Titta

UR Samtiden - Den uppkopplade barnhjärnan

UR Samtiden - Den uppkopplade barnhjärnan

Om UR Samtiden - Den uppkopplade barnhjärnan

Föreläsningar från Svenska Läkaresällskapets symposium med syfte att bidra till ökad kunskap för en god balans mellan digitalt och verkligt liv. Barn och ungdomar tillbringar allt mer tid framför skärmen: kommunicerar via sms, Facebook, Instagram, Snapchat, spelar datorspel och så vidare, på gott och ont. Parallellt rapporteras om ökande problem hos unga som splittring och bristande koncentrationsförmåga, sömnsvårigheter, närsynthet och övervikt. Inspelat den 27 november 2017 på Svenska Läkaresällskapets hus i Stockholm. Arrangör: Svenska Läkaresällskapet.

Till första programmet

UR Samtiden - Den uppkopplade barnhjärnan : Vad ser vi i elevhälsan?Dela
  1. Många unga
    ligger på natten med sin telefon.

  2. De orkar inte med. De behöver hjälp.

  3. Jag har som barnläkare
    på barnmottagning-

  4. -själv sett att den psykiska ohälsan
    bland unga har ökat.

  5. Det motiverade mig
    för drygt fem år sen-

  6. -att gå ner till halvtid som läkare-

  7. -och ägna resten av tiden
    åt psykisk ohälsa.

  8. Jag har tagit fram ett lärverktyg
    för barn och föräldrar-

  9. -om hållbar livsstil.

  10. Jag ska prata om elevhälsan-

  11. -och lite extra om
    vad vi ska göra åt situationen.

  12. Min grundinställning är att barn är
    härliga nybakade människor-

  13. -som kan få ett fantastiskt liv.

  14. Men vi vuxna måste finnas där.

  15. Vi är så behövda,
    långt upp i tonåren.

  16. Vi måste ingjuta glädje och
    framtidstro och ge tydliga gränser.

  17. Barn gillar rutiner och tydlighet,
    ända upp i tonåren.

  18. Om det går dåligt ger vi inte upp,
    vi står kvar.

  19. Hur mycket det än blåser.
    Man blir en stabilitet för barnen.

  20. Jag vill att ni titta på oss själva,
    vi varelser på den här jorden.

  21. Vi är genetiskt gamla varelser.

  22. Vi har en stark sammankoppling
    med naturen och Moder Jord.

  23. Inom har vi, precis som
    Nobelpristagarna i år påtalade-

  24. -t.o.m. på cellnivå
    den cirkadiska rytmen.

  25. Vi har dygnsrytmen och hjärtrytmen-

  26. -andningsrytmen, menstruationscykeln.

  27. Vi måste ta hänsyn till att vi är
    naturvarelser för att må bra.

  28. 24/7 och det digitala samhället
    naggar på regelbundenheten-

  29. -som fanns naturligt
    i bondesamhället.

  30. Man gick upp med tuppen
    och lade sig när solen gick ner.

  31. Hur är det med hållbarheten?

  32. Jag vill mynta begreppet
    "human sustainability".

  33. Vi hör mycket om
    hållbar arkitektur och sophantering.

  34. Men hur är det med det här?

  35. Jag börjar med agendan
    så att ni hänger med.

  36. Jag ägnar mig åt tre områden:
    nuläget i elevhälsan-

  37. -hjärnan, utvecklingen och skärmarna-

  38. -och konkreta åtgärder.

  39. Där kommer nuläget.

  40. Hållbarheten för människan.

  41. Den är inte så bra.
    Vi har ökande psykisk ohälsa.

  42. Den går inte ner och kommer bli
    ett dyrt folkhälsoproblem-

  43. -och medför mycket lidande
    om vi inte gör något.

  44. Symptomen ser vi
    bland massor av elever-

  45. -på varenda mottagning.

