Titta

UR Samtiden - NPF-skoldagarna 2017

UR Samtiden - NPF-skoldagarna 2017

Om UR Samtiden - NPF-skoldagarna 2017

Föreläsningar från NPF-skoldagarna som vänder sig till pedagoger, skolledare och personal i elevhälsan samt till andra professioner som samverkar med skolan kring elever med särskilda behov. Inspelat den 30-31 oktober 2017 på Karolinska institutet, Stockholm. Arrangör: KIND, Karolinska institutet.

Till första programmet

UR Samtiden - NPF-skoldagarna 2017 : Tillämpningen av lågaffektivt bemötande, del 3Dela
  1. Regel ett är att ha en planerad flyktväg
    för barnet i lärandesituationen.

  2. När du ser signalerna:

  3. Säger du
    "Det här barnet behöver en paus"?

  4. Jag pratade med mina kollegor och ska
    öka takten - ni behöver praktiska tips.

  5. Sådant som hur man fångar
    barns intresse när man undervisar.

  6. Vi ska prata om bland annat det.

  7. I en specialutgåva av "Good Autism
    Practice" finns det artiklar om ämnet.

  8. Den är över två år gammal, så jag kan
    nog skicka dem utan copyrightproblem.

  9. Jag ska bara prata klart
    om Permamodellen.

  10. Sen blir det lågaffektivt bemötande.

  11. Titeln borde vara:
    "Vad betyder det egentligen?"

  12. Det betyder olika saker
    för olika personer.

  13. Ni tittar på personen som uppfann
    lågaffektivt bemötande.

  14. Imponerade?

  15. Ingen vid flygplatsen sa: "Här är han
    som uppfann lågaffektivt bemötande."

  16. Jag blev jättebesviken.

  17. Idén fick spridning,
    men vi har mycket kvar att göra.

  18. "Engagemang" betyder i det här fallet
    inte aktivitet.

  19. Man gör något och avskärmar sig.
    Det handlar om färdigheter.

  20. Tänk på barnen ni hjälper,
    med eller utan autism.

  21. Tänk på saker ni gör
    för att avskärma er från omvärlden.

  22. Har ni intressen till hjälp?

  23. Mitt är schack på nätet.
    Jag spelade i går.

  24. Först när någon 8-åring från Argentina
    slår en blir det tråkigt.

  25. Juan, åtta, sopade banan med mig.
    Jag hoppas att Juan är åtta.

  26. Han är säker fyrtioåtta
    och ger sig på sådana som mig.

  27. Schack, löpning -
    sådant som får en att avskärma sig...

  28. Löpare pratar om flow - man når en
    punkt där man blir mentalt avskärmad.

  29. Jag kan inte.
    Jag joggar, men jag avskyr det.

  30. Träning är viktigt,
    men man måste inte njuta av det.

  31. Jag har en personlig tränare.

  32. Jag hatar gym och träning-

  33. -men min livsstil och forskningen gör
    att vi måste ses två gånger i veckan.

  34. Jag svär åt honom.

  35. I somras sa jag till en person
    att jag har tourettes.

  36. Hon var på löpbandet,
    och han sa till mig att köra nästa set.

  37. Jag sa något som betydde nej.

  38. Jag sa åt honom
    att göra något otrevligt.

  39. Kvinnan tittade på mig
    och såg upprörd ut.

  40. Jag bad om ursäkt och sa att
    jag svär mycket när jag blir stressad.

  41. Men jag nöjde mig inte med det.

  42. Jag sa: "Jag har tourettes."
    Det är inte sant.

  43. "Känner du till det?"
    "Ja, lite."

  44. "När jag blir stressad
    säger jag saker som..."

  45. Jag fortsatte träna, och min tränare sa:
    "Var det där etiskt beteende?"

  46. "Träna mig bara.
    Jag sitter med i etiknämnder."

  47. Jag sa: "Är hon här ofta?"
    "Ganska."

  48. "Nästa gång berättar jag sanningen."

  49. Han har inte sett henne sen dess.

  50. Vi har intalat oss-

  51. -att jag har skadat henne
    något fruktansvärt med det här.

  52. Jag gav henne en förklaring.
    Det blir mer om det här sen.

  53. En förklaring, sann eller ej,
    gör det lättare att förstå beteenden.

  54. Jag har inte tourettes, och jag menar
    inte att förminska någon med det.

  55. Det var en väg ut ur en svår situation.

  56. Hade han sagt:

  57. "Han är psykolog och chef
    för en internationell organisation."

  58. Hon hade sagt: "Säkert...
    Den svärande tjockisen i hörnet."

  59. "Tjockisen som blir arg av träning."

  60. Det är det stora problemet.
    Träning är viktigt vid stress-

  61. -men det ses som ett sätt
    att bota fetma, vilket är nonsens.

  62. Jag ska prata om träning
    och ämnesomsättning-

  63. -och varför era elever tränar för lite -
    framför allt de med riskbeteenden.

  64. Har ni elevassistans kan ni se till
    att fördubbla deras hjärtminutvolym.

  65. Det finns sätt att göra det på.
    Låter det rimligt?

  66. Flow-aktiviteter. Avskärmning.

  67. Professor Csikszentmihalyi pratade
    om flow - det är en del av vår kultur.

  68. Flow låter enkelt, tills man
    försöker tillämpa det i verkligheten.

  69. Vad betyder det för våra barn?

  70. Så här fungerar flow och engagemang.

  71. Man går upp i en aktivitet.

  72. En ökad känsla av kontroll
    minskar ångesten.

  73. Man fokuserar inte på något annat -
    bara på det man gör.

  74. Flow-aktiviteter kan bli autoteliska.
    "Auto", ni vet.

  75. De blir självmotiverande - autoteliska.

  76. "Jag försöker lära honom saker,
    och han sitter bara där och gungar."

  77. Det kan ses som copingstrategier. Att
    delta och skärma av är en balansgång.

  78. Hur många med autism har
    specialintressen eller favoritföremål?

  79. Hur många staplar lego
    eller lägger saker i en viss följd?

  80. En kille jag hjälper tittar på legobitar
    som om han aldrig sett något viktigare.

  81. Varje gång är det som om det är
    världens största diamant.

  82. Ur det perspektivet är det positivt.

  83. Jag fick jobba med honom eftersom
    "han är helt besatt av de där".

  84. Första regeln vid autism:

  85. "Kan han få utlopp för det här
    i skolan?"

  86. "Nej. På sätt och vis."

  87. "Vad betyder det?"
    "Nej."

  88. Låt honom få utlopp för det
    korta stunder.

  89. Det finns studier om sambandet
    mellan fixering och förstärkning.

  90. Han måste få avskärma sig oftare
    om han ska göra stressande saker.

  91. "Får han avskärma sig
    innan han ska åka hem?"

  92. "Ja."

  93. "Verkligen?"
    "Nej."

  94. Alla gör allt
    tills man ifrågasätter dem.

  95. "Vi gör det där."
    "Så om jag besöker er skola vid tre"-

  96. -"kommer jag se er använda flow-
    aktiviteter innan han ska åka hem?"

  97. "Nej."
    "Ljug inte, då!"

  98. Varför försöker folk verka perfekta?
    Ärlighet är en del av det här.

  99. Jag ser inte sådant här som fixering.
    Gungande barn stimmar inte.

  100. Det behöver inte tränas bort.

  101. Jag är ingen hippie, men folk
    behöver mer stressreducering-

  102. -om de ska göra stressande saker.

  103. Det finns en intressant studie,
    som jag inte vet hur jag ska tolka än-

  104. -om stress och repetitiva beteenden.

  105. Jag tror att den publicerades i "Autism"
    nyligen.

  106. Jag vet inte hur jag ska tolka det.
    Hur det hänger samman.

  107. Vår praktiska erfarenhet är att mer
    stressade personer avskärmar sig mer.

  108. Det är copingstrategier.

  109. Vad gör era barn för att avskärma sig
    - repetitiva handlingar eller intressen?

  110. Det tar tid att börja planera in dem.

  111. Om en väldigt duktig elev gillar schack-

  112. -har folk inga problem med att
    låta honom spela schack i en timme.

  113. Lego? Tveksamt.

  114. Det är inte prestationsinriktat.

  115. Det är väldigt enkelt.
    Använd personens flow-aktiviteter.

  116. Här är ett exempel som jag kallar John.
    Han var vuxen.

  117. Han stängde in sig och viftade med och
    rev sönder papper i timtal på kvällarna.

  118. Han var på dagverksamhet på dagarna.

  119. När vi kom dit
    blev det här en enorm grej.

  120. Han isolerade sig hemma,
    så vi pratade med familjen.

  121. "John är engagerad på dagarna, men
    han måste skärma av sig på kvällen."

  122. Man fick minska aktiveringen dagtid,
    vilket han nog inte hade velat-

  123. -eller acceptera att han gjorde så här
    på kvällarna för att samla sig.

