Titta

UR Samtiden - Stadsbyggnadsdagen 2017

UR Samtiden - Stadsbyggnadsdagen 2017

Om UR Samtiden - Stadsbyggnadsdagen 2017

Föreläsningar från Stadsbyggnadsdagen 2017. Temat för året är win-win. Tanken är att inspirera till samverkan där två parters problem kan leda till gemensamma lösningar. Inspelat den 30 augusti 2017 i Messingshuset, Upplands Väsby. Arrangör: Upplands Väsby kommun.

Till första programmet

UR Samtiden - Stadsbyggnadsdagen 2017: Lyckliga platser ger staden själDela
  1. Stockholm står för knappt 25 %
    av Sveriges befolkning-

  2. -men 36 % av alla högutbildade.

  3. Det är en otrolig överrepresentation.
    Det liknar ingen annan region.

  4. Jag brukar säga att 30 minuter
    är som en piss i Mississippi.

  5. Vi akademiker
    kan prata hur länge som helst.

  6. Vi ska ha utrymme för frågor,
    så jag ska tala så fokuserat jag kan.

  7. Jag tänker tala om städer.

  8. Jag vet inte om ni har tänkt på
    att många gör det i dag.

  9. Läser man DN på söndagen
    så handlar den mycket om Stockholm.

  10. Gick man förbi busshållplatserna
    i Jönköping, hade KappAhl en kampanj-

  11. -där de skrev "City Living".
    De sålde kläderna med stadsbudskap.

  12. MQ kontrade med "Urban Living".
    Ungefär samma grej.

  13. Men på det stora hela
    är det mycket city, stad och urban.

  14. Det är ingen slump.
    Det har hänt nåt fantastiskt.

  15. Jag vet inte om ni noterade det.

  16. För första gången i världshistorien
    bor det fler människor i städer.

  17. Det låter inte så fantastiskt, det är
    ungefär lika många utanför städerna-

  18. -men utvecklingen har varit snabb.

  19. För bara 200 år sen
    var den siffran 3 %.

  20. För 200 år sen bodde 3 %
    av jordens befolkning i städer.

  21. Går vi 100 år framåt i tiden till
    1900 så är motsvarande siffra 14 %.

  22. Att gå från 3 till 14 är snabbt
    marscherat. Vi mångdubblar trean.

  23. Att gå från 14 till 50 %
    på ytterligare 100 år...

  24. Då får vi en känsla
    för hur snabb utvecklingen är.

  25. Det här ger oss lite tankar
    om vilket tryck-

  26. -platser som Stockholm, Göteborg
    och Malmö står inför.

  27. Hur ska de kunna ta emot alla,
    och fortsätta växa med kvalitet?

  28. Jag hävdar att ett ännu större tryck
    står alla de platser inför-

  29. -som håller på att lämnas bakom.
    De platser som många unga lämnar-

  30. -för att aldrig flytta hem igen.
    "Det händer ingenting här."

  31. Vad ska hända med alla de platserna
    i framtiden? Det kommer jag beröra.

  32. Jag börjar med en bild
    som är ganska "in your face".

  33. Det här är en karta
    över högutbildade i landet i dag.

  34. Det är en karta som helt
    neutraliserar för regionens storlek.

  35. Den visar inte att Stockholms
    arbetsmarknadsregion är stor.

  36. Den visar överrepresentationen
    av högutbildade i regionen.

  37. Stockholm står för 25 %
    av Sveriges befolkning-

  38. -men 36 % av alla högutbildade.
    Det är en otrolig överrepresentation.

  39. Det finns ingen annan region
    som kan jämföra sig med detta.

  40. Här brukar jag tala
    om en ovetenskaplig undersökning-

  41. -som jag har gjort i många år.
    Jag är även lärare i nationalekonomi.

  42. En huvuduppgift
    är att uppsatshandleda studenter-

  43. -när de skriver sina uppsatser
    på sluttampen.

  44. De har läst 3-4 år i Jönköping.

  45. De har levt på CSN,
    10 000 kronor i månaden.

  46. Det är inga jättepengar om man ska
    köpa kläder, senaste mobilen, festa-

  47. -och ändå ha råd med hyran.

  48. Det är en grupp som är jättesugna på
    att tjäna lite mer än de där 10 000.

  49. Det fina med att uppsatshandleda
    är att vi hinner lära känna varandra.

  50. Det är inte som med storklasser,
    utan här träffas vi och pratar.

  51. Ända sedan 2001 har jag återkommande
    ställt den frågan till dem-

  52. -vad de ska göra när de är klara.