  46. Kronisk trötthet
    är ett syndrom i skolan.

  47. Nedstämdhet och meningslöshetskänsla.
    Det är svårt att bota.

  48. När jag pratar med ungdomarna
    och frågar hur deras dygn ser ut-

  49. -blir man chockad. Det är ofta
    en skärmstress som ligger bakom.

  50. Hur ser det ut i skolorna?

  51. Vi har ett otydligt ledarskap
    inom skolan.

  52. Svaga vuxna. Barn tycker om
    tydlighet och struktur.

  53. Det ger trygghet,
    men det har vi inte.

  54. Det är flummigt och stökigt.
    Mycket stök.

  55. Barn kommer till mig och gråter
    för att de inte orkar med.

  56. I samband med Metoo
    kom uppropet #tystiklassen.

  57. Att sådant kan ske
    beror på den svaga vuxenledningen.

  58. Det blir mindre respekt för
    skolarbetet om det är stökigt.

  59. Det är svårt att vara stolt då.
    Vi har otydliga skärmregler.

  60. Det är otydliga skärmregler.

  61. Det blir att eleverna
    sitter inne på rasterna.

  62. De rör inte på sig som Ingegerd vill.

  63. De tittar ner i varsin skärm,
    så det blir inget socialiserande.

  64. Däremot kan det bli mobbning
    via Snapchat.

  65. Stora problem.

  66. Det låter vuxna dem hålla på med.

  67. Dåliga skolresultat får man,
    som du visade.

  68. Andra punkten är
    barnhjärnan och skärmtid.

  69. Det är ett intressant ämne.
    Vi är som sagt gamla varelser.

  70. Våra hjärnor föds omogna. Vi kan inte
    gå förrän vi är ett år gamla.

  71. Den mentala utvecklingen
    pågår till 20-25 års ålder.

  72. 30 säger du.

  73. Det sista som mognar är att se
    konsekvenser av sitt handlande.

  74. Att planera, exekutiva funktioner,
    att analysera - det mognar sent.

  75. Tyvärr får många 8-10 år gamla elever
    planera sin skoldag.

  76. 12-åringar ska göra analyser.
    Det ska de inte kunna.

  77. Då känner de sig dåliga,
    men de är helt normala.

  78. Barn och unga behöver vuxnas
    vägledning i de här åldrarna.

  79. Som tidigare har nämnts-

  80. -sker utvecklingen av hjärnan
    i interaktion med omgivningen.

  81. Vad du gör med dina fem sinnen i
    en tredimensionell värld, i rörelse-

  82. -avgör hur hjärnan utvecklas.

  83. Då är det viktigt vad barnen gör.

  84. Vi har en plasticitet, så det vi inte
    tränar på går tillbaka.

  85. Det ser vi även upp i vuxen ålder.

  86. Men absolut mest tidigt,
    som Pat Kuhl visade.

  87. Jag vill hävda
    att för mycket skärmtid-

  88. -så stjäl den viktig tid
    från utvecklingen i verkligheten.

  89. Jag håller med Hugo om att den bästa
    utvecklingen av barnhjärnan-

  90. -sker i ostrukturerad lek
    och i rörelse.

  91. Interaktion med varandra
    och kloka vuxna.

  92. Skärmanvändning bland barn
    ökar drastiskt.

  93. Den gröna backen. I princip
    alla 11-åringar har en smartphone.

  94. När det gäller
    internetanvändningen...

  95. ...ser man att 100 % av sexåringarna
    använder internet.

  96. 80 % av tvååringarna
    är ute på internet.

  97. Vad kan det betyda?

  98. Det här är en studie från USA
    av high school-ungdomar.

  99. Den visar, som ni ser här,
    att iphone kom 2007.

  100. Man har sett förändringar
    i beteendet hos ungdomarna.

  101. Jag tog bara med fyra parametrar.

  102. Man ser att de dejtar mindre
    sen 2007.

  103. Man träffar tjejer och killar mindre.

  104. Man sitter hemma på sociala medier
    och är mindre ute.

  105. Man dricker mindre,
    men vad gör man i stället?

  106. 2015 hade sömnbristen ökat otroligt
    och den är värre nu, två år senare.

