Titta

UR Samtiden - Förebygg nu

UR Samtiden - Förebygg nu

Om UR Samtiden - Förebygg nu

Föreläsningar från den nationella preventionskonferensen Förebygg.nu med syfte att sprida kunskap och reflektion kring det ANDT-förebyggande arbetet. Inspelat den 15 november 2017 på Folkets hus i Göteborg. Arrangörer: Folkhälsomyndigheten, Länsstyrelsen Västra Götalands län, Västra Götalandsregionen, Drogförebyggarna Västra Götaland, CERA vid Göteborgs universitet, Polismyndigheten, Göteborgs stad, Centralförbundet för alkohol- och narkotikaupplysning (CAN) och Länsnykterhetsförbundet.

Till första programmet

UR Samtiden - Förebygg nu : Narkotika och hållbar utvecklingDela
  1. Odlingens och produktionens påverkan
    på miljön-

  2. -är något man måste ta hänsyn till.

  3. God morgon, mina damer och herrar.
    Det är en ära att få vara här i dag.

  4. Jag vill tacka organisatörerna
    och Göteborgs stad.

  5. Det är en ära att få prata inför en
    publik bestående av beroendeexperter.

  6. Jag kommer
    att prata om drogbekämpning.

  7. Jag ska försöka ge er
    en kort översikt på 30-40 minuter.

  8. Jag ska gå igenom världen
    vad gäller problemet med droger-

  9. -och lite om hur det hänger samman
    med hållbar utveckling.

  10. Jag ska stå här,
    jag behöver mina anteckningar.

  11. Vi uppskattar
    att en kvarts miljard människor-

  12. -har tagit droger det senaste året.
    5 % av jordens vuxna befolkning.

  13. Omkring 29,5 miljoner av dessa
    lider av substanssyndrom-

  14. -som exempelvis drogberoende,
    men inte enbart.

  15. Det finns variationer i olika länder
    vad gäller trender och substanser-

  16. -men vi ser
    att cannabis återfinns överallt.

  17. Det är den vanligaste drogen.

  18. Om vi tittar på...

  19. Ja.

  20. Om vi tittar på substanssyndromen
    hos dem som går på behandling-

  21. -ser vi
    att det mest är opioider i Europa.

  22. Metaamfetamin och opioider i sydöstra
    Asien, opiater i sydvästra Asien.

  23. I Latinamerika cannabis och kokain.
    I Nordamerika cannabis, opioider-

  24. -kokain och amfetamin. I Oceanien
    kokain, opioider och amfetamin.

  25. Man uppskattar att tolv miljoner har
    injicerat droger det senaste året.

  26. Vanligast är det i östra och sydöstra
    Europa, och även i Centralasien.

  27. Minst vanligt är det i södra Asien
    och i Mellanöstern.

  28. Huvudsakligen
    på grund av den stora befolkningen-

  29. -står fyra länder
    för över hälften av dessa tolv miljoner-

  30. -som har injicerat droger.

  31. Det är Kina, Pakistan, Ryssland
    och USA.

  32. Bland de tolv miljoner
    som har injicerat droger-

  33. -uppskattar vi,
    lever hälften med hepatit C.

  34. Vi uppskattar att 1,6 miljoner
    lever med hiv-

  35. -och 1,3 miljoner
    lever med både hepatit C och hiv.

  36. Jämfört med hiv
    orsakar hepatit C större skada-

  37. -vad gäller sjukdomar relaterade till
    injicerandet, ni ser det till vänster.

  38. Konsekvenserna av hepatit C,
    både vad gäller dödsfall-

  39. -och antalet förlorade friska år-

  40. -på grund av invaliditet
    eller för tidig död...

  41. De är mycket högre för hepatit C
    än för hiv.

  42. Vi vet att behandlingen av hepatit C
    har förbättrats-

  43. -men tillgängligheten i många länder
    är väldigt låg.

  44. Behandlingarna är dyra
    i de flesta delar av världen.

  45. Vi ser här, i en studie från 2015, att
    sjukdomarna som hepatit C orsakar-

  46. -de röda linjerna, är många fler
    än de som hiv orsakar, i grönt.

  47. Både vad gäller dödsfall,
    som ni ser till vänster-

  48. -och vad gäller antal friska år
    som går förlorade, till höger.

  49. Om vi tar hänsyn till sjukdomar
    relaterade till drogerna i sig-

  50. -det är de blåa-

  51. -ser vi att opioider står ut
    som den farligaste drogen.

  52. De står för 70 % av alla sjukdomar
    relaterade till substanssyndrom.

  53. I år har vi för första gången-

  54. -tittat på tuberkulos och drogbruk.

  55. Vi ser att högriskfaktorer
    för utvecklandet av aktiv tuberkulos-

  56. -bland drogbrukare-

  57. -är att ha mycket fysisk kontakt
    med drabbade-

  58. -hemlöshet, att bo på härbärgen,
    att sitta i fängelse.

  59. Till de faktorer som leder till att man
    snabbare utvecklar aktiv tuberkulos-

  60. -kan vi inkludera näringsbrist,
    att vara hiv-positiv och fattigdom.

  61. Baserat på en begränsad mängd data-

  62. -uppskattar vi att 8 % av dem
    som injicerar droger har tuberkulos.

  63. Den siffran är 40 gånger högre
    än den för befolkningen som helhet.

  64. Där skulle det röra sig om 0,2 %.
    Man ska veta att drogbrukare-

  65. -ofta lider av andra komorbiditeter,
    som tuberkulos.

  66. Det gör det svårare att
    effektivt bekämpa substanssyndrom-

  67. -och andra komorbiditeter,
    som tuberkulos.

  68. Ofta ser vi att drogbrukare
    med tuberkulos inte får behandling-

  69. -eftersom de har tuberkulos.

