Titta

UR Samtiden - NPF-skoldagarna 2017

UR Samtiden - NPF-skoldagarna 2017

Om UR Samtiden - NPF-skoldagarna 2017

Föreläsningar från NPF-skoldagarna som vänder sig till pedagoger, skolledare och personal i elevhälsan samt till andra professioner som samverkar med skolan kring elever med särskilda behov. Inspelat den 30-31 oktober 2017 på Karolinska institutet, Stockholm. Arrangör: KIND, Karolinska institutet.

Till första programmet

UR Samtiden - NPF-skoldagarna 2017 : OsynlighetsprojektetDela
  1. Även om inte ditt barn
    har en diagnos-

  2. -kan vi garantera
    att ett barn i deras vardag har det.

  3. Jag heter Hélène Benno.

  4. Vad härligt att se så många.
    Flera av er har jag träffat.

  5. "Hej hej", ska man säga enligt Kent.

  6. Tack för att jag får
    några minuter av er tid...

  7. ...för att berätta vad
    Min Stora Dag är och vad vi gör.

  8. Knappar är min värsta ovän.

  9. Det här är Kerlos.

  10. Det är en av mina favoritbilder.

  11. Vet ni varför det är det?

  12. Han ser så stolt ut.

  13. Han verkar ha fått extra kraft
    och självkänsla.

  14. Han har just burit in matchbollen...
    Jag måste kolla vilken match det är.

  15. Sverige-Montenegro i EM-kvalet.

  16. Kerlos har fått
    en njurtransplantation.

  17. Barn och unga med allvarliga
    sjukdomar och/eller diagnoser-

  18. -ger vi ett avbrott i en tuff vardag.

  19. Nånting utöver det vanliga -
    en Stor Dag.

  20. Vi har kontakt med alla
    universitetssjukhus och barnkliniker-

  21. -och har säkert haft kontakt med er.

  22. Vi har även kontakt med
    elevhälsan och BUP.

  23. Sjukhusen och barnklinikerna
    identifierar barn mellan fyra år...

  24. ...och 18 år som behöver ett avbrott.

  25. I de andra grupperna kan man ansöka.

  26. Om ni träffade min kollega John
    såg ni lappar-

  27. -där det står hur man gör.

  28. Dagarna gör vi med hjälp av
    över 240 volontärer.

  29. De finns i hela landet,
    från söder till norr.

  30. De är i alla åldrar och av alla
    bakgrunder ni kan tänka er.

  31. Chaufförer, advokater,
    sjuksköterskor, gympalärare...

  32. De är lite som projektledare-

  33. -för varje Stor Dag.

  34. Barn som får nåt genom Min Stora Dag
    har tillsammans-

  35. -140 sjukdomar och/eller diagnoser.
    Det gör oss unika.

  36. De flesta håller på med
    en sjukdom/diagnos.

  37. Barn med alla de sjukdomarna
    kan få nånting.

  38. Det är bl.a. diabetes, autism,
    hjärtfel, cancer, psykisk ohälsa-

  39. -mage och tarm. Ni ser.

  40. I år har vi specialprojektet
    Osynlighetsprojektet.

  41. Det handlar om det som känns på
    insidan men inte syns på utsidan.

  42. Det som de flesta av er
    råkar på i vardagen:

  43. NPF och/eller psykisk ohälsa. Jag
    säger så för vi har fått lära oss-

  44. -att det är viktigt
    att inte blanda ihop begreppen.

  45. Ni vet att det är en stor grupp barn.

  46. Syftet för oss är framför allt-

  47. -att fler barn med NPF och/eller
    psykisk ohälsa får en aktivitet-

  48. -utöver det vanliga.
    Men den måste anpassas efter dem.

