Titta

UR Samtiden - Den uppkopplade barnhjärnan

UR Samtiden - Den uppkopplade barnhjärnan

Om UR Samtiden - Den uppkopplade barnhjärnan

Föreläsningar från Svenska Läkaresällskapets symposium med syfte att bidra till ökad kunskap för en god balans mellan digitalt och verkligt liv. Barn och ungdomar tillbringar allt mer tid framför skärmen: kommunicerar via sms, Facebook, Instagram, Snapchat, spelar datorspel och så vidare, på gott och ont. Parallellt rapporteras om ökande problem hos unga som splittring och bristande koncentrationsförmåga, sömnsvårigheter, närsynthet och övervikt. Inspelat den 27 november 2017 på Svenska Läkaresällskapets hus i Stockholm. Arrangör: Svenska Läkaresällskapet.

Till första programmet

UR Samtiden - Den uppkopplade barnhjärnan : Penna eller dator?Dela
  1. Ju mer man tror att man kan
    multitaska, desto sämre är man.

  2. Entusiasmen för datorer verkar vara
    större ju längre upp man kommer.

  3. Den är större hos rektorer än lärare,
    och ännu större på kommunal nivå-

  4. -och väldigt stor om man går upp till
    skolverk och utbildningsministrar.

  5. Här nere på botten har vi nog
    en ganska nyanserad bild.

  6. Ibland är datorn bra. En penna
    är ju dålig om man ska göra en film.

  7. Det tar väldigt lång tid
    att rita serieruta på serieruta.

  8. Men i andra sammanhang är den bra.

  9. Jag ska ta några exempel
    ur min egen verklighet-

  10. -och jämföra det med undersökningar
    som har kommit under de senaste åren.

  11. Mina funderingar började för ungefär
    fem år sen. Jag är inte helt säker.

  12. Då fick vi det som man kallar "ett
    till ett", alltså en dator per elev.

  13. Vi övergav datorsalar,
    och eleverna fick var sin dator.

  14. Syftet med den reformen,
    som man genomförde i hela Lund-

  15. -var inte att undervisningen
    blev bättre.

  16. Det uttalade syftet var att
    undervisningen skulle bli varierad.

  17. Hur framgick aldrig.
    Ett av de outtalade motiven-

  18. -var att slippa konkurrensen
    med friskolor som delade ut datorer.

  19. Vi fick de här
    "ett till ett"-datorerna-

  20. -och vi var entusiastiska inför
    tanken på att alla hade datorer.

  21. "Vi kan hitta på övningar, exempel
    och material på ett nytt sätt."

  22. Det gjorde vi också,
    och ibland fungerade det bra-

  23. -men plötsligt...
    De delades bara ut till årskurs ett.

  24. Tvåorna och treorna var kvar i det
    gamla systemet med lite datorsalar.

  25. De hade inga datorer i klassrummet.

  26. Klasserna i ettan var väldigt
    stökiga. De var okoncentrerade.

  27. När man hade prov
    spretade resultaten mer än vanligt.

  28. De bästa eleverna var lika bra
    som föregående år-

  29. -men jag hade en mycket större sladd
    som misslyckades.

  30. Ibland kan man ju ha fått en
    egendomlig klass eller ha gjort fel.

  31. Men bilden delades av många kollegor.

  32. Så jag började tänka:
    "Det här ska jag göra nåt åt."

  33. Jag kom fram till att en av orsakerna
    måste vara att de har en dator.

  34. Jag bad eleverna stoppa undan dem
    och anteckna på kollegieblock.

  35. Jag kände bara ut
    med handen i luften i blindo-

  36. -men resultatet var enormt.

  37. Det var en fantastisk skillnad.
    Det blev lugn och ro i klassen-

  38. -och jag tycker också att det
    gick bättre med undervisningen.