  70. Samtidigt ser vi att drogbrukare
    har svårare att få förebyggande vård-

  71. -och behandling för tuberkulos
    på grund av drogerna.

  72. Det är en situation som inte
    är tillfredsställande i många länder.

  73. Vi uppskattar antalet dödsfall
    i världen till strax under 200 000.

  74. Det är lågt räknat
    och gäller mest överdoser.

  75. Det är viktigt att veta att de flesta
    dödsfallen kan kopplas till opioider.

  76. De senaste åren har antalet
    opioidrelaterade dödsfall ökat.

  77. Inte bara i Nordamerika, Kanada
    och USA, utan också i Europa.

  78. I USA, högst till vänster-

  79. -har vi sett en tredubbling av antalet
    dödsfall från -99. Från och med 2011-

  80. -kan större delen av ökningen
    relateras till heroin-

  81. -och syntetiska opioider,
    mest fentanyl och fentanylanaloger.

  82. Jag visar också England och Wales.

  83. 2015 var antalet drogrelaterade
    dödsfall som högst sedan tidigt 90-tal.

  84. Särskilt steg antalet dödsfall
    relaterade till heroin och morfin.

  85. Opioidmarknaden
    blir alltmer diversifierad.

  86. I många subområden ser vi
    ett alltmer komplext förhållande-

  87. -mellan bruket av heroin
    och syntetiska opioider.

  88. Det kan vi exemplifiera
    med USA som exempel.

  89. Där omfattar opioidmarknaden
    inte bara heroin-

  90. -utan också receptbelagda opioider
    som missbrukas.

  91. De produceras som falska mediciner.

  92. Många av dessa fuskmediciner, som
    ser ut som farmaceutiska produkter-

  93. -innehåller fentanyl
    eller fentanylanaloger.

  94. Fentanyl är en syntetisk opioid,
    som kan vara hundra gånger starkare-

  95. -än morfin. En del fentanylanaloger
    är inte kontrollerade.

  96. De är nya psykoaktiva substanser.

  97. Acetylfentanyl kan vara 10 000 gånger
    starkare än morfin och heroin.

  98. Bara för att ni ska få en idé
    om vilken skada de kan orsaka.

  99. Dessutom: Ett antal nya opioider-

  100. -som togs fram för forskningsändamål,
    men aldrig blev till mediciner-

  101. -dyker nu upp på marknaden
    som nya psykoaktiva substanser.

  102. De kan vara väldigt starka.

  103. Vi ser också en ökning
    av syntetiska opioider i Europa.

  104. Buprenorfin och fentanyl i Asien.

  105. Tramadol i Mellanöstern, buprenorfin
    i sydöstra Asien, tramadol i Afrika.

  106. Nu ska jag tala om tillgång.

  107. Till vänster kan ni se den areal
    där det odlas opiumvallmo-

  108. -och den areal
    där det odlas kokabuskar.

  109. Om jag börjar med opiumvallmo
    är det extremt stora arealer.

  110. De är rekordstora.
    Senare i dag kommer vi att släppa-

  111. -de senaste uppskattningarna
    för 2017-

  112. -av opiumvallmoodlingarnas arealer
    i Afghanistan.

  113. Afghanistan står för över 80 %
    av alla opiumvallmoodlingar.

  114. De ökar igen, de är rekordstora.

  115. Trenden är att produktionen av opium
    och heroin ökar.

  116. Om vi tittar på odling av kokabuskar
    och kokainproduktion...

  117. Man ser det inte,
    men odlingen av kokabuskar-

  118. -sjönk fram tills för två år sen.

  119. Den var en tillbakagång under
    en lång period, men nu ökar den igen.

  120. I Colombia har vi sett en stor ökning
    i år. Man ser inte det här.

  121. Det här är globalt, och vi har bara
    siffror för Colombia och Bolivia.

  122. I Colombia var ökningen 50 %
    på ett år. Det händer nåt.

  123. Det verkar öka igen till samma nivåer
    som under tidigt 2000-tal.

  124. Detsamma gäller förstås produktionen.

  125. De stora transportvägarna för opiater
    har inte förändrats mycket.

  126. De transporteras
    från produktionsområdena-

  127. -från Latinamerika i grönt,
    mot Sydamerika och Nordamerika.

  128. Opiater produceras i Colombia
    och Mexiko-

  129. -för marknaden
    i Nord- och Sydamerika.

  130. Sen har vi den stora produktionen
    i och kring Afghanistan.

  131. Där sker transporten
    främst via Balkanrutten.

  132. Från Iran och Turkiet genom Balkan
    och till resten av Europa.

  133. Sen har vi också den nordliga rutten
    genom Centralasien-

  134. -för att stilla efterfrågan i Ryssland.

  135. Sen har vi den sydliga rutten,
    som egentligen är flera.

  136. De går från södra Afghanistan
    genom Pakistan-

  137. -och Indiska Oceanen
    till östra, södra och västra Afrika-

  138. -och sen till marknaden i Västeuropa
    men också Nordamerika.

  139. I Kanada består 90 % av marknaden
    av opiater från Afghanistan.

  140. Dessutom fyller den på marknaden
    i sydöstra Asien och Oceanien.

  141. Där kommer dock det mesta
    från de blå produktionsområdena-

  142. -runt Laos och Myanmar.

  143. Balkanrutten är världens
    största smugglingsrutt för opiater.

  144. Där sker ungefär 40 % av alla beslag,
    även om den siffran sjunker något.

  145. Det senaste året har vi sett
    en alternativ färdväg växa fram.

  146. Den går genom länderna i Kaukasus,
    runt Turkiet-

  147. -där flyktingströmmen till EU-

  148. -kan ha tvingat smugglarna
    att söka nya vägar runt Turkiet.

  149. Heroinet som färdas denna väg
    skeppas från Iran-

  150. -till Armenien eller Azerbajdzjan
    och sen till Georgien-

  151. -därefter via båt till Ukraina,
    och sen till Rumänien och Moldavien.