  49. Det som Kent var inne på.

  50. Vi måste bli bättre på att uttrycka
    oss och se multidiagnoser.

  51. Vi måste veta
    att det är multidiagnoser.

  52. Vi hade en liten kille
    på Stadium Sports Camp med epilepsi.

  53. Efter en halv dag skickades han hem.

  54. Han hade slagits, bitits
    och sprungit runt.

  55. Om man visste det
    kunde han ha förberetts.

  56. Med Osynlighetsprojektet
    vill vi också öka kunskapen.

  57. Det låter som en lastbil här bakom.

  58. Vi vill flytta attityder
    och helt enkelt förbereda bättre.

  59. Så vi har gjort förberedelsefilmer.

  60. Vi har en om hur det är att åka tåg.

  61. En om att åka på charterresa
    och en om att bo på hotell.

  62. Små enkla, praktiska tips
    gjorda utifrån den här gruppen-

  63. -och vad de flesta behöver.
    De är ju unika individer.

  64. Vi har gjort Osynlighetspodden.

  65. Jag intervjuade Georgios Karpathakis
    från Underbara ADHD-

  66. -Hanna Danmo från
    Autism- och Aspergerförbundet, m.fl.

  67. Den kan ni lyssna på.

  68. Vi har gjort Osynlighetsrapporten
    tillsammans med...

  69. ...utbildningsföretaget Lära.

  70. Wilma har multidiagnoser
    och har fått nåt genom Min Stora Dag.

  71. Hon har reumatism,
    nedsatt hörsel, utvecklingsstörning-

  72. -autistiska symtom
    och nedsatt immunförsvar.

  73. Hon har ätit hundratals mediciner
    och fått nästan lika många sprutor.

  74. Andra barn
    skjutas till balett och bandy.

  75. Wilmas familj ägnar femdubbelt
    den tiden på att åka till sjukhuset.

  76. Hon besökte Stockholm för
    första gången på sin Stora Dag.

  77. ABBA-museet specialöppnades
    p.g.a. Wilmas immunförsvar.

  78. Hon fick träffa Dolly Style,
    därav peruken.

  79. Wilmas Stora Dag var att träffa Dolly
    Style, andra har haft en tågdag-

  80. -besökt Kolmården eller Grönan.

  81. De har rest till sol och storstad.

  82. I allt Min Stora Dags arbete
    utgår vi ifrån barnets bästa.

  83. Så klart.
    Och även barnets perspektiv.

  84. Natalie har ADHD och Asperger.

  85. Här är vad hon tycker.

  86. Jag har Asperger och ADHD. Det är
    svårt att veta hur andra fungerar.

  87. När jag är väldigt glad är det svårt
    att veta när jag har gått för långt.

  88. Vissa saker som ni tycker är lätta
    är svåra för mig, t.ex. kalas.

  89. Jag tackar ofta nej
    för att inte jag orkar.

  90. Och jag orkar inte vara med kompisar.
    En period blev jag helt utmattad.

  91. Man måste tänka på att folk är olika.

  92. Man är inte likadana.
    Det är inte kul om alla är lika.

  93. Man ska respektera att alla är olika,
    och jag tycker att man ska veta mer.

  94. Jag har upplevt många
    som inte vet så mycket-

  95. -och jag vill att man ska ha
    mer respekt.

  96. Inte så mycket begärt.

  97. Hon pratar om att alla är olika
    och ökad kunskap.

  98. Det är det
    Osynlighetsprojektet handlar om.

  99. För att veta hur det ser ut-

  100. -gjorde vi tillsammans med Lära
    en mätning i början av projektet.

  101. Vad vet allmänheten om diagnoserna?

  102. Här ser ni att de allra flesta,
    tre av fyra, känner nån med ADHD.

  103. Trots det
    är det stora kunskapsluckor.

  104. Det finns många fördomar om personer
    med ADHD, autism och Asperger.

  105. Man är medveten om sin okunskap.

  106. En av fyra anser sig ha låg
    eller obefintlig kunskap om ADHD.

  107. Ett exempel på det är att hälften
    tror att ADHD är en sjukdom.

  108. Kunskapen är högre
    hos kvinnor än män.

  109. Merparten av föräldrarna
    har inte själva barn med ADHD.

  110. 29 % vet att det finns barn med ADHD
    i deras barns skolklass.