  39. Det gick också bättre på proven.

  40. Så jag började läsa
    om datorer i klassrummet.

  41. Och nu ska jag visa lite data.

  42. Elever säger att de kan multitaska,
    alltså göra flera saker samtidigt.

  43. De säger "Vår generation kan".
    Men det visar sig-

  44. -att ju mer man tror att man kan
    multitaska, desto sämre är man.

  45. De som säger "Jag kan nog inte"
    lyckas mycket bättre-

  46. -än ganska kaxiga killar
    som multitaskar väldigt dåligt.

  47. Elever tror - när de sitter
    på en vanlig lektion och antecknar-

  48. -att det som de antecknar blir bra.

  49. Det ser snyggt och prydligt ut
    och de får med ganska många ord.

  50. Tittar man på det så ser det...

  51. En del har ju handstilar
    som kräver teckentolkning.

  52. Så ser det ju inte ut på datorn.

  53. Så deras uppfattning är
    att det här blir mycket bättre.

  54. Och då har det kommit studier
    som visar motsatsen.

  55. Manfred Spitzer visade den här bilden
    i några sekunder före lunch.

  56. Jag tänkte visa den lite längre.

  57. Oppenheimer och Mueller är forskare
    från Princeton respektive UCLA.

  58. De delade en grupp
    - studenter handlar det om.

  59. Det handlar inte om elever,
    utan vuxna människor.

  60. Det är ändå relevant
    för undervisningen-

  61. -som bedrivs
    på gymnasiet och högstadiet.

  62. De lät halva gruppen anteckna
    på kollegieblock-

  63. -och den andra halvan antecknade
    på datorer.

  64. Och sen...fick studenterna frågor.

  65. De delade in frågorna
    i faktafrågor och analysfrågor.

  66. På faktafrågorna fanns det ingen
    skillnad mellan block och dator.

  67. Men på de analytiska frågorna,
    som kallas konceptuell kunskap-

  68. -kan man här se att de som antecknade
    på kollegieblock lyckades bättre.

  69. De undersökte det vidare-

  70. -och de lät de här studenterna
    repetera de här sakerna.

  71. De tittade på anteckningarna först.

  72. Då blev resultatet 40 % bättre-

  73. -när man bara
    använde sina kollegieblock.

  74. Deras teori är att det är så-

  75. -att när man hör en röst
    och ska föra ner den på ett block-

  76. -genomgår man en process i hjärnan
    så att man begriper vad man skriver.

  77. Jag tror också att
    det spatiala utseendet spelar roll.

  78. Jag kommer ihåg
    att jag läste nåt på vänstersidan.

  79. Det är väldigt svårt - i en torarulle
    som är femhundra ark lång-

  80. -att se var man var nånstans.
    Jag tror att man kan...

  81. Man aktiverar ju ett minne till.
    Man suddar och har ett muskelminne.

  82. I den här studien - som visar att
    det är bättre att anteckna på block-

  83. -så är eleverna inte
    uppkopplade nånstans.

  84. Det har väldigt stor betydelse-

  85. -huruvida man har distraktionsmoment
    som finns i verkligheten.

  86. Jag ska inte prata för länge.

  87. Två forskare från Toronto
    gör en studie i två faser-

  88. -där halva gruppen
    ska göra en liten uppgift-

  89. -när det blir dödperioder
    i föreläsningen.

  90. Det visar sig att de...
    De får tydliga instruktioner.

  91. "Fortsätt inte när föreläsningen
    börjar." Det gör de ändå.

  92. Man vill ju göra det färdigt,
    och då tappar man koncentrationen.

  93. De blir 1 % sämre.

  94. Sen spretar resultaten lite,
    så de gör en fas två.

  95. Och då noterar de var de sitter.

  96. Man kan ibland se över axeln
    på den som sitter framför en.

  97. Det visar sig
    att de lyckas allra sämst.

  98. De vet inte vad multitaskaren gör,
    men det ser spännande ut.

  99. Det är lite grann som passiv rökning-

  100. -fast det är värre
    att vara passiv än aktiv.