  152. Den kan också färdas direkt från
    Georgien till hamnar i Svarta havet-

  153. -och sedan längs Balkanrutten.

  154. Om vi går vidare till...

  155. ...de huvudsakliga kokainrutterna
    så ser ni dem i rosa.

  156. Vi ser trafiken från produktionen
    i Colombia, Peru och Bolivia.

  157. Det är de tre länder där man odlar
    kokabuskar och producerar kokain.

  158. Till Centralamerika och Västindien,
    och sen till marknaden i Nordamerika-

  159. -och till Europa, antingen direkt eller
    via Afrika. Det finns många alternativ.

  160. Det finns mycket som tyder på
    att det sker en expansion-

  161. -av kokaintrafiken österut.

  162. Beslagen i Asien
    ökade förra året med 40 %.

  163. Vi har också sett stora kokainbeslag-

  164. -längs rutten österut.
    I Sri Lanka beslagtog man 900 kilo-

  165. -för ett år sen. I slutet av 2016.

  166. I Djibouti ett halvt ton tidigare i år.

  167. Det var det största kokainbeslaget
    i östra Afrika sedan 2004.

  168. Nånting händer, det finns fler exempel.

  169. Det vi också ser
    vid triangulering av data-

  170. -är att de pekar på en expansion
    av kokainmarknaden i världen.

  171. Det ser man
    på de två största marknaderna-

  172. -den i Nordamerika till vänster
    och den i Europa.

  173. I Nordamerika
    har vi sett en nedgång under många år.

  174. Alla indikatorer pekade på det.
    Sedan några år ser vi en uppgång.

  175. Det kan förstås kopplas till
    produktionsökningen i Latinamerika-

  176. -som främst drivs
    av den stora ökningen i Colombia.

  177. I Europa, som är grafen i mitten,
    har beslagen ökat det senaste året.

  178. Men enligt undersökningar
    har inte konsumtionen förändrats.

  179. Varför? Det är en indikator som inte
    är känslig för det som precis har skett.

  180. Det tar tid,
    undersökningarna görs inte varje år.

  181. Om vi tittar på grafen till höger-

  182. -så visar den kokainets metabolit
    i avloppsvatten.

  183. Det är en ny teknik som har utvecklats.

  184. Man analyserar avloppsvattnet.
    Då ser man tydligt...

  185. ...att hur man än beräknar
    olika medelvärden de senaste åren-

  186. -så har kokainkonsumtionen ökat.

  187. De två ledande marknaderna i världen
    verkar expandera.

  188. Jag går vidare till cannabis-

  189. -och legaliseringen av det
    rekreationella bruket av cannabis.

  190. Vi avsätter numera ett kapitel
    i våra rapporter till den här frågan.

  191. Det gäller främst två länder,
    USA och Uruguay.

  192. Regleringen av rekreationellt bruk
    implementeras...

  193. Implementeringen pågår,
    man är inte färdig.

  194. Jag tänker inte ta upp det.

  195. I USA finns det nu nio jurisdiktioner-

  196. -där det blivit lagligt att använda
    cannabis för rekreationellt bruk.

  197. Åtta delstater och District of Columbia.

  198. Det är viktigt att veta att i alla dessa
    jurisdiktioner förutom D.C...

  199. ...har man licenser, eller
    håller på att utveckla licenssystem-

  200. -som gör det möjligt för företag
    att producera och sälja-

  201. -olika cannabisprodukter.

  202. Det är också viktigt att veta-

  203. -att i alla de delstater
    där det har blivit tillåtet-

  204. -har man tidigare kunnat ta cannabis
    för medicinskt bruk.

  205. Sammanlagt är det 29 delstater
    som har lagar-

  206. -som tillåter att man producerar och
    säljer cannabis för medicinskt bruk.

  207. Jag kommer att tala mer om det
    i morgon.

  208. Om vi tittar på
    de senaste femton åren i USA-

  209. -så ser vi en ökning
    av cannabisanvändningen.

  210. På nationell nivå, men också
    i de delstater som har legaliserat det.

  211. Vi ser också en ökad tillgång,
    även om det inte syns här... Jo.

  212. Fler ser också cannabis
    som nånting ofarligt.

  213. Färre ser det som nåt farligt.

  214. Kurvan uppåt har blivit alltmer brant
    sedan 2008.

  215. 2007 implementerade tolv delstater
    cannabis för medicinskt bruk-

  216. -i sina jurisdiktioner. Bruket
    ökade alltså innan legaliseringen.

  217. Legaliseringen av rekreationellt bruk
    skedde 2012.

  218. Det skedde i en miljö där
    man uppfattade det som allt ofarligare-

  219. -och där vissa delstater
    hade tillåtit det för medicinskt bruk.

  220. Debatterna kring medicinskt bruk
    hade fått stor uppmärksamhet i media.

  221. Liksom legaliseringen
    för rekreationellt bruk.

  222. Det finns ett antal faktorer
    som kan ha spelat in.

  223. Vi ser att cannabisbruket
    främst ökar hos tunga användare.

  224. Vi ser också att antalet som testar
    cannabis för första gången-

  225. -har ökat i alla befolkningsgrupper.
    Den rosa linjen högst upp till höger.

  226. Bruket har ökat bland tunga
    användare, längst ner till höger.

  227. Cannabisberoendet
    har ökat i alla åldersgrupper-

  228. -rosa linjen längst ner till höger.
    Med undantag av gruppen under 26 år.

  229. Där ser vi ingen ökning än.
    Men vi måste följa det noga.

  230. Det som är mycket viktigt att notera-

  231. -är att för att kunna utvärdera
    en ny cannabispolicy-

  232. -i de här delstaterna,
    liksom de som kommer att följa efter-

  233. -och också i de delstater
    som inte har legaliserat-

  234. -krävs det att man noga övervakar
    ett antal indikatorer under många år-

  235. -för att förstå vilka effekter det får
    på folkhälsan och kriminaliteten.

