Titta

UR Samtiden - NPF-skoldagarna 2017

UR Samtiden - NPF-skoldagarna 2017

Om UR Samtiden - NPF-skoldagarna 2017

Föreläsningar från NPF-skoldagarna som vänder sig till pedagoger, skolledare och personal i elevhälsan samt till andra professioner som samverkar med skolan kring elever med särskilda behov. Inspelat den 30-31 oktober 2017 på Karolinska institutet, Stockholm. Arrangör: KIND, Karolinska institutet.

Till första programmet

UR Samtiden - NPF-skoldagarna 2017 : Utbildningsministerns öppningstalDela
  1. När ansvars- och styrsystemet
    i skolan brister-

  2. -kan det som var tänkt
    att bli en inkludering leda till...

  3. ...att elever med funktionsned-
    sättningar fortsätter att exkluderas.

  4. Men nu i samma rum och sammanhang
    som sina andra klasskamrater.

  5. Stort tack
    för möjligheten att komma hit.

  6. Sverige ska bryta ojämlikheten
    i skolsystemet.

  7. Våra förutsättningar för
    fortsatt stigande kunskapsresultat-

  8. -vilar helt i att vi bygger ihop
    skolsystemet igen.

  9. Ett skolsystem som dras isär kan
    inte i längden få växande resultat.

  10. En viktig del i att bryta ojämlik-
    heten är att säkra att varje barn...

  11. ...i tid får det stöd man behöver-

  12. -för att nå de kunskaper man behöver.
    Arbetet för att ge stöd-

  13. -till elever med neuropsykiatriska
    funktionsnedsättningar, är avgörande-

  14. -för eleverna
    som har funktionsnedsättningar...

  15. ...och elever som arbetar med klass-
    kamrater med funktionsnedsättningar.

  16. Men kunskapen och kompetensen
    att kunna variera sin undervisning-

  17. -och nå fram till elever utifrån
    deras funktionsvariationer-

  18. -är också avgörande för skolan
    som helhet. Lyckas vi med detta-

  19. -kan vi bygga en starkare skola
    med bättre kunskapsresultat för alla.

  20. Det är populärt
    för personer i min bransch-

  21. -att tala om utmaningar.

  22. Så jag tänkte vara öppen och tala
    om problemen i svensk skola.

  23. Vi har ett par
    ganska tydliga problem.

  24. Elever med behov av stöd
    får det i dag alldeles för sent.

  25. Vi har en tonvikt på de flesta
    skolor, generellt i skolsystemet-

  26. -på att stödet
    kommer in mot åttonde, nionde klass.

  27. När vi studerar åtgärdsprogrammen
    i högstadiet-

  28. -ser vi att elever
    får insatser för att nå kunskapskrav-

  29. -som egentligen
    ligger för tredje klass-

  30. -trots att eleverna inte har fått ett
    dokumenterat särskilt stöd tidigare.

  31. Docent Ulf Fredriksson-

  32. -som för regeringen
    utredde behovet av en åtgärdsgaranti-

  33. -konstaterar att det i skolsystemet
    finns en "vänta och se"-attityd.

  34. En förhoppning om att svårigheter
    för eleven ska kunna lösas senare-

  35. -eller till och med växa bort.

  36. Men allt lärande kräver ansträngning-

  37. -och alla insatser som kan göras
    tidigt, har möjlighet att förebygga-

  38. -att små problem växer till stora
    hinder, så att eleven halkar efter-

  39. -med de problem för självkänslan
    som det kan innebära.

  40. Många föräldrar
    upplever att man behöver slåss-

  41. -för att elever ska få det stöd
    som man har rätt till.

  42. Anmälningar om brister i särskilt
    stöd ökar mest till skolinspektionen.

  43. Det blir nedbrytande för föräldrar
    och skolans relation med föräldrar-

  44. -och gör att vi riskerar att bygga
    upp ett ännu mer ojämlikt skolsystem-

  45. -där enbart den
    som slåss för sin rätt, får sin rätt.

  46. Skollagen säger inte att en elev vars
    föräldrar har förmåga att anmäla-

  47. -ska få det stöd man har rätt till.
    Den säger att alla elever-

  48. -ska få det stöd man har rätt till.
    Det tredje problemet är-

  49. -att trots en bred kunskap om
    vad skollagens skrivningar innebär-

  50. -så vittnar en stor andel
    specialpedagoger och rektorer-

  51. -i Skolverkets undersökningar,
    om att det krävs diagnos-

  52. -för att få ett mer avgörande
    specialpedagogiskt stöd.