  124. Ett annat sätt att se på problemet.

  125. Låter det rimligt?

  126. En psykolog sa till oss att sluta.

  127. Att vi skulle uppmuntra honom
    att komma ut från sitt rum.

  128. Det byggde på den galna idén att John
    är uttråkad - allt beror på uttråkning.

  129. Han har ett fullspäckat schema
    från halv åtta till halv sex.

  130. Jag hade varit mentalt utmattad.
    Han är engagerad och aktiv.

  131. Hur ska hans kvällar se ut?

  132. Sen sa hon: "Han gör inte så på helger,
    så skolan är problemet."

  133. Nej. Skuldbelägg inte.

  134. Han måste reglera sig
    med repetitiva aktiviteter.

  135. Vi rådde dem att låta honom göra det,
    och då sa många i personalen:

  136. "Då kommer han inte engagera sig
    i något och universum exploderar."

  137. Ju mer de slutade tjata på honom,
    desto mindre stängde han in sig.

  138. Mindre ger mer. Det handlade
    om deras beteende - inte hans.

  139. Frågan var: "Vad gör ni
    när han är inne på sitt rum?"

  140. "Vi låter honom vara."

  141. McDonnell-frågan lyder:

  142. "Om jag kommer hit vid sex, halv sju -
    kommer jag se er låta honom vara?"

  143. "Tja... De flesta av oss."

  144. "Vissa försöker uppmuntra honom:
    'Jag har ett brädspel här.'"

  145. "Försvinn."

  146. "Jag knackar på försiktigt."
    "Ni låter honom alltså inte vara."

  147. "Ni avbryter honom innan han
    har hunnit dämpa sin ångest."

  148. "Ja."

  149. Enkla saker. Det börjar med oss.

  150. Samma fråga återkommer ständigt.

  151. "Om jag kommer hit
    kommer jag alltså se er göra så här?"

  152. "Ljug inte. Det är lögn."

  153. "Det är inte lögn."

  154. "Ibland kan vi inte göra så."

  155. Insatserna kan inte bygga
    på struntprat.

  156. Felaktig information leder
    till felaktiga insatser. Det är enkelt.

  157. Jag ökar takten nu. Relationer.

  158. En utfallsvariabel
    i de flesta terapistudier-

  159. -är relationen
    mellan terapeut och klient.

  160. Roth och Fonaghy. Det finns fler.

  161. Jag ogillar att vissa former av terapi
    vid autism ses som en paketlösning.

  162. Autism ses som något homogent.

  163. "Här är paketet. Varsågod."

  164. Relationer är viktiga.

  165. Folk säger: "Det är bara den läraren
    som kan göra så med honom."

  166. Vi är sociala varelser,
    men vi behöver ensamtid.

  167. Som jag sa i morse:
    Ibland behöver man vara ensam.

  168. Var får man vara i fred i skolan?

  169. Man ska inte fylla skolorna
    med avskilda rum, så att ingen tror det-

  170. -men var kan man avskärma sig?

  171. Vissa barn kan inte det.

  172. Jag har insett att vi måste börja
    tänka kreativt kring den nya tekniken.

  173. Vi behöver stödjande relationer.

  174. Folk kanske inte tackar en för att man
    är där, men de vill ändå ha en där.

  175. Men ibland måste de reglera sig.
    Det är avgörande.

  176. En kollega undrade om man kan
    vara på autismspektrumet och ensam.

  177. Hallå! Jag frågar er!

  178. Ni har fått macka och vatten,
    och vissa tänkte ta en tupplur nu.

  179. Jag tillåter inte det.

  180. Vilka tror att man kan vara ensam
    om man har autism?

  181. På riktigt? Bara några?

  182. Jag räcker upp handen, då.

  183. Självklart kan man det. Vi måste
    sluta tro att alla är som i "Rain Man".

  184. Den stereotypa synen på autism
    gör ingen nytta.

  185. Man kan vilja vara ensam mer
    men inte jämt.

  186. Speciellt om man inte kan hantera det -
    inte minst unga.

  187. Deras räddning är sociala medier,
    men de sociala reglerna där är svåra.

  188. Jag har förklarat för folk att man inte
    kan låtsas att Internet inte finns nu.

  189. Man kan inte utgå från att någon med
    en diagnos aldrig använder Facebook.

  190. Personer med utvecklingsförsening
    finns där.

  191. Det är ett lärande
    som vi måste fokusera på.

  192. Kan de lära sig att inte förolämpa den
    som svarar nej på en vänförfrågan?

  193. Facebook är också förvirrande.
    Hur många här har Facebook?

  194. Samlar ni på vänner där?

  195. Inser ni att inte alla är era vänner?

  196. Enstaka händer.

  197. Många av dem jag hjälper tror
    att en Facebookvän är en riktig vän.

  198. Det är något vi kämpar med.
    "Min vän i Moldavien vill ha pengar."

  199. Relationer ser olika ut.
    Ni borde läsa "Loving Mr Spock".

  200. En kvinna vars man har aspergers
    skriver om de positiva följderna av det.

  201. Han är alltid i tid.
    Han håller det han lovar.

  202. Han gillar inte småprat.

  203. Han är ganska enkel att leva med.

  204. Rena idealmannen.

  205. Jag ser för många som tänker:
    "Jo, faktiskt..."

  206. Få era partner att göra testet online.

  207. Det kan bli kul.

  208. Vid Harvard gjorde man en upptäckt
    angående textmeddelanden.

  209. 25 % av alla vuxna
    sms:ar personer som är i närheten.

  210. En fjärdedel. Jag jobbar med en kille
    som har svårt med social kontakt.

  211. Vi har sagt till hans mamma i flera år:
    "Sms:a honom när middagen är klar."

  212. Textmeddelanden i skolan kan också
    göra det sociala samspelet lättare.

  213. Det är vi som ligger efter.

  214. Det ligger på 25 % nu -
    hur ser det då ut om 15 år?

  215. Det är vi som står för bokbålen här.

  216. Det är bara teknik.

  217. Tryckpressen skulle förstöra
    det talade ordet och språket.

  218. Det gjorde den inte.

  219. Här har vi ett medium som många
    av våra killar och tjejer vill använda.

  220. Facebookundervisning.
    Jag vet att det förekommer i Kanada.

  221. Nu händer det saker. Uppmuntra
    personer att använda sociala saker.

  222. Jag granskade nyligen...
    Känner ni till Minecraft på Internet?

  223. En förälder skapade Autcraft som en
    skyddad version för dem med autism.

  224. Jag var lite skeptisk, tills
    ett danskt barn förklarade det för mig.

  225. Han såg ut att vantrivas i klassrummet,
    men sen fick han spela Autcraft.

  226. Det var ett nöje att se
    - det var som ett helt annat barn.

  227. Andra barn i klassen var med.

  228. Min lösning var att dela upp det
    på tre kortare perioder.

  229. Flera andra barn ville vara med.

  230. Bättre lärande och mindre stress.
    Enkelt och praktiskt.

  231. Jag ägnar mig åt att föreslå
    självklarheter. Det är genant.

  232. Mening. I och med det ni sa i morse...

  233. Vi går vidare.
    Många saker kan skänka mening.

  234. Här är min regel när jag pratar
    med lärare: Prestationer - adjö.

  235. Ni indoktrineras med det här.

  236. Vem sätter målen?
    Vem säger vad man ska göra?

  237. Vi utvecklade Atlass-programmet.
    Jag ska inte marknadsföra det.

  238. Det är ett program för autism
    och stress från Storbritannien.

  239. Vi fokuserar på stress.

  240. Folk brukar förstå sig på stress
    och välmående-

  241. -men man fokuserar på fysisk träning
    som ett verktyg.

  242. Affektreglering är ett problem
    för många av barnen vi hjälper.

  243. Det skulle krävas två eller tre gånger
    så mycket träning som barnen får nu-

  244. -under tre till sex månader.

  245. Om ni bara
    fördubblade hjärtminutvolymen-

  246. -skulle ni enligt forskningen
    se färre utmanande beteenden.

  247. Inte bara för att de blir trötta -
    ni fokuserar på det också.

  248. En sista sak: David Milton pratade
    om autism och empatisvårigheter.

  249. Han skrev den utmärkta artikeln
    "The Ontological Status of Autism".

  250. Han har en diagnos.

  251. Han tar upp
    det dubbla empatiproblemet.

  252. Säg att ni jobbar med någon som fått
    en hjärnskada efter en trafikolycka.

  253. Ni tänker: "Det kunde ha varit jag."

  254. Någon som är dement.
    "Det kan vara jag om 20-30 år."

  255. Ni kan känna empati.
    Med autism är det inte lika lätt.

  256. "Skulle det kunna vara jag? Möjligtvis."