  236. Och också marknadsdynamiken.
    Den lagliga cannabismarknaden-

  237. -har ofta inte helt ersatt
    den svarta marknaden-

  238. -den olagliga tillgången.

  239. Jag går vidare till syntetiska droger.

  240. Den marknaden har globalt sett aldrig
    varit så komplex och utbredd som nu.

  241. Om vi tittar på beslagen
    av amfetaminliknande substanser-

  242. -ser vi rekordstora beslag.
    2015 var beslagen större än nånsin.

  243. Amfetamin och metaamfetamin
    står för en stor del av sjukdomarna.

  244. De ligger närmast efter opioiderna,
    så de kan inte negligeras.

  245. Vi ser också
    att knutpunkterna för handeln ändras.

  246. Vi ser
    att beslagen av metaamfetamin ökar-

  247. -men också att mycket händer
    i södra och sydöstra Asien.

  248. Man håller på att ta över rollen som
    ledande marknad från Nordamerika.

  249. Vad gäller amfetamin ser vi också att
    handeln sprider sig till nya områden.

  250. Det sker fler beslag i Mellanöstern.
    Ni känner kanske till Captagon.

  251. Det är en blandning
    av amfetamin och koffein-

  252. -i Mellanöstern och Centralamerika-

  253. -där man har börjat
    producera amfetamin.

  254. Marknaden expanderar i östra
    och sydöstra Asien, och i Oceanien.

  255. Mycket av handeln är lokal.
    Här ser ni bara den interregionala.

  256. Mycket av handeln är lokal,
    den ser ni inte här.

  257. Det finns farhågor att bruket ökar
    i Nordamerika, Asien och Europa.

  258. Vi ser att behandlingen för
    metaamfetamin ökar i vissa regioner.

  259. Jag går vidare
    till nya psykoaktiva substanser, NPS.

  260. De här substanserna kontrolleras inte-

  261. -av de internationella narkotika-
    konferenserna 1961, 1971 och 1988.

  262. Vissa av dem kanske omfattas
    av nationell lagstiftning-

  263. -men inte internationell.

  264. Marknaden expanderar. Substanserna
    förökar sig snabbare än nånsin.

  265. Sedan 2009 har 739 nya psykoaktiva
    substanser rapporterats till UNODC-

  266. -genom våra system
    med tidiga varningssignaler.

  267. Bara 2015 fanns 500 nya psykoaktiva
    substanser på världsmarknaden.

  268. 100 av dem var nya.

  269. De här substanserna kommer och går.

  270. Men det finns 80
    som har hållit sig kvar på marknaden.

  271. Vi ser att innovationen fortgår, men
    i långsammare takt än för fem år sen.

  272. NPS:er med stimulerande effekt ökar
    i antal, främst syntetiska katinoner.

  273. De utgör den största gruppen,
    ihop med syntetiska cannabinoider.

  274. Det vi har sett nyligen
    är NPS:er som liknar mediciner.

  275. Receptbelagda läkemedel. Det är
    fentanylanaloger, som acetylfentanyl.

  276. De kan vara 10 000 gånger
    starkare än morfin.

  277. Vi har också bensodiazepinderivat.

  278. Många av dem kan orsaka skada.

  279. Vad gäller bruket
    är marknaden fortfarande relativt liten.

  280. Det oroande är att många som tar
    NPS:er inte vet om vad det är de tar.

  281. De känner inte till
    vad tabletterna innehåller-

  282. -eller hur de ska dosera.

  283. Det kan föra med sig ytterligare risker
    för individer och för folkhälsan.

  284. Vi ser att man nu injicerar vissa
    NPS:er, särskilt de stimulerande-

  285. -bland högriskgrupper.
    Hemlösa, interner och unga.

  286. Det gör att hälsoriskerna ökar,
    liksom sannolikheten-

  287. -att smittas av infektioner som hiv.

  288. De är lätta att få tag på och billiga.

  289. Det gör dem attraktiva bland vissa
    grupper. De är lagliga, tänk på det.

  290. Utmaningen är att beslagta dem.
    Tullen kan inte göra det vid gränsen-

  291. -såvida de inte bryter mot lagar
    vad gäller läkemedel och så.

  292. Inte vad gäller narkotikalagarna.

  293. Det är också en utmaning att identifiera
    dem, det finns ju så många av dem.

  294. Det är fortfarande en utmaning.

  295. De syntetiska cannabinoiderna
    till vänster-

  296. -vissa av dem
    är mycket giftigare än THC.

  297. THC är den psykoaktiva substansen
    som finns i naturligt odlad cannabis.

  298. Vi har haft förgiftningar,
    även dödsfall har rapporterats till oss.

  299. Många av dem är nya substanser
    i olika kombinationer.

  300. Det dyker hela tiden upp nya.

  301. De finns nu i flytande form,
    som pappersbitar och tabletter.

  302. Det var det vi brukade kalla spice,
    men nu saluförs de på olika vis.

  303. Vi har också hört om problem med
    syntetiska cannabinoider i fängelser-

  304. -och bland utsatta grupper,
    som jag nämnde tidigare.

  305. Det som kanske är positivt
    är att bland unga-

  306. -som går sista året i grundskolan
    i USA, sjunker användandet.

  307. Vissa undersökningar visar-

  308. -att brukare föredrar naturlig cannabis
    om de själva får välja.