  53. En majoritet säger
    att de ska skaffa sig ett bra jobb.

  54. "Okej. Säg att jag ger dig
    ett jobberbjudande."

  55. "Du får en fast tjänst, en bra lön.
    Det är exakt det du har studerat."

  56. "Jag ger dig det jobberbjudandet
    i Kiruna. Tar du det?"

  57. Sedan 2001 har jag haft två grabbar
    som sagt ja. Resten tackade nej.

  58. "Okej, du får samma erbjudande igen.
    Fast tjänst, bra lön."

  59. "Exakt det du har studerat.
    I Eksjö."

  60. Nu har jag åkt ganska långt norrut,
    men Eksjö är en otroligt vacker stad-

  61. -som ligger fyra, fem mil
    från Jönköping.

  62. Det är väldigt pittoreskt,
    vackra gamla trähus.

  63. Eksjö är otroligt vackert.
    Jag åker gärna dit med mina grabbar.

  64. Vi fikar vid torget. "Herregud, vad
    det är vackert här." Sen åker vi hem.

  65. Sedan 2001 har jag inte haft
    en enda student som vill flytta dit.

  66. "Nehej, du tar inte jobbet i Kiruna
    eller Eksjö. Vad ska du göra, då?"

  67. "Jag ska flytta till Stockholm",
    säger en majoritet.

  68. "Har du jobb där?" "Nej, men
    det verkar kul. Det händer mycket."

  69. "Det där med jobbet löser sig."

  70. Det är helt ovetenskapligt,
    det är mina studenter i Jönköping.

  71. De är unga, högutbildade. De
    har ingen partner som ska byta jobb.

  72. De ska inte sälja huset,
    inga barn ska byta skola.

  73. Det är en attraktiv grupp
    på arbetsmarknaden.

  74. De kommuner
    som såg de unga flytta därifrån-

  75. -och tror lösningen är att skaffa dem
    ett bra jobb, de är borta från racet.

  76. Dagens unga är inte som när jag växte
    upp i Bankeryd norr om Jönköping.

  77. Tills jag var 18 år
    var Jönköping universums centrum.

  78. Så är det inte för mina studenter.
    De har rest, vuxit upp med internet-

  79. -och haft femtioelva tv-kanaler.
    De vet vad de har att välja på.

  80. Vilka effekter får det? Kan man satsa
    på att vara en bra grupp för andra-

  81. -än de här studenterna? För de som
    funderar så visar jag den här bilden.

  82. Den stående axeln visar alla flyttade
    över en kommungräns under ett år-

  83. -och den liggande
    hur gamla vi är när vi gör flytten.

  84. Det är enkelt att se att fönstret
    är öppet mellan 18 och 35.

  85. De platser som säger att de
    inte kan konkurrera om ungdomarna-

  86. -men att de ska bli bästa platsen för
    barnfamiljer: De flyttar inte mycket.

  87. Inte heller flyttar man i pensionärs-
    åldern, de som vill satsa på det.

  88. Lycka till! Det är 18-35-åringarna-

  89. -som vi kan locka till oss utifrån.

  90. Är vi inte en bra plats för dem,
    så väljer de en annan plats-

  91. -när de väljer var de ska bo.
    Är studenterna helt irrationella-

  92. -när de säger
    att de ska flytta till Stockholm?

  93. Nej. Tittar vi på siffror från SCB
    vad vi lägger vår livstid på-

  94. -från vi föds tills vi dör, lägger vi
    bara 9 % av våra liv på arbete.

  95. En siffra som minskar över tid.

  96. De nio procenten räknar inte in
    mina kvällar med laptopen i knäet-

  97. -då jag mejlar kolleger i Toronto.
    Den stunden finns inte med.

  98. Men vi tillbringar mer tid
    utanför våra arbetsplatser.

  99. Tro sjutton att man vill
    att den stunden ska vara trevlig.

  100. Fritid har vi väl 50 % av våra liv.
    Det är den andel som ökar.

  101. Nu kommer den generation
    som har vuxit upp med internet-

  102. -och vet vad de kan välja. De vill
    fylla sina 50 % med det intressanta-

  103. -som de vet finns därute.
    Vi vilar en tredjedel av våra liv.

