    vad ett museum ska vara i dag.

  44. När jag tog över på V&A stängde
    många bibliotek efter nedskärningar-

  45. -och det var upplopp i London, vilket
    också kunde kopplas till politiken.

  46. Det kändes som
    att den offentliga sfären stod på spel-

  47. -som att den krympte
    och angreps från olika håll.

  48. Vad måste då ett museum vara?
    Särskilt ett museum som V&A-

  49. -som är 150 000 kvadratmeter stort
    och har tusen anställda.

  50. Vad är det för plats? Man kan där
    se vackra föremål och utställningar-

  51. -men ska vi även vara ett bibliotek?
    Det är vi.

  52. Ska vi vara universitet,
    förskola och offentlig toalett?

  53. Det är många besökare som
    mest kommer för toaletternas skull.

  54. Alla dessa aspekter
    av vad ett museum kan vara-

  55. -var vad utställningen
    försökte illustrera.

  56. Inom ramarna för den här utställningen
    visade vi så kallade "samhällsföremål".

  57. Det var en samling föremål
    som sa nånting-

  58. -om oro,
    problem och öppna frågor i staden.

  59. Det här var ett av föremålen.

  60. Det är en säkerhetspollare
    som användes under OS i London.

  61. Tusentals såna omringar OS-området.

  62. Och varenda en kan sätta stopp för
    en fullastad långtradare-

  63. -som kör i 65 km/h.
    Det är en fantastisk uppfinning.

  64. Och de kostar mellan
    10 000-20 000 pund styck.

  65. Så investeringarna
    i sån här infrastruktur i London-

  66. -och vad den säger om
    oron för nya sorters terroristattacker-

  67. -kändes som ett viktigt ämne.
    Och vi satte den i järnsmidesgalleriet-

  68. -som innehåller
    handräcken och andra metallföremål.

  69. Vi samlade in de här föremålen
    eftersom de var vackra-

  70. -men vilka perspektiv ger
    nya föremål oss på gamla föremål-

  71. -och vilka perspektiv
    ger de gamla oss på de nya?

  72. Jag ska ge er ett par andra exempel.

  73. Det här är en smart telefon,
    den danska Fairphone.

  74. Fairphone försöker att bara använda
    metaller från etiska källor.

  75. De försöker undvika konfliktmineraler,
    vilket är svårt vid telefontillverkning-

  76. -eftersom metaller som nickel och
    silver ofta produceras i konfliktzoner.

  77. Vi satte den i silvergalleriet på V&A,
    och den är svår att hitta.

  78. Men föremålet innehåller ju silver.

  79. Vi ville skapa
    en diskussion kring naturresurser-

  80. -som tidigare
    inte hade förekommit i galleriet.

  81. Återigen ett säkerhetsföremål.

  82. De här utgör
    ett stort problem i Storbritannien.

  83. Det är piggar mot hemlösa.

  84. De sätts ut
    för att förhindra att folk sover där.

  85. Vi satte några innanför vår entré-

  86. -för att påpeka
    att nån har utformat piggarna-

  87. -så att de inte ska skada
    men däremot störa.

  88. Det ligger en rad beslut
    bakom införandet av dessa-

  89. -och dem måste vi begrunda.

  90. Vi ställde också ut
    Edward Snowdens laptop-

  91. -eller den laptop där tidningen The
    Guardian förvarade Snowdens filer-

  92. -och som sen förstördes av
    den brittiska underrättelsetjänsten.

  93. Det var kontroversiellt
    att ställa ut den här.

  94. Vi ställde också ut lite vanligare verk.

  95. Den här kartan har skapats av OMA,
    Rem Koolhaas firma-

  96. -och det är en omritad karta-

  97. -där länderna baseras på
    framtidens olika energikällor.

  98. Vi visade även
    deras alternativa EU-flagga-

  99. -som precis före Brexitomröstningen
    sattes på museets tak.

  100. Det här är ett projekt
    av italienskan Matilde Cassani-

  101. -som har gjort en omfattande analys-

  102. -av ankomsten av många sikher-

  103. -till de mozzarellaproducerande
    delarna av Italien.

  104. Det är ett vackert verk
    som tar upp sikhernas påverkan-

  105. -på traditionella
    italienska renässansstäder.

  106. Det här föremålet kom från USA.

  107. Det här är ett regelverk
    för gatuförsäljare i New York.

  108. Gatuförsäljare i New York
    kände ofta inte till reglerna-

  109. -och blev därför ofta
    trakasserade av polisen.