  257. Sådant är hinder för empati.

  258. Att känna empati är nödvändigt
    för lågaffektivt bemötande.

  259. Man ser personen - inte beteendet.

  260. Det är lättare sagt än gjort.

  261. Det finns sätt att främja empati på.

  262. När små barn utvecklas mentalt
    börjar de utföra vänliga handlingar.

  263. Men hur gamla är de när de börjar
    trösta eller erbjuda sina leksaker?

  264. Vid vilken ålder?

  265. Jag har 25-åriga tvillingpojkar
    som inte har börjat än.

  266. De är oerhört tävlingsinriktade.
    Jag klandrar deras mor.

  267. Det har inget med mig att göra.

  268. Det är läskigt. Barn börjar vara
    aktivt vänliga vid 2-3 års ålder.

  269. De blir mer tillgängliga och sociala.

  270. Vissa man jobbar med
    har utvecklingsförsening.

  271. Andra har diverse störningar
    och diagnoser.

  272. Ibland är de väldigt unga
    rent utvecklingsmässigt.

  273. Vi tar för lite hänsyn till det,
    eftersom det inte är trendigt.

  274. Personcentrering är trendigt,
    men den som har svårt för det...

  275. En viktig aspekt är optimism.
    Är ni optimister eller pessimister?

  276. Om vi inte är optimister -
    vilka chanser har då våra barn?

  277. En sak som glöms bort - det får avsluta
    den här delen - är fysisk hälsa.

  278. Jag är överviktig.

  279. Blev någon överraskad?

  280. Jag har fetma.

  281. Sjuklig fetma.

  282. Jag borde gå ner i vikt,
    men många överviktiga lever länge.

  283. Vikt spelar roll,
    men det gör livsstil också.

  284. Det är bra att vara smal och träna
    om man vill leva länge-

  285. -men vi måste också förklara varför
    vissa tjocka människor blir gamla.

  286. Ni har nog en släkting som röker.
    Det är ohälsosamt.

  287. Men människor
    har olika motståndskraft.

  288. Internationella studier
    har visat på en effekt här.

  289. Vi har den så kallade nunnestudien.
    Känner någon här till den?

  290. Googla på "nunnestudien".
    Den är väldigt fascinerande.

  291. De studerade nunnor som blev väldigt
    gamla - nittio eller rentav hundra.

  292. En viss grupp.

  293. En psykolog bestämde sig för att leta
    efter samband med andra variabler.

  294. De äter likadant och har gjort
    samma saker sen de gick med.

  295. Många hade varit där i 60-70 år, men
    i snitt blev de äldre än andra grupper.

  296. Det kan inte bara vara genetiskt.

  297. Han tittade på hur de hade hamnat
    i den här gruppen.

  298. När de ville bli nunnor
    fick de tala om varför i sin ansökan.

  299. I vissa fall var det på 1920-talet.

  300. Psykologer fick gradera-

  301. -hur positiva, neutrala eller negativa
    deras anledningar var.

  302. Man kunde ha en hög, positiv, poäng,
    medelhög eller låg.

  303. Det fanns ett samband med långt liv.

  304. En och annan nunna dog på vägen,
    men de räknades inte.

  305. Saker som "Jag vill bli nunna
    för att hjälpa människor" var positiva.

  306. "Jag vill slippa den kaotiska världen.
    Jag har haft ett fruktansvärt liv."

  307. Inget ofelbart system.
    Det finns många liknande studier.

  308. Folk som anger ett högt välbefinnande
    och klarar sig från sjukdomar...

  309. Vi vet väldigt lite om immunförsvarets
    samband med vårt beteende.

  310. Vi vet lite om det,
    och jag ska inte säga något dumt.

  311. "Tänk positivt så lever ni längre."

  312. Så hade tidningarna skrivit,
    så jag är försiktig.

  313. Det sista är att en känsla av kontroll
    hör samman med välbefinnande.

  314. Ju bättre kontroll man tycker sig ha,
    desto bättre verkar livet bli.

  315. Vi hjälper personer som försöker
    få kontroll för att känna sig säkra.

  316. Med den här modellen
    försöker vi främja positiva kulturer.

  317. Här är det sista
    av föredragets första del.

  318. Vi måste göra en modell av det här.
    En glädjemodell.

  319. "I dag ska vi räkna matte - hurra!"

  320. Det är svårt.

  321. Använd humor. Slapstick passar
    personer med utvecklingsförsening.

  322. Ni borde oroa er.

  323. Vilka tror ni är
    de tre mest populära slapstickfilmerna?

  324. "Ensam hemma".

  325. Tänk på handlingen - folk
    far ut genom fönster och exploderar.

  326. De med låg mental ålder
    gillar visuell humor.

  327. Jag ska avslöja en yrkeshemlighet.

  328. Gå in på YouTube
    och sök på Helan och Halvan-

  329. -slapstick från 20-talet
    och Buster Keaton.

  330. Era barn kommer att ha roligt åt dem,
    och det är nytt för dem.

  331. Vill ni vidga vad någon skrattar åt
    kan ni börja med 100 år gamla saker.

  332. På riktigt.

  333. Billiga dvd:er.

  334. En buss har kört över någon.
    Mitt autistiska barn skrattar.

  335. Sen blir det psykopatiutredning,
    men det är bara visuell humor.

  336. Sådant kan ni inkludera i lektionerna.

  337. Ni behöver inte spränga er själva-

  338. -men när jag gick i skolan
    var den galna kemiläraren roligast.

  339. Han gjorde sig illa hela tiden.

  340. Min favorit.

  341. Brännskadade fingrar.
    "Jag övade på en sak."

  342. Ibland var det på allvar
    och ibland skojade han.

  343. Han var helt sotig en dag.

  344. Håret stod rakt upp när han
    skulle förklara statisk elektricitet.

  345. Han var en underbar lärare.
    Han inledde lektionerna med skratt-

  346. -och vi började undra
    om allt verkligen kunde vara på skämt.

  347. I sexan fick vi veta att han
    hade förgiftat sig med jod en gång.

  348. Det är billigare att göra kemikalier
    själv än att köpa dem.

  349. Tillämpad fysik.

  350. Han blev nog lärare för att få leka
    och spränga sig själv i luften.

  351. Ska vi prata om stress så måste vi
    börja med att titta på vår egen stress.

  352. Vi måste främja positiva kulturer.

  353. Man pratar ständigt om risker.
    Motsatsen är inte att vara en hippie.

  354. "Han kan springa ut på vägen.
    Man ska aldrig hålla fast någon."

  355. Sen hamnar ungen under en buss.

  356. Det är inte lågaffektivt bemötande -
    det är korkat.

  357. Vi måste skilja på mantran...

  358. Många lågriskaktiviteter.

  359. Många vill inte vara i klassrummet
    jämt. Vädret ställer till det för er.

  360. Jag har varit här i december.
    Hur överlever ni?

  361. Jag var i Edmonton i Kanada.

  362. Jag ville se staden,
    fastän det var åtta minusgrader.

  363. Jag blev nerkyld
    och insåg att det var minus tjugofyra.

  364. Som britt
    tänker man inte på vindavkylningen.

  365. En kanadensisk kollega
    undrade var jag hade varit.

  366. "Jag turistade."
    "Där ute?!"

  367. "Såg du någon annan?"
    "Två på en timme."

  368. "Sen gick jag vilse och undrade om de
    skulle hitta min kropp före sommaren."

  369. "Hur fungerar det?"

  370. Men det var roligt,
    och man bränner mer fett i kyla.

  371. Mycket handlar om att nå fram.

  372. Jag använder en sak
    av min kollega David Pitonyak.

  373. Han har hemsidan dimagine.com.

  374. Han gillar Beatles och John Lennon.
    Det är en häftig sida.

  375. Han är en hippie, vad han än säger.

  376. David gillar vad han kallar
    "fantastisk dag"-idén.

  377. Kan vi ge våra utmanande barn och
    vuxna minst en fantastisk dag om året?

  378. "Vi har inte resurser!"
    säger en hypotetisk person.

  379. "Vi har inte råd!"
    "Jag sa inte 365 fantastiska dagar."

  380. "Om de gillar det vill de ha en till!"

  381. "Då kanske vi kan öka
    till en fantastisk dag per termin."

  382. Finns det saker barnen vill göra?
    Det behöver inte vara dyrt.

  383. Vet ni vad brittiska elever uppskattar?
    Ni gillar väl inte uniformer här?

  384. Bra. Jag gillar inte uniformskulturen.

  385. Vi har uniformsfria dagar i skolan.

  386. Barnen beter sig annorlunda.

  387. I skolan där jag satt i styrelsen
    betedde de sig bättre utan uniform.

  388. Det var intressant.
    Det var bara en iakttagelse.

  389. Vid nästa styrelsemöte trodde jag
    att jag skulle brännas på bål.

  390. "Vill du avskaffa uniformerna?"
    "Nej, men det var en intressant dag."