  104. Den är svår att rucka på. Vi som
    haft småbarn vet hur jobbigt det var.

  105. Det sover vi igen senare. Vi studerar
    längre och skjuter på barnafödandet.

  106. Det är också de där åren innan barnen
    kommer som vi är mest lättrörliga.

  107. Vad vill vi ha av våra platser?
    Tycker man det här känns intressant-

  108. -och man kanske vill bita
    i ett akademiskt arbete nån gång-

  109. -brukar jag rekommendera att man
    ska läsa "Consumer City" av Glaeser.

  110. Glaeser är professor vid Harvard
    och mycket välciterad.

  111. Han kategoriserar platser som växer.
    "Vad skiljer dem från andra platser?"

  112. Budskapet är glasklart:
    Platser som växer-

  113. -ser sig inte
    som platser för produktion.

  114. Det är platser för konsumtion.
    Vi borde kanske konsumera mindre-

  115. -men platser som växer är de
    där det finns mångfald i konsumtion.

  116. Ni känner nog igen er.
    Säg att ni åker till ett nytt ställe.

  117. Ni går ut och äter lunch. På gatan
    ligger ett mexikanskt ställe-

  118. -jämte det italienska och etiopiska.

  119. Det kändes bättre
    än bara en Sibylla och en pizzeria.

  120. Variationen gjorde
    att det kändes roligare att vara där.

  121. Vi tycker också om
    estetiskt tilltalande platser.

  122. God offentlig service, bra skola,
    vård och omsorg? Jätteviktigt.

  123. Här tenderar politiker att stanna.
    "Det andra får nån annan ta hand om."

  124. Till dem brukar jag ironiskt säga
    att av alla studenter jag har frågat-

  125. -är det ingen som ska flytta till
    Stockholm för sjukvårdens skull.

  126. Avsaknad av offentlig service kan
    avskräcka. Tro inte att det räcker-

  127. -för att attrahera folk.
    Lika lite som vacker natur.

  128. Det prövar 95 % av landets kommuner.

  129. "Flytta hit, vi har vacker natur."
    Det är ingen bristvara i vårt land.

  130. Hastighet och densitet.

  131. De bitarna hänger samman. Vi måste
    våga förtäta attraktiva platser.

  132. Bygga lite mer på höjden, tätare.
    Vi kan ha en miljon roliga grejer-

  133. -men tar det tid att ta sig dit
    minskar dess värde för oss.

  134. Det gäller i högsta grad de platser
    som blir lämnade bakom.

  135. De måste ta rygg på närmaste stora
    ekonomiska granne, låna det de har.

  136. Vid Handelshögskolan i Jönköping
    har vi pendlingsdata.

  137. Vi vet var ni bor och var ni jobbar.
    Lugn, vi vet inte vad ni heter.

  138. Upp till 45 minuter
    pendlar 90 % av vår befolkning.

  139. Där är er plats. 45 minuter i cirkel.

  140. Ingen tänker på om man korsar
    en kommungräns när man kör. "Oj!"

  141. Vi tänker i termer av tid.
    Fyll 45-minutaren-

  142. -med så mycket bra grejer som går.

  143. Höga löner, klassisk
    nationalekonomisk variabel.

  144. Man vill inte sänka sin standard
    vid flytt. Men det räcker inte.

  145. Man måste spela på hela skalan
    för att vara en attraktiv plats.

  146. Kan man mäta regional attraktivitet?
    Kan man sätta ett värde?

  147. Kan vi säga
    att Upplands-Väsby är 4,3?

  148. Kan vi säga att Jönköping var 3,8?
    Att Eksjö var 3,7?

  149. Kan vi sätta en siffra
    på varje plats? Det vore praktiskt.

  150. Om ni funderar på att flytta,
    plockar ni fram listan.

  151. Ni kollar i toppen och flyttar
    till en kommun med högt värde.

  152. Det prövade man i Storbritannien
    på 80-talet.

  153. Man samlade ihop statistik.
    "Det här måste vara viktigt."

  154. Man skickade ut en enkät
    till britterna.

  155. "Vilka av de här faktorerna
    är viktiga för er?"

  156. När man samlat ihop statistiken,
    skapade man vikter utifrån svaren-

  157. -och kombinerade med statistiken.

  158. Då fick man fram att London
    var på plats 37 av plats 38.

  159. Dit flyttade alla i alla fall.

  160. Det visar hur svårt det är
    att sätta ett värde på varje plats.

  161. Varför är det så svårt? Det finns
    förstås mängder med anledningar.

  162. Jag tror den främsta är att det
    som är attraktivt i en del av livet-

  163. -är sällan lika attraktivt
    i en annan del.