  107. "More likely to feel lonely",
    har vi här.

  108. Sociala medier skulle ju bidra till
    bättre kontakt.

  109. Men de känner sig ensamma.

  110. Vi har en IT-satsning som har drivits
    igenom av Skolverket och regeringen-

  111. -för att barnen ska ingå
    i digitaliseringen.

  112. Barnläkarföreningen
    fick utredningen på remiss.

  113. Det fanns väldigt lite riskanalys
    i utredningen.

  114. Man hade inte frågat psykologer,
    barnläkare och pedagoger-

  115. -utan digitaliseringen var beslutad.

  116. Det rimmar illa med
    försiktighetsprincipen för barn.

  117. Och om man tänker på förskolebarn...
    det här vill man införa...

  118. ...från förskolan. Vi ser inte
    vinsten för de små barnen-

  119. -att stjäla tid från verkligheten-

  120. -för att sitta stilla vid
    en tvådimensionell bild.

  121. Vi har pratat mycket om skärmars
    effekter så jag går inte in på det.

  122. Det ger förbättrat arbetsminne
    och man lär sig engelska.

  123. Listan på negativa effekter är lång
    och ändå är inte allt med.

  124. Det finns direkta
    och indirekta effekter.

  125. De direkta är de som sker
    när man sitter framför en skärm.

  126. Koncentrationsproblem och rastlöshet
    är vanligt i skolan.

  127. Vi får inte tro att det är adhd-

  128. -när man sitter
    för mycket vid skärmen.

  129. Sömnproblem är så utbrett.

  130. Nedstämdhet och irritabilitet
    är svårt för föräldrar.

  131. De känner inte igen sina barn.
    De blir arga och slår sönder saker.

  132. Den indirekta effekten är när man
    missar träning i verkligheten.

  133. Man missar motorisk träning,
    empatiträning och socialisering.

  134. Jag ser vilka
    som sitter mycket vid skärmen.

  135. De vågar inte titta på mig.
    De är inte vana vid att möta blicken.

  136. Man får prata en stund, och sen
    kommer de kanske. I bästa fall.

  137. Den här punkten med hemmasittare.

  138. Det pratas så mycket om dem-

  139. -men man lyckas inte få tillbaka dem
    till skolan.

  140. Vad gör de hemma?

  141. En första åtgärd är att ta bort
    datorer, då blir det tråkigt.

  142. Det finns andra anledningar
    men vi måste fråga.

  143. Det finns ny forskning,
    som en tidigare talare tangerade.

  144. Lång tid ensam vid skärm
    är inte positivt.

  145. Man har sett i studier från Asien,
    vid MRT-undersökning-

  146. -har man sett förändringar
    i frontalloberna.

  147. I den främre delen av hjärnan...

  148. ...sitter intellektet och empatin -
    det som gör oss till människor.

  149. Den minskar i tjocklek
    hos spelberoende.

  150. Lägre centra ökar i storlek.
    Mer primitiva delar av hjärnan-

  151. -som har med flykt- och kamp-
    reaktioner att göra.

  152. Man ser en sämre kognitiv funktion
    hos de här barnen.

  153. Man har sett förändringar
    i dopamin-funktionen.

  154. När man spelar
    får man dopamin-kickar.

  155. Kroppen svarar med att reglera ner
    antalet dopamin-receptorer.

  156. När man stänger av datorn då-

  157. -blir världen gråare
    än den är annars.

  158. Det blir väldigt tråkigt
    och ett slags beroende.

  159. Hur mycket betyder livsstilen
    för måendet?

  160. I dag hänger skärmtid och livsstil
    tätt ihop.

  161. I den första studien upptäckte man
    en osynlig grupp ungdomar-

  162. -som har väldigt
    självdestruktivt beteende.