  391. Barnen ger lite till välgörenhet
    och får ha jeans i skolan.

  392. Man har skoluniform
    för att det är mer jämlikt.

  393. Vi har sett att barn som har
    mer eller mindre dyra kläder...

  394. Jag har Primark-kläder på mig
    i alla fall.

  395. Den här skjortan är dyr,
    och min andra hälft packade den.

  396. Jag har bara sådant på konferenser.

  397. Jag packade min väska i går.

  398. Hon tar ut det mesta och packar kläder
    som hon tycker att jag ska ha.

  399. Hon tycker
    att jag är socialt inkompetent.

  400. Efter 32 års äktenskap
    har hon väl rätt till sin åsikt.

  401. När vi pratar om lycka ska vi undvika
    "Patch Adams"-tänkande.

  402. "Vi går runt med en röd näsa och ler,
    utklädda till clowner."

  403. Nej tack.

  404. Men vi måste kunna tänka på det här.

  405. Hur kan vi då tillämpa det här
    när det gäller krishantering?

  406. Jag vill börja med David Pitonyak.

  407. "När någon drunknar är det inte läge
    att lära personen att simma."

  408. Vem har hört det?

  409. Vi följer inte alltid den principen.
    Vi gör det med våra egna barn.

  410. Jag satte min son i skamvrån en gång.

  411. Han var tre.
    Jag satte honom i skamvrån.

  412. "Sitt där!"

  413. "Du får inte sparka din mor!"

  414. Rösten i mitt huvud sa: "Så här
    brukar du inte göra. Det här är dåligt."

  415. Han började gråta,
    och vad tror ni jag gjorde?

  416. Plötsligt sa jag förlåt.
    "Strunta i pappa."

  417. "Du skriker på mig."
    "Förlåt, Matt."

  418. Sen försökte jag gottgöra honom.

  419. Sanningen var
    att jag var irriterad på honom.

  420. Jag gjorde aldrig om det,
    av tre anledningar.

  421. Om han blir mycket större
    sätter han dig i skamvrån.

  422. Du har lärt honom att man får göra så.

  423. Vi börjar hantera barn fysiskt
    väldigt tidigt.

  424. Jag kan flytta runt ett barn,
    man jag borde inte.

  425. Förstår ni varför?

  426. Jag besökte en skola någonstans
    i Europa - vi är försiktiga.

  427. Skolans idé påminde om ert band.
    Abba var väl härifrån?

  428. En extrem form
    av något som låter som Abba.

  429. Hur var det?

  430. ABA-metoden är okej,
    men här var det extremt.

  431. De sa att de inte använde fysiska
    åtgärder, men jag såg bara sådant här.

  432. Ett och annat ord för att styra dem.

  433. Vissa barn gjorde så här.

  434. De är inga monster,
    men vad lär de barnen?

  435. Om någon som är så här stor
    inte ska vara rädd för fysisk kontakt-

  436. -måste vi tänka på
    hur vi bidrar till utvecklingen.

  437. Tänk er för med yngre barn.

  438. Att jag kan bära ett under armen
    betyder inte att det är bra.

  439. Ett par föräldrar
    rullade in sin åttaåring i ett täcke-

  440. -tack vare Temple Grandins
    tryckbehandling.

  441. När det inte räckte tog de en matta,
    och han blev lugn.

  442. Visst ser ni problemet med metoden?

  443. När han var fjorton
    fungerade det inte längre.

  444. Brodern i ena änden... Jag skojar inte.
    "Vi tar med en matta på semestern."

  445. Det är ett extremfall, men vi måste
    tänka på hur vi hanterar människor.

  446. Bra beteendehantering
    involverar krishantering.

  447. Förr sa folk: "Stimulusförändring!
    Man kan avbryta sekvensen."

  448. Visst. Det låter intuitivt bra.

  449. Finns det några vetenskapliga belägg?
    Nej.

  450. Bra beteendehantering
    involverar bra krishantering.

  451. För mig,
    på tal om samtalet vid lunchen...

  452. Vad vill vi?

  453. Vill vi förändra beteenden
    eller synen på ett beteende?

  454. Ibland lite av varje.

  455. En av de största psykologerna
    någonsin, Albert Bandura, sa:

  456. "Människors drivkrafter,
    känslor och beteenden"-

  457. -"bygger mer på vad de tror
    än på vad som är objektivt sant."

  458. Han sa också: "Beteende handlar alltid
    om uppfattning."

  459. Vår uppfattning om barnen...

  460. Det är svårt att vara positiv när någon
    har bitit en, kastat något på en-

  461. -eller sprungit ut på gatan.
    Avklädning är ett annat problem.

  462. "Det har med värme att göra."

  463. Visst, men prova att vara mitt i
    Stockholm med någon som klär av sig.

  464. Jag har varit det.
    Det är svårt att hantera, men det går.

  465. Jag ska snart börja prata
    om lågaffektiva tekniker på allvar.

  466. Stress är nyckeln till mycket.
    Stress - inte ångest.

  467. Stressmodellen vi jobbar på...

  468. Jag behöver sådana här människor
    till hjälp - riktiga tänkare.

  469. Karolinska institutet.

  470. Har jag sagt det tillräckligt mycket?
    Karolinska institutet.

  471. De tror att jag är här för konferensen.
    Jag vill bara sno idéer.

  472. Det går åt båda hållen.

  473. Det viktiga här
    är att jag säger stress och inte ångest.

  474. Varför säger jag inte ångest?

  475. "Negativt"? Stress kan vara negativt.

  476. Vi förlägger det i personen.

  477. "Du har ångest. Det är fel på dig."

  478. De flesta stressmodellerna bygger
    på sampel mellan människor och miljö.

  479. Ångestmodeller fokuserar på individen.

  480. Vi kan förbättra det här.

  481. Att helt enkelt byta ut det ordet kan
    hjälpa människor att förstå beteenden.

  482. Det här kommer från Richard Lazarus
    och Susan Folkman, som är svensk.

  483. De pratade om en copingmodell,
    och med lågaffektiva metoder...

  484. Stress fungerar bara som koncept
    när det gäller copingstrategier.

  485. Frågar jag om era copingstrategier
    mot stress så kan ni göra en lång lista.

  486. Barnen ni hjälper
    har inte mycket till lista.

  487. "Jag kan gunga, vifta med något
    eller försöka avskärma mig."

  488. "Jag kan slå någon
    så lugnar allt ner sig."

  489. Begränsade copingstrategier
    är en del av problemet.

  490. Jag hinner inte gå in
    på situationsbedömning-

  491. -men det handlar om hur vi avgör
    om något är ett hot.

  492. Våra hotmekanismer
    är ständigt aktiva.

  493. Jag gick ut i går, och någon passerade.
    Jag reagerar fortfarande på sådant.

  494. Det beror på min uppväxt.

  495. Det är löjligt. Jag är en vuxen man nu.

  496. I Texas hade jag kunnat ta fram
    min pistol och skjutit ihjäl honom.

  497. Trump säger att det går bra.

  498. Vi borde hjälpa personer
    med funktionshinder att få viktiga jobb.

  499. Jag säger inte mer än så.

  500. Det tog en stund.

  501. Ett toppjobb -
    och vilken stödgrupp han har.

  502. Här är ett exempel på forskning
    som används fel.

  503. "Fäkta eller fly!
    Vi vet mycket om biologin bakom det."

  504. En biologiprofessor sa nyligen till mig
    att vi inte alls gör det.

  505. "Jag är trött på 'fäkta eller fly'.
    Det är inget användbart koncept."

  506. Det finns ett F till - att frysa.
    Har någon av er någonsin frusit?

  507. Ja.

  508. Rädsla kan orsaka det.

  509. Det finns många missuppfattningar
    kring att fäkta eller fly.

  510. En kollega skulle förklara kortisol,
    stress och hormonsystemet för mig.

  511. Efter tjugo artiklar idiotstämplade
    han mig och skickade den här.

  512. Här är det förenklat.

  513. Folk lägger tonvikten
    på det de är intresserade av.

  514. Vissa lokaliserar saker i hjärnan.

  515. "Det är hippocampus eller amygdalan."

  516. Min favorit är:
    "Din amygdala är överhettad."

  517. Vilket underbart koncept!
    Ni där har överhettade amygdalor.

  518. Finns det något läkemedel?
    Nej, det är bara ett abstrakt koncept.

  519. Det finns dock ett stressystem,
    som vi inte förstår särskilt väl.

  520. Det involverar signalsubstanser
    och kortisol.

  521. Vissa av er vet hur det var.
    Plötsligt var kortisol "stresshormonet".

  522. Minns ni glädjehormonet
    som dök upp i forskningen?

  523. Vad heter det?

  524. Inte serotonin.
    Det är en signalsubstans.

  525. Oxytocin. Bravo.

  526. Studier har visat att om du rör någon
    så utsöndrar de oxytocin.

  527. Man generaliserade
    fram oxytocinhypotesen.

  528. Kortisol är på riktigt,
    och nivåerna ökar när vi blir hotade.

  529. Nu förstår jag
    en del av mitt tidigare arbete.

  530. Det är mer än fäkta eller fly.
    Vi har hypofysen och binjurarna.

  531. Serotonin och dopamin
    är gammal forskning-

  532. -och vi vet inte ens vad de gör.

