Titta

UR Samtiden - Lättlästdagen 2017

UR Samtiden - Lättlästdagen 2017

Om UR Samtiden - Lättlästdagen 2017

Föreläsningar och samtal från Lättlästdagen 2017. Den arrangeras i första hand för dem som arbetar med vuxna som har ett annat modersmål än svenska, men är även intressant för alla som är nyfikna på flerspråkighet, begriplighet och vilka grupper som kan tänkas ha nytta av lättlästa texter. Inspelat den 20 oktober 2017 på Citykonferensen i Stockholm. Arrangörer: Språktidningen och Vilja förlag.

Till första programmet

UR Samtiden - Lättlästdagen 2017 : Begripliga budskapDela
  1. Det handlade om texten hela tiden. Vi
    har flyttat fokus mer till läsaren.

  2. Vad händer i huvudet när vi läser?

  3. Jag är journalist i botten och har
    gjort Dyslexiförbundets tidning.

  4. Så jag är en av alla som har
    funderat på hur man skriver enkelt-

  5. -utan att dra ner på innehållet
    eller att det blir tråkigt.

  6. I tidningen ska helst ingen artikel
    vara längre än 3 000 tecken.

  7. Det ska vara luftigt formgivet.

  8. En mening ska ha rak ordföljd utan
    inskjutna bisatser. Mycket bilder.

  9. Vi gör en tidning som ska vara enkel
    att läsa, men den är inte lättläst-

  10. -enligt lättläst-konceptet.

  11. För där finns det som sagt var
    många andra som gör lättlästa böcker.

  12. Det finns flera förlag
    som ger ut lättläst.

  13. Nypon och Vilja är några här
    som vi samarbetar med i vårt projekt.

  14. Det finns också i dag bra webbsidor
    som är tillgängliganpassade.

  15. De har ett bra originalspråk.
    De har hämtat mycket från klarspråk.

  16. Många har lättlästa sidor.

  17. Alla hemsidor med självaktning
    har en lättläst-sektion.

  18. Sen har vi uppläsningsfunktioner,
    som många med dyslexi brukar föredra.

  19. Sen har vi lättlästa tidningar.
    8 sidor känner ni säkert till.

  20. Och Sesam, som är på enkel svenska
    med målgruppen nya i Sverige.

  21. Personer som lär sig svenska.
    Den är annorlunda skriven än 8 sidor.

  22. Trots att det finns ett stort utbud
    utav lättläst och begriplig text-

  23. -fungerar inte allt för medlemmar i
    organisationer som vi representerar.

  24. De... Ja, det är saker som brister.

  25. Många säger att lättläst
    inte alltid är lätt att läsa.

  26. Lättläst kan vara svårt att läsa
    och förstå. Det finns många orsaker.

  27. Ibland ska man försöka beskriva
    ett komplicerat ämne på lätt svenska.

  28. Tar man bort saker
    för att göra texten lättare-

  29. -är det viktig information
    för förståelsen som försvinner.

  30. Så det är ett litet dilemma
    att skriva lättläst.

  31. Men förstå mig rätt: Lättläst behövs.
    Det fyller en viktig funktion.

  32. Men lättläst kanske inte fungerar
    i alla sammanhang för alla personer-

  33. -som har lässvårigheter.

  34. Signalerna som vi plockar upp från
    våra medlemmar-

  35. -finns det stöd för i forskning.

  36. Eller i alla fall i studier
    och rapporter.

  37. Tyvärr är det inte mycket forskat
    på lättläst och begriplighet.

  38. Eller hur man skriver begripligt
    för personer med lässvårigheter.

  39. Sen har... Det här gäller inte bara
    lättläst, utan också klarspråk.

  40. Här är en artikel som Åsa Wengelin
    som är lektor i Göteborg-

  41. -har skrivit i klarspråkstidningen-

  42. -där hon vill
    att man ska granska klarspråksråden.

  43. Hon menar på att... Man vet inte
    om det finns belägg för de råden.

  44. För den forskning som de baseras på
    är gjord på engelska språket-

  45. -och den är gjord på ord och meningar
    utan nåt större sammanhang.

  46. Så hon efterlyser mer forskning.

  47. Så frågetecknen som kommer här är:
    Varför fungerar det inte?

  48. Vad gör att texterna inte funkar
    och inte når alla?

  49. Det är där vi kommer in.
    Det är det vi vill ta reda på.

  50. Det här är vår hemsida.

  51. Som den såg ut för ett tag sen.
    Den är under uppbyggnad.

  52. Vårt syfte är-

  53. -att samla in kunskap om vad som gör
    texter lätta eller svåra att läsa.

  54. Lätta eller svåra att förstå.

  55. Kunskapen som vi samlar in vill vi
    sprida till alla som skriver texter.

  56. Mycket utav den här kunskapen
    finns i huvudet hos våra medlemmar.

  57. Det är svårt ibland att komma åt den.
    Vissa har svårt att kommunicera-

  58. -och svårt att uttrycka sig.

  59. Men sen har vi... Alla ni som
    producerar texter har mycket kunskap.

  60. Och även förmedlare utav texter.

  61. Bibliotekarier sitter också med
    kunskap om vad som fungerar.

  62. Sen har vi då forskarna
    och sakkunniga inom de här frågorna-

  63. -som besitter kunskap. Vi vill ha en
    dialog med alla grupper i projektet.

  64. Så vi har samlat in personer från de
    här... Med de olika perspektiven.

  65. Projektet ägs av
    Autism- och Asbergerförbundet-

  66. -Dyslexiförbundet, Afasiförbundet-

  67. -och FUB, Förbundet för
    personer med utvecklingsstörning.