  164. Jag växte upp i Bankeryd. När jag
    var 18 år flyttade jag från regionen.

  165. Jag svor på
    att aldrig bo i Jönköping igen.

  166. Anledningen var att Jönköping
    hade sånt trist nattliv.

  167. När jag var 30 flyttade jag tillbaka.
    Jag har två grabbar, 14 och 16 år.

  168. Nu tycker jag det är toppen att natt-
    livet är trist, med tanke på barnen.

  169. Det som sköt ut mig från Jönköping,
    tycker jag nu är attraktivt igen.

  170. Jag tittar mycket på skola. Det
    är viktigt att barnen trivs i skolan.

  171. 80 plus och jag hade tittat mer på
    sjukvården. Det förändras över tid.

  172. Det är den tuffaste utmaningen när vi
    ser på utvecklingen av våra platser.

  173. De senaste tio åren har jag hållit
    föreläsningar i 250 kommuner.

  174. Jag har träffat en
    ofantlig mängd lokala beslutsfattare.

  175. Jag har haft kommunikation med dem,
    och pratat om-

  176. -vad som är attraktivt
    med en viss plats.

  177. Efter att ha träffat dem kan jag lova
    att den överväldigande majoriteten-

  178. -av de som sitter på makten
    att påverka-

  179. -är vita kvinnor och män 50 plus.
    Inget ont om den gruppen.

  180. Jag är själv på väg dit
    med stormsteg.

  181. Vi kommer in med livserfarenheter.
    Vi kan en himla massa-

  182. -men vi tenderar
    att gilla samma grejer.

  183. Man tänker lätt att
    "vi skulle ha ett kulturhus".

  184. Man kollar med kompisen.
    "Vilken bra idé!"

  185. "Vi kan gå på konsert på fredag, käka
    på lördag och så teater efteråt."

  186. Några till säger samma grej.

  187. Ens marknadsundersökning
    visar att alla vill ha ett kulturhus.

  188. Jag körde från Jönköping
    för att komma hit i dag.

  189. Om jag säger Jönköping,
    vad tänker ni på? Säg!

  190. -Nya kulturhuset.
    -Långt bort.

  191. Jag hörde lite ärlighet här borta.
    Vad tänker ni på riktigt på?

  192. -Hockey!
    -Bibelbältet.

  193. Tack. Här är några.
    Jag har ingen religiös bakgrund.

  194. Jag hörde det surras lite där borta.

  195. Det är det många brukar tänka på
    när man säger Jönköping. Och hockey.

  196. Det är tur att vi har HV71.
    Inget ont om den delen av staden.

  197. Jag har ingen sådan bakgrund, men ser
    att det har stort värde för många.

  198. Det faktum att det oftast är det
    som vår generation tänker på-

  199. -påverkar möjligheten för företag
    att locka till sig högutbildat folk-

  200. -som inte har gått på högskolan.
    "Det verkar vara en intolerant stad."

  201. "Tänk om mina barn växer upp där."
    Jönköping är inte mer intolerant-

  202. -än andra mellanstora städer. Men
    bara att det är det man tänker på-

  203. -påverkar möjligheterna
    att attrahera talanger utifrån.

  204. Tvärtom är det som definierar
    Jönköping i dag det här eventet.

  205. -Hur många vet vad det här är?
    -DreamHack!

  206. Hur många hade hört talas om det?

  207. Ganska många. Hur många har varit
    där? Det brukar vara vi som har barn.

  208. Har du barn?
    Du har inte spelat själv?

  209. Barn? Ja, jag visste det.
    Jag har också gått med mina barn.

  210. För er som inte vet, är DreamHack
    världens största datorfestival.

  211. Den går av stapeln tre dagar
    i november och tre i juni.

  212. Det kommer 30 000 dataintresserade
    ungdomar för att koppla in sig.

  213. De spelar CS:GO, Dota, Overwatch.
    De stora e-sportlagen kommer in.

  214. För mina grabbar har de dagarna
    varit större än julafton.

  215. När de släpper biljetterna,
    springer de in på nätet och bokar.

  216. Kollar vilka kompisar som ska med.

  217. Man chattar med varandra.
    "Stationär eller laptop?"

  218. "Måste du åka hem på kvällen?
    Vi kan sova på tangentborden."

  219. Så låter det.
    Sen hänger de biljetten över sängen.

  220. Tre dagar större än julafton.
    Här är det dags att fundera på...

  221. 30 000 dataintresserade ungdomar?