  309. Det har sina komplikationer.

  310. Syntetiska opioider blandas ofta
    med heroin eller falska läkemedel.

  311. De är mycket starka. De är svåra
    att dosera och att upptäcka.

  312. De utgör ett hot mot folkhälsan
    på grund av att de är så starka.

  313. Jag minns att jag såg ett foto
    på en alprazolamtablett.

  314. Det var inte alprazolam, det var ett
    falskt läkemedel som innehöll fentanyl.

  315. Dosen kan bli dödlig.

  316. Folk kanske köper det på nätet,
    och så slutar det med att de dör.

  317. Då så. I årets rapport har vi
    gått igenom fyra problemområden.

  318. Organiserad brottslighet, pengaflöden,
    korruption och terrorism-

  319. -samt kopplingarna till droger.

  320. Vad gäller droger och organiserad
    brottslighet, ser vi förändringar-

  321. -som har påverkat brottsligheten
    och lett till nya affärsmodeller.

  322. Grupperna har expanderat och ägnar
    sig åt fler olagliga verksamheter-

  323. -i och med att nya branscher har
    dykt upp, som cyberbrott och miljöbrott.

  324. Det är brott som inte existerade
    för tjugo år sen.

  325. Det är färre grupper nu
    som enbart ägnar sig åt droghandel-

  326. -medan det är fler grupper som också
    ägnar sig åt andra typer av brott.

  327. Ett exempel: Två tredjedelar av dem
    som ägnar sig åt droghandel i Europa-

  328. -sysslar även med andra typer av brott
    enligt Europol.

  329. Vi ser att de grupper
    som ägnar sig åt droghandel-

  330. -ofta sysslar med varuförfalskning,
    människohandel-

  331. -smuggling av migranter
    och vapenhandel.

  332. Droghandeln
    är fortfarande en stor bransch.

  333. Mellan 20-35 % av den vinst
    som internationella brottssyndikat gör-

  334. -kommer från droghandeln.
    2017 uppskattade Europol-

  335. -att över 35 % av de fem snabbast
    växande brottssyndikaten inom EU-

  336. -ägnade sig åt droghandel.

  337. Det är den vanligaste verksamheten
    inom den organiserade brottsligheten.

  338. Den är vanligare än alla de andra
    verksamheter som ni ser här.

  339. Strukturförändringar
    har påverkat brottssyndikaten.

  340. Droghandeln är inte längre något
    som bara stora syndikat ägnar sig åt.

  341. Vi ser ett skifte
    från stora hierarkiska organisationer-

  342. -till lösare
    och mer horisontella nätverk.

  343. Dessa organisationer är flexiblare
    och svårare att komma åt för polisen.

  344. De arbetar med celler etc.

  345. Teknologin har inneburit
    att man gör affärer på ett annat sätt.

  346. Det har blivit en marknad
    med låg risk.

  347. Vi har mobiltelefonerna, som har
    erbjudit smugglarna nya möjligheter.

  348. De behöver inte ha nån kontakt
    med kunder, det lämnas till fotfolket.

  349. De samlar in pengarna, och
    langarna berättar var drogerna finns.

  350. De använder sig av meddelanden
    över krypterade nätverk.

  351. Vi har darknet, som gör att man
    kan köpa droger med kryptovaluta.

  352. Köpen levereras som dolda paket.

  353. Droghandeln över darknet
    är fortfarande liten-

  354. -jämfört med andra anskaffnings-
    metoder för de flesta brukare.

  355. Men på sistone har det gått fort.

  356. En undersökning i Holland
    visade på en ökning med 50 %-

  357. -vad gäller droginköp via darknet
    under åren 2013-2016.

  358. De droger som är vanligast på darknet
    är ecstacy, cannabis, LSD och NPS.

  359. Alltså rekreationella droger.
    Det pågår inte mycket försäljning där-

  360. -av tyngre droger,
    som heroin och metaamfetamin.

  361. Trenden vad gäller de brukare som
    köper droger via darknet tyder på...

  362. Försäljningskurvan
    verkar peka allt brantare uppåt.

  363. I alla fall i vissa länder. Detta
    trots att det är en skakig marknad.

  364. Sajter har stängts ner. Vi får se
    vad vi får för siffror nästa år.

  365. Också att man inte får varor
    som man har betalat för.

  366. Vad gäller droger och pengaflöden
    har vi börjat titta på definitioner.

  367. Det är inte ett område som är
    väl definierat på internationell nivå.

  368. Som jag nämnde tidigare, när vi
    går igenom vad som finns skrivet-

  369. -verkar det som att droger
    står för mellan 20-35 %-

  370. -av vinsterna för den internationellt
    organiserade brottsligheten.

  371. Vi uppskattar
    att 60-70 % av intäkterna tvättas-

  372. -och att runt 30 % av intäkterna
    förekommer i olagliga pengaflöden.

  373. Det betyder att intäkterna
    från droghandeln korsar gränser.

  374. Det som är ännu viktigare
    att understryka-

  375. -är att medan dessa intäkters
    ekonomiska påverkan-

  376. -må vara alltför blygsam-

  377. -för att vara av stor betydelse
    för de flesta länder-

  378. -kan de ändå påverka
    mindre ekonomier mycket negativt.

  379. Det gäller särskilt
    drogproducerande utvecklingsländer.

  380. Vi har också tittat
    på droger och terrorism.

  381. Det verkar
    som om det ena förstärker det andra.

  382. Korruptionen underlättar produktionen,
    som i sin tur ökar korruptionen.

  383. Makten hos vissa drogsyndikat
    kan vida överstiga-

  384. -de lokala myndigheternas. De kan
    köpa sig skydd och korruptionen ökar.

  385. I den här kretsgången
    stavas förloraren lag och ordning.

  386. Om den redan är svag
    förstärks cykeln ytterligare.

  387. Det finns korruption
    i varje fas av distributionskedjan.

  388. På produktionsnivå:
    odlare mutar besprutare.

  389. Producenter mutar domare,
    poliser och tillverkare-

  390. -och exploaterar arbetare
    för att få tag på prekursorer.