  101. Det här tycker jag...
    För mig var det här...

  102. ...en nyckelfaktor. Man kan leva med
    beslut som fördärvar ens eget liv-

  103. -men inte med beslut
    som fördärvar nån annans liv.

  104. I ett vanligt klassrum ser man
    vad som händer på den andras skärm.

  105. Jag hade en elev - Dalia - som sa...

  106. Det framkom att hon efter att ha
    klarat nationella provet i matte-

  107. -ägnade resten av vårterminen
    åt att titta på "Game of Thrones".

  108. Jag kan ju räkna ut att om jag tittar
    på en tv-serie på mattelektionerna-

  109. -så kommer det inte
    att höja mitt resultat.

  110. Om jag sitter vid nån
    som tittar på "Game of Thrones"-

  111. -så kan det framstå som roligare
    än att räkna ut hypotenusan.

  112. Jag är inte nån mattemänniska.

  113. Hur mycket pysslar en vanlig elev-

  114. -med att multitaska?

  115. Då har två forskare -
    Kraushaar och Novak från Charleston-

  116. -stoppat in ett spionprogram
    på datorn-

  117. -som mäter hur mycket tid-

  118. -man ägnar åt andra saker
    än relevanta saker.

  119. Det visar sig att närmare hälften
    - eller 42 % - av tiden-

  120. -ägnar man åt saker som inte har
    med undervisning att göra.

  121. Jag gjorde själv ett experiment. För
    mina klasser har jag Facebookgrupper-

  122. -som man kan lägga information
    av typen "Jag är sjuk" i dag i.

  123. När jag hade en lärarkandidat mejlade
    han en läxa, och jag var snäll-

  124. -och la ut sidorna i Facebookgruppen
    mitt under pågående lektion.

  125. Då ser man "Visat av" i gruppen.
    Så tog det...

  126. Inom åtta minuter
    hade halva klassen sett det.

  127. Då var det en lektion när
    mobiltelefonerna var undanstoppade.

  128. På nåt magiskt sätt
    lyckades halva klassen se det här-

  129. -utan att jag märkte det.
    Så man kan säga att...

  130. De är väldigt förslagna...
    När man vill.

  131. Det finns en studie till.

  132. Den här forskaren hade observatörer,
    och hans resultat var deprimerande.

  133. Folk gör allt möjligt annat
    än att ägna sig åt undervisningen.

  134. Det finns vissa slutsatser här. Ett:
    datorer påverkar resultatet negativt.

  135. Det gäller inte alla lektioner.
    I exemplet med film...

  136. Det är väldigt svårt att göra film
    utan en dator.

  137. Men på vanliga lektioner
    där man driver dialog med elever-

  138. -påverkar de resultatet
    väldigt negativt.

  139. Eleverna förstår inte
    att det blir negativt-

  140. -för att deras anteckningar på datorn
    ser bra ut.

  141. "Multitaska" är ett snällt ord.

  142. De pysslar med skit som de inte
    ska ägna sig åt på lektionerna.

  143. Det gör de i stor utsträckning-

  144. Det är oerhört svårt att vara
    så underhållande i alla ögonblick-

  145. -att man kan konkurrera med-

  146. -det som Google, Apple
    och Microsoft pysslar med.

  147. De gör allt för att hitta på
    en distraktion som är roligare-

  148. -än Håkan Danielsson
    som pratar om multiplikatoreffekten.

  149. Man kan inte multitaska.
    Det försämrar resultatet.

  150. Det är också så att multitaskande
    elever påverkar andra negativt.

  151. Det här var sammanfattningen
    av datorer.

  152. Sen har det också
    kommit mobiltelefoner.

  153. Manfred Spitzer sa -
    som också är intressant-

  154. -att i den översta kvartilen
    finns det ingen skillnad.

  155. De bästa eleverna påverkas inte alls.

  156. De har stöd hemifrån eller en
    inre drivkraft. De lyckas lika bra.

  157. Så mobiltelefonerna påverkar inte
    de starka eleverna.

  158. Men i den svagaste kvartilen
    får vi en skillnad på 14 %.

  159. Så...

  160. 14 % är ju två lektioner i veckan
    i nio år.

