Titta

Big Cities

Big Cities

Om Big Cities

Om hållbar utveckling i storstäder runt om i världen. Konkreta exempel på hur man på individ-nivå och samhällsnivå kan minska miljöbelastning och motverka sociala problem. Vi möter människor ifrån olika länder och deras innovativa idéer som löst flera storstadsproblem. Det handlar bland annat om boendealternativ i Korea, fiskodling mitt i Berlin, hemlösas situation i Malaysia och kulturellt samarbete i Jordanien.

Till första programmet

Big Cities : EnergihjälpenDela
  1. Hej! Michaël Cotton
    från organisationen Objectif 2050.

  2. En kvinna har bett mig
    om energirådgivning.

  3. Vi ska se vad hon förbrukar och ge
    henne råd för att minska elräkningen.

  4. -Hej! Allt väl?
    -Ja, och du?

  5. Jag är här i tid, som jag lovade.
    Låt oss ta en titt på ditt boende.

  6. Här ser jag
    att ni förbrukar 1 652 kWh per år.

  7. Genomsnittet i Vallonien-

  8. -för belysning, hushållsapparater,
    matlagning och vatten är 4 000 kWh.

  9. Så jag ser direkt att ni är energisnåla.

  10. Men vi kan säkert spara ännu mer.

  11. Fast det lär inte bli 50 % besparing...

  12. Allt är avstängt, inget är i viloläge.

  13. Ändå visar min elmätare
    att maskinen förbrukar 9 W.

  14. Tvärtemot vad man tror drar den el
    även när den är avstängd: 11 W.

  15. Här är ett bra exempel: grenuttaget
    bakom möbeln är svårt att nå.

  16. Helst ska man ha ett grenuttag
    med strömbrytare här, här eller här-

  17. -så att den som använder stereon sist
    på kvällen lätt kan stänga av den.

  18. Då finns ingen dold förbrukning.

  19. Lägger man ihop
    fön, diskmaskin m.m.-

  20. -kommer man upp i en förbrukning på
    runt 100 euro per år, 490–500 kWh.

  21. Man kan spara 10–30 %
    bara genom att ändra vanor.

  22. Man behöver inte isolera
    eller byta panna-

  23. -utan bara ändra vanor. Det kan
    minska räkningen med 10–30 %.

  24. Om man tvingar folk
    kan man få dem att ändra vanor-

  25. -men bara så länge de är tvungna.

  26. Visar man i stället att små förändringar
    ger förhöjd komfort-

  27. -blir de motiverade att anstränga sig.

  28. Förhöjd komfort som dessutom sparar
    pengar tackar man ju inte nej till...

  29. För att återfå sin värdighet i Belgien
    behöver man få äga ett eget hem.

  30. Fjorton familjer med dåliga bostäder
    i Molenbeek äger i dag egna passivhus.

  31. I början kändes det nästan för bra
    för att vara sant.

  32. Hej! Hoppets familj nummer femton!
    Välkommen!

  33. Att få träffa dem
    och höra hur glada de är över sitt hus-

  34. -känns verkligen tillfredsställande.

  35. Vi ångrar inget. Jag visste inte ens
    vad ett passivhus var tidigare.

  36. Vår son frågade: "Vad är ett
    passivhus?" Det är ju inget vanligt hus.

  37. "Utan värme, i Belgien?!"

  38. "Måste vi köpa extra filtar nu?"
    "Nej då", sa jag.

  39. I dag är det fredag.
    Då lagar vi couscous.

  40. Energin som vi producerar
    i vårt passivhus-

  41. -hjälper oss att värma upp bostaden,
    eftersom vi inte har nån värmekälla.

  42. Så all energi som alstras här inne
    återvinns.

  43. -Då ska vi se, Damien.
    -Ja.

  44. Här har vi frånluften,
    som är lite varmare än tilluften.

  45. Den lilla sensorn, som är känslig.

  46. I dag ligger vår elräkning
    på 41,47 euro.

  47. Per månad?
    Det låter rimligt. Ni är energisnåla.

  48. Huset måste vara välisolerat-

  49. -så att inte kall luft kommer in
    och varm luft släpps ut.

  50. Det ska
    den mekaniska ventilationen se till.

  51. Jag ska nu jobba
    åt socialtjänsten i Ath-

  52. -som bett oss hålla en skräddarsydd
    utbildning för energirådgivare.

  53. -Är en diskmaskin av intresse, tror ni?
    -Ja.

  54. Drar den mer energi än handdiskning?

  55. Socialtjänsten är sen fem–tio år tillbaka
    alltmer intresserad av energifrågor-

  56. -för en stor del av hushållsbudgeten
    för ekonomiskt utsatta familjer-

  57. -går till energi: el, vatten och gas.

