Titta

Big Cities

Big Cities

Om Big Cities

Om hållbar utveckling i storstäder runt om i världen. Konkreta exempel på hur man på individ-nivå och samhällsnivå kan minska miljöbelastning och motverka sociala problem. Vi möter människor ifrån olika länder och deras innovativa idéer som löst flera storstadsproblem. Det handlar bland annat om boendealternativ i Korea, fiskodling mitt i Berlin, hemlösas situation i Malaysia och kulturellt samarbete i Jordanien.

Till första programmet

Big Cities : NaturreservatetDela
  1. Det som händer här är en skandal.
    Ingen gör nånting. Det blir bara värre.

  2. För 30 år sen hade vi en stor
    översvämning här. Nu händer det igen.

  3. Det är en skandal att lova saker
    och sen inte hålla dem.

  4. Gör nåt! Här bor det människor.
    Det bor barn här! Gör nåt!

  5. Jag är gammal, så jag bryr mig
    inte längre för egen del.

  6. Men mina barnbarn och mina barn...
    Vad blir det för skitliv för dem här?

  7. Ingen kommer hit och gör nåt.

  8. Andra drar fördel av vår olycka!
    Här förändras ingenting!

  9. Vi behandlas som skräp.
    Det här är ovärdigt. Vi mår dåligt.

  10. Jag vill inte få bidrag.
    Jag vill göra rätt för mig.

  11. Men vi har ingenting. Förlåt att jag häver
    ur mig allt det här, men jag är så arg.

  12. Det finns en tendens mot ökad
    nederbörd i staden Buenos Aires.

  13. Men bortsett från det så har även sättet
    som det regnar på förändrats.

  14. Det finns en tendens mot fler skyfall.
    Det regnar mer intensivt.

  15. Det kommer mer regn på kortare tid.

  16. Orsakerna till det
    är delvis av lokal karaktär.

  17. Fenomenet "urban värmeö"
    gör att det blir varmare i städer.

  18. Det gör att luften stiger lättare.

  19. Då får man konvektion. Moln bildas
    och det blir mycket nederbörd.

  20. Men det som sker i staden nu
    är mer extremt.

  21. Ett lokalt fenomen läggs till det globala
    problemet med klimatförändringen.

  22. Vi är så här.

  23. Tack vare det har vi det bra och kan
    odla soja, men vi har inga sluttningar.

  24. Det försvårar vattnets utflöde.

  25. I en stad sker ingen filtrering. Om det
    finns en sluttning löser det sig ändå.

  26. Utan sluttning måste vattnet filtreras,
    men det går inte i betong.

  27. Översvämningar brukar framför allt
    ske på flodslätterna.

  28. Vissa städer inåt land kan också
    drabbas, men folk bygger där ändå.

  29. Problemet är att den våtmark
    som finns här är billig att köpa-

  30. -eftersom den
    drabbas av översvämningar.

  31. Oseriösa företag köper då upp den
    billiga marken och gräver stora gropar.

  32. Det är olagligt.
    De tar upp jorden ur gropen.

  33. Med den jorden
    fyller de igen våtmarken.

  34. När floden sen stiger kan den inte längre
    rinna ut över våtmarken.

  35. Översvämningen sker då av två skäl:

  36. Man torrlägger våtmarker,
    och så regnar det mer.

  37. Vi befinner oss i naturreservatet
    Reserva Natural del Pilar.

  38. Det kom till i syfte att skapa
    ett grönområde för allmänheten.

  39. Det är gratis
    och ligger i ett storstadsområde.

  40. I naturreservatet finns det en våtmark,
    och det är där vi står nu.

  41. Och så finns det en galleriskog,
    som skyddar flodens sidor.

  42. Vi har också en blandskog - den är
    Buenos Aires viktigaste - och gräsmark.

  43. Dessa fyra naturtyper bildar
    ett 150 hektar stort område.

  44. Luján-floden börjar i Suipacha-

  45. -där åarna Los Leones
    och El Durazno flyter ihop.

  46. Sen passerar den Mercedes, Luján, Pilar
    och Escobar.

  47. Den når Tigre,
    där den flyter ihop med Reconquista-

  48. -och utmynnar i Río de la Plata.