  163. Bland ungdomar
    med psykiatrisk diagnos-

  164. -så hade 44 %
    självdestruktivt beteende.

  165. Den osynliga gruppen hade
    tre saker gemensamt med dem:

  166. kronisk sömnbrist, lång skärmtid
    och ingen fysisk aktivitet.

  167. De fick självskadebeteenden i nästan
    lika hög grad som dem med diagnoser.

  168. Den andra studien är från Uppsala
    och visar-

  169. -ett samband mellan sömnbrist
    och sjunkande skolresultat.

  170. Det var tydligt.

  171. I PISA 2015 konstaterade man att
    de barn som satt mest vid skärmar-

  172. -fick sämst resultat på provet.
    Mycket förvånande.

  173. Bertrand Russell var klok
    och jag håller med.

  174. Det är ingen idé att prata om det här
    om och om igen-

  175. -om vi inte gör nånting.

  176. Nu till konkreta åtgärder.

  177. American Academy of Pediatrics
    är kortfattade men på spiken:

  178. "Less is more"
    när det gäller små barn.

  179. Barn 0-2 år behöver inga skärmar
    för sin utveckling.

  180. Om de får en skärm
    är det för föräldrarnas skull.

  181. Det är ingen fara,
    men gagnar inte deras utveckling.

  182. Vid 3-5 år rekommenderas
    max en timme, högkvalitativt.

  183. Gärna med en interagerande förälder.
    Det blir bättre, som Mikael sa.

  184. Visar föräldern är det bättre.

  185. Den här tiden
    får de flesta barn hemma.

  186. Vi behöver inga skärmar i förskolan
    över huvud taget.

  187. En fridfull och skärmfri förskola
    borde vi kräva.

  188. Då tänker föräldrar:
    "Mitt barn måste bli mini-Einstein."

  189. Vad hette det? Baby Einstein!
    De ska bli smartare än andra barn.

  190. Man behöver inte få teknologistress.
    Apor och delfiner kan sköta datorer.

  191. Vi klarar det
    om vi börjar i skolåldern.

  192. Vi behöver inte börja tidigt.

  193. Vad ska man göra med barn
    som har dataspelsberoende?

  194. En klok doktor i Los Angeles,
    Victoria Dunckley-

  195. -har skrivit
    "Reset your child's brain."

  196. Hon beskriver
    "electronic screen syndrome"-

  197. -som består av symptomen
    jag beskrev nyss.

  198. Hon förordar skärmfasta
    under 3-4 veckor.

  199. Då försvinner symptomen.

  200. Om man börjar med skärmar igen
    behövs väldigt tydliga regler.

  201. Barnen kan inte reglera det själva.

  202. Om man tänker profylaktiskt
    kan skolan hjälpa till.

  203. Barnen är i skolan hela dagarna.
    Skolor får ha en skärmpolicy-

  204. -som är tydlig. Det är enkelt.

  205. Gäller det alla elever
    så accepteras det snabbt.

  206. Det kanske knorras några dagar bara.
    Man behöver inte vara rädd.

  207. Lektionsbundna datorer.
    Inga i korridorerna på rasterna.

  208. Och inget nöjessurfande,
    för skolan är en arbetsplats.

  209. Man ska syssla med skolarbete.

  210. Mobilerna kan man lämna in. De kan
    ligga inlåsta hela dagen i skåp.

  211. Sen får de dem när de åker hem.
    Föräldrar kan ringa expeditionen.

  212. På www.qleva.se
    finns en skärmpolicy för skolan.

  213. Den är enkel att skriva ut.

  214. Vad kan politikerna göra?
    Finns det politiker här?

  215. Det borde det ha gjort.

  216. De kommer få en sammanfattning
    av dagens symposium-

  217. -för de behöver öka sin kunskap.