  58. I början valde man den enkla vägen
    och betalade räkningarna.

  59. Men de blev allt större och fler-

  60. -så i dag får vissa proaktiva
    socialkontor regionalt stöd-

  61. -för att erbjuda utbildning
    och individuell energirådgivning-

  62. -för de inser
    att om de vill hjälpa folk att klara sig-

  63. -måste de lära dem att spara energi.

  64. Så vi vill förbättra
    energirådgivarnas kunskaper i-

  65. -att lära utsatta familjer
    att bli energisnåla.

  66. Jag tillhör 70-talsgenerationen.
    Under oljekrisen förstod vi-

  67. -att vi hade energiproblem. Då var vi
    tjugo år. Nu vill vi lösa de problemen.

  68. Jag har en speciell approach, så jag vill
    alltid lära känna personerna-

  69. -och se platsen först för att hitta rätt
    lösning. Det är alltid samma approach-

  70. -men alltid nya personer och platser,
    så resultaten kan se helt olika ut.

  71. Min dröm är att en dag få se en ödla
    springa över stenarna.

  72. Ett friskt ekosystem.

  73. Förr fanns det ödlor här,
    men inte nu längre. Det vore toppen!

  74. När man är här
    har man inte lust att gå och jobba.

  75. Michel har byggt grunden
    och gjort murverket själv.

  76. Bjälklaget levererades av en firma.
    Resten gjorde han själv:

  77. Alla installationer, fasaden...
    Och vilket resultat!

  78. Jag tänkte på dig och fick en idé:
    att förverkliga sina drömmar.

  79. När man sitter här inne
    behöver man bara göra så här.

  80. Innan det blev ofrånkomligt
    att anlita en arkitekt byggde folk ändå-

  81. -med konstruktiv logik.

  82. De observerade landskapet
    och anpassade husen därefter.

  83. Det är väldigt viktigt med sunt förnuft.

  84. Trivs människor och hästar
    lika bra ihop än?

  85. Ja, de bor här nere och vi där uppe.

  86. Händer det nåt finns vi alltid i närheten.
    De är alltid glada att se oss.

  87. -Återvinner ni nån värme?
    -Ja, men bara under en viss period.

  88. Inte när det är för kallt.
    Det är bara 14 grader här inne.

  89. Men när det är 10–12 grader
    och vi inte värmer upp huset-

  90. -kan stallet ge lite värme
    tack vare dubbelflödessystemet.

  91. Först tänkte jag bli konstnär,
    och skulptera eller måla.

  92. Sen tänkte jag:
    Varför inte pröva på arkitektur?

  93. Vi är nu i kvarteret Cité des oiseaux,
    på gatan Allée des oiseaux.

  94. Här stod tidigare två höghus
    som brann för ett femtontal år sen.

  95. Jag var tvungen att hitta en bostad till
    mig och mina två barn varannan vecka.

  96. Men i Mons-regionen är hyrorna för
    både lägenheter och hus ganska höga.

  97. Här fanns ett hus kvar till salu.

  98. Så nu amorterar jag 714 euro
    i månaden-

  99. -för ett passivhus
    som blir mitt om 20 år.

  100. Det är lönsammare än att hyra nåt
    i Mons som inte är ett passivhus.

  101. Och den här bostaden
    överensstämmer med min filosofi:

  102. Den ligger nästan på landet,
    här finns dammar alldeles bredvid-

  103. -med gäss, änder och andra fåglar.

  104. Det tar 10 minuter till Mons centrum
    och 20 minuter att gå till stationen.

  105. Ett passivhus behöver
    tio gånger mindre energi.

  106. Det har stor komfort. Det drar aldrig,
    det finns inget luftflöde, inget obehag.

  107. Alla ytor: tak, golv och väggar med tre-
    glasfönster, håller samma temperatur.

  108. Det är mindre än en grads skillnad
    mellan luften och väggarna. Idealiskt!

  109. Tack vare den här typen av bostad och
    mina rutiner undviker jag strömavbrott.

  110. Om alla var energisnåla
    och undvek dold förbrukning-

  111. -skulle vi förbruka mindre energi
    och kunna undvika strömavbrott.

  112. Det man tillför
    måste smälta in i miljön.

  113. Min ekologiska approach
    är att se till att allt nytt vi tillför-

  114. -blir en del av naturen
    och inte en börda.

  115. När vi såg tomten för första gången
    tyckte jag att den var fantastisk.

  116. Att den måste bevaras så
    och att huset måste smälta in.

  117. -Vi placerade det i söderläge.
    -Så nu kan vi njuta maximalt av solen.