  110. Regelverket hjälpte en
    att hålla rätt avstånd till gatan-

  111. -och göra affärer utan att bli gripen.

  112. Här har vi ett föremål som illustrerar
    dagens säkerhetsarbete i städerna.

  113. Det är ett foto av Trevor Paglen-

  114. -av den amerikanska myndigheten
    NSA:s huvudkontor.

  115. Byggnaden hade inte fotograferats på
    30 år, och ingen visste hur den såg ut.

  116. I pressen användes alltid gamla bilder
    när byggnaden skulle illustreras.

  117. Det här fotot
    tar upp de dolda infrastrukturer-

  118. -som definierar våra liv i dag.

  119. Det är ett väldigt effektfullt verk.

  120. Vad innebär då allt det här?

  121. Varje verk illustrerar förhållandet
    mellan design och offentligt liv.

  122. Och de ger oss lite skrämmande svar
    på vad som kan vara en bra stad.

  123. Vissa av de här
    kan man mena ger en dålig stad-

  124. -och framhäver våra rädslor.

  125. Och man kan tycka att vi borde kunna
    bestämma oss för att undvika sånt här.

  126. Oron kring terrorism, invandring,
    övervakning och färre naturresurser-

  127. -och de globaliseringsberättelser
    som föremålen förmedlar.

  128. 2012 jobbade jag med David
    Chipperfield på Venedigbiennalen-

  129. -och vi besökte
    arkitekten Hans Kollhoff.

  130. Han har arbetat
    med Potsdamer Platz i Berlin.

  131. Han gick emot modernistströmmen-

  132. -och skapade bland annat
    karakteristiska tegelbyggnader.

  133. Kollhoff var då över åttio,
    och vi pratade om utställningen.

  134. Han var verkligen deprimerad.
    "Jag klarar inte av Berlin längre."

  135. "Det är så fult."

  136. Han tillbringade
    så mycket tid som möjligt i Florens-

  137. -för efter åratals arkitekturarbete
    stod han bara ut med Florens.

  138. Vi kan inte flytta till Florens, och vi
    vill inte förvandla städer till museum-

  139. -så som Florens har blivit.

  140. Men design och arkitektur kan förändra
    nya sorters infrastruktur och design-

  141. -och ge möjligheter
    att förändra städerna-

  142. -och förbättra invånarnas livskvalitet.

  143. Jag har varit här i fyra månader-

  144. -och har precis börjat sätta mig in
    i debatten, så ni får ursäkta mig.

  145. Jag börjar förstå hur man uttrycker sig
    om städer, och hur debatten går.

  146. När man läser om svenska städer
    börjar man notera vissa uttryck.

  147. På Arkdes pratar vi mycket
    om "den hållbara staden".

  148. Vi har en webbplats som heter Hållbar
    stad som tar upp hållbar utveckling.

  149. Men vad är egentligen en hållbar stad?

  150. Det är en stad
    som inte försvinner i morgon.

  151. Det är en enkel beskrivning
    av vad hållbarhet handlar om.

  152. Det kan även handla om miljöansvar.

  153. Men hållbarhet säger inte så mycket
    om vad en bra stad kan vara.

  154. "Levande stad"
    är det mest förvirrande begreppet.

  155. Då tänker man på människor
    som tränar runtom i stan.

  156. Det är liksom en pulserande stad,
    och vad innebär det, egentligen?

  157. Jag gillar avslappnande städer.
    De får inte vara pulserande hela tiden.

  158. Jag har bott i östra London,
    och det var alldeles för pulserande.

  159. "Levande stad" har jag sett i så många
    dokument utan att förstå innebörden.

  160. Ni som hörde mig i Stockholm
    får ursäkta att jag repeterar mig:

  161. Vad betyder egentligen
    "sammanhållen stad"?

  162. Sammanhållning känns
    som en väldigt svensk värdering.

  163. "Vi skapar mer stad som staden
    vi redan har, så löser sig allt."

  164. Det är förstås
    långt mer komplext än så-

  165. -men jag vill förstå vad ordvalen
    vill säga om stadsplanering.

  166. Jag sa till några kollegor
    för några veckor sen-

  167. -att för en nykomling till Sverige,
    vilket jag är-

  168. -känns Stockholm
    extremt sammanhållet-

  169. -jämfört med London, New York
    och andra städer jag känner till.