  222. Vilken attraktiv grupp det blir
    på arbetsmarknaden om tio år.

  223. Vad tänker de på när de
    får jobberbjudande i Jönköping?

  224. Inte på hockey eller frikyrka, utan
    "där hade jag kul när jag var ung".

  225. "Det var årets tre bästa dagar
    när jag fick åka till Jönköping."

  226. Kan ni tänka er vilket värde det har
    för arbetsmarknaden på sikt?

  227. Min nästa fråga. Räck upp handen,
    så jag ser hur många som svarar.

  228. Hur många tror att idén med DreamHack
    föddes under kommunstyrelsens möte?

  229. Det brukar bara vara nån enstaka
    som har den förhoppningen.

  230. Det är den stora utmaningen
    när vi bara har en grupp-

  231. -som påverkar utvecklingen
    av våra platser.

  232. Det blir lätt en stad
    som passar just den kategorin.

  233. Man glömmer bort de övriga.
    Trots att det är svårt att mäta det-

  234. -kunde inte jag och Richard Florida
    motstå frestelsen-

  235. -när Gallup undrade
    om vi kunde göra en enkät med dem-

  236. -baserad på våra teorier.
    Nästan i samma veva-

  237. -släppte Frankrikes dåvarande
    president Sarkozy en stor rapport-

  238. -skriven av framstående ekonomer.
    Där talade man om-

  239. -att vi talar om BNP per capita när
    vi ser hur bra det går för länder-

  240. -men kanske borde den synen
    vidgas något.

  241. Kanske borde vi titta mer
    på hur inkomsterna är fördelade.

  242. Kanske borde vi titta mer på lycka?

  243. Inspirerade av det bestämde vi
    att vår studie med Gallup-

  244. -skulle handla om just lycka.
    Vi kallade den "Place Happiness".

  245. Gallup kallade den "Soul of the
    City". De gjorde om den för Europa.

  246. Det finns mycket material på nätet.
    När vi påbörjade det här-

  247. -kartlade vi vad forskningen sa
    bidrar till individers lycka.

  248. Vi samarbetade med olika discipliner.
    Jag hade fått en del med mig.

  249. Det bästa jag visste som ung var när
    jag fick åka med pappa in till stan.

  250. Vi åkte in. Jag tog veckopengen, gick
    till Domus och köpte en Kittybok.

  251. Höjden av utflykt när man var tolv
    och bodde i Bankeryd.

  252. På vägen hem till Bankeryd
    pratade ofta pappa med mig.

  253. "Det viktigaste är att du skaffar dig
    en bra utbildning."

  254. "Då får du ett bra jobb
    och blir aldrig beroende av en man."

  255. Det var hans recept på lycka.

  256. Mamma sa att jag inte skulle lyssna
    på pappa. "Nej, träffa rätt man."

  257. "Gift er, skaffa barn
    och så blir du lycklig."

  258. När vi kollade teorier på området
    visade det sig att de inte är dumma.

  259. Det här visar forskningen. Bra jobb,
    bra inkomst, goda sociala relationer-

  260. -ökar sannolikheten
    för att vi ska vara lyckliga.

  261. Vi ville lägga på platsen. Kan det
    vara så att om man är på rätt plats-

  262. -bidrar det till att göra oss
    lyckligare i livet som helhet?

  263. Det var frågan. Nu är inte lycka
    frånkopplad ekonomisk tillväxt.

  264. Teresa Amabile
    är främste kreativitetsforskaren.

  265. Hon har kommit fram till
    att om vi är tillfreds-

  266. -blir vi mer kreativa och innovativa.
    Det leder till ekonomisk tillväxt.

  267. Vi blir inte lyckliga
    av att vara kreativa.

  268. Först måste vi må väl för att orka
    vara kreativa och innovativa.

  269. Vi utformade en enkät
    till 28 000 individer i USA.

  270. Ett representativt urval.

  271. Vi ställde frågor om jobb, inkomst
    och sociala relationer.

  272. Vi frågade hur lyckliga de är.

  273. "Hur nöjd är du med din plats och
    med 35 olika faktorer på platsen?"

  274. Sen frågade vi lite
    om personerna själva.

  275. Jag ska inte gå igenom alla 28 000
    svaren, då spräcker jag tidsbudgeten.

  276. Vi kör en snabbgenomgång.
    Det var en ganska stark koppling-

  277. -mellan hur mycket man tjänar
    och hur lycklig man var.