  53. Det är självklart så att medicinska
    diagnoser kan ge stor kunskap-

  54. -om vilket stöd som kan vara
    mest framgångsrikt för eleven.

  55. Bättre utbyte mellan den medicinska
    och pedagogiska världen-

  56. -kan vara avgörande
    för att ge rätt stöd till elever.

  57. Men det ska inte vara så
    att det krävs en viss diagnos-

  58. -med den ofta ganska långa väntetid
    och process som det innebär-

  59. -för att du ska få stöd. Och stödet
    ska ju vila i en god kunskap-

  60. -om vad som pedagogiskt
    kan göra mest skillnad.

  61. Därför blir det så fel
    när möjligheten till stöd-

  62. -blir så starkt knuten
    till att du har fått en diagnos.

  63. Det fjärde och mest komplexa
    problemet i svensk skola-

  64. -är att vi fortsätter
    att se en exkludering-

  65. -av elever med neuropsykiatrisk
    funktionsnedsättning.

  66. Vi har haft
    en i huvudsak positiv utveckling-

  67. -kopplad till inställningen
    och övertygelsen-

  68. -om att en ökad inkludering
    är bra för alla elever.

  69. Men vi kan se att när begreppet
    inkludering missförstås-

  70. -och när insatserna
    som är kopplade till inkludering-

  71. -ska genomföras av skolpersonal
    som inte fått rätt förutsättningar-

  72. -vare sig resurser, kompetens
    eller tid i sitt arbete...

  73. Och när ansvars- och styrsystemet
    i skolan brister-

  74. -kan det som var tänkt
    att bli en inkludering leda till...

  75. ...att elever med funktionsned-
    sättningar fortsätter att exkluderas.

  76. Men nu i samma rum och sammanhang
    som sina andra klasskamrater.

  77. Och det riskerar
    att bli en exkludering-

  78. -som fråntar eleven de tidigare
    trygga sammanhang och strukturer-

  79. -som eleven behövt. Det leder till
    den mest omfattande exkluderingen-

  80. -nämligen långvarig skolfrånvaro.
    Det är därför helt avgörande-

  81. -att vi säkrar att de stödformer som
    finns i skollagen kan användas rätt-

  82. -och att man har förutsättningar för
    att arbeta med verklig inkludering-

  83. -där du kan vara både i sammanhang
    med andra och i mindre sammanhang-

  84. -och där du säkrar att du,
    oavsett sammanhang-

  85. -får det stöd som krävs
    för att du ska nå kunskapskraven.

  86. För det finns lösningar
    på de problem vi identifierar.

  87. Vi vet det, vi ser det, vi har de
    exemplen i det svenska skolsystemet.

  88. Många av er som är här kan vittna
    om arbetet när det är framgångsrikt.

  89. Vi behöver bli bättre
    på att sprida det. Lösningarna vilar-

  90. -på en stark grund
    av en stark och kunnig profession-

  91. -som lyckas bryta den samvetsstress
    lärare ofta upplever-

  92. -när man saknar resurser
    och kompetens att ge rätt insatser.

  93. Med kunskap-

  94. -och rätt rutiner för att möta
    en elev i behov av särskilt stöd.

  95. Den starka grunden
    byggs med tillräckligt med lärare.

  96. Vi examinerar nu
    fler lärare än på många år.

  97. Lärare är beredda att stanna i yrket
    i högre grad än tidigare.

  98. Vi ser faktiskt att fler lärare som
    gjort annat återvänder till skolan.

  99. Tillräckligt med lärare är det mest
    avgörande för den starka grunden.

  100. Tillräckligt med lärare
    som får rätt förutsättningar-

  101. -för att fokusera på sitt arbete.
    Varje huvudman måste rensa-

  102. -i de arbetsuppgifter
    som läggs på läraren.

  103. När en lärare identifierar ett område
    som man behöver mer kunskap om-

  104. -så ska läraren ha rätt
    att få den kompetensutvecklingen.

  105. Lärare behöver ha tillgång
    till en stark elevhälsa.

  106. Statliga insatser gör nu
    att Sverige bygger ut elevhälsan.

  107. Vi anställer också de yrkeskategorier
    som trots att de finns i skollagen-

  108. -har saknats i stor utsträckning,
    till exempel skolpsykologer.