  49. Under miljoner år bildades flodfåran.

  50. Det slätter som översvämmas av floden
    ligger under vatten i några dagar.

  51. Sen blir floden som vanligt igen.

  52. Våtmarken är det område
    som översvämmas.

  53. Vattnet blir kvar här i en vecka,
    tio dagar, tjugo dagar, en månad.

  54. Det avgörs av mängden vatten.

  55. Det vattnet ska filtreras ner här-

  56. -så att det, om 10-20 år,
    ska finnas vatten i Pilar.

  57. Om man beter sig ansvarslöst
    och fyller igen dem, som man gör här-

  58. -och på andra ställen
    längs floden Luján...

  59. När vi tillåter det,
    så leder det till att folket blir utan vatten.

  60. Nu står jag i våtmarken.

  61. Den här platsen förhindrar
    att Pilar drabbas av översvämningar.

  62. När det regnar mycket
    blir vattennivån så här hög.

  63. Och ofta - det har hänt flera gånger
    de senaste två åren - händer detta.

  64. Vi mätte upp totalt 60 millimeter.

  65. Nåt sånt var det.
    Jag måste kolla upp det.

  66. -Regnade det 60 millimeter?
    -Ja.

  67. I dag är det torrt
    eftersom det inte har regnat.

  68. Det normala i en våtmark är-

  69. -att en till fyra gånger per år,
    beroende på klimatförändringarna-

  70. -så håller våtmarken kvar alla
    de miljoner liter vatten som kommit-

  71. -tills vattnet filtreras-

  72. -och vi återigen får en våtmark
    och tillgång till dricksvatten.

  73. En våtmark fungerar som en svamp.

  74. Det är det bästa sättet
    att beskriva den på.

  75. Dessutom rymmer den
    stor biologisk mångfald.

  76. 60 procent av världens
    biologiska mångfald finns i våtmark.

  77. Den här våtmarken
    förser staden Pilar med frisk luft.

  78. Det förhindrar
    att man får en urban värmeö.

  79. Utan våtmark skulle alla de som i dag
    bor i områden som inte översvämmas-

  80. -drabbas av översvämningar.

  81. Stadsdelen San Jorge drabbades
    för 35 år sen inte av översvämningar.

  82. De senaste två åren
    har den nu översvämmats fem gånger-

  83. -för man har fyllt igen våtmarkerna
    i närheten. På 32 år hände inte det.

  84. Men nu händer det fem gånger
    på två år.

  85. Och medan de
    drabbades av översvämningar-

  86. -kunde man ta bilen och åka till Pilará,
    där man höll på och dumpade jord.

  87. Och golfbanan, som förr hade varit en
    våtmark, var torr. Där spelade man golf.

  88. Vi borde öka antalet våtmarker-

  89. -för att kompensera för problemen
    som följer med klimatförändringarna.

  90. Men i stället
    minskar vi antalet våtmarker.

  91. Argentina har undertecknat
    Ramsarkonventionen-

  92. -så den konventionen måste vi följa.

  93. Konventionen säger,
    och vi har skrivit på den-

  94. -att jag inte får gräva i en våtmark.

  95. Jag får inte heller fylla igen den
    eller påverka den på nåt sätt.

  96. Allt det har man, sen 1990-talet,
    gjort i anslutning till floden Luján.

  97. Staten har inte gjort det de borde ha
    gjort, nämligen att förhindra det här.

  98. Om man tittar bakåt,
    så är det staten som är ansvarig.

  99. Till 80 procent är det statens fel.

  100. Till 20 procent är det
    den skrupelfrie markuppköparens fel.

  101. Sanningen är den
    att från Suipacha till Tigre-

  102. -så har våtmarkerna förstörts av företag-

  103. -som där har låtit bygga grindsamhällen
    med lyxiga hus.

  104. Det minsta man kan göra är-

  105. -att se till att den största delen av våt-
    marken får återgå till att vara våtmark.

  106. Använd den.
    Ramsarkonventionen säger-

  107. -att man får använda den
    för att tjäna pengar och till rekreation.

  108. Bygg golfbanan i nivå med floden.

  109. När floden svämmar över två gånger
    per år, så får de låta bli att spela golf.

  110. Det är mer rättvist än att folk som lät
    bygga hus där det inte fanns våtmark-

  111. -nu ska drabbas av översvämningar
    fem gånger på två år.