  278. Allra mest om man gick från låg nivå
    till mellanhög, men annars också.

  279. Alltså även från mellanhög till hög.
    Det fanns en stark sådan koppling.

  280. Även efter
    att vi statistiskt kontrollerat det-

  281. -alltså tagit bort effekterna av det-

  282. -såg vi
    att de som trivdes med sina platser-

  283. -var signifikant lyckligare
    med livet som helhet.

  284. Platserna bidrog
    till individers lycka.

  285. Vilka trivdes bäst med sina platser?
    Det berodde lite på individerna.

  286. Höginkomsttagare
    trivdes bättre med sina platser.

  287. Högutbildade trivdes bättre-

  288. -och gifta trivdes bättre
    än skilda och änklingar.

  289. De tre faktorerna hänger nog samman.
    Ingen plats ser likadan ut överallt.

  290. Varje plats har trevliga kvarter
    och otrevliga kvarter.

  291. Om jag frågar er vilka kvarter ni
    kan tänka er att bo i, så vet ni det.

  292. Frågar jag vilka kvarter ni inte vill
    bo i i er stad, vet ni det också.

  293. De kvarter där ni vill bo,
    där vill alla andra också bo.

  294. Där drivs huspriserna upp.
    Har man hög utbildning-

  295. -ökar sannolikheten
    för att man kan bo där.

  296. Det i sin tur
    påverkar hur platsen uppfattas.

  297. Ålder spelade roll.

  298. Allra mest nöjda med sina platser
    var individer över 65 år.

  299. Kanske hunnit flytta runt lite,
    valt nåt som är bra för dem.

  300. Allra mest missnöjda
    var individer under 18 år.

  301. Mamma och pappa hade valt platsen,
    gräset grönare på andra sidan.

  302. Det var det vi hade kunnat tänka oss.

  303. Vi hade inte tänkt oss
    att faktorerna sammantaget-

  304. -inte förklarade mer än 5 %
    av hur nöjda de var med sina platser.

  305. Nästan ingenting. I stället var det
    platsernas egna kvaliteter-

  306. -som avgjorde upp till 50 %
    hur nöjd man var med sin plats.

  307. Vilka faktorer var det som avgjorde?

  308. Dels "quality of place",
    jag återkommer till det.

  309. Liksom tolerans och rätten att vara
    sig själv. Jag återkommer till det.

  310. Utbildningsmöjligheter.
    God kvalitet på grundskolan.

  311. Det var en viktig faktor.
    Däremot inte kvalitet på högskola.

  312. Det är inte samma sak som att
    det inte är viktigt för tillväxten-

  313. -det vet vi att så är fallet.
    Men det påverkade inte deras lycka.

  314. Det stämmer nog. Har jag
    en åttaåring som går till skolan:

  315. "Mamma, jag vill inte gå dit."
    Det påverkar min lycka dramatiskt.

  316. Om min 18-åring säger
    "jag vill inte plugga i Jönköping"...

  317. Då saknar jag honom, men det påverkar
    inte min lycka lika dramatiskt.

  318. Grundskolan är platsspecifik. Det är
    svårt att skicka ett barn långt bort-

  319. -om skolan
    inte håller den kvalitet den ska.

  320. Sociala nätverk var viktigt,
    utbudet av det tredje rummet.

  321. Första rummet är våra hem,
    andra våra arbetsplatser.

  322. Tredje rummet
    är mötesplatserna i samhället.

  323. Attraktiva platser är dyra platser.
    Vi bor trångt, svårt bjuda hem folk.

  324. Då får de här en viktig funktion.

  325. Det är ännu viktigare för de mindre
    platser som blir lämnade bakom.

  326. De gör att människor
    drar sig ut på gatan.

  327. De verkar ha trevligt, de tar en öl.

  328. Om man går på huvudgatan på en ny
    plats och det är tomt, tänker man:

  329. "Herregud,
    här skulle jag inte vilja bo."

  330. Jämfört med en plats
    med liv och rörelse.

  331. Grundläggande behov som kollektiv-
    trafik och sjukvård hade svagt värde.

  332. Quality of place? "Är din plats bra
    vad gäller utomhusaktiviteter?"

  333. "Vad säger ni om den fysiska miljön
    och luftkvaliteten?"

  334. Vi hade 35 olika variabler
    för kvalitet på platsen.

  335. När vi sammanställde allt,
    fanns det en faktor-

  336. -som stack ut mer än alla andra
    när det gällde trivseln.