  391. Langarna kan muta tulltjänstemän
    och utnyttja transportföretag.

  392. På konsumentnivå kan man få tag
    på droger via korrupta läkare.

  393. Man måste skilja på korruption
    på låg respektive hög nivå.

  394. All data vi har handlar om korruption
    på låg nivå, alltså mutor.

  395. Det finns inte mycket
    om korruption på hög nivå.

  396. En annan fråga handlar om kopplingen
    mellan korruption, droger och våld.

  397. Den är inte lika enkel
    som man kanske kan tro.

  398. På låg nivå verkar det som om
    korruptionen minskar våldet-

  399. -medan den på andra nivåer
    leder till mer våld.

  400. Det här måste man forska mer kring.

  401. Vad gäller droger och terrorism
    har vi tittar närmare på-

  402. -de organisationer
    som är terrorklassade av FN.

  403. Det är talibaner, al-Qaida, IS
    och deras förgreningar.

  404. Det rör sig om 80 organisationer.

  405. Vi har också tittat på rebeller
    och beväpnade grupper.

  406. De är inte terrorstämplade
    på internationell nivå-

  407. -men de kan anses vara terrorister
    av enskilda länder.

  408. Det är en viktig distinktion.

  409. Talibanernas inblandning
    i droghandeln i Afghanistan-

  410. -är väl dokumenterad.

  411. Vi uppskattar
    att mellan 26-85 % av de områden-

  412. -där man odlar opiumvallmo
    i Afghanistan-

  413. -till åtminstone viss del
    står under talibanskt inflytande.

  414. Vi uppskattar också...

  415. ...att talibanerna
    drar in 150 miljoner dollar-

  416. -bara genom att beskatta
    handeln med opiater.

  417. Inte från att de deltar aktivt
    i själva opiatverksamheten i sig.

  418. En annan uppskattning är att hälften
    av deras intäkter kommer från droger.

  419. Det är väldigt mycket. Det finns bevis
    på att Farc var inblandad i Colombia-

  420. -i odlingen av kokabuskar
    och kokainproduktionen-

  421. -innan fredsavtalet 2016.

  422. Beläggen för att andra grupper skulle
    vara inblandade är ganska svaga-

  423. -när det gäller kopplingen mellan
    droger och terroristorganisationer.

  424. IS opererar i ett område...
    Jag måste snabba mig på.

  425. IS opererar i och runt Syrien.
    Vi har hört hur captagon-

  426. -tas av stridande från olika grupper.
    Vi vet inte vilka som producerar det.

  427. Jag går över till droger
    och hållbar utveckling.

  428. Här ser vi att de båda hänger ihop.

  429. Både vad gäller efterfrågan
    och tillgång på droger-

  430. -och också hur man tacklar problemet.
    Det hela hänger ihop.

  431. Här har vi lyft fram fem områden
    för hållbar utveckling.

  432. Social utveckling,
    ekonomisk utveckling, miljön-

  433. -fredliga samhällen och partnerskap.

  434. För er som inte vet, beslutade
    det internationella samfundet 2015-

  435. -att sätta upp sjutton mål
    relaterade till hållbar utveckling-

  436. -som ska uppnås 2030.
    Endast ett av dessa mål rör droger.

  437. Det gäller tillgång till behandling.

  438. Många av de andra målen
    har kopplingar till drogproblematiken.

  439. Vad gäller utveckling och drogbruk
    visar nationella indikatorer-

  440. -att drogernas påverkan på hälsan
    ökar ju mer utvecklat landet är.

  441. Men om vi tittar
    på olika grupper i ett land-

  442. -ser vi att låg socioekonomisk status
    går hand i hand-

  443. -med substanssyndrom.
    Längst upp till höger ser vi-

  444. -att folk med högre inkomst
    är mer benägna att testa droger-

  445. -i alla fall vad gäller kokain.
    Men om vi tittar på amfetamin-

  446. -ser bilden annorlunda ut.
    Där spelar inkomsten inte så stor roll.

  447. Om vi jämför drogbruk
    under det senaste året-

  448. -och drogberoende,
    här med Colombia som exempel-

  449. -ser vi att grupper med högre inkomst-

  450. -är mer benägna
    att börja använda droger-

  451. -men det är grupperna med lägre
    inkomst som betalar ett högre pris.

  452. De blir i högre utsträckning beroende.
    Det ser ni till höger.

  453. Den här bilden visar en ond cirkel-

  454. -mellan substanssyndrom, andra risker
    och social stigmatisering.

  455. Det blir en ond cirkel av
    marginalisering och substanssyndrom.

  456. Och de områden där olika strategier
    och politiska åtgärder-

  457. -kan innebära skillnad, vad gäller
    vissa delar eller i det stora hela.

  458. Vad gäller kön och drogbruk
    stämmer det att kvinnor är en minoritet.

  459. Var tredje som brukar droger är kvinna.

  460. Men av dem som får behandling
    är var femte kvinna.

  461. Tillgången till behandling
    är ett problem.

  462. Kvinnor har egna drogmönster
    och sina egna behov.

  463. De är mindre benägna
    att bruka droger, men har de väl börjat-

  464. -är det mer benägna
    att använda receptbelagda mediciner.

  465. Om de väl börjar, riskerar de
    att snabbare hamna i ett beroende.

  466. Det är viktigt. Vi har också risken
    för att bli utsatt för våld. Stigmat.

  467. Det faktum att kvinnan
    ofta tar hand om familjen.

  468. Det är fortfarande ofta kvinnans roll.
    De måste bära...

  469. De måste finansiera andras drogbruk.
    De har sämre tillgång till behandling-

  470. -det faktum
    att de kanske har barn etc.

  471. Jag försöker snabba på.
    Här ser ni droger och utveckling.

  472. Det jag vill visa
    är att de två olika insatserna-

  473. -alternativ utveckling
    och att minska tillgången-

  474. -kan samspela eller ta ut varandra.
    Jag har fyra exempel.