  112. När ni ser att även Luján-kyrkan
    drabbas av översvämningar-

  113. -ska ni veta att San Sebastián,
    en rekreationsort här-

  114. -har fyllt igen ett område som,
    när det var fyllt av vatten-

  115. -rymde 54 miljoner kubikmeter vatten.

  116. De 54 miljonerna kubikmeter vatten
    befinner sig nu i kyrkan.

  117. Det är klart som vatten.

  118. Översättning: Marie Ekenstav
    www.btistudios.com

Hjälp

Stäng

Skapa klipp

Klippets starttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.

Klippets sluttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.Sluttiden behöver vara efter starttiden.

Naturreservatet

Avsnitt 15 av 25

Produktionsår:
Längd:
Tillgängligt till:

Vissa delar av Buenos Aires har under senare tid drabbats hårt av översvämningar. För att få bukt med problemet har Graciela Capodoglio startat ett arbete med att bevara och vårda ett naturreservat med våtmarker nära staden.

Ämnen:
Biologi > Djur och natur > Ekosystem, Miljö > Hållbar utveckling
Ämnesord:
Argentina, Buenos Aires, Miljöfrågor, Naturreservat, Naturskydd, Naturvetenskap, Storstäder, Våtmarker
Utbildningsnivå:
Allmänbildande

Alla program i Big Cities

Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaBig Cities

Ett modernt kollektiv

Avsnitt 1 av 25

70 procent av befolkningen i Seoul i Sydkorea bor i lägenhet. Tre familjer gick ihop och byggde sitt eget drömhus. Det har egna lägenheter men flera sällskapsytor är gemensamma. Familjerna hjälps åt med vardagsbestyr, så som lämning och hämtning på dagis och på helgerna lagar de mat tillsammans.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaBig Cities

En ekoby i staden

Avsnitt 2 av 25

Efter att ha tröttnat på att bo i opersonliga lägenhetskomplex började arkitekten Harald Zenke planera en by med 20 ekologiska hus, en gemensam trädgård och ett samlingshus för aktiviteter. Bostadsprojektet ligger i Rundling i Berlin. Husen är i stor utsträckning självförsörjande på energi och byggda av invånarna själva med förnybara och återvinningsbara material. Alla har sin egen lägenhet, men man umgås, lagar mat och hjälper varandra i vardagen.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaBig Cities

Uppfinnarverkstad för alla

Avsnitt 3 av 25

Allt fler fabriker och mycket produktion av varor flyttas till Asien. Därför har man i Hamburg startat ett fabikslabraorium (Fab Lab) som är öppet för allmänheten. Här finns tillgång till avancerade maskiner och dataprogram, som annars bara finns i fabriker och stora företag, till exempel 3D-skrivare och laserskärare. Här kan besökare bland annat bygga sina egna mobiltelefoner eller andra uppfinningar.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaBig Cities

Övervakad på gott och ont

Avsnitt 4 av 25

Idag finns det mellan fyra och sex miljoner övervakningskameror i Storbritannien. Vart man än går blir man filmad och övervakad av någon. Kamerasystemet kallas CCTV, och här behandlas några av dess konsekvenser. Dr Keith Spelare är expert på övervakningsområdet och har bland annat undersökt hur svårt det är att få tillgång till CCTV-bilder där man själv förekommer, bilder som man enligt lag har rätt att erhålla.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaBig Cities

Vulkanens inre kraft

Avsnitt 5 av 25

En passionerad guide berättar om Vesuvius och sin kärlek till vulkanen. Han har jobbat på vulkanen sedan han var liten och bor i närheten. Men vad händer om vulkanen återigen får ett utbrott? Hur snabbt kan staden Neapel, som ligger alldeles i närheten, evakueras?