  111. 32 % tror att det är så.

  112. Men färre än hälften har pratat med
    sina barn om vad ADHD är.

  113. Hälften har för lite kunskap för det.

  114. Bara 1 % har fått generell
    information om diagnosen i skolan.

  115. En utmaning för att flytta attityder
    kring den här gruppen-

  116. -är att även om inte ditt barn
    har en diagnos-

  117. -kan vi garantera
    att det finns i barnets vardag.

  118. Osynlighetsrapporten
    finns på minstoradag.org

  119. Här är några av våra aktiviteter.

  120. Vi vill, precis som Kent var inne på-

  121. -bli bättre på att utgå ifrån vad
    barn är bra på, inte vad de inte kan.

  122. Fråga varandra vad ni är bra på.
    Jag är bra på innerstadsbussar.

  123. Vi frågade barn,
    bl.a. på Morgan's Wonderland i USA-

  124. -en inkluderande park,
    vad de är bra på.

  125. Jag önskar
    att jag var bra på bakåtvolter.

  126. Tänk vad folk blev förvånade
    när Hans Rosling slukade svärd.

  127. Barn och unga behöver höra vad de är
    bra på i stället för vad de inte kan.

  128. Vi vill bidra till att fylla på med
    kraft och självkänsla.

  129. Vi på Min Stora Dag är bra på volter-

  130. -så att de ska känna sig stolta.

  131. Som vi säger i Osynlighetsprojektet:
    Många syns inte, men finns ändå.

  132. Tack.

Hjälp

Stäng

Skapa klipp

Klippets starttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.

Klippets sluttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.Sluttiden behöver vara efter starttiden.

Bädda in ditt klipp:

Bädda in programmet

Du som arbetar som lärare får bädda in program från UR om programmet ska användas för utbildning. Godkänn användarvillkoren för att fortsätta din inbäddning.

tillbaka

Bädda in programmet

tillbaka

Osynlighetsprojektet

Produktionsår:
Längd:
Tillgängligt till:

Hélène Benno, generalsekreterare på Min Stora Dag, berättar om Osynlighetsprojektet som vill förändra allmänhetens kunskap och attityder till barn och unga med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar. Enligt forskare har två till tre barn i varje svensk skolklass någon form av neuropsykiatrisk diagnos. Det kan handla om adhd, autism, språkstörningar, inlärningssvårigheter eller motoriska störningar. Inspelat den 31 oktober 2017 på Karolinska institutet, Stockholm. Arrangör: KIND, Karolinska institutet.

Ämnen:
Pedagogiska frågor > Specialpedagogik > Neuropsykiatriska funktionsnedsättningar
Ämnesord:
Barn med neuropsykiatrisk funktionsnedsättning, Elever med särskilda behov, Undervisning
Utbildningsnivå:
Högskola

Alla program i UR Samtiden - NPF-skoldagarna 2017

Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - NPF-skoldagarna 2017

Utbildningsministerns öppningstal

Utbildningsminister Gustav Fridolin (MP) ger regeringens syn på hur skolan bör stöttas i arbetet för en jämlik skola. Skolledare och pedagoger måste ha de rätta resurserna och tillämpa dem på ett sätt som passar eleven med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar. Moderator: Sven Bölte. Inspelat den 30 oktober 2017 på Karolinska institutet, Stockholm. Arrangör: KIND, Karolinska institutet.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - NPF-skoldagarna 2017

Tillämpningen av lågaffektivt bemötande, del 1

Andrew McDonnell, doktor i klinisk psykologi, föreläser om hur man hanterar konfliktsituationer i skolans värld genom att använda lågaffektivt bemötande. Det är ett synsätt med metoder som är utvecklade för att hantera problemskapande beteende på ett etiskt försvarbart sätt. Vi behöver ha förståelse för varför man tar till problemskapande beteende, menar han. Det kan handla om hur kropp och hjärna fungerar i akuta situationer, funktionsnedsättningar, psykiska tillstånd eller kraftig stress. Den första delen är en uppvärmning och en introduktion av metoden. Moderator: Sven Bölte. Inspelat den 30 oktober 2017 på Karolinska institutet, Stockholm. Arrangör: KIND, Karolinska institutet. Del 1 av 4.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - NPF-skoldagarna 2017