  533. Kan någon förklara läkemedel
    riktade mot signalsubstanser?

  534. "Det riktar in sig på serotonin."
    Det finns överallt i hjärnan.

  535. Dopamin finns här,
    men på andra ställen också.

  536. Vår kunskap om hormonsystemet
    och signalsubstanserna är begränsad.

  537. Jag ska inte säga för mycket, men
    förhöjda kortisolnivåer är ett nervgift.

  538. Det är inte hälsosamt.

  539. Saker som höjer kortisolnivån
    hos dem utan autism:

  540. Oförutsägbara händelser, brist
    på kontroll, fysisk sjukdom, nya saker.

  541. Efter det första adrenalinpåslaget-

  542. -är det kortisol som får en
    att förbli alert och vaksam.

  543. Om någon är på helspänn gör
    kortisolet att de ständigt är vaksamma.

  544. En sak med kortisol är att för höga
    nivåer gör att man inte kan somna.

  545. Är det lågt ser man trött ut.
    Nivån varierar under dagen.

  546. Det har lärt oss mycket
    om en biologisk faktor-

  547. -som har att göra
    med lågaffektivt bemötande.

  548. Vi vet för lite om den.

  549. Vi har en stressforskningsgrupp
    i Northumbria.

  550. För att citera Mark Wetherell,
    en av huvudforskarna:

  551. "Det här är svårt.
    Användbart men svårt."

  552. Den biologiska klockan
    gav ett Nobelpris-

  553. -men vi ska inte generalisera
    kring vad den innebär.

  554. Kortisolet går upp och ner.
    Vissa barn är trötta på morgonen.

  555. Så här ska en normal kortisolkurva
    se ut under en dag.

  556. Här är lösningarna,
    vissa med bevisad effekt.

  557. Vid högt kortisol kan man prova
    stresshantering och mindfulness-

  558. -men den viktigaste är nummer 6.

  559. Det är det enda som verkligen
    ger stora biologiska förändringar.

  560. Resten är bra -
    det är inget fel på mindfulness-

  561. -men vi lyfter fram träning för lite.

  562. Jag vill fortsätta med affektreglering
    och lågaffektivt bemötande.

  563. Jag ska prata i 45 minuter om något
    som ligger mig varmt om hjärtat.

  564. Jag har praktiska exempel redan nu.

  565. Affektreglering involverar ökad träning.

  566. "Han är lat
    och kommer knappt göra något."

  567. Jag ordinerade just tio timmar
    extra hjälp åt en vuxen med autism.

  568. Vet ni när det behövs?
    Vid tio på kvällen.

  569. Han har svårt att somna.

  570. Han får en personlig tränare
    sent på kvällen.

  571. Det verkade rimligt.

  572. Vad sa de som tillhandahåller hjälpen?

  573. "Det vore lättare
    att hitta någon på dagen."

  574. "Ung, vältränad, gillar träning,
    behöver pengar."

  575. Vem passar in på det?
    Universitetsstudenter.

  576. De satte upp en annons
    vid universitetet.

  577. "Vill du tjäna lite extra och
    göra något intressant? Är du ensam?"

  578. "Galen i träning?"

  579. "Den här killen gillar inte gym.
    Öka träningsmängden på enkla sätt."

  580. De flesta av er känner till lågaffektivt
    bemötande men inte Studio 3.

  581. Det är företaget jag startade
    när vi utvecklade metoden.

  582. Varför kallade vi det så?
    Jag lovade ju att berätta.

  583. Det här är sanningen -
    inte det vi påstod på Internet.

  584. Historien skriver om sig själv.

  585. Idén om lågaffektivt bemötande
    uppstod på min första praktikplats-

  586. -på ett sjukhus för funktionsnedsatta.
    Det var inget trevligt ställe.

  587. Det förekom
    mycket olämplig behandling.

  588. Jag gick en kurs i att hantera våld.

  589. En före detta militär höll i kursen.

  590. Tatuerad.
    Han var också ganska överviktig.

  591. Han började lära oss kung-fu.
    Hur man tog sig ur situationer.

  592. Jag var väldigt artig
    tills vi nådde kursens slut.

  593. De sa: "Ni vill ju jobba med det här.
    Vad tyckte ni om kursen?"

  594. Jag sa: "Jag tror att du menar väl,
    men inte din kollega."

  595. "Han går i gång på våldet."

  596. "För det andra bestod två tredjedelar av
    kung-fu som ingen kommer minnas."

  597. "Ta dig ur det här."

  598. "Jag undrar vad vi ska göra
    när det blir verklighet."

  599. "De är rädda,
    och ni har gjort dem ännu räddare."

  600. Han sa: "Lyssna, grabben..."

  601. Jag var tjugosex.
    "Jag har gjort det här länge."

  602. Jag sa: "Kalla mig inte 'grabben',
    gamla människa."

  603. Inte riktigt med de orden.

  604. Jag sa, helt rasande,
    till min handledare:

  605. "De är välmenande idioter.
    De är inte onda."

  606. "Så ser det ut än i dag på många håll,
    i Sverige och hela världen."

  607. En person sa till mig: "På en kurs
    fick vi lära oss att ta oss loss."

  608. Vi satt på en restaurang,
    och jag tog tag i hans handled.

  609. "De tog inte tag i handleden
    vid ett bord."

  610. "Jag vet inte vad jag ska göra."
    Vad är så bra med de där knepen?

  611. Jag pratade med några kollegor
    och ville skapa en ny utbildning.

  612. Jag var arg.

  613. Namnet Studio 3 kom till
    vid ett möte på en pub.

  614. För att skydda det vi skulle göra-

  615. -och vi hade en idé
    som vi ville satsa långsiktigt på-

  616. -behövde vi ett namn.

  617. Ett av förslagen var inte mitt val -
    Studio 3.

  618. Jag sa: "Vad betyder det?
    Det betyder ingenting."

  619. Min kollega svarade: "Det är poängen."

  620. "Det måste betyda något!
    Det låter som en frisersalong."

  621. "Precis."

  622. Det var en anledning.

  623. En annan var
    att jag hade gjort mycket sådant här.

  624. Jag hade inte den här.
    Jag var rena mördaren kvällstid.

  625. Jag hatade testosteronnivån
    hos utbildarna.

  626. Både män och kvinnor. Det var löjligt.

  627. "Jag har jobbat inom psykiatrin.
    Jag klarar allt."

  628. Hopplöst.

  629. Det var därför jag tog upp mobbning.

  630. Vissa av utbildarna är mobbare,
    ibland utan att ens inse det själva.

  631. "Snart får jag brotta ner nästa person."

  632. Det är fortfarande så.

  633. Jag hade lärt mig om flöde och rörelser
    inom kampsporten.

  634. Jag har sjunde dan i jujutsu.

  635. Då kan man vara tjock, gammal
    och långsam.

  636. Jag lade av för fem år sen.

  637. Den första studion jag lärde mig
    metoder i var kampsportsvärlden.

  638. Konceptuellt.
    Den andra var psykologivärlden.

  639. Ett och två, så vad var nummer tre?

  640. Studio 3.

  641. Vi skrev det på hemsidan.
    Vi kommer låta som hippier igen.

  642. Därifrån kom namnet,
    och företaget hålls separat.

  643. Avkastningen är låg,
    men vi vill skydda idéerna.

  644. 25 år senare känns det hedrande
    att det har vuxit.

  645. Det väntade jag mig inte.

  646. De två andra cheferna är hippier -
    en ända ut i fingerspetsarna.

  647. Vi har haft möten om vad som händer
    när vi dör i en flygolycka.

  648. Trevligt.

  649. "Vem tar över företaget?"

  650. Vet ni hur obekväm
    den diskussionen är?

  651. "Ursäkta, men vi är inte döda än."

  652. Tanken är: Vad tänker man på
    när man hör "studio"?

  653. Konst.

  654. Därför gillade vi det ordet.

  655. Vi skulle se på vissa områden
    nästan som en konstform.

  656. Vi jobbar i 14 länder.

  657. Främst i Skandinavien,
    men jag vill vara försiktig.

  658. Jag myntade begreppet
    lågaffektivt bemötande 1994-

  659. -men metoden har utvecklats.