  170. Så det här är uttryck
    som jag har lagt märke till.

  171. Problemet med städer är
    att utmaningarna i dem är unika.

  172. Städer är mångfasetterade
    och innehåller nyanser-

  173. -som generella uttryck
    inte gör rättvisa.

  174. Vem vill inte ha en stad som i nån mån
    är pulserande och hållbar?

  175. Termerna hjälper oss inte att finna
    definitionen av "den bra staden".

  176. Och de hjälper oss
    inte kommunicera med invånarna-

  177. -om hur vi vill utveckla staden.

  178. Det här är breda termer
    som inte hjälper oss-

  179. -så jag vill bli väldigt specifik
    och tala om glass.

  180. Vilka av er känner till den här nyheten?

  181. Det gör ni alla.
    Den är väldigt intressant.

  182. Debatten om
    glasskiosken i Kungsträdgården.

  183. Bör det finnas en glasskiosk
    i Kungsträdgården eller inte?

  184. Kommunen tycker inte det
    och vill riva kiosken-

  185. -som en del av förnyelsen
    av den delen av Kungsträdgården-

  186. -och man låter även Apple
    bygga en stor butik där.

  187. Beslutet att riva kiosken
    kan ses som en oviktig fråga-

  188. -med tanke på de stora utmaningar
    som Sverige och världen står inför.

  189. Men såna här specifika fall-

  190. -hjälper oss att uttrycka
    vad vi vill med staden-

  191. -och det hjälper oss
    att kommunicera med invånarna.

  192. Bör vi ha en glasskiosk eller inte?
    Jag tror inte att så många är emot det-

  193. -utanför den här salen,
    men vi återkommer till det.

  194. Det här är ett reportage, och
    då tar sig journalisten vissa friheter.

  195. Kiosken är... Ni kan hjälpa mig
    att lära mig svenska här.

  196. "Kioskerna tillför inga som helst
    estetiska eller funktionella värden."

  197. Det här är
    ett citat från trafikkontoret.

  198. Det är intressant.

  199. En form har det,
    för det ser ut exakt som en kiosk.

  200. Den är åttkantig
    och har ett konformat tak och fönster.

  201. Det är en användbar estetik,
    för man ser direkt vad det handlar om.

  202. Smakfull är den inte,
    men det är en annan fråga.

  203. Estetiskt värde har den.

  204. Och funktionen är ju att sälja glass-

  205. -vilket känns
    som lämpligt i offentlig miljö.

  206. De säger sig ha
    200 000 kunder varje sommar-

  207. -så kiosken uppfyller sin funktion väl.

  208. Jag har gått dit
    två gånger på fyra månader.

  209. Det känns lite som att...

  210. Jag är katolik med irländska rötter-

  211. -och det här känns som att
    protestantismen vill bestraffa glädje.

  212. Men det är nog lite för filosofiskt
    för den här konferensen.

  213. Vi har pratat om estetik och funktion.

  214. Och apropå funktion
    inträffade det här samma månad.

  215. Vid en annan glasskiosk-

  216. -kastade nån glass
    för att stoppa en rånare.

  217. Det är en jättebra funktion
    för en byggnad på offentlig mark:

  218. Att förhindra brott.

  219. Ett annat citat
    från det här reportaget.

  220. Det är väldigt
    brutalt och byråkratiskt uttryckt.

  221. Lösningen sägs inte vara förenlig med
    stadens vision för Kungsträdgården.

  222. Den passar inte med stadens vision.

  223. Fundera över det här citatet.
    För vad är staden om inte folket?

  224. "Staden" syftar här på dess byråkrater
    och inte på den allmänna definitionen.

  225. Jag säger inte att folk
    går man ur huse för att rädda kiosken-

  226. -men här finns en skillnad-

  227. -mellan synen på staden
    som människor och institutioner-

  228. -och staden som byråkrater,
    arkitekter och stadsplanerare.

  229. Det här för mig till den filosofiska
    kärnan av min presentation.

  230. Kanske
    kan vi genom berättelsen om kiosken-

  231. -börjar fundera på
    vad en stad består av.

  232. Enligt citatet här verkar staden bestå
    av byggnader av skiftande skönhet.

  233. Man behåller endast de vackra.

  234. Och vissa funktioner ses som viktiga,
    som att vara läkare på ett sjukhus-

  235. -eller sälja Ipadar i en Applebutik.