  118. Ja, solen kommer in där
    och vi har utsikt åt alla håll.

  119. Och vi njuter av det varje dag!

  120. Jag vet inte
    vad det är för kvalitet på fåtöljen...

  121. -Husets hjärta!
    -Vi föll för den här glänsande stenen.

  122. Och man måste ha ett öppet rum,
    det bygger hela systemet på.

  123. De ekologiska och traditionella metoder
    som jag använder mig av-

  124. -kräver kunskaper om personerna
    i fråga och längre förberedelser.

  125. Att bygga ett personligt hus
    är en sorts samhällsengagemang:

  126. "Det här är mitt sätt att uttrycka mig."
    Arkitektur är ett givande uttryckssätt.

  127. Översättning: Lotta Rossi
    www.btistudios.com

Hjälp

Stäng

Skapa klipp

Klippets starttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.

Klippets sluttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.Sluttiden behöver vara efter starttiden.

Energihjälpen

Avsnitt 17 av 25

Produktionsår:
Längd:
Tillgängligt till:

Belgien är Europas mest tätbefolkade land. Det ställer stora krav på en mer hållbar livsstil, Michaël Cotton och Damien Carnoy har förändrat sin vardag genom att minska sin egen energiförbrukning, men de har också utvecklat alternativa bostäder. Nu vill de sprida sina kunskaper och erfarenheter till andra medborgare.

Ämnen:
Miljö > Energiförsörjning, Miljö > Hållbar utveckling
Ämnesord:
Belgien, Byggnadsproduktion, Energieffektiva byggnader, Energiförsörjning, Energihushållning, Husbyggnad, Hållbar livsstil, Storstäder, Teknik
Utbildningsnivå:
Allmänbildande

Alla program i Big Cities

Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaBig Cities

Ett modernt kollektiv

Avsnitt 1 av 25

70 procent av befolkningen i Seoul i Sydkorea bor i lägenhet. Tre familjer gick ihop och byggde sitt eget drömhus. Det har egna lägenheter men flera sällskapsytor är gemensamma. Familjerna hjälps åt med vardagsbestyr, så som lämning och hämtning på dagis och på helgerna lagar de mat tillsammans.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaBig Cities

En ekoby i staden

Avsnitt 2 av 25

Efter att ha tröttnat på att bo i opersonliga lägenhetskomplex började arkitekten Harald Zenke planera en by med 20 ekologiska hus, en gemensam trädgård och ett samlingshus för aktiviteter. Bostadsprojektet ligger i Rundling i Berlin. Husen är i stor utsträckning självförsörjande på energi och byggda av invånarna själva med förnybara och återvinningsbara material. Alla har sin egen lägenhet, men man umgås, lagar mat och hjälper varandra i vardagen.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaBig Cities

Uppfinnarverkstad för alla

Avsnitt 3 av 25

Allt fler fabriker och mycket produktion av varor flyttas till Asien. Därför har man i Hamburg startat ett fabikslabraorium (Fab Lab) som är öppet för allmänheten. Här finns tillgång till avancerade maskiner och dataprogram, som annars bara finns i fabriker och stora företag, till exempel 3D-skrivare och laserskärare. Här kan besökare bland annat bygga sina egna mobiltelefoner eller andra uppfinningar.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaBig Cities

Övervakad på gott och ont

Avsnitt 4 av 25

Idag finns det mellan fyra och sex miljoner övervakningskameror i Storbritannien. Vart man än går blir man filmad och övervakad av någon. Kamerasystemet kallas CCTV, och här behandlas några av dess konsekvenser. Dr Keith Spelare är expert på övervakningsområdet och har bland annat undersökt hur svårt det är att få tillgång till CCTV-bilder där man själv förekommer, bilder som man enligt lag har rätt att erhålla.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaBig Cities

Vulkanens inre kraft

Avsnitt 5 av 25

En passionerad guide berättar om Vesuvius och sin kärlek till vulkanen. Han har jobbat på vulkanen sedan han var liten och bor i närheten. Men vad händer om vulkanen återigen får ett utbrott? Hur snabbt kan staden Neapel, som ligger alldeles i närheten, evakueras?