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaBig Cities

En stadsdel väcks till liv

Avsnitt 6 av 25

Boyle Heights är en stadsdel i östra Los Angeles som tidigare av många ansetts vara ett ruffigt och opersonligt område med många gängbråk. Nu har invånarna börjat få sin stadsdel att blomma och kännas trygg, bland annat genom kulturella projekt och lokala samlingsplatser. Invånare som brinner för gemenskap och stadsdelens välbefinnande har gjort det möjligt.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaBig Cities

Cykeltaxin är mitt hem

Avsnitt 7 av 25

George Town är en del av Pinang som utvecklas i snabb takt. Det gör att levnadskostnaderna har ökat markant. Många har därför inte längre råd att betala hyran och blir hemlösa. En utsatt grupp är de som jobbar med cykeltaxi, många av dem bor i sina cyklar. Några engagerade personer har startat ett projekt som kallas Rice & Roses. De delar ut mat och förnödenheter till hemlösa samt erbjuder utbildning till fattiga och hemlösa barn.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaBig Cities

Porträtt av mångfald

Avsnitt 8 av 25

Toronto är en växande storstad med stor mångfald. Fascinerad av detta faktum har fotografen Colin Shaffer valt att fotografera personer ifrån alla världens länder som nu har Toronto som hemstad.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaBig Cities

Att bygga broar mellan människor

Avsnitt 9 av 25

En teaterdirektör i Jordanien vill minska klyftan mellan östra och västra Amman genom sin teaterföreställning. Hans teatergrupp består av skådespelare både ifrån östra och västra Amman och de jobbar för en enad stad.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaBig Cities

Flodbåt på framfart

Avsnitt 10 av 25

Trafikmiljön i Bangkok blir allt sämre och många människor tillbringar flera timmar i rusningstrafik varje dag. Anledningen är att tunnelbana och monorail inte räcker till för alla pendlare. Men floden som rinner genom Bangkok skulle kunna vara ett alternativ. Nu utvecklar man ett projekt med båttrafik och flera knutpunkter för tunnelbanans anslutning till floden.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaBig Cities

Fiskodling i stan

Avsnitt 11 av 25

Farm market är en ekologisk odling av både grödor och fisk mitt i Berlin. Fisken odlas i noga framtagna tankar, och växter och grönsaker i ett stort växthus. Varorna säljs sedan i Farm markets egen butik eller levereras till lokala restauranger och andra köpare.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaBig Cities

Kampen för en oas

Avsnitt 12 av 25

På en höjd ovanför Hongkong ligger ett stort grönområde. Området är dock hotat, eftersom det finns planer på att marken ska exploateras för bostadsbyggande. Men lokala politiker och boende i närområdet startar kampanjer och projekt för att rädda sin oas.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaBig Cities

Färgens kraft

Avsnitt 13 av 25

Boamistura startade i Madrid 2001. Det är en grupp människor med olika utbildningar och bakgrund, t. ex. arkitekter, designers och graffitimålare. Deras arbete går ut på att tillsammans med lokalbefolkningen sätta färg på allmänna platser. De har målat gränder i favelorna i Rio, en stor parkeringsplats i Norge och gråa betonghus i en av Madrids förorter. Målet är att skapa mer välkomnande, glada och färgstarka atmosfärer.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaBig Cities

Tiggarnas talesman

Avsnitt 14 av 25

Mircea är från Rumänien men bor sedan flera år i Stockholm. Han jobbar för de mest utsatta i samhället. På Stadsmissionen arbetar han med ett projekt som heter Crossroads, ett ställe där tiggare och hemlösa kan få en bit mat, duscha, tvätta med mera. Där finns också kurser för analfabeter och en textilverkstad där de kan erbjudas jobb.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaBig Cities

Naturreservatet

Avsnitt 15 av 25

Vissa delar av Buenos Aires har under senare tid drabbats hårt av översvämningar. För att få bukt med problemet har Graciela Capodoglio startat ett arbete med att bevara och vårda ett naturreservat med våtmarker nära staden.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Visa fler

Mer allmänbildande & biologi

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Titta UR Samtiden Tema

Prisade pedagoger

Här presenteras årets mottagare av Ingvar Lindqvistpriset - ett pris som årligen delas ut av Kungliga Vetenskapsakademien för att främja undervisningen i naturvetenskap och matematik. Årets pristagare är: Daniel Barker, Anja Eklund, Eva Björklund, och Patrik Lundqvist och Anna Stiby.

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Lyssna Barnaministeriet dokumentär

För dom är jag bara tjock

När Albin var 14 år började hans lever visa sämre värden på grund av övervikt. Han bestämde sig för att försöka bli smal och fick hjälp av Rikscentrum Barnobesitas vid Karolinska universitetssjukhuset, som även årligen ordnar ett sommarläger för överviktiga ungdomar.

Fråga oss