  236. Andra ses inte som viktiga, som att
    sälja glass och bekämpa brott med det.

  237. Diskussionen kring form och funktion
    ger en känsla av 1930-talet-

  238. -och som om all forskning,
    som även har tagits upp här i dag-

  239. -om hur man involverar invånare och
    ser staden som levande, inte fanns.

  240. Så det får oss att tänka på såna saker.

  241. Och jag tror... Om det här är sant,
    så är det det till väldigt liten del.

  242. Om jag får föreslå vad staden är-

  243. -så menar jag att staden
    har en institutionell karaktär.

  244. Jag jobbar på museum, så jag
    värderar således institutioner högt.

  245. En glasskiosk, ett museum
    eller den här konferensen-

  246. -kan ses som
    ett system av hängivna personer.

  247. Vi är hängivna dessa institutioner
    på ett eller annat vis.

  248. Vissa är små, som kiosken, medan
    andra är större, som parlament.

  249. Staden kan beskrivas som institutioner
    i form av människor och byggnader.

  250. Institutionerna
    är beroende av människorna-

  251. -och ibland är byggnaderna
    specialutformade för dem.

  252. Ett museum kan inte bara flytta.
    Vi är museet.

  253. Byggnaden och vår hängivenhet
    är sammanflätade.

  254. De som driver kiosken visade sig vara
    väldigt hängivna-

  255. -byggnaden
    och deras roll på platsen.

  256. Det märkte man först
    när man hotade att riva byggnaden.

  257. Och...

  258. ...om vi ser på staden som en
    samling människor och institutioner...

  259. ...börjar vi kanske värdera sånt
    som annars inte är lätt att värdera.

  260. Det kan påminna lite om glasskiosken.

  261. När jag tänker på saker som har under-
    värderats i Londons stadsplanering-

  262. -så har jag en lång lista här.

  263. Jag tänker på
    pubar, frisörsalonger, konditorier-

  264. -förskolor, tvättinrättningar och
    människor som spelar kort i parken.

  265. De här företeelserna
    har en institutionell karaktär-

  266. -som är såväl rumslig som social.
    Det här hänger ihop.

  267. Man kan inte reducera så komplexa
    fenomen till form och funktion.

  268. Och vart jag vill komma-

  269. -är till det som antropologen Arjun
    Appadurai kallar "djup demokrati".

  270. Idén är att demokratin lever
    på såna här platser.

  271. Hängivenheten
    lever på såna här platser.

  272. Om stadsplanerare och arkitekter
    inte inser det är det ett stort problem.

  273. Det är en komplex och abstrakt bild-

  274. -särskilt för de av er
    som konkret planerar städer-

  275. -och bostäder och infrastruktur,
    och så vidare.

  276. Det här var
    vad jag ville få er att fundera över.

  277. Jag vill avsluta med tre stora frågor
    som jag grunnar på.

  278. Det här är frågor som vi
    kanske kan diskutera gemensamt.

  279. De kan verka generella,
    men de måste besvaras.

  280. Sen vill jag visa tre projekt
    som jag känner erbjuder svar.

  281. Den första frågan är hur man
    skapar en bra stad genom bostäder.

  282. Jag tycker
    att det är den viktigaste frågan-

  283. -för oss yrkespersoner att besvara.

  284. Om bostäderna är ens verktyg,
    hur skapar man då en hängiven stad?

  285. Det handlar om uppfattningarna om en
    stad, för det är de som lockar dit folk.

  286. Folk som vill flytta till London
    har en viss uppfattning om staden.

  287. Man kan vara hängiven pubarna,
    teatrarna eller sin familj.

  288. Det går inte att generalisera
    om vad som driver folk-

  289. -men de är alla hängivna
    en uppfattning om London.

  290. Det är väldigt viktigt, även om det
    kanske verkar svårt att prata om.

  291. Men vi måste prata om det, särskilt nu
    när vi ska bygga så många bostäder.

  292. Hur skapar man en bra stad
    med antiterroristverktyg?

  293. Jag har själv upplevt
    den här infrastrukturen i London.

  294. Londons offentliga platser
    har fått lida-

  295. -när man har gjort dem supersäkra-

  296. -och inte längre tillåter den frihet
    som bör finnas på offentliga platser.