  218. De har infört
    den nationella IT-satsningen.

  219. Den kan modereras
    så att förskolan blir skärmfri.

  220. Den kan även kombineras med
    en nationell hälsosatsning.

  221. Det vore på sin plats,
    eftersom psykisk ohälsa ökar.

  222. Då bör man arbeta med konkreta
    hälsoverktyg av hög kvalitet.

  223. Vi kan inte komma enstaka
    mindfulness-övning i årskurs sex-

  224. -och sen har man gjort sitt.

  225. Korta interventioner
    är bortglömda efter ett-två år.

  226. Verktyget måste
    genomsyra grundskolan.

  227. Politiker kan se till
    att alla skolor har en skärmpolicy.

  228. Man kan införa föräldravägledning.

  229. Många föräldrar vet inte
    hur de ska förhålla sig.

  230. Det ska man börja med redan på BVC-

  231. -och fortsätta med genom skolan.

  232. Skolan kan göra
    det som politiker ålägger dem.

  233. De kan se till att ha en skärmpolicy,
    hälsosatsning och lärverktyg.

  234. Lärverktyget
    måste ha vissa kvaliteter.

  235. Krav på lärverktyg.
    Det måste börja tidigt.

  236. Man kan inte komma
    när problemen redan är där.

  237. Man sätter i gång när barnen inte har
    problem, i förskoleklass kanske.

  238. Budskapet man förmedlar
    kan återkomma under skolgången.

  239. Ingen ska gå ut skolan
    utan att kunna det här.

  240. Man måste ha med föräldrarna
    - de viktigaste vuxna.

  241. Föräldrarna får sin del i verktyget.

  242. Självklart ska man bidra till
    en balans och kunskap kring det här-

  243. -med digitalt och verkligt liv.

  244. Ett lärverktyg måste bygga på
    vetenskap och beprövad erfarenhet.

  245. Det ska vara likvärdigt,
    och på skolan når man många barn.

  246. Om vuxna samverkar kring barnen-

  247. -pedagoger, föräldrar,
    elevhälsans personal-

  248. -om vi säger samma sak
    blir det tryggt för barnen.

  249. Sånt här verktyg finns.

  250. Ett exempel på verktyg lär barn
    och föräldrar ta hand om hjärnan-

  251. -kroppen och varandra för att må bra.

  252. Det kan man göra med fyra bildspel.

  253. Kroppen och sömn. Kroppen och mat.
    Kroppen och rörelse.

  254. Självkänsla och värderingar.
    De kan man fördela över en termin.

  255. Samma ämnen återkommer i förskolan,
    årskurs två, fyra, sex, åtta.

  256. På allt högre intellektuell nivå.

  257. Barnen får elevhäften
    som de kan jobba i efteråt-

  258. -och reflektera över.
    De får svårare frågor med åldern.

  259. Vårdnadshavare kommer inte undan.
    De får ta del av elevhäftena.

  260. Barnen kommer hem med och berättar,
    och föräldrarna ska signera.

  261. Där kan det bli en dialog.

  262. Skriftlig föräldravägledning.

  263. Och även bildspel på föräldramöten...

  264. ...för att hjälpa föräldrarna.

  265. För att intressera eleverna handlar
    det här verktyget om två barn-

  266. -som är små
    och växer till tonåringar.

  267. Det finns en app där man kan
    tävla sig till bättre levnadsvanor.

  268. Det är frågor som de får svara
    och få poäng på.

  269. Vårdnadshavarna får en app där de kan
    testa hur de stödjer sitt barn.

  270. Det kan också bli en dialog
    om att få bättre resultat.

  271. Den skriftliga föräldravägledningen
    är viktig. De måste vara med.

  272. Jag tror att de vill vara med på
    tåget och är hjälpsökande.

  273. Digitaliseringen har kommit fort och
    är inte lätt att förhålla sig till.

  274. Vi vill stärka föräldrar i att
    ta beslut för att avlasta barnen:

  275. att hålla rutiner,
    ha regler för skärmtid-

  276. -och skapa en rofylld sovplats
    utan maskiner.