  109. Som används strategiskt.

  110. Elevhälsan får inte
    vara en satellit i verksamheten-

  111. -utan ska användas strategiskt
    så att varje elev, oavsett lärare-

  112. -blir identifierad och får
    de insatser som kan göra skillnad.

  113. Där byggs grunden.
    Tillräckligt med lärare-

  114. -som får fokusera på sitt arbete,
    har rätt att utvecklas-

  115. -och har tillgång
    till en stark elevhälsa.

  116. På den grunden
    kan man sen göra specifika insatser.

  117. Det handlar så klart om fler
    speciallärare och specialpedagoger.

  118. Vi har brutit den utveckling där det
    länge blev färre specialpedagoger-

  119. -i svensk skola. Det är
    den lärarutbildning som växer mest-

  120. -och som det
    finns störst intresse av att läsa.

  121. Vi har förbättrat förutsättningarna
    för att bli specialpedagog-

  122. -inom lärarlyftet,
    både för enskilda lärare-

  123. -och för huvudmannen att låta
    vidareutbilda befintliga lärare.

  124. För att verkligen säkra
    att kompetensen finns tillgänglig-

  125. -måste vi göra ett kulturskifte
    i rekryteringen.

  126. Jag möter många rektorer och huvudmän
    som beskriver-

  127. -att de har annonserat,
    men inte fått några sökande-

  128. -men som inte har ett svar
    på motfrågan-

  129. -"Vem i din befintliga personal
    skulle du vilja vidareutbilda?"

  130. "Och hur ger du hen
    rätt förutsättningar?"

  131. Staten ger resurser för
    just den typen av vidareutbildning-

  132. -och det är så man bör rekrytera
    när man inte får externa sökande.

  133. Fler specialpedagoger, men också
    fler verktyg hos varje lärare.

  134. Vi bygger ut kunskapen om neuropsyki-
    atriska funktionsnedsättningar...

  135. ...i de specialpedagogiska
    utbildningarna.

  136. Det bör bli ett naturligt inslag
    i varje lärarutbildning.

  137. Vi bygger upp
    ett stort fortbildningsprogram-

  138. -för befintliga lärare, efter
    modellen matematik- och läslyftet-

  139. -där man kan ta del av verktyg
    från sina kolleger.

  140. I uppdraget
    till Skolverket har vi understrukit-

  141. -att programmet bör innehålla inslag
    som ger kompetens-

  142. -om neuropsykiatriska
    funktionsnedsättningar.

  143. Det behövs hos många lärare
    och på många skolor.

  144. Fler specialpedagoger, mer
    specialpedagogiska verktyg hos alla.

  145. Men sen behövs det också
    tydliga rutiner för att säkra-

  146. -att de insatser som finns på skolan
    når fram till varje elev.

  147. Det är grunden
    till Ulf Fredrikssons förslag-

  148. -om en lagreglerad åtgärdsgaranti
    i förskoleklass till lågstadiet.

  149. Vi har de senaste åren fokuserat
    mycket på nya mätpunkter i skolan.

  150. Fler nationella prov, obligatoriska
    bedömningsstöd i årskurs ett.

  151. Det kan vara bra, om det används
    för att identifiera elever med behov-

  152. -och om läraren har mandat att säkra
    att elever med särskilda behov-

  153. -också får det stöd man behöver.

  154. Men att bara mäta, och sen
    inte koppla mätningen till insats-

  155. -det riskerar för eleven
    att upplevas som ett dubbelt svek.

  156. Därför fokuserar åtgärdsgarantin
    inte på fler mätpunkter-

  157. -utan på att säkra att läraren
    har mandat att sätta in stöd.

  158. Både själv, tillsammans
    med specialpedagogisk kompetens-

  159. -och i rutiner hos den enskilda
    huvudmannen, på den enskilda skolan.

  160. Denna s.k. läsa-skriva-räkna-garanti-

  161. -innebär ett systemskifte
    i skollagen.

  162. Från mått och rättigheter till att
    säkra att rutinerna finns på plats-

  163. -för att måtten ska användas så
    att rättigheterna blir tillgodosedda.