  475. Utvecklingsåtgärder kan minska
    eller förvärra drogproblematiken.

  476. Första exemplet är Thailand.
    I Thailand under 60-talet-

  477. -satte man upp olika utvecklingsmål.

  478. Det resulterade i en mycket kraftig
    minskning av opiumvallmoodlingen.

  479. Man stimulerade ekonomisk utveckling
    och tog itu med drogerna. Bra!

  480. I länderna i Anderna
    under 1960- och 1970-talet-

  481. -investerade man i jordbruk
    och infrastruktur.

  482. Det ledde till att odlingen ökade.

  483. När det gäller insatser mot droger
    i Afghanistan finns två exempel.

  484. 2000 och 2001 bannlyste talibanerna
    opiumproduktionen.

  485. Arbetslösheten och fattigdomen ökade.

  486. Folk flydde till grannlandet Pakistan
    och tog lån på marken.

  487. Två år senare
    ökade odlingarna återigen.

  488. 2005 i provinsen Nangarhar
    i södra Afghanistan-

  489. -åtföljdes bannlysningen av betydande
    investeringar i infrastrukturen.

  490. Det ledde till en ekonomisk tillväxt
    i provinsen med ökad sysselsättning-

  491. -och också en ökad odling
    av tillåtna grödor.

  492. Bara för att ge er en...
    Ja, jag har bråttom.

  493. Den påverkan på miljön som blir
    en följd av odlingen och produktionen-

  494. -är också nåt man måste ta hänsyn till.

  495. Det mest uppenbara
    handlar om de kemikalier-

  496. -som används i produktionen
    av naturliga och syntetiska droger.

  497. Det resulterar i kemiska utsläpp
    som förorenar miljön.

  498. Ett exempel: jag diskuterade
    med en holländsk forskare.

  499. Han sa att när de river ett knarklabb,
    kan det gå på 50 000-300 000 euro-

  500. -bara att sanera själva platsen.

  501. Bara för att ni ska förstå
    problemets omfattning.

  502. Vi har problemet med skogsskövling.

  503. Hur mycket av den beror
    på odlingen av otillåtna grödor?

  504. Det är svårt att veta.

  505. Droger kan vara ett hot
    mot fred och säkerhet.

  506. Det finns ingen automatisk koppling
    mellan droger och våld.

  507. De kan förstärka varandra.

  508. Drogerna kan påverka våldsnivån,
    och tvärtom.

  509. Det finns olika former av våld,
    dödligt våld och icke-dödligt våld.

  510. Det är inte givet
    att droghandeln följs av våld.

  511. Här ser vi antal mord. De är högre
    i länder där kokain transporteras-

  512. -men för heroin är det tvärtom.
    Vi ser ingen skillnad mellan länder-

  513. -där olagliga grödor odlas
    eller inte odlas.

  514. Det finns många slutsatser
    som man kan dra.

  515. Jag hinner inte gå igenom alla,
    men jag vill lyfta fram några.

  516. En är att man bör jobba parallellt
    med utveckling och drogbekämpning.

  517. Utvecklingsinitiativ
    måste ta hänsyn till drogproblematiken.

  518. När man tackar drogproblemet måste
    man ta hänsyn till utvecklingsåtgärder.

  519. Alternativ utveckling
    har sin rättmätiga plats.

  520. Det handlar om att förse odlare
    med en hållbar födkrok.

  521. Det är ett initiativ som kan bli
    en del av större utvecklingsprogram.

  522. Det är viktigt.

  523. Drogpolitiska åtgärder måste ta hänsyn
    till kön och vara bra för miljön.

  524. De måste vara baserade på vetenskap.

  525. Man måste överkomma
    stigmatiseringen av drogbrukare-

  526. -och se till att ingen lämnas bakom.

  527. Man måste se till behoven
    hos ett antal olika grupper.

  528. Även drogbrukare i fängelse
    måste få behandling.

  529. Jag har inte talat om fängelser,
    men det är också ett stort problem.

  530. Till sist: På internationell nivå
    har vi fokuserat mycket-

  531. -på syntetiska droger
    och nya psykoaktiva substanser.

  532. Som ni såg i början av presentationen
    väntar heroin på att uppmärksammas.

  533. Opiater står för de flesta
    av sjukdomarna globalt sett.

  534. -Tack.
    -Tack!

  535. Översättning: Johannes Hansson
    www.btistudios.com

Hjälp

Stäng

Skapa klipp

Klippets starttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.

Klippets sluttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.Sluttiden behöver vara efter starttiden.

Bädda in ditt klipp:

Bädda in programmet

Du som arbetar som lärare får bädda in program från UR om programmet ska användas för utbildning. Godkänn användarvillkoren för att fortsätta din inbäddning.

tillbaka

Bädda in programmet

tillbaka

Narkotika och hållbar utveckling

Produktionsår:
Längd:
Tillgängligt till:

Chloé Carpentier, forskningschef på FN, talar om hur narkotikafrågan interagerar med frågor kring hållbar utveckling. Det globala narkotikaproblemet är starkt sammanflätat med frågor som rör ekonomi, sociala aspekter, korruption och rättssäkerhet. Inspelat den 15 november 2017 på Folkets hus i Göteborg. Arrangörer: Folkhälsomyndigheten, Länsstyrelsen Västra Götalands län, Västra Götalandsregionen, Drogförebyggarna Västra Götaland, CERA vid Göteborgs universitet, Polismyndigheten, Göteborgs stad, Centralförbundet för alkohol- och narkotikaupplysning (CAN) och Länsnykterhetsförbundet.