  337. Det var
    om den var estetiskt tilltalande.

  338. Det överraskade oss mycket
    att det var så viktigt.

  339. Det räcker inte med det
    för att man ska växa.

  340. I så fall hade vi haft
    många fina platser som växer.

  341. Men vi kan inte bortse från det-

  342. -när vi utvecklar våra kvarter
    i nya stadsdelar i våra städer.

  343. Utomhusaktiviteter och luftkvalitet
    hade en svag påverkan. Ganska liten.

  344. Tolerans, då? "Är din plats
    en bra plats för följande grupper?"

  345. "Etniska minoriteter, homosexuella,
    unga högutbildade"-

  346. -"unga singlar och familjer?"

  347. Ju fler som sa att "min plats är bra
    för alla de här grupperna"-

  348. -desto mer nöjd var man själv.
    Var platsen bra för många grupper-

  349. -trivdes de som bodde där bättre.

  350. Tolerans och estetik är väldigt
    starka drivkrafter för trivsel.

  351. Inte bara för trivsel, utan
    också för att vi ska stanna kvar.

  352. Vi pratar om att attrahera utifrån,
    men de som redan bor där-

  353. -ska ju vilja vara kvar.

  354. Det ökade sannolikheten för
    att man skulle rekommendera platsen-

  355. -som en bra plats att bo på.

  356. Det här hänger ihop
    i ett ekonomiskt kretslopp.

  357. Lyckas man vara en bra plats
    för talanger, kreativa och drivna-

  358. -då går företagen lite bättre där.
    Lite mer vinst.

  359. Lite mer skattepengar
    att fördela tillbaka i systemet.

  360. Den gruppen
    kommer in med högre inkomster.

  361. De går ut och äter oftare.
    De skapar arbetstillfällen för många-

  362. -som inte hade högre utbildning.
    Det blir ett positivt flow-

  363. -som gör att man får fler resurser
    att fördela. Livskvaliteten kan öka.

  364. Ni kan tänka er
    vad som händer i ett motsatt flöde.

  365. "Är inte det elitistiskt?
    Varför ska vi ha hit kompetens?"

  366. "Vi har klarat oss bra
    utan dem tidigare."

  367. Då tar andra platser över. Negativa
    kretslopp är svåra att vända.

  368. Det går inte bara ut
    över den gruppen, utan över samtliga.

  369. Sedan jag började jobba med Florida,
    som är ett stort namn-

  370. -får jag ofta frågan från politiker:

  371. "Hur gör vi? Hur får vi talangerna?
    De smarta, kreativa och drivna"-

  372. -"att vilja flytta hit?" Ställer man
    den frågan har man inte fattat nåt.

  373. De dras ju till platser
    med låga inträdesbarriärer-

  374. -som är bra platser
    för många olika typer av grupper.

  375. Den typen av platser som är kul
    att vara på, där det händer nåt.

  376. Här fyller jag mina 50 % med roliga
    saker. Allt det jag vill uppleva.

  377. Avslutningsvis
    citerar jag alltid Jane Jacobs.

  378. Jacobs teorier ligger till grund
    för all modern stadsutveckling.

  379. Hon har sagt mycket kloka saker.
    Det här är mitt favoritcitat. Hon sa:

  380. "When a place gets boring, even the
    rich people leave." Tack så mycket!

  381. Textning: Johannes Hansson
    www.btistudios.com

Vill du länka till en del av programmet? Välj starttid där spelaren ska börja och välj sluttid där den ska stanna. 

Länken till ditt klipp hamnar i rutan "Länk till klipp".

Lyckliga platser ger staden själ

Produktionsår:
Längd:
Tillgängligt till:

Vad krävs för att en plats ska vara attraktiv idag? Det frågar sig nationalekonomen Charlotta Mellander som forskar på och försöker mäta regional attraktivitet. Problemet är dock att det som gör en plats attraktiv under ett visst skede av livet sällan är det på längre sikt. Själv kommer Charlotta från Jönköping där hon idag stormtrivs men som hon för allt i världen ville lämna som tonåring. Inspelat den 30 augusti 2017 i Messingshuset, Upplands Väsby. Arrangör: Upplands Väsby kommun.