  164. Ett nödvändigt systemskifte.
    Det är särskilt viktigt-

  165. -för att sätta basen i det särskilda
    stödet under de tidiga åren-

  166. -i grundskolan. Att säkra
    att de elever som har behov-

  167. -ska kunna få behoven mötta
    redan i förskoleklass.

  168. På det sättet kan man identifiera
    elever som kommer att ha behov-

  169. -men också möta
    elever med ett mindre problem-

  170. -innan det problemet
    växer till hinder i många ämnen.

  171. På det sättet kan man ha större
    kvalitet även på stödet i högstadiet.

  172. Just nu är åtgärdsgarantin
    överlämnad till riksdagen.

  173. En majoritet av riksdagens partier
    har ställt sig tveksamma till den.

  174. Jag uppmanar er,
    och vill avsluta med det-

  175. -att utifrån
    er professionella kunskap-

  176. -engagera er i den debatten.
    Politik, inte minst skolpolitik-

  177. -blir betydligt bättre
    om den professionella kunskapen-

  178. -får en större tyngd i debatten.
    Jag är övertygad-

  179. -om att en sån tyngd kan göra det
    möjligt för garantin att få ett stöd-

  180. -i Sveriges riksdag. Tack.

  181. Tusen tack. Det finns några frågor.

  182. Den första frågan kommer från
    mig själv och vår egen forskning.

  183. Vi har sett
    att det är väldigt många lärare-

  184. -både i grundskolan och på gymnasiet-

  185. -som inte känner sig väl rustade
    när de börjar arbeta med barn-

  186. -med funktionsnedsättningar. Du
    nämnde att det blir högskolekurser-

  187. -för speciallärare, men
    den stora gruppen lärare i skolan-

  188. -vad ska de få i framtiden
    för utbildning för den här gruppen?

  189. Det är anledningen,
    dels till det väldigt starka stöd-

  190. -som specialpedagogiska
    skolmyndigheten ska ge till skolor.

  191. Men också till det
    fortbildningsprogram jag nämnde:

  192. Specialpedagogik för lärande.

  193. På samma sätt som matematiklyftet och
    läslyftet innebär att lärare får tid-

  194. -alltså, skolorna får statliga medel
    för att ge lärare tid-

  195. -att dela kompetens med varandra.
    En lärare-

  196. -företrädelsevis en speciallärare-

  197. -får djupare kunskap
    i att utveckla sin kompetens-

  198. -i att handleda sina kolleger
    enligt speciella moduler...

  199. ...där en del handlar om neuro-
    psykiatriska funktionsnedsättningar.

  200. I dag beräknas ungefär 12 000 lärare
    i Sverige-

  201. -kunna ta del av fortbildningen.
    Vårt mål är-

  202. -att den ska ha samma omfattning som
    matematiklyftet hade. Det innebar-

  203. -att modern didaktik i hur man
    arbetar med matematikkunskaper-

  204. -nådde ut till en mycket stor del
    av de verksamma lärarna.

  205. En stor del av lärarkåren
    känner ett stort behov-

  206. -av att få del av modern kompetens
    kring funktionsnedsättningar.

  207. Vilka insatser kan jag göra?
    Hur arbetar jag med en speciallärare?

  208. Nästa fråga: Autism- och
    Aspergerförbundet och Attention-

  209. -har gjort en stor undersökning
    bland medlemmar i Stockholm.

  210. Det handlade om problematisk
    skolfrånvaro och hemmasittande.

  211. De kunde se att många föräldrar
    berättar att det finns orsaker-

  212. -som ligger direkt i skolan, t.ex.
    att barn har det väldigt jobbigt-

  213. -före och efter undervisningen.

  214. De tycker att det är fruktansvärt
    på rasterna och i matsalen-

  215. -där det är trångt och mycket ljud.
    Därför går många inte till skolan.

  216. Det känns mycket angeläget att ändra.
    Vad säger du?

  217. Det är en väldigt
    korrekt beskrivning.

  218. Den återkommer också
    i kunskapsunderlaget-

  219. -för Malin Gren Landells
    utredning "Saknad".

  220. Experter vid våra myndigheter
    beskriver-

  221. -att när man uppmärksammar en elev-

  222. -som har drabbats
    av långvarig skolfrånvaro-

  223. -och det finns
    ett underliggande hot om vite-

  224. -så är vanligen huvudmannens svar:
    "Vi har ju gjort allt."