  277. Många unga
    ligger på natten med telefonen.

  278. De orkar inte med.
    De behöver hjälp av vuxna.

  279. Att ha respekt för skolarbetet
    har jag med för att...

  280. ...många förtvivlade föräldrar
    vill klaga och skälla på lärarna.

  281. De får ta emot så mycket.

  282. Om man pratar illa om läraren
    är det inte roligt för barnen.

  283. De vill se upp till läraren
    och känna stolthet för sitt arbete.

  284. Man måste försöka stödja läraren-

  285. -och förmedla för barnen
    att de gör nåt viktigt.

  286. Är vuxna eniga blir de tryggare.

  287. Vårt mål är att de ska vara
    pigga och glada.

  288. Att de ser fram emot livet
    och får en bra balans-

  289. -mellan det digitala
    och verkliga livet. Frågor?

Hjälp

Stäng

Skapa klipp

Klippets starttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.

Klippets sluttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.Sluttiden behöver vara efter starttiden.

Bädda in ditt klipp:

Bädda in programmet

Du som arbetar som lärare får bädda in program från UR om programmet ska användas för utbildning. Godkänn användarvillkoren för att fortsätta din inbäddning.

tillbaka

Bädda in programmet

tillbaka

Vad ser vi i elevhälsan?

Produktionsår:
Längd:
Tillgängligt till:

Åse Victorin, barn- och allmänspecialist samt skolläkare i Göteborg, berättar om sina erfarenheter av barn och ungas hälsoläge med utgångspunkt från deras verklighet. Hur jobbar man som skolläkare med problem som splittring och bristande koncentrationsförmåga, sömnsvårigheter, närsynthet, övervikt, empatistörningar, bristande verklighetsuppfattning, humörpåverkan, skolmisslyckanden och depression? Inspelat den 27 november 2017 på Svenska Läkaresällskapets hus i Stockholm. Arrangör: Svenska Läkaresällskapet.

Ämnen:
Pedagogiska frågor > Elevhälsa
Ämnesord:
Elevvård, Skolan, Skolsociala åtgärder, Undervisning
Utbildningsnivå:
Högskola

Alla program i UR Samtiden - Den uppkopplade barnhjärnan

Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Den uppkopplade barnhjärnan

Knäck språkkoden

Patricia Kuhl, professor of Speech and Hearing Sciences vid University of Washington, berättar om hur överlägsen den mänskliga kontakten mellan vuxen och barn är vid lärande jämfört med det barn får ut framför en smartphone eller pekplatta. Inspelat den 27 november 2017 på Svenska Läkaresällskapets hus i Stockholm. Arrangör: Svenska Läkaresällskapet.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Den uppkopplade barnhjärnan

Läsande hjärnor kontra skärmhjärnor

Tzipi Horowits-Kraus, forskare vid Israeli Institute of Technology i Haifa och Children's Hospital Medical Center i Cincinnati, talar om sin forskning som visar att i princip all skärmtid snarare hämmar barns utveckling än hjälper barnen att bli smartare. Att sätta sitt barn framför tv:n eller telefonen före 2 års ålder är rent skadligt, menar hon. Inspelat den 27 november 2017 på Svenska Läkaresällskapets hus i Stockholm. Arrangör: Svenska Läkaresällskapet.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Den uppkopplade barnhjärnan

Mediet är inte detsamma som budskapet

Torkel Klingberg, professor vid Karolinska institutet, talar om hur barns telefon- och datorvanor påverkar deras förmåga att lära sig. Hur påverkas den mentala hälsan när vi hela tiden har störningsmoment som mer eller mindre pockar på uppmärksamhet? Inspelat den 27 november 2017 på Svenska Läkaresällskapets hus i Stockholm. Arrangör: Svenska Läkaresällskapet.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Den uppkopplade barnhjärnan