Ämnen:
Samhällskunskap
Ämnesord:
Förvaltning, Samhällsplanering, Samhällsvetenskap
Utbildningsnivå:
Högskola

Alla program i UR Samtiden - Stadsbyggnadsdagen 2017

Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Stadsbyggnadsdagen 2017

Win-win inom stadsbyggnad

Kan det uppstå goda idéer genom samverkan när det gäller stadsbyggnad? Fredrik Drotte, stadsutvecklingschef i Upplands Väsby, är övertygad om den goda kompromissen som en väg till framgång. Här utvecklar han sitt resonemang. Inspelat den 30 augusti 2017 i Messingshuset, Upplands Väsby. Arrangör: Upplands Väsby kommun.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Stadsbyggnadsdagen 2017

Investeringar för framtidstro och fler jobb

Just nu är det högtryck i Sverige när det gäller bostadsbyggande och infrastruktursatsningar, menar näringsministern Mikael Damberg (S). Dock får vi inte glömma att ställa oss frågorna för vem vi bygger, hur vi bygger och hur vi ser till att den här byggnadstakten och de nya bostäderna kommer alla till del. Inspelat den 30 augusti 2017 i Messingshuset, Upplands Väsby. Arrangör: Upplands Väsby kommun.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Stadsbyggnadsdagen 2017

Behovet av ekonomiska reformer

Bettina Kashefi, chefekonom på Svenskt Näringsliv, talar om det ekonomiska läget i Sverige och omvärlden. Jämfört med många andra länder går svensk ekonomi som tåget men trots det gynnsamma läget finns ett antal stora utmaningar, menar hon. Vi har tappat i välståndsligan, och för att återta vår position i täten måste till exempel arbetsmarknaden fungera bättre. Inspelat den 30 augusti 2017 i Messingshuset, Upplands Väsby. Arrangör: Upplands Väsby kommun.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Stadsbyggnadsdagen 2017

Lyckliga platser ger staden själ

Vad krävs för att en plats ska vara attraktiv idag? Det frågar sig nationalekonomen Charlotta Mellander som forskar på och försöker mäta regional attraktivitet. Problemet är dock att det som gör en plats attraktiv under ett visst skede av livet sällan är det på längre sikt. Själv kommer Charlotta från Jönköping där hon idag stormtrivs men som hon för allt i världen ville lämna som tonåring. Inspelat den 30 augusti 2017 i Messingshuset, Upplands Väsby. Arrangör: Upplands Väsby kommun.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Stadsbyggnadsdagen 2017

Arkitektur och design i en digital tidsålder

Vad menar vi när vi talar om arkitektur och design i en digital tidsålder? Den frågan ställer sig den nytillträdde chefen för Stockholms Arkitektur- och designcentrum, Kieran Long. Ofta är det lätt att identifiera design som har en negativ påverkan på staden och som bygger på vår oro för till exempel terrorism och immigration. Svårare är det att definiera vilken typ av design som bygger den goda staden, menar Kieran Long. Inspelat den 30 augusti 2017 i Messingshuset, Upplands Väsby. Arrangör: Upplands Väsby kommun.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Stadsbyggnadsdagen 2017

Om stadsförnyelse i utsatta områden

Nationalekonomen Ingvar Nilsson har under 35 års tid studerat betydelsen av förebyggande insatser i utsatta områden. Han menar att man inte kan överskatta betydelsen av samverkan mellan olika offentliga och privata aktörer. För varje individ vi lyckas hjälpa från ett långsiktigt utanförskap kan vi prata om en samhällsvinst på uppemot 10-12 miljoner kronor, säger han. Inspelat den 30 augusti 2017 i Messingshuset, Upplands Väsby. Arrangör: Upplands Väsby kommun.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Stadsbyggnadsdagen 2017

Att samskapa våra städer

Hur kan drömmar och design bli till konkret verklighet? Och hur kan design användas för att få fler människor att bli delaktiga i staden? Lisa Lindström och Angela Tillman Sperandio, båda från designföretaget Doberman, utvecklar här sina tankar om ett nytt agilt samhälle där vi jobbar på ett annorlunda sätt och där många verksamheter löper parallellt. Inspelat den 30 augusti 2017 i Messingshuset, Upplands Väsby. Arrangör: Upplands Väsby kommun.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Visa fler

Mer högskola & samhällskunskap

Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Barn som brottsoffer

Inledning

Annika Öster, generaldirektör för Brottsoffermyndigheten, inledningstalar. Från Internationella brottsofferdagen (IBD) 2014. Tema: Barn som brottsoffer. Inspelat den 21 februari på Norra Latin i Stockholm. Arrangör: Brottsoffermyndigheten.

Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
LyssnaMifforadio

MiffoTV bakom kulisserna, del 1

Följ programledargänget bakom kulisserna inför MiffoTV:s utfrågning av politiker från Sveriges riksdagspartier.

Fråga oss