  660. Det började som krishantering, och
    till grund ligger t.ex. affektreglering.

  661. I forskningen kring autism och ADHD
    är det ett fascinerande koncept.

  662. Det finns mycket konstigt där,
    och vi fick många konstiga resultat.

  663. Men inom autismen fick vi fäste -
    vi jobbar inom andra områden också.

  664. Mekanismerna vi studerade passar
    bra ihop med lågaffektivt bemötande.

  665. Upplevd kontroll, reflektionsförmåga,
    empati.

  666. Ett exempel på praktiskt arbete:

  667. En artikel om metoder
    för lågaffektivt bemötande.

  668. Hur personalen ser på beteenden
    går att gradera på en skala.

  669. David Dagnan och jag...

  670. Den här är bara fem år,
    men vi har använt det i femton år.

  671. Tänk på någon
    med problemskapande beteenden.

  672. Vi ber dig att fylla i "instämmer helt",
    "instämmer" eller "instämmer inte".

  673. "Personen försöker att reta upp mig."
    "Personen gör det avsiktligt."

  674. Som en biprodukt var det tänkt
    att gå att använda inom forskningen.

  675. Vissa använder det.
    Man kan se samband.

  676. En större tro på kontrollförmåga
    ger ett sämre lågaffektivt bemötande.

  677. Att vara mindre benägen att tro
    att personen gör saker med flit-

  678. -leder till mindre fasthållning.
    Vi skulle vilja göra en riktig studie.

  679. Ens inställning påverkar
    hur man bemöter människor.

  680. Ni kan få de här av mig.

  681. Vi suddar ut alla "personen"
    och skriver dit personens namn.

  682. "När Lars kastar saker på mig
    försöker han reta upp mig."

  683. "Lars kan inte hjälpa det."
    "Lars gör det avsiktligt."

  684. Folk får rangordna dem
    och diskutera det.

  685. Ni kan göra det angående
    besvärliga barn med era kollegor.

  686. Ni måste inte ta med era namn.

  687. Vet ni vad resultatet blir?

  688. Otrevligt.

  689. Folk har starka åsikter om vissa barn,
    beroende på deras relation till dem.

  690. Vi använder skalan mycket.
    Vi har inte hunnit utvärdera den-

  691. -men den fungerar i praktiken.

  692. En kille frågade:
    "Vi svarar väl anonymt?"

  693. "Mina svar ser nog inte så bra ut."

  694. En annan sak som har med det här
    att göra har feltolkats.

  695. Många av de beteenden vi ser
    stämmer in på panikbeteende.

  696. Det betyder inte att alla lider av PTSD
    eller paniksyndrom-

  697. -men folk vill fly
    från olika situationer.

  698. När man får panik vill man bort.

  699. Vi pratar mycket om planerad flykt.

  700. Man flyttar någon till ett ställe
    hellre än håller fast personen.

  701. Förflyttningsmetoderna vi lär ut...

  702. Folk förstår inte alltid
    att det delvis handlar om att fly.

  703. Man kan flytta på någon,
    men det är lättare att flytta på andra.

  704. Vi går igenom några strategier
    för klassrummet sen.

  705. Hantera stressen först om det går.

  706. Tänk mindre på beteendena.

  707. Det är lättare sagt än gjort.

  708. Ni gör det ofta. Hanterar ni er stress
    så känns allt mindre problematiskt.

  709. Ja eller nej?

  710. Ja. Vi gör inte så i skolan.

  711. Sådant som mindfulness...

  712. Man kallade det inte så 1998.

  713. Vi kallade det avslappningstekniker
    för personal.

  714. Också koncept som...
    Vårdgivare som lär sig mindfulness-

  715. -verkar rapportera
    färre utmanande beteenden.

  716. Det är inte vetenskapligt belagt,
    men konceptet är intressant.

  717. Vi förändrar vårt beteende
    och därmed vårt samspel med andra.

  718. Lågaffektivt bemötande i ett nötskal.

  719. Vi tänker på vårt beteende
    och hur vi kan undvika situationer.

  720. Det kräver en reflekterande inställning.

  721. Annars blir det bara några tekniker
    som man lär sig på en kurs.

  722. När vi tittar på det här arbetet
    så är det här den andra grundvalen:

  723. "Lär jag mig av mina misstag?"

  724. Förhoppningsvis. Inte alla.

  725. Annars är jag inte mycket
    till reflekterande yrkesutövare.

  726. Jag har sett utmärkta
    reflekterande yrkesutövare.

  727. Andra verkar inte ha lärt sig något
    på 25 år.

  728. De bara fortsätter
    och förlägger problemet i barnet.

  729. Samspelet med barnet har väldigt lite
    att göra med vad som händer.

  730. De ser inte sitt ansvar, och det är
    en svår del av lågaffektivt bemötande.

  731. I början anade jag inte hur mycket det
    handlar om känslomässig påverkan.

  732. Jag ville bara att utbildningen
    skulle leda till minskad fasthållning.

  733. Så naiv var jag på 1990-talet.

  734. Nu inser jag tyvärr-

  735. -att vi har mycket att göra
    angående synen på känsloförändring.

  736. Hur fungerar det?

  737. Först måste man säga:
    "Jag är inte perfekt".

  738. Jag skojade efter lunch om att folk
    säger att de har planer för allt.

  739. Varför känner de att de måste säga så?

  740. De känner sig kritiserade.

  741. Ni känner er kritiserade.

  742. Det leder till intellektuell
    ohederlighet kring arbetet.

  743. Ju mer detaljerad en plan är,
    desto mer orolig blir jag.

  744. Någon styr så i detalj
    för att de inte litar på andra-

  745. -eller så är folk så rädda att de vill
    ha instruktioner för minsta rörelse.

  746. Det är inte sunt.

  747. Jag såg en bemötandeplan i USA
    nyligen.

  748. Det var den mest extrema jag har läst.
    Den var 64 sidor lång.

  749. Jag skulle utvärdera den.

  750. Jag skojade med kollegan
    som skickade den:

  751. "Hur slutar berättelsen?
    Ger de sig av mot solnedgången?"

  752. Den hade ett språk som jag och
    kanske 5 % av befolkningen förstår.

  753. "Etablera operation."

  754. "Operanter. TAT-test."
    Ord som väldigt få förstår.

  755. En reflekterande yrkesutövare
    är en ärlig yrkesutövare.

  756. Det leder oss vidare till konceptet
    lågaffektivt bemötande.

  757. Jag ska säga något
    som jag skäms lite över.

  758. Nu ser vi varför lågaffektivt bemötande
    kan fungera.

  759. 20 år senare.

  760. Hoppsan.

  761. Intuitivt: stress, människor, trauma.

  762. Många faktorer
    har påverkat konceptet affekt.

  763. Nästa del blir lågaffektivt bemötande
    på allvar.

  764. Jag ska inte tråka ut er med samma...
    Vilka har gått en Studio 3-kurs?

  765. Bra. Bara några stycken.

  766. Otroligt.

  767. Vi är kända i hela Sverige.
    Det måste pratas om oss på Facebook.

  768. Jag ska försöka förklara mer i detalj
    vad det består av-

  769. -så att jag inte predikar
    för de redan frälsta.

  770. Vi går igenom koncept, mekanismer
    och praktiska aspekter av det vi lär ut-

  771. -vad gäller att dämpa beteenden.

  772. Jag ska också prata lite om filosofin-

  773. -bakom att undvika
    vissa fysiska åtgärder.

  774. Har vi efter i dag stuckit hål
    på några myter-

  775. -så har Karolinska institutet
    gjort ett bra jobb.

  776. Svennis sa att det blir en naturlig paus
    för frågor nu...

  777. ...före fikat.

  778. -Ja.
    -Fika!

  779. Bra. Jag har ett antal frågor.

  780. Du kanske pratar om vissa av dem
    efter pausen.

  781. I så fall kan vi hoppa över det nu.

  782. Den första är konkret:

  783. Vad kan vi göra när barn får utbrott,
    kastar saker och så vidare?

  784. -Har du något typfall som...?
    -Jag har exempel.

  785. Det blir ungefär en timme
    med praktiska saker.

  786. Jag ska försöka koppla allt
    till någon jag har jobbat med.

  787. Hur ska man stå?
    Hur lugnar man någon?

  788. Planerade flyktvägar är viktiga.

  789. Folk tror att om ett barn lämnar
    rummet så går hela västvärlden under.

  790. Så är det inte.

  791. Står jag mellan barnet och dörren-

  792. -så kommer jag bli överkörd
    som av en bil.

  793. Det finns praktiska saker.
    Jag ska ta upp så mycket jag kan.

  794. En del är...
    Regel ett: en planerad flyktväg.

  795. Har barnet en flyktväg
    i lärandesituationen?

  796. När man ser signalerna - säger man
    "Barnet behöver en paus"?

  797. Det är lätt att missa det och tänka:
    "Jag kör på."

  798. Mitt bästa exempel på det är gammalt.

  799. Jag satt i en minibuss,
    som ung personal.

  800. Vi hade två utmanande personer
    med autism.

  801. En började slåss med den andra.

  802. Det fanns ingen plan.
    Föraren skrek till mig:

  803. "Gör så gott du kan!
    Det är bara en halvmil kvar."