  225. "Allt" betyder då ofta
    de olika insatser-

  226. -som man har hört om eller sett,
    eller som staten har erbjudit.

  227. Men att göra allt innebär inte alltid
    att man har gjort rätt.

  228. Ofta, visar det sig, har man inte
    gjort en grundlig analys-

  229. -av vilka svårigheter just den här
    eleven hade, som ledde till frånvaro-

  230. -och gjort insatser för att möta
    de svårigheterna specifikt.

  231. Det blir tydligt
    när skolinspektionen kan visa-

  232. -att det
    har funnits ganska många hot om vite-

  233. -för att elever inte
    fått sin skolplikt uppfylld.

  234. Men det har behövt utdömas
    ganska få viten.

  235. För när hotet har gjort att frågan
    har hamnat överst på dagordningen-

  236. -så har man hittat
    den där insatsen som gör-

  237. -att eleven sakta men säkert
    börjar komma tillbaka.

  238. Nånstans i det egna skolsystemet
    fanns kunskapen-

  239. -men man hade inte utgått från den
    från början.

  240. Det är så klart inte historien i alla
    sammanhang och på alla skolor.

  241. Men det finns där som en generell
    situation. Man har gjort "allt"-

  242. -men inte alltid rätt utifrån
    en analys av den specifika eleven.

  243. Det kan ju handla om raster
    eller situationen i matsalen-

  244. -eller en situation kopplad
    till en viss del av undervisningen.

  245. -Har vi tid för en fråga till?
    -För mig, absolut.

  246. Vi är ju på Karolinska Institutet.

  247. Hur får vi in mer forskningsbaserad
    kunskap i praktiken?

  248. Här ser vi två fantastiska
    utvecklingar i svensk skola.

  249. Det ena är att vi ser
    hur praktiknära forskning-

  250. -alltmer uppvärderas och får en
    större del av forskningsanslagen.

  251. Vi har också
    särskilda anslag för det-

  252. -för efterfrågan från lärarkåren
    är så stor.

  253. Den här veckan släpps
    en stor forskningsöversikt-

  254. -som ger lärare
    precis den typen av stöd-

  255. -i hur forskning kan användas
    i undervisningssituationen.

  256. Den andra utvecklingen är att lärar-
    kåren går från att bli forskad på...

  257. ...till att alltmer bli en kår av
    personer som beforskar sin praktik.

  258. Steget till praktiknära forskning
    betyder också att fler lärare-

  259. -själva blir verksamma i forskning.

  260. Och det är två nyttiga steg
    som vi understödjer, både med medel-

  261. -och genom skolforskningsinstitutet,
    men också på andra sätt.

  262. Tusen tack.

Hjälp

Stäng

Skapa klipp

Klippets starttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.

Klippets sluttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.Sluttiden behöver vara efter starttiden.

Bädda in ditt klipp:

Bädda in programmet

Du som arbetar som lärare får bädda in program från UR om programmet ska användas för utbildning. Godkänn användarvillkoren för att fortsätta din inbäddning.

tillbaka

Bädda in programmet

tillbaka

Utbildningsministerns öppningstal

Produktionsår:
Längd:
Tillgängligt till:

Utbildningsminister Gustav Fridolin (MP) ger regeringens syn på hur skolan bör stöttas i arbetet för en jämlik skola. Skolledare och pedagoger måste ha de rätta resurserna och tillämpa dem på ett sätt som passar eleven med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar. Moderator: Sven Bölte. Inspelat den 30 oktober 2017 på Karolinska institutet, Stockholm. Arrangör: KIND, Karolinska institutet.

Ämnen:
Pedagogiska frågor > Specialpedagogik > Neuropsykiatriska funktionsnedsättningar
Ämnesord:
Barn med neuropsykiatrisk funktionsnedsättning, Elever med särskilda behov, Undervisning
Utbildningsnivå:
Högskola

Alla program i UR Samtiden - NPF-skoldagarna 2017

Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - NPF-skoldagarna 2017

Utbildningsministerns öppningstal

Utbildningsminister Gustav Fridolin (MP) ger regeringens syn på hur skolan bör stöttas i arbetet för en jämlik skola. Skolledare och pedagoger måste ha de rätta resurserna och tillämpa dem på ett sätt som passar eleven med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar. Moderator: Sven Bölte. Inspelat den 30 oktober 2017 på Karolinska institutet, Stockholm. Arrangör: KIND, Karolinska institutet.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - NPF-skoldagarna 2017