  161. Det här är ett enormt slag
    mot de svagaste eleverna som vi har.

  162. Och... Jag tycker att-

  163. -när man ser datan är det väldigt
    svårt att inte uppfatta det som...

  164. Det är direkt riktat
    mot eleverna som har det svårast.

  165. På min skola -
    där vi sällan har gemensamma regler-

  166. -är det här lösningen
    på mobiltelefonproblemet.

  167. Vi har fått mobiltelefonhyllor,
    och här ligger en ensam telefon.

  168. En sån här har vi fått
    i varje klassrum.

  169. Meningen är att eleverna
    ska sätta sina mobiltelefoner där.

  170. En del lärare använder
    de här skåpen.

  171. De är inte helt idealiska, för elever
    glömmer sina mobiltelefoner.

  172. Det är inte lätt att identifiera dem.
    Då går man och skramlar med dem-

  173. -och ska överlämna dem. Skulle de åka
    hem utan dem är livet nästan slut.

  174. Det finns olika lösningar-

  175. -men det finns nu - vilket kanske
    inte fanns för några år sen-

  176. -en ganska stor medvetenhet-

  177. -om att mobiltelefoner
    i största allmänhet är av ondo.

  178. Textning: Heidi Schmidt
    www.btistudios.com

Hjälp

Stäng

Skapa klipp

Klippets starttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.

Klippets sluttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.Sluttiden behöver vara efter starttiden.

Bädda in ditt klipp:

Bädda in programmet

Du som arbetar som lärare får bädda in program från UR om programmet ska användas för utbildning. Godkänn användarvillkoren för att fortsätta din inbäddning.

tillbaka

Bädda in programmet

tillbaka

Penna eller dator?

Produktionsår:
Längd:
Tillgängligt till:

Håkan Danielsson, förstelärare i historia och samhällskunskap på Katedralskolan i Lund, berättar om sina erfarenheter och presenterar bland annat studier som visar på att de gymnasieelever som tar anteckningar med penna och block i snitt har 8 procent bättre studieresultat. Inspelat den 27 november 2017 på Svenska Läkaresällskapets hus i Stockholm. Arrangör: Svenska Läkaresällskapet.

Ämnen:
Pedagogiska frågor
Ämnesord:
Datorstödd undervisning, Pedagogik, Studieteknik, Undervisning
Utbildningsnivå:
Högskola

Alla program i UR Samtiden - Den uppkopplade barnhjärnan

Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Den uppkopplade barnhjärnan

Knäck språkkoden

Patricia Kuhl, professor of Speech and Hearing Sciences vid University of Washington, berättar om hur överlägsen den mänskliga kontakten mellan vuxen och barn är vid lärande jämfört med det barn får ut framför en smartphone eller pekplatta. Inspelat den 27 november 2017 på Svenska Läkaresällskapets hus i Stockholm. Arrangör: Svenska Läkaresällskapet.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Den uppkopplade barnhjärnan

Läsande hjärnor kontra skärmhjärnor

Tzipi Horowits-Kraus, forskare vid Israeli Institute of Technology i Haifa och Children's Hospital Medical Center i Cincinnati, talar om sin forskning som visar att i princip all skärmtid snarare hämmar barns utveckling än hjälper barnen att bli smartare. Att sätta sitt barn framför tv:n eller telefonen före 2 års ålder är rent skadligt, menar hon. Inspelat den 27 november 2017 på Svenska Läkaresällskapets hus i Stockholm. Arrangör: Svenska Läkaresällskapet.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Den uppkopplade barnhjärnan

Mediet är inte detsamma som budskapet

Torkel Klingberg, professor vid Karolinska institutet, talar om hur barns telefon- och datorvanor påverkar deras förmåga att lära sig. Hur påverkas den mentala hälsan när vi hela tiden har störningsmoment som mer eller mindre pockar på uppmärksamhet? Inspelat den 27 november 2017 på Svenska Läkaresällskapets hus i Stockholm. Arrangör: Svenska Läkaresällskapet.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Den uppkopplade barnhjärnan