  804. Det fanns visst en plan.

  805. "Stanna, öppna
    och låt dem göra sig av med energi."

  806. Han fick panik i stället.

  807. Han ökade hastigheten.

  808. Det var sju till tio minuter
    som jag aldrig kommer glömma.

  809. Det var som en komedifilm.

  810. Jag låg på golvet
    och blev biten och riven.

  811. Det bästa var
    att jag inte kunde berätta om det.

  812. Jag ville inte,
    och jag höll på med sådant här då.

  813. Jag kom hem med bitmärken.

  814. Min blivande fru undrade hur det var.

  815. Jag tog av mig tröjan, och hon sa:
    "Det ser ut som bitmärken."

  816. "Nej då. Jag har lätt att få blåmärken."
    De såg verkligen ut som bitmärken.

  817. Regel ett: Vad är planen?

  818. Här fanns det en, men den följdes inte.

  819. Finns det ingen plan
    så får man ordna en.

  820. I skolsituationer
    handlar det ofta om flykt.

  821. En kille får ett antal kort per dag som
    han kan spela ut för att få en paus.

  822. Bara i tio minuter.
    Allt blir mycket lättare.

  823. Det blir fler exempel från verkligheten.
    Sådana specifika saker.

  824. Bra. Nästa fråga:
    Vi pratade om att bygga broar.

  825. En speciallärare undrar:

  826. "Hur kan jag närma mig en lärare"-

  827. -"när jag ser en person
    som kan förbättra något och reagera..."

  828. -Kritik.
    -Ja.

  829. Jag är nog fel person att svara på det.
    Jag var skolchef i flera år.

  830. Jag bemötte inte min egen personal
    lågaffektivt.

  831. Det gick så långt som:

  832. "Det har hänt något här, här och här.
    Vad är den gemensamma nämnaren?"

  833. "Du!"

  834. Jag brukar vara ärlig och reflekterande
    först.

  835. Börja med: "Ibland blir det fel.
    Jag gör också fel."

  836. Det handlar om
    att ändra på sitt beteende.

  837. "Det här har tagits upp..."
    Och så pratar man med folk.

  838. Åtta gånger av tio blir de inte
    så förnärmade som de verkar...

  839. ...så länge man ger dem ett alternativ.

  840. Annars är det bara en utskällning.

  841. Man får säga: "Så här skulle vi gjort.
    Har du tänkt på..."

  842. Ett fåtal människor borde dock inte
    ha sådana här jobb.

  843. De borde jobba på Burger King mellan
    tolv på natten och sex på morgonen-

  844. -utan någon kundkontakt.

  845. På ett ställe i Kanada,
    vilket en kollega till mig sa...

  846. I Nova Scotia, där vi utbildar mycket,
    kallar de folk Burger King-människor.

  847. Man säger något på en konferens,
    och plötsligt blir det en diagnos.

  848. Vissa har svårt att förändras.

  849. Därför jobbar jag på en institution där
    folk säger: "Det här är bara nonsens."

  850. En del av vår utbildning... Min kollega
    Roy Deveau är inne på ledarskap.

  851. Skolchefer och lärare behöver
    mer utbildning i att ge feedback-

  852. -och om de vanligaste frågorna.

  853. När vi utbildar ute på skolor ger vi råd
    angående de frågor folk kommer ställa.

  854. Vi säger till skolcheferna att vi inte
    försvinner direkt efter utbildningen.

  855. Ofta får man samma frågor:
    "Tänk om..."

  856. Man pratar om fysiskt ingripande
    och hamnar i "tänk om..."-leken.

  857. "Tänk om man hänger 300 m upp
    på en klippa i ett rep."

  858. "Repet brinner
    och det finns krokodiler under en."

  859. "Hur hjälper er utbildning då?"

  860. Svaret är: "Du kommer att dö."

  861. 300 m ska visst ta
    mellan tio och tolv sekunder.

  862. Man hinner sms:a sin partner
    innan man dör.

  863. Men den riktiga frågan är:
    "Hur hamnade du där?"

  864. Lärare frågar:

  865. "Om man hamnar i ett hörn, då?"
    "Vad gör du i hörnet?"

  866. "Du har ett utmanande barn.
    Står du vid dörren?"

  867. "Mellan honom och dörren.
    Han knuffade mig."

  868. Det finns många praktiska saker,
    men vissa personer-

  869. -och det är en hemsk sak att säga -
    förstår inte det här.

  870. De brukar tro på hög kontrollförmåga-

  871. -att beteenden ska få konsekvenser
    och andra saker.

  872. Jag är optimist.
    Åtta gånger av tio kan man nå fram.

  873. Man kan skapa kulturer
    där det blir tvärtom.

  874. Jag var på ett ställe där de sa
    att någon hade en plump.

  875. Jag undrade: "Vad menar ni?"

  876. "Han kastade burkar i huvudet på en
    kvinna vid affären, och polisen kom."

  877. "Han blev arg
    och körde på folk med kundvagnen."

  878. "Vi lugnade honom. Det var en plump."

  879. "Plump?"
    "Ja, du vet..."

  880. Jag sa till skolchefen:
    "Deras bemötande är så lågaffektivt"-

  881. -"att jag undrar om de kan bli upprörda.
    Det är bra, men det är lite extremt."

  882. "Han högg itu mig med en machete.
    Den skulle inte ha legat framme."

  883. Extremen åt andra hållet
    handlar om kontroll.

  884. Vi vill studera det empiriskt:
    kontroll och tro på kontroll.

  885. Om jag tror att du skadar mig med flit
    är det svårt att ha en relation.

  886. Nästa morgon skadar du mig igen.
    Det blir ofta självuppfyllande.

  887. Vi tar många mikrofärdigheter
    för givna.

  888. Vi ska gå igenom ett antal sådana.

  889. Finns det en balans mellan inkludering
    och att anpassa sig till barnet-

  890. -och att barnet anpassar sig
    till situationen?

  891. Så länge vi gör så mycket vi kan
    så är det ofta tillräckligt för barnet.

  892. -Så brukar jag tänka.
    -Det låter bra.

  893. "Hur mycket?"
    Det blir procent.

  894. "60-40? 50-50?"

  895. Man får tänka på var man
    drar gränsen. Vilka regler har man?

  896. Man måste ha regler
    som alltid ska följas.

  897. Ett barn ska inte få springa ut på gatan
    och bli överkört.

  898. Ingen rationell människa säger:
    "Han skulle ju bemötas lågaffektivt."

  899. "Vi öppnade dörren, som du sa."

  900. Planerad flyktväg betyder inte
    "Låt honom bli överkörd".

  901. Vissa regler är nödvändiga.

  902. En annan faktor är att stressade
    människor lär sig långsammare.

  903. Det är enkelt.
    Så vilka regler är viktigast?

  904. Är det lika viktigt
    att vara social vid måltider-

  905. -som att fokusera på uppgiften
    i klassrummet?

  906. Sådana frågor får vi brottas med
    hela tiden.

  907. Översättning: Per Lundgren
    www.btistudios.com

Hjälp

Stäng

Skapa klipp

Klippets starttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.

Klippets sluttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.Sluttiden behöver vara efter starttiden.

Bädda in ditt klipp:

Bädda in programmet

Du som arbetar som lärare får bädda in program från UR om programmet ska användas för utbildning. Godkänn användarvillkoren för att fortsätta din inbäddning.

tillbaka

Bädda in programmet

tillbaka

Tillämpningen av lågaffektivt bemötande, del 3

Produktionsår:
Längd:
Tillgängligt till:

Andrew McDonnell, doktor i klinisk psykologi, föreläser om hur man hanterar konfliktsituationer i skolans värld genom att använda lågaffektivt bemötande. Det är ett synsätt med metoder som är utvecklade för att hantera problemskapande beteende på ett etiskt försvarbart sätt. Vi behöver ha förståelse för varför man tar till problemskapande beteende, menar han. Det kan handla om hur kropp och hjärna fungerar i akuta situationer, funktionsnedsättningar, psykiska tillstånd eller kraftig stress. Moderator: Sven Bölte. Inspelat den 30 oktober 2017 på Karolinska institutet, Stockholm. Arrangör: KIND, Karolinska institutet. Del 3 av 4.