  297. Och Stockholm och andra städer
    befinner sig i samma situation nu.

  298. Hur skapar man
    en bra stad av fler turister?

  299. Jag kom hit delvis för att jag stördes
    av alla turister i South Kensington.

  300. Det är irriterande
    med för många turister.

  301. Museum kan skryta
    med fördubblade besöksantal-

  302. -men turister kommer bara en gång,
    även om de spenderar pengar i stan.

  303. De är inte hängivna våra institutioner.

  304. Och vi borde inte planera för dem utan
    för invånarna. Turister kommer ändå.

  305. Många svenska städer
    känner sig lockade-

  306. -att fokusera på turister nu,
    men det håller inte.

  307. Jag vill avsluta med tre projekt som
    åtgärdar mycket av det jag tagit upp.

  308. De bygger inte bara byggnader eller
    samhällen utan även institutioner.

  309. De sammanför dessa komponenter.

  310. Vilka åtgärdar dramatiska problem.

  311. Det första är den virtuella
    stormarknaden Baltimarket.

  312. Det här hörde jag talas om på South by
    Southwest-konferensen i Texas.

  313. Ni stadsplanerare
    borde försöka åka dit-

  314. -om ni kan få er arbetsgivare
    att betala den dyra biljetten.

  315. På South by Southwest Interactive
    träffar ni hundratals teknikföretag-

  316. -som tror att de gör ert jobb.
    De planerar stadens framtid.

  317. Arkitekter och stadsplanerare
    borde prata med dem mer.

  318. Här löste
    den sortens samarbete ett problem.

  319. Baltimores innerstad är fattig, och där
    finns vad som kan kallas matöknar-

  320. -hela områden
    där det är omöjligt att köpa färsk mat.

  321. Det finns inga matbutiker.

  322. Baltimores borgmästare
    vände sig till ett IT-företag-

  323. -som skapade en virtuell stormarknad-

  324. -där de kunde
    analysera efterfrågan i ett område-

  325. -och öppna
    en tillfällig stormarknad i en vecka-

  326. -och berätta det på hemsidan.

  327. Så kunde man på ett
    marknadsorienterat sätt åtgärda-

  328. -ett stort problem i ett fattigt område.

  329. Det här projektet betraktar staden
    på ett annorlunda sätt-

  330. -eftersom den hittar
    en nätverkslösning på ett problem-

  331. -som kan ses som fysiskt
    men inte var det i det här fallet.

  332. Det andra exemplet är Startblok
    Rickershaven, i Amsterdam New West.

  333. Om ni redan känner till det här
    får ni ursäkta.

  334. Det här är ett nederländskt projekt-

  335. -där flyktingar och unga
    integreras i Amsterdam.

  336. Det är en rätt medioker byggnad-

  337. -men varannan boende
    är flykting och varannan student.

  338. Det bor ungefär 400 personer här -
    huvudsakligen i små ettor.

  339. Det åtgärdar många problem
    på en och samma gång.

  340. Ett är de skyhöga räntorna i
    Amsterdam - det är samma sak här.

  341. Unga har inte längre råd att bo i stan,
    så de letar efter billigt boende.

  342. Och här fanns billigt boende
    för ungdomar mellan 18 och 24.

  343. När de flyttade in
    fick de lova att umgås med gruppen-

  344. -vilken till häften
    bestod av flyktingar i samma ålder.

  345. Jag träffade nyligen personen
    som driver bostadskomplexet.

  346. Han jobbade tidigare med teater-

  347. -och använde sin erfarenhet
    från olika föreställningar-

  348. -för att skapa gemensamhet
    i den här gruppen.

  349. Och allt tyder på
    att det varit framgångsrikt.

  350. Det sista projektet jag ville visa...
    Det här är visst mer från Rickershaven.

  351. Det intressanta med Rickershaven
    är att det drivs av de boende.

  352. De fattar alla beslut själva -
    även ekonomiska beslut.

  353. De har klubbkvällar
    och olika kulturella projekt.

  354. Det skapades uppifrån.

  355. Det var ett bostadsbolag
    som startade det hela-

  356. -men nu drivs det av de boende själva,
    och det går otroligt bra.

  357. Det sista projektet är den här bron
    i Rotterdam i Nederländerna-

  358. -av arkitektbyrån ZUS,
    som jag har samarbetat lite med.

  359. Det är en stor gul bro,
    en gångbro som ska åtgärda-

  360. -en stor infrastrukturmassa som i
    årtionden separerat olika områden.