Tillämpningen av lågaffektivt bemötande, del 2

Andrew McDonnell, doktor i klinisk psykologi, föreläser om hur man hanterar konfliktsituationer i skolans värld genom att använda lågaffektivt bemötande. Det är ett synsätt med metoder som är utvecklade för att hantera problemskapande beteende på ett etiskt försvarbart sätt. Vi behöver ha förståelse för varför man tar till problemskapande beteende, menar han. Det kan handla om hur kropp och hjärna fungerar i akuta situationer, funktionsnedsättningar, psykiska tillstånd eller kraftig stress. Moderator: Sven Bölte. Inspelat den 30 oktober 2017 på Karolinska institutet, Stockholm. Arrangör: KIND, Karolinska institutet. Del 2 av 4.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - NPF-skoldagarna 2017

Tillämpningen av lågaffektivt bemötande, del 3

Andrew McDonnell, doktor i klinisk psykologi, föreläser om hur man hanterar konfliktsituationer i skolans värld genom att använda lågaffektivt bemötande. Det är ett synsätt med metoder som är utvecklade för att hantera problemskapande beteende på ett etiskt försvarbart sätt. Vi behöver ha förståelse för varför man tar till problemskapande beteende, menar han. Det kan handla om hur kropp och hjärna fungerar i akuta situationer, funktionsnedsättningar, psykiska tillstånd eller kraftig stress. Moderator: Sven Bölte. Inspelat den 30 oktober 2017 på Karolinska institutet, Stockholm. Arrangör: KIND, Karolinska institutet. Del 3 av 4.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - NPF-skoldagarna 2017

Tillämpningen av lågaffektivt bemötande, del 4

Andrew McDonnell, doktor i klinisk psykologi, föreläser om hur man hanterar konfliktsituationer i skolans värld genom att använda lågaffektivt bemötande. Det är ett synsätt med metoder som är utvecklade för att hantera problemskapande beteende på ett etiskt försvarbart sätt. Vi behöver ha förståelse för varför man tar till problemskapande beteende, menar han. Det kan handla om hur kropp och hjärna fungerar i akuta situationer, funktionsnedsättningar, psykiska tillstånd eller kraftig stress. Moderator: Sven Bölte. Inspelat den 30 oktober 2017 på Karolinska institutet, Stockholm. Arrangör: KIND, Karolinska institutet. Del 4 av 4.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - NPF-skoldagarna 2017

Från hjärnforskning till pedagogik, del 1

Kenth Hedevåg, med lång bakgrund som specialpedagog i ett neuropsykiatriskt utredningsteam och som pedagogisk handledare i ett kommunalt stödteam, delar här med sig av sin kunskap. Forskningen om hjärnans sätt att ta emot och processa information gör stora framsteg och skolan behöver översätta forskningsresultaten till pedagogik. Fler och fler barn och ungdomar uppvisar svårigheter i skolsituationen. En del har diagnoser som adhd eller inom autismspektrat, andra har ingen diagnos men ändå stora svårigheter i skolan. Hur kan vi hjälpa dessa elever på bästa sätt? Moderator: Sven Bölte. Inspelat den 31 oktober 2017 på Karolinska institutet, Stockholm. Arrangör: KIND, Karolinska institutet. Del 1 av 2.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - NPF-skoldagarna 2017

Från hjärnforskning till pedagogik, del 2

Kenth Hedevåg, med lång bakgrund som specialpedagog i ett neuropsykiatriskt utredningsteam och som pedagogisk handledare i ett kommunalt stödteam, delar här med sig av sin kunskap. Forskningen om hjärnans sätt att ta emot och processa information gör stora framsteg och skolan behöver översätta forskningsresultaten till pedagogik. Fler och fler barn och ungdomar uppvisar svårigheter i skolsituationen. En del har diagnoser som adhd eller inom autismspektrat, andra har ingen diagnos men ändå stora svårigheter i skolan. Hur kan vi hjälpa dessa elever på bästa sätt? Moderator: Sven Bölte. Inspelat den 31 oktober 2017 på Karolinska institutet, Stockholm. Arrangör: KIND, Karolinska institutet. Del 2 av 2.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - NPF-skoldagarna 2017