Tillämpningen av lågaffektivt bemötande, del 1

Andrew McDonnell, doktor i klinisk psykologi, föreläser om hur man hanterar konfliktsituationer i skolans värld genom att använda lågaffektivt bemötande. Det är ett synsätt med metoder som är utvecklade för att hantera problemskapande beteende på ett etiskt försvarbart sätt. Vi behöver ha förståelse för varför man tar till problemskapande beteende, menar han. Det kan handla om hur kropp och hjärna fungerar i akuta situationer, funktionsnedsättningar, psykiska tillstånd eller kraftig stress. Den första delen är en uppvärmning och en introduktion av metoden. Moderator: Sven Bölte. Inspelat den 30 oktober 2017 på Karolinska institutet, Stockholm. Arrangör: KIND, Karolinska institutet. Del 1 av 4.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - NPF-skoldagarna 2017

Tillämpningen av lågaffektivt bemötande, del 2

Andrew McDonnell, doktor i klinisk psykologi, föreläser om hur man hanterar konfliktsituationer i skolans värld genom att använda lågaffektivt bemötande. Det är ett synsätt med metoder som är utvecklade för att hantera problemskapande beteende på ett etiskt försvarbart sätt. Vi behöver ha förståelse för varför man tar till problemskapande beteende, menar han. Det kan handla om hur kropp och hjärna fungerar i akuta situationer, funktionsnedsättningar, psykiska tillstånd eller kraftig stress. Moderator: Sven Bölte. Inspelat den 30 oktober 2017 på Karolinska institutet, Stockholm. Arrangör: KIND, Karolinska institutet. Del 2 av 4.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - NPF-skoldagarna 2017

Tillämpningen av lågaffektivt bemötande, del 3

Andrew McDonnell, doktor i klinisk psykologi, föreläser om hur man hanterar konfliktsituationer i skolans värld genom att använda lågaffektivt bemötande. Det är ett synsätt med metoder som är utvecklade för att hantera problemskapande beteende på ett etiskt försvarbart sätt. Vi behöver ha förståelse för varför man tar till problemskapande beteende, menar han. Det kan handla om hur kropp och hjärna fungerar i akuta situationer, funktionsnedsättningar, psykiska tillstånd eller kraftig stress. Moderator: Sven Bölte. Inspelat den 30 oktober 2017 på Karolinska institutet, Stockholm. Arrangör: KIND, Karolinska institutet. Del 3 av 4.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - NPF-skoldagarna 2017

Tillämpningen av lågaffektivt bemötande, del 4

Andrew McDonnell, doktor i klinisk psykologi, föreläser om hur man hanterar konfliktsituationer i skolans värld genom att använda lågaffektivt bemötande. Det är ett synsätt med metoder som är utvecklade för att hantera problemskapande beteende på ett etiskt försvarbart sätt. Vi behöver ha förståelse för varför man tar till problemskapande beteende, menar han. Det kan handla om hur kropp och hjärna fungerar i akuta situationer, funktionsnedsättningar, psykiska tillstånd eller kraftig stress. Moderator: Sven Bölte. Inspelat den 30 oktober 2017 på Karolinska institutet, Stockholm. Arrangör: KIND, Karolinska institutet. Del 4 av 4.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - NPF-skoldagarna 2017

Från hjärnforskning till pedagogik, del 1

Kenth Hedevåg, med lång bakgrund som specialpedagog i ett neuropsykiatriskt utredningsteam och som pedagogisk handledare i ett kommunalt stödteam, delar här med sig av sin kunskap. Forskningen om hjärnans sätt att ta emot och processa information gör stora framsteg och skolan behöver översätta forskningsresultaten till pedagogik. Fler och fler barn och ungdomar uppvisar svårigheter i skolsituationen. En del har diagnoser som adhd eller inom autismspektrat, andra har ingen diagnos men ändå stora svårigheter i skolan. Hur kan vi hjälpa dessa elever på bästa sätt? Moderator: Sven Bölte. Inspelat den 31 oktober 2017 på Karolinska institutet, Stockholm. Arrangör: KIND, Karolinska institutet. Del 1 av 2.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - NPF-skoldagarna 2017