  361. Här finns en stor järnvägsviadukt
    och en sexfilig motorväg-

  362. -och så
    inga offentliga ytor nere på marken.

  363. Projektet skapades först
    för en konstfestival.

  364. Att det kallades tillfälligt var ett
    förutsättning för att den skulle byggas.

  365. Det startar
    nere utanför ett bostadshus-

  366. -går genom en byggnad, över bron-

  367. -svänger och skapar
    en mötesplats nära parken.

  368. Sen går den mot ett annat
    bostadsområde högst upp i bilden.

  369. ZUS hade den här idén, men insåg sen
    att den var för dyr för festivalen-

  370. -så därför tog de hjälp av
    gräsrotsfinansiering.

  371. De fick pengar av folk från området
    och från arkitekturintresserade-

  372. -som kanske ger hundra kronor
    för att det här ska bli verklighet.

  373. Gräsrotsfinansiering har extremt
    stor potential för såna här projekt.

  374. Den här bron byggdes, och
    dess arkitektoniska form är intressant-

  375. -för inte bara utmärker den sig
    genom sin gula färg-

  376. -utan på varje bräda
    finns namnet på en bidragsgivare.

  377. Om man har donerat
    finns ens namn för alltid på bron.

  378. Det är ett effektivt sätt att se
    infrastruktur som en institution.

  379. Det här byggnadsverket samlar
    och hyllar en grupp människor.

  380. Men det finns även
    skrämmande aspekter.

  381. Om man börjar se infrastruktur
    som nåt som kan gräsrotsfinansieras-

  382. -så innebär det stora risker-

  383. -för de som inte har möjlighet
    att gräsrotsfinansiera projekt.

  384. För mig är det här en öppen fråga, men
    mycket tyder på att vi får se möten-

  385. -mellan experter på sociala medier
    och gräsrotsfinansiering-

  386. -och helt vanliga arkitekturidéer
    och konstfestivaler, och så vidare.

  387. Så det är en sorts projekt som kan
    bli vägvisande för oss i framtiden.

  388. Det var vad jag ville säga.

  389. Jag ville prata om
    design och det offentliga livet.

  390. Hur kan vi komma bort
    från den retorik-

  391. -som vi alla använder när vi talar om
    hur vi ska utveckla våra städer-

  392. -och i stället tala ett språk-

  393. -som är ärligt
    och uttrycker verkligheten?

  394. Det är det glasskiosken visar.

  395. De två språken går inte att förena.

  396. De här projekten visar att det går-

  397. -att skapa den här sortens
    sammanhållning och kommunikation-

  398. -när man samlar beslutsfattare,
    designer och tekniker runt plattformar.

  399. Det var det hela.
    Kontakta gärna oss på Arkdes.

  400. Jag hoppas träffa er lite senare.

  401. Tack för att jag fick komma.

  402. Tack så mycket.

  403. Översättning: Markus Svensson
    www.btistudios.com

Vill du länka till en del av programmet? Välj starttid där spelaren ska börja och välj sluttid där den ska stanna. 

Länken till ditt klipp hamnar i rutan "Länk till klipp".

Arkitektur och design i en digital tidsålder

Produktionsår:
Längd:
Tillgängligt till:

Vad menar vi när vi talar om arkitektur och design i en digital tidsålder? Den frågan ställer sig den nytillträdde chefen för Stockholms Arkitektur- och designcentrum, Kieran Long. Ofta är det lätt att identifiera design som har en negativ påverkan på staden och som bygger på vår oro för till exempel terrorism och immigration. Svårare är det att definiera vilken typ av design som bygger den goda staden, menar Kieran Long. Inspelat den 30 augusti 2017 i Messingshuset, Upplands Väsby. Arrangör: Upplands Väsby kommun.