Kognition, affektion och relation, del 1

Nåkkve Balldin, socionom och utbildare, föreläser om tekniker för att kartlägga och förstå affektpåslag och känsloreaktioner. Personer med kognitiva och affektiva funktionsskillnader uppvisar ofta ett relationsutmanande beteende. Om omgivningen inte har förståelse för orsakerna bakom deras beteende och kunskap om hur detta påverkar samspel samt verktyg för att bemöta riskerar det att leda till att personer med relationsutmanande beteende exkluderas. Hur ska vi bemöta elever i hög affekt och stress? Moderator: Sven Bölte. Inspelat den 31 oktober 2017 på Karolinska institutet, Stockholm. Arrangör: KIND, Karolinska institutet. Del 1 av 2.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - NPF-skoldagarna 2017

Kognition, affektion och relation, del 2

Nåkkve Balldin, socionom och utbildare, föreläser om tekniker för att kartlägga och förstå affektpåslag och känsloreaktioner. Personer med kognitiva och affektiva funktionsskillnader uppvisar ofta ett relationsutmanande beteende. Om omgivningen inte har förståelse för orsakerna bakom deras beteende och kunskap om hur detta påverkar samspel samt verktyg för att bemöta riskerar det att leda till att personer med relationsutmanande beteende exkluderas. Hur ska vi bemöta elever i hög affekt och stress? Moderator: Sven Bölte. Inspelat den 31 oktober 2017 på Karolinska institutet, Stockholm. Arrangör: KIND, Karolinska institutet. Del 2 av 2.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - NPF-skoldagarna 2017

Osynlighetsprojektet

Hélène Benno, generalsekreterare på Min Stora Dag, berättar om Osynlighetsprojektet som vill förändra allmänhetens kunskap och attityder till barn och unga med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar. Enligt forskare har två till tre barn i varje svensk skolklass någon form av neuropsykiatrisk diagnos. Det kan handla om adhd, autism, språkstörningar, inlärningssvårigheter eller motoriska störningar. Inspelat den 31 oktober 2017 på Karolinska institutet, Stockholm. Arrangör: KIND, Karolinska institutet.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - NPF-skoldagarna 2017

Vad gör Hjärnfonden?

Hjärnfondens generalsekreterare Anna Hemlin berättar om den ideella insamlingsstiftelsen som har till uppgift att samla in och fördela pengar till forskning samt informera om hela hjärnan och alla dess sjukdomar, skador och funktionsnedsättningar. Inspelat den 31 oktober 2017 på Karolinska institutet, Stockholm. Arrangör: KIND, Karolinska institutet.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Visa fler

Mer högskola & pedagogiska frågor

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Titta UR Samtiden - Jämställdhet från siffror till handling

Rättvisa och meritokrati i akademin

Birgitta Jordansson, forskare i sociologi och arbetsvetenskap, menar att kvinnor fortfarande ofta ses som andra rangens professorer med olika villkor. Från seminariet ”Jämställdhet i akademin - från siffror till handling”. Inspelat på Chalmers i Göteborg den 30 januari 2014. Arrangör: Sveriges unga akademi.

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Lyssna Bildningsbyrån - Kina

Skola i förändring

I Pisa-testet, som mäter kunskapsnivån hos 15-åringar runt om i världen, ligger kinesiska elitskolor i topp. Men nu börjar den hårt resultatinriktade pluggskolan ifrågasättas. Kinas senaste skolreform innebär att den traditionella katederundervisningen ska förändras och eleverna ska diskutera och samarbeta mer. En av förebilderna är den svenska skolan.

Fråga oss