Från hjärnforskning till pedagogik, del 2

Kenth Hedevåg, med lång bakgrund som specialpedagog i ett neuropsykiatriskt utredningsteam och som pedagogisk handledare i ett kommunalt stödteam, delar här med sig av sin kunskap. Forskningen om hjärnans sätt att ta emot och processa information gör stora framsteg och skolan behöver översätta forskningsresultaten till pedagogik. Fler och fler barn och ungdomar uppvisar svårigheter i skolsituationen. En del har diagnoser som adhd eller inom autismspektrat, andra har ingen diagnos men ändå stora svårigheter i skolan. Hur kan vi hjälpa dessa elever på bästa sätt? Moderator: Sven Bölte. Inspelat den 31 oktober 2017 på Karolinska institutet, Stockholm. Arrangör: KIND, Karolinska institutet. Del 2 av 2.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - NPF-skoldagarna 2017

Kognition, affektion och relation, del 1

Nåkkve Balldin, socionom och utbildare, föreläser om tekniker för att kartlägga och förstå affektpåslag och känsloreaktioner. Personer med kognitiva och affektiva funktionsskillnader uppvisar ofta ett relationsutmanande beteende. Om omgivningen inte har förståelse för orsakerna bakom deras beteende och kunskap om hur detta påverkar samspel samt verktyg för att bemöta riskerar det att leda till att personer med relationsutmanande beteende exkluderas. Hur ska vi bemöta elever i hög affekt och stress? Moderator: Sven Bölte. Inspelat den 31 oktober 2017 på Karolinska institutet, Stockholm. Arrangör: KIND, Karolinska institutet. Del 1 av 2.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - NPF-skoldagarna 2017

Kognition, affektion och relation, del 2

Nåkkve Balldin, socionom och utbildare, föreläser om tekniker för att kartlägga och förstå affektpåslag och känsloreaktioner. Personer med kognitiva och affektiva funktionsskillnader uppvisar ofta ett relationsutmanande beteende. Om omgivningen inte har förståelse för orsakerna bakom deras beteende och kunskap om hur detta påverkar samspel samt verktyg för att bemöta riskerar det att leda till att personer med relationsutmanande beteende exkluderas. Hur ska vi bemöta elever i hög affekt och stress? Moderator: Sven Bölte. Inspelat den 31 oktober 2017 på Karolinska institutet, Stockholm. Arrangör: KIND, Karolinska institutet. Del 2 av 2.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - NPF-skoldagarna 2017

Osynlighetsprojektet

Hélène Benno, generalsekreterare på Min Stora Dag, berättar om Osynlighetsprojektet som vill förändra allmänhetens kunskap och attityder till barn och unga med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar. Enligt forskare har två till tre barn i varje svensk skolklass någon form av neuropsykiatrisk diagnos. Det kan handla om adhd, autism, språkstörningar, inlärningssvårigheter eller motoriska störningar. Inspelat den 31 oktober 2017 på Karolinska institutet, Stockholm. Arrangör: KIND, Karolinska institutet.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - NPF-skoldagarna 2017

Vad gör Hjärnfonden?

Hjärnfondens generalsekreterare Anna Hemlin berättar om den ideella insamlingsstiftelsen som har till uppgift att samla in och fördela pengar till forskning samt informera om hela hjärnan och alla dess sjukdomar, skador och funktionsnedsättningar. Inspelat den 31 oktober 2017 på Karolinska institutet, Stockholm. Arrangör: KIND, Karolinska institutet.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Visa fler

Mer högskola & pedagogiska frågor

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Titta UR Samtiden - Skolbibliotek 2014

Läsförståelse i olika genrer

Barbro Westlund är forskare i didaktik med inriktning på läsförståelse. Hon visar hur man genom olika genrer kan utveckla elevers läsförståelse. Konferensen hölls på Hotel Riverton i Göteborg 18-19 mars 2014. Arrangör: Skolporten.

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Lyssna Bildningsbyrån - Kina

Skola i förändring

I Pisa-testet, som mäter kunskapsnivån hos 15-åringar runt om i världen, ligger kinesiska elitskolor i topp. Men nu börjar den hårt resultatinriktade pluggskolan ifrågasättas. Kinas senaste skolreform innebär att den traditionella katederundervisningen ska förändras och eleverna ska diskutera och samarbeta mer. En av förebilderna är den svenska skolan.

Fråga oss