Ämnen:
Samhällskunskap
Ämnesord:
Arkitektur, Arkitektur och samhälle, Förvaltning, Samhällsplanering, Samhällsvetenskap, Stadsplanering
Utbildningsnivå:
Högskola

Alla program i UR Samtiden - Stadsbyggnadsdagen 2017

Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Stadsbyggnadsdagen 2017

Win-win inom stadsbyggnad

Kan det uppstå goda idéer genom samverkan när det gäller stadsbyggnad? Fredrik Drotte, stadsutvecklingschef i Upplands Väsby, är övertygad om den goda kompromissen som en väg till framgång. Här utvecklar han sitt resonemang. Inspelat den 30 augusti 2017 i Messingshuset, Upplands Väsby. Arrangör: Upplands Väsby kommun.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Stadsbyggnadsdagen 2017

Investeringar för framtidstro och fler jobb

Just nu är det högtryck i Sverige när det gäller bostadsbyggande och infrastruktursatsningar, menar näringsministern Mikael Damberg (S). Dock får vi inte glömma att ställa oss frågorna för vem vi bygger, hur vi bygger och hur vi ser till att den här byggnadstakten och de nya bostäderna kommer alla till del. Inspelat den 30 augusti 2017 i Messingshuset, Upplands Väsby. Arrangör: Upplands Väsby kommun.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Stadsbyggnadsdagen 2017

Behovet av ekonomiska reformer

Bettina Kashefi, chefekonom på Svenskt Näringsliv, talar om det ekonomiska läget i Sverige och omvärlden. Jämfört med många andra länder går svensk ekonomi som tåget men trots det gynnsamma läget finns ett antal stora utmaningar, menar hon. Vi har tappat i välståndsligan, och för att återta vår position i täten måste till exempel arbetsmarknaden fungera bättre. Inspelat den 30 augusti 2017 i Messingshuset, Upplands Väsby. Arrangör: Upplands Väsby kommun.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Stadsbyggnadsdagen 2017

Lyckliga platser ger staden själ

Vad krävs för att en plats ska vara attraktiv idag? Det frågar sig nationalekonomen Charlotta Mellander som forskar på och försöker mäta regional attraktivitet. Problemet är dock att det som gör en plats attraktiv under ett visst skede av livet sällan är det på längre sikt. Själv kommer Charlotta från Jönköping där hon idag stormtrivs men som hon för allt i världen ville lämna som tonåring. Inspelat den 30 augusti 2017 i Messingshuset, Upplands Väsby. Arrangör: Upplands Väsby kommun.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Stadsbyggnadsdagen 2017

Arkitektur och design i en digital tidsålder

Vad menar vi när vi talar om arkitektur och design i en digital tidsålder? Den frågan ställer sig den nytillträdde chefen för Stockholms Arkitektur- och designcentrum, Kieran Long. Ofta är det lätt att identifiera design som har en negativ påverkan på staden och som bygger på vår oro för till exempel terrorism och immigration. Svårare är det att definiera vilken typ av design som bygger den goda staden, menar Kieran Long. Inspelat den 30 augusti 2017 i Messingshuset, Upplands Väsby. Arrangör: Upplands Väsby kommun.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Stadsbyggnadsdagen 2017

Om stadsförnyelse i utsatta områden

Nationalekonomen Ingvar Nilsson har under 35 års tid studerat betydelsen av förebyggande insatser i utsatta områden. Han menar att man inte kan överskatta betydelsen av samverkan mellan olika offentliga och privata aktörer. För varje individ vi lyckas hjälpa från ett långsiktigt utanförskap kan vi prata om en samhällsvinst på uppemot 10-12 miljoner kronor, säger han. Inspelat den 30 augusti 2017 i Messingshuset, Upplands Väsby. Arrangör: Upplands Väsby kommun.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Stadsbyggnadsdagen 2017

Att samskapa våra städer

Hur kan drömmar och design bli till konkret verklighet? Och hur kan design användas för att få fler människor att bli delaktiga i staden? Lisa Lindström och Angela Tillman Sperandio, båda från designföretaget Doberman, utvecklar här sina tankar om ett nytt agilt samhälle där vi jobbar på ett annorlunda sätt och där många verksamheter löper parallellt. Inspelat den 30 augusti 2017 i Messingshuset, Upplands Väsby. Arrangör: Upplands Väsby kommun.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Visa fler

Mer högskola & samhällskunskap

Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Barn som brottsoffer

Våldet genom barnens ögon

Kattis Ahlström, generalsekreterare för Bris, pekar på vikten av att kunna lyssna och höra barnets hela historia ur dess perspektiv. I 41 år har Bris stöttat barn som ropat på hjälp. Från Internationella brottsofferdagen (IBD) 2014. Inspelat den 21 februari. Arrangör: Brottsoffermyndigheten.

Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
LyssnaMifforadio

Tillhörighet

Inbjudna gäster knackar på hemma hos Balint, Nancy och Fia och pratar om livet och äter något gott.

Fråga oss