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaBig Cities

En stadsdel väcks till liv

Avsnitt 6 av 25

Boyle Heights är en stadsdel i östra Los Angeles som tidigare av många ansetts vara ett ruffigt och opersonligt område med många gängbråk. Nu har invånarna börjat få sin stadsdel att blomma och kännas trygg, bland annat genom kulturella projekt och lokala samlingsplatser. Invånare som brinner för gemenskap och stadsdelens välbefinnande har gjort det möjligt.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaBig Cities

Cykeltaxin är mitt hem

Avsnitt 7 av 25

George Town är en del av Pinang som utvecklas i snabb takt. Det gör att levnadskostnaderna har ökat markant. Många har därför inte längre råd att betala hyran och blir hemlösa. En utsatt grupp är de som jobbar med cykeltaxi, många av dem bor i sina cyklar. Några engagerade personer har startat ett projekt som kallas Rice & Roses. De delar ut mat och förnödenheter till hemlösa samt erbjuder utbildning till fattiga och hemlösa barn.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaBig Cities

Porträtt av mångfald

Avsnitt 8 av 25

Toronto är en växande storstad med stor mångfald. Fascinerad av detta faktum har fotografen Colin Shaffer valt att fotografera personer ifrån alla världens länder som nu har Toronto som hemstad.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaBig Cities

Att bygga broar mellan människor

Avsnitt 9 av 25

En teaterdirektör i Jordanien vill minska klyftan mellan östra och västra Amman genom sin teaterföreställning. Hans teatergrupp består av skådespelare både ifrån östra och västra Amman och de jobbar för en enad stad.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaBig Cities

Flodbåt på framfart

Avsnitt 10 av 25

Trafikmiljön i Bangkok blir allt sämre och många människor tillbringar flera timmar i rusningstrafik varje dag. Anledningen är att tunnelbana och monorail inte räcker till för alla pendlare. Men floden som rinner genom Bangkok skulle kunna vara ett alternativ. Nu utvecklar man ett projekt med båttrafik och flera knutpunkter för tunnelbanans anslutning till floden.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaBig Cities

Fiskodling i stan

Avsnitt 11 av 25

Farm market är en ekologisk odling av både grödor och fisk mitt i Berlin. Fisken odlas i noga framtagna tankar, och växter och grönsaker i ett stort växthus. Varorna säljs sedan i Farm markets egen butik eller levereras till lokala restauranger och andra köpare.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaBig Cities

Kampen för en oas

Avsnitt 12 av 25

På en höjd ovanför Hongkong ligger ett stort grönområde. Området är dock hotat, eftersom det finns planer på att marken ska exploateras för bostadsbyggande. Men lokala politiker och boende i närområdet startar kampanjer och projekt för att rädda sin oas.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaBig Cities

Färgens kraft

Avsnitt 13 av 25

Boamistura startade i Madrid 2001. Det är en grupp människor med olika utbildningar och bakgrund, t. ex. arkitekter, designers och graffitimålare. Deras arbete går ut på att tillsammans med lokalbefolkningen sätta färg på allmänna platser. De har målat gränder i favelorna i Rio, en stor parkeringsplats i Norge och gråa betonghus i en av Madrids förorter. Målet är att skapa mer välkomnande, glada och färgstarka atmosfärer.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaBig Cities

Tiggarnas talesman

Avsnitt 14 av 25

Mircea är från Rumänien men bor sedan flera år i Stockholm. Han jobbar för de mest utsatta i samhället. På Stadsmissionen arbetar han med ett projekt som heter Crossroads, ett ställe där tiggare och hemlösa kan få en bit mat, duscha, tvätta med mera. Där finns också kurser för analfabeter och en textilverkstad där de kan erbjudas jobb.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaBig Cities

Naturreservatet

Avsnitt 15 av 25

Vissa delar av Buenos Aires har under senare tid drabbats hårt av översvämningar. För att få bukt med problemet har Graciela Capodoglio startat ett arbete med att bevara och vårda ett naturreservat med våtmarker nära staden.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Visa fler

Mer allmänbildande & miljö

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Titta UR Samtiden - EAT 2014

Maten i National Geographic

Under 2014 gjorde National Geographic en jättesatsning på matpolitik. Varför skildrar en av världens mest ansedda tidningar den globala livsmedelsproduktionen just nu? Om detta berättar den kreativa chefen Kaitlin Yarnall. Inspelat den 27 maj 2014 på Clarion Sign, Stockholm. Arrangör: Stordalen Foundation.

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Titta UR Samtiden - EAT 2014

Näring i centrum

Kost och näring måste vara i centrum i en global agenda om hållbarhet. Det säger Bente Mikkelsen från Världshälsoorganisationen (WHO) i sitt föredrag. Idag är 842 miljoner människor undernärda. Att försöka eliminera världshunger och alla former av undernäring är det viktigaste politiska målet för WHO. Inspelat den 26 maj 2014 på Clarion Sign, Stockholm. Arrangör: Stordalen Foundation.

Fråga oss