Ämnen:
Pedagogiska frågor > Specialpedagogik > Neuropsykiatriska funktionsnedsättningar
Ämnesord:
Barn med neuropsykiatrisk funktionsnedsättning, Elever med särskilda behov, Undervisning
Utbildningsnivå:
Högskola

Alla program i UR Samtiden - NPF-skoldagarna 2017

Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - NPF-skoldagarna 2017

Utbildningsministerns öppningstal

Utbildningsminister Gustav Fridolin (MP) ger regeringens syn på hur skolan bör stöttas i arbetet för en jämlik skola. Skolledare och pedagoger måste ha de rätta resurserna och tillämpa dem på ett sätt som passar eleven med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar. Moderator: Sven Bölte. Inspelat den 30 oktober 2017 på Karolinska institutet, Stockholm. Arrangör: KIND, Karolinska institutet.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - NPF-skoldagarna 2017

Tillämpningen av lågaffektivt bemötande, del 1

Andrew McDonnell, doktor i klinisk psykologi, föreläser om hur man hanterar konfliktsituationer i skolans värld genom att använda lågaffektivt bemötande. Det är ett synsätt med metoder som är utvecklade för att hantera problemskapande beteende på ett etiskt försvarbart sätt. Vi behöver ha förståelse för varför man tar till problemskapande beteende, menar han. Det kan handla om hur kropp och hjärna fungerar i akuta situationer, funktionsnedsättningar, psykiska tillstånd eller kraftig stress. Den första delen är en uppvärmning och en introduktion av metoden. Moderator: Sven Bölte. Inspelat den 30 oktober 2017 på Karolinska institutet, Stockholm. Arrangör: KIND, Karolinska institutet. Del 1 av 4.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - NPF-skoldagarna 2017

Tillämpningen av lågaffektivt bemötande, del 2

Andrew McDonnell, doktor i klinisk psykologi, föreläser om hur man hanterar konfliktsituationer i skolans värld genom att använda lågaffektivt bemötande. Det är ett synsätt med metoder som är utvecklade för att hantera problemskapande beteende på ett etiskt försvarbart sätt. Vi behöver ha förståelse för varför man tar till problemskapande beteende, menar han. Det kan handla om hur kropp och hjärna fungerar i akuta situationer, funktionsnedsättningar, psykiska tillstånd eller kraftig stress. Moderator: Sven Bölte. Inspelat den 30 oktober 2017 på Karolinska institutet, Stockholm. Arrangör: KIND, Karolinska institutet. Del 2 av 4.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - NPF-skoldagarna 2017

Tillämpningen av lågaffektivt bemötande, del 3

Andrew McDonnell, doktor i klinisk psykologi, föreläser om hur man hanterar konfliktsituationer i skolans värld genom att använda lågaffektivt bemötande. Det är ett synsätt med metoder som är utvecklade för att hantera problemskapande beteende på ett etiskt försvarbart sätt. Vi behöver ha förståelse för varför man tar till problemskapande beteende, menar han. Det kan handla om hur kropp och hjärna fungerar i akuta situationer, funktionsnedsättningar, psykiska tillstånd eller kraftig stress. Moderator: Sven Bölte. Inspelat den 30 oktober 2017 på Karolinska institutet, Stockholm. Arrangör: KIND, Karolinska institutet. Del 3 av 4.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - NPF-skoldagarna 2017

Tillämpningen av lågaffektivt bemötande, del 4

Andrew McDonnell, doktor i klinisk psykologi, föreläser om hur man hanterar konfliktsituationer i skolans värld genom att använda lågaffektivt bemötande. Det är ett synsätt med metoder som är utvecklade för att hantera problemskapande beteende på ett etiskt försvarbart sätt. Vi behöver ha förståelse för varför man tar till problemskapande beteende, menar han. Det kan handla om hur kropp och hjärna fungerar i akuta situationer, funktionsnedsättningar, psykiska tillstånd eller kraftig stress. Moderator: Sven Bölte. Inspelat den 30 oktober 2017 på Karolinska institutet, Stockholm. Arrangör: KIND, Karolinska institutet. Del 4 av 4.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - NPF-skoldagarna 2017

Från hjärnforskning till pedagogik, del 1

Kenth Hedevåg, med lång bakgrund som specialpedagog i ett neuropsykiatriskt utredningsteam och som pedagogisk handledare i ett kommunalt stödteam, delar här med sig av sin kunskap. Forskningen om hjärnans sätt att ta emot och processa information gör stora framsteg och skolan behöver översätta forskningsresultaten till pedagogik. Fler och fler barn och ungdomar uppvisar svårigheter i skolsituationen. En del har diagnoser som adhd eller inom autismspektrat, andra har ingen diagnos men ändå stora svårigheter i skolan. Hur kan vi hjälpa dessa elever på bästa sätt? Moderator: Sven Bölte. Inspelat den 31 oktober 2017 på Karolinska institutet, Stockholm. Arrangör: KIND, Karolinska institutet. Del 1 av 2.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - NPF-skoldagarna 2017

Från hjärnforskning till pedagogik, del 2

Kenth Hedevåg, med lång bakgrund som specialpedagog i ett neuropsykiatriskt utredningsteam och som pedagogisk handledare i ett kommunalt stödteam, delar här med sig av sin kunskap. Forskningen om hjärnans sätt att ta emot och processa information gör stora framsteg och skolan behöver översätta forskningsresultaten till pedagogik. Fler och fler barn och ungdomar uppvisar svårigheter i skolsituationen. En del har diagnoser som adhd eller inom autismspektrat, andra har ingen diagnos men ändå stora svårigheter i skolan. Hur kan vi hjälpa dessa elever på bästa sätt? Moderator: Sven Bölte. Inspelat den 31 oktober 2017 på Karolinska institutet, Stockholm. Arrangör: KIND, Karolinska institutet. Del 2 av 2.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - NPF-skoldagarna 2017

Kognition, affektion och relation, del 1

Nåkkve Balldin, socionom och utbildare, föreläser om tekniker för att kartlägga och förstå affektpåslag och känsloreaktioner. Personer med kognitiva och affektiva funktionsskillnader uppvisar ofta ett relationsutmanande beteende. Om omgivningen inte har förståelse för orsakerna bakom deras beteende och kunskap om hur detta påverkar samspel samt verktyg för att bemöta riskerar det att leda till att personer med relationsutmanande beteende exkluderas. Hur ska vi bemöta elever i hög affekt och stress? Moderator: Sven Bölte. Inspelat den 31 oktober 2017 på Karolinska institutet, Stockholm. Arrangör: KIND, Karolinska institutet. Del 1 av 2.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - NPF-skoldagarna 2017

Kognition, affektion och relation, del 2

Nåkkve Balldin, socionom och utbildare, föreläser om tekniker för att kartlägga och förstå affektpåslag och känsloreaktioner. Personer med kognitiva och affektiva funktionsskillnader uppvisar ofta ett relationsutmanande beteende. Om omgivningen inte har förståelse för orsakerna bakom deras beteende och kunskap om hur detta påverkar samspel samt verktyg för att bemöta riskerar det att leda till att personer med relationsutmanande beteende exkluderas. Hur ska vi bemöta elever i hög affekt och stress? Moderator: Sven Bölte. Inspelat den 31 oktober 2017 på Karolinska institutet, Stockholm. Arrangör: KIND, Karolinska institutet. Del 2 av 2.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - NPF-skoldagarna 2017

Osynlighetsprojektet

Hélène Benno, generalsekreterare på Min Stora Dag, berättar om Osynlighetsprojektet som vill förändra allmänhetens kunskap och attityder till barn och unga med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar. Enligt forskare har två till tre barn i varje svensk skolklass någon form av neuropsykiatrisk diagnos. Det kan handla om adhd, autism, språkstörningar, inlärningssvårigheter eller motoriska störningar. Inspelat den 31 oktober 2017 på Karolinska institutet, Stockholm. Arrangör: KIND, Karolinska institutet.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - NPF-skoldagarna 2017

Vad gör Hjärnfonden?

Hjärnfondens generalsekreterare Anna Hemlin berättar om den ideella insamlingsstiftelsen som har till uppgift att samla in och fördela pengar till forskning samt informera om hela hjärnan och alla dess sjukdomar, skador och funktionsnedsättningar. Inspelat den 31 oktober 2017 på Karolinska institutet, Stockholm. Arrangör: KIND, Karolinska institutet.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Visa fler

Mer högskola & pedagogiska frågor

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Titta UR Samtiden - Lärandets nya landskap

Reflektioner om morgondagens lärande

En panel ger sina kommentarer efter de tre bilderna av framtidens skolor och lärande. I panelen Elias Giertz, gymnasist, Bo Jansson ordf. i Lärarnas riksförbund, och Jan Gulliksen, professor i människa-datorinteraktion vid KTH. Inspelat 5 februari 2014. Arrangör: Stiftelsen DIU (Datorn i utbildningen).

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Lyssna Bildningsbyrån - sex

Barns sexualitet gör vuxna osäkra

Är det okej att en tvååring onanerar på dagis? Förskolepedagoger efterlyser utbildning och ett gemensamt förhållningssätt. Och en pappa funderar på hur han ska göra för att inte hämma sin dotters sexuella utveckling. RFSU:s frågelåda vittnar om vuxnas funderingar och oro, säger sexualupplysare Maria Bergström.

Fråga oss