Risker och bieffekter av digital medieanvändning

Manfred Spitzer, professor vid University of Ulm, är oroad då allt fler studier visar på att det flitiga telefon- och datoranvändandet har förödande baksidor. När dessutom all makt är koncentrerad till några gigantiska företag och deras vilja att tjäna pengar och att styra utbudet är risken för en mänsklig fördumning stor, menar han. Inspelat den 27 november 2017 på Svenska Läkaresällskapets hus i Stockholm. Arrangör: Svenska Läkaresällskapet.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Den uppkopplade barnhjärnan

MUGI, Motorisk utveckling som grund för inlärning

Ingegerd Ericsson, docent i idrottsvetenskap vid Malmö högskola, berättar om vikten av fysisk aktivitet för unga i en allt mer stillasittande värld samt om hur barns motorik påverkar inlärningsförmågan. Studien är också känd som Bunkeflomodellen. Inspelat den 27 november 2017 på Svenska Läkaresällskapets hus i Stockholm. Arrangör: Svenska Läkaresällskapet.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Den uppkopplade barnhjärnan

Små barn och skärmtid - kan psykologin ge svar?

Mikael Heimann, professor i utvecklingspsykologi vid Linköpings universitet, talar om vad barn behöver för strategier för att kunna navigera i en digitaliserad värld och hur barnens sociala beteende påverkas när den mänskliga kontakten allt mer ersätts av ett digitalt lärande. Inspelat den 27 november 2017 på Svenska Läkaresällskapets hus i Stockholm. Arrangör: Svenska Läkaresällskapet.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Den uppkopplade barnhjärnan

Penna eller dator?

Håkan Danielsson, förstelärare i historia och samhällskunskap på Katedralskolan i Lund, berättar om sina erfarenheter och presenterar bland annat studier som visar på att de gymnasieelever som tar anteckningar med penna och block i snitt har 8 procent bättre studieresultat. Inspelat den 27 november 2017 på Svenska Läkaresällskapets hus i Stockholm. Arrangör: Svenska Läkaresällskapet.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Den uppkopplade barnhjärnan

Vad ser vi i elevhälsan?

Åse Victorin, barn- och allmänspecialist samt skolläkare i Göteborg, berättar om sina erfarenheter av barn och ungas hälsoläge med utgångspunkt från deras verklighet. Hur jobbar man som skolläkare med problem som splittring och bristande koncentrationsförmåga, sömnsvårigheter, närsynthet, övervikt, empatistörningar, bristande verklighetsuppfattning, humörpåverkan, skolmisslyckanden och depression? Inspelat den 27 november 2017 på Svenska Läkaresällskapets hus i Stockholm. Arrangör: Svenska Läkaresällskapet.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Visa fler

Mer högskola & pedagogiska frågor

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Titta UR Samtiden - Gör vi skillnad för utsatta barn?

Liten och trygg

Brottsoffermyndigheten har tagit fram en webbplats för barn om barns rättigheter och vuxnas skyldigheter. För de allra yngsta finns pedagogiska övningar genom spel och till de något äldre barnen via enklare samtalsguider. Uppdraget är att förse förskolepersonal med pedagogiskt material och en handledning om brott mot barn, berättar projektledare Hanna Netzell. Inspelat den 23 maj 2016 på Folkets hus, City Conference Center, Stockholm. Arrangör: Nordisk Förening mot barnmisshandel och omsorgssvikt.

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Lyssna Bildningsbyrån - sex

Barns sexualitet gör vuxna osäkra

Är det okej att en tvååring onanerar på dagis? Förskolepedagoger efterlyser utbildning och ett gemensamt förhållningssätt. Och en pappa funderar på hur han ska göra för att inte hämma sin dotters sexuella utveckling. RFSU:s frågelåda vittnar om vuxnas funderingar och oro, säger sexualupplysare Maria Bergström.

Fråga oss