Risker och bieffekter av digital medieanvändning

Manfred Spitzer, professor vid University of Ulm, är oroad då allt fler studier visar på att det flitiga telefon- och datoranvändandet har förödande baksidor. När dessutom all makt är koncentrerad till några gigantiska företag och deras vilja att tjäna pengar och att styra utbudet är risken för en mänsklig fördumning stor, menar han. Inspelat den 27 november 2017 på Svenska Läkaresällskapets hus i Stockholm. Arrangör: Svenska Läkaresällskapet.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Den uppkopplade barnhjärnan

MUGI, Motorisk utveckling som grund för inlärning

Ingegerd Ericsson, docent i idrottsvetenskap vid Malmö högskola, berättar om vikten av fysisk aktivitet för unga i en allt mer stillasittande värld samt om hur barns motorik påverkar inlärningsförmågan. Studien är också känd som Bunkeflomodellen. Inspelat den 27 november 2017 på Svenska Läkaresällskapets hus i Stockholm. Arrangör: Svenska Läkaresällskapet.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Den uppkopplade barnhjärnan

Små barn och skärmtid - kan psykologin ge svar?

Mikael Heimann, professor i utvecklingspsykologi vid Linköpings universitet, talar om vad barn behöver för strategier för att kunna navigera i en digitaliserad värld och hur barnens sociala beteende påverkas när den mänskliga kontakten allt mer ersätts av ett digitalt lärande. Inspelat den 27 november 2017 på Svenska Läkaresällskapets hus i Stockholm. Arrangör: Svenska Läkaresällskapet.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Den uppkopplade barnhjärnan

Penna eller dator?

Håkan Danielsson, förstelärare i historia och samhällskunskap på Katedralskolan i Lund, berättar om sina erfarenheter och presenterar bland annat studier som visar på att de gymnasieelever som tar anteckningar med penna och block i snitt har 8 procent bättre studieresultat. Inspelat den 27 november 2017 på Svenska Läkaresällskapets hus i Stockholm. Arrangör: Svenska Läkaresällskapet.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Den uppkopplade barnhjärnan

Vad ser vi i elevhälsan?

Åse Victorin, barn- och allmänspecialist samt skolläkare i Göteborg, berättar om sina erfarenheter av barn och ungas hälsoläge med utgångspunkt från deras verklighet. Hur jobbar man som skolläkare med problem som splittring och bristande koncentrationsförmåga, sömnsvårigheter, närsynthet, övervikt, empatistörningar, bristande verklighetsuppfattning, humörpåverkan, skolmisslyckanden och depression? Inspelat den 27 november 2017 på Svenska Läkaresällskapets hus i Stockholm. Arrangör: Svenska Läkaresällskapet.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Visa fler

Mer högskola & pedagogiska frågor

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Titta UR Samtiden - Entreprenöriellt lärande 2015

Entreprenöriellt lärande i dramapedagogik

Annelie Einarsson är forskare på Malmö högskola och arbetar med dramapedagogik. Hon menar att det finns många beröringspunkter mellan dramapedagogik och entreprenöriellt lärande. Båda är utmaningsbaserade och multimodala, vilket innebär att man berättar på många sätt samtidigt, och båda inbjuder till kreativa processer i grupp. Inspelat den 19 oktober 2015 i Orkanen på Malmö högskola. Arrangör: Malmö högskola.

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Lyssna Bildningsbyrån - sex

Barns sexualitet gör vuxna osäkra

Är det okej att en tvååring onanerar på dagis? Förskolepedagoger efterlyser utbildning och ett gemensamt förhållningssätt. Och en pappa funderar på hur han ska göra för att inte hämma sin dotters sexuella utveckling. RFSU:s frågelåda vittnar om vuxnas funderingar och oro, säger sexualupplysare Maria Bergström.

Fråga oss