Ämnen:
Biologi > Kropp och hälsa > Alkohol och droger
Ämnesord:
Narkotikabekämpning, Narkotikafrågor, Narkotikapolitik, Samhällsvetenskap, Sociala frågor
Utbildningsnivå:
Högskola

Alla program i UR Samtiden - Förebygg nu

Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Förebygg nu

Narkotika och hållbar utveckling

Chloé Carpentier, forskningschef på FN, talar om hur narkotikafrågan interagerar med frågor kring hållbar utveckling. Det globala narkotikaproblemet är starkt sammanflätat med frågor som rör ekonomi, sociala aspekter, korruption och rättssäkerhet. Inspelat den 15 november 2017 på Folkets hus i Göteborg. Arrangörer: Folkhälsomyndigheten, Länsstyrelsen Västra Götalands län, Västra Götalandsregionen, Drogförebyggarna Västra Götaland, CERA vid Göteborgs universitet, Polismyndigheten, Göteborgs stad, Centralförbundet för alkohol- och narkotikaupplysning (CAN) och Länsnykterhetsförbundet.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Förebygg nu

Jämlik hälsa

Folkhälsan i Sverige är till stora delar god. Däremot är hälsan ojämnt fördelad inom befolkningen. Skillnaden ökar mellan de grupper som har den bästa hälsan och de som har den sämsta. Ing-Marie Wieselgren, projektchef på Uppdrag psykisk hälsa, Sveriges kommuner och landsting, talar här om hur vi kan utforma insatserna för att utjämna skillnader mellan kvinnor och män, olika åldersgrupper och utbildningsgrupper för att minska de påverkbara hälsoklyftorna. Inspelat den 15 november 2017 på Folkets hus i Göteborg. Arrangörer: Folkhälsomyndigheten, Länsstyrelsen Västra Götalands län, Västra Götalandsregionen, Drogförebyggarna Västra Götaland, CERA vid Göteborgs universitet, Polismyndigheten, Göteborgs stad, Centralförbundet för alkohol- och narkotikaupplysning (CAN) och Länsnykterhetsförbundet.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Förebygg nu

Ungdomars utveckling genom tonåren

Vad påverkar ungdomars livsvillkor? Hur har ungdomar det idag med sig själva, sina vänner, familj, skola och på fritiden? Vilka erfarenheter har de av alkohol och droger? Doktoranderna Karin Boson och Sabina Kapetanovic från forskningsprogrammet Lordia (Longitudinal research on development In adolescence) berättar här om sina rykande färska studier baserat på information från närmare 2000 ungdomar, deras föräldrar och lärare. Inspelat den 15 november 2017 på Folkets hus i Göteborg. Arrangörer: Folkhälsomyndigheten, Länsstyrelsen Västra Götalands län, Västra Götalandsregionen, Drogförebyggarna Västra Götaland, CERA vid Göteborgs universitet, Polismyndigheten, Göteborgs stad, Centralförbundet för alkohol- och narkotikaupplysning (CAN) och Länsnykterhetsförbundet.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Förebygg nu

Festens arenor och ungdomars drickande

Att festa tillsammans med kompisar innebär för många ungdomar ett avbrott i den vardagliga rutinen. Festens olika arenor innebär olika sorters fester tillsammans med olika kompisar och olika sorters berusningar. Birgitta Ander från Forskarskolan Hälsa och välfärd vid Jönköping University berättar om en studie med 23 ungdomar mellan 16 och 18 år från tre mindre samhällen i södra Sverige. Inspelat den 15 november 2017 på Folkets hus i Göteborg. Arrangörer: Folkhälsomyndigheten, Länsstyrelsen Västra Götalands län, Västra Götalandsregionen, Drogförebyggarna Västra Götaland, CERA vid Göteborgs universitet, Polismyndigheten, Göteborgs stad, Centralförbundet för alkohol- och narkotikaupplysning (CAN) och Länsnykterhetsförbundet.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Förebygg nu

ANDT-strategin nu och i framtiden

Var står alkohol-, narkotika-, dopnings- och tobakspolitiken idag och vad händer i framtiden? Representanter berättar om myndighetssamverkan som en viktig del i arbetet med ANDT-strategin. Medverkande: Linda Brännström, Folkhälsomyndigheten, Charlotta Rehnman Wigstad, Socialstyrelsen, Susanne Zackrisson, Läkemedelsverket, och Marie Montin, Länsstyrelsen. Inspelat den 15 november 2017 på Folkets hus i Göteborg. Arrangörer: Folkhälsomyndigheten, Länsstyrelsen Västra Götalands län, Västra Götalandsregionen, Drogförebyggarna Västra Götaland, CERA vid Göteborgs universitet, Polismyndigheten, Göteborgs stad, Centralförbundet för alkohol- och narkotikaupplysning (CAN) och Länsnykterhetsförbundet.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning

Mer högskola & biologi

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Titta UR Samtiden - Unga vuxna-dagarna 2016

Unga vuxna och unga vuxnas identitetsutveckling

Björn Wrangsjö, docent i barn- och ungdomspsykiatri, konstaterar att psykisk ohälsa är ett folkhälsoproblem. Han har studerat två grupper med stora likheter och skillnader. Unga som tillbringar nästan all tid vid datorn och på nätet och unga som ansluter sig till islamistiska rörelser. Här försöker Björn ge en beskrivning av deras livsläge och vad deras sökande går ut på. Föreläsningen avslutas med en frågestund tillsammans med Folkhälsominister Gabriel Wikström och moderator Maria Edlund. Inspelat den 29 januari 2016 på Norra Latin, Stockholm. Arrangör: Andreas Murray & Maria Edlund, Krica och Sapu.

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Lyssna Bildningsbyrån - sex

Vad behöver man egentligen veta?

Det finns högstadieelever som tror att barn kläcks ur ägg. Andra experimenterar med avancerat sex på webben. Klarar skolans sex- och samlevnadsundervisning av att tillgodose ungdomars enormt skiftande behov av kunskap och vägledning?

Fråga oss