  68. Vi samarbetar med Myndigheten
    för tillgängliga medier.

  69. Vi samarbetar också med
    Vilja och Nypon förlag och Sesam.

  70. Projektet finansieras
    utav Arvsfonden, som jag sa tidigare.

  71. Nu lämnar jag över till Thorbjörn
    så att han kan prata om vad vi gör.

  72. Ja...
    Ingenting börjar ju från scratch.

  73. Det finns alltid sånt som hänt innan.

  74. Centrum för lättläst
    fanns tills för några år sen.

  75. Det gick in i Mtm.
    Myndigheten för tillgängliga medier.

  76. Jag satt i Centrum för lättlästs
    styrelse i tio år-

  77. -och drev att man borde se på det
    bredare än vad man gjorde.

  78. En sak som gjordes i slutskedet var
    att vi hade ett forskarråd-

  79. -som skrev en rapport som heter
    "Ett dokument om lättläst".

  80. Den finns på Mtm:s sida också,
    tror jag.

  81. Där tog man fram och tittade på-

  82. -vad det finns för belägg för
    att lättläst fungerar-

  83. -och hur man bör tänka.
    Lättläst kom till tidigt.

  84. Det var 1968 redan som man satte
    utgångspunkterna för det.

  85. Sen har det hänt mycket med
    kunskapen om språket-

  86. -men också kunskapen om målgrupperna.

  87. Då handlade det om utvecklingsstörda.
    Sen har man tagit in andra grupper.

  88. Den där rapporten kom.
    Då är det inte så enkelt-

  89. -att forskning gör det enklare
    att skriva.

  90. Utan det är ett jobb att överföra
    kunskapen som forskningen tar fram-

  91. -till hantverket.
    Hur ska jag hantera det här?

  92. Vad ska jag dra för slutsatser? Det
    försöker det här projektet haka på.

  93. Att hjälpa till i
    en debatt om just den här processen-

  94. -hur vi för över kunskapen
    ifrån målgrupperna-

  95. -alltså de direkta läsarna...
    Det finns ju mellanhänder också.

  96. Och forskningen på det området
    och de som producerar.

  97. Det som har hänt är väl... -68
    när Skolöverstyrelsen tittade på det-

  98. -såg man på språket
    som att det handlade om texten.

  99. Vi har flyttat fokus till läsaren.
    Vad händer i huvudet när vi läser?

  100. Då får vi en annan ingångspunkt
    i det hela.

  101. Nähä? Där var det. Så.

  102. Och då blir målgrupperna
    som vi har med viktiga att se.

  103. -Ska du ta över där?
    -Ja, det kan jag göra.

  104. När vi började projektet tänkte vi-

  105. -att vi skulle titta på skön-
    litteratur, nyhets- och faktatexter-

  106. -och informationstexter.
    Alltihop på samma gång.

  107. När vi började göra testmaterial...

  108. Viktigt i projektet
    är tester som våra medlemmar gör.

  109. När vi satte oss ner insåg vi
    att vi inte kan göra allt samtidigt.

  110. Vi har brutit loss skönlitteraturen
    från den andra typen utav texter.

  111. Det handlar ju om
    att det är helt olika saker.

  112. Information måste vi förstå.

  113. Köper vi en bil och får ett faktablad
    måste du förstå vad som står på det.

  114. Jag ska förstå precis samma sak som
    Thorbjörn när han läser samma papper.

  115. Det är jätteviktigt,
    så att vi inte köper olika bilar.

  116. Men skönlitteratur
    handlar däremot om en upplevelse.

  117. Den kan se olika ut
    för olika personer.

  118. Man måste kanske inte begripa allt-

  119. -när man läser
    en skönlitterär text...

  120. ...för att det ska vara en njutning.

  121. Och när...

  122. Om jag läser "Nalle Puh" för
    nån ung familjemedlem eller släkting-

  123. -njuter båda utav den boken,
    men vi har olika upplevelser-

  124. -beroende på att vi har olika
    erfarenheter när vi läser boken.

  125. Sen kommer vi in på
    det vidgade textbegreppet-

  126. -som har gjort
    att vi har tillgång till budskap-

  127. -på så många fler sätt
    än vad vi tidigare har haft.

  128. Det vidgade textbegreppet innehåller
    bild, film och uppläst text.

  129. Dit räknas också form och struktur.
    Allting som kan göra-

  130. -att budskapet blir lättare
    att komma åt och att nå.

  131. Det här är ett sätt att skala av
    hinder för att komma åt budskapet.

  132. En uppläsning gör att en person
    som har dyslexi inte behöver läsa-

  133. -utan kommer direkt till budskapet.
    Alla de här medierna är ett sätt-

  134. -att komma förbi hinder
    för att komma åt budskapet lättare.

  135. Men när vi ändå kokar ihop allting
    måste budskapet vara begripligt.

  136. När anpassningen av texten
    är på plats-

  137. -har vi kvar ett budskap
    som ändå måste vara begripligt.

  138. Det här blir framför allt väsentligt
    för upphandlare-

  139. -när man ska göra hemsidor
    tillgängliga.

  140. Är det alltid text
    man ska fråga efter?

  141. Eller ska man göra
    en beskrivande film eller animation?

  142. Man lär sig inte att knyta skorna
    genom att läsa.

  143. Man lär sig genom att göra det
    med hjälp.

  144. Det finns olika sätt
    om man ser budskapet i första hand.

  145. Det är så vi ser på det
    från brukarorganisationen.

  146. Budskapet måste vara begripligt
    för mig som tar emot budskapet-

  147. -eller för dig
    som tar emot budskapet.

  148. Om det ska vara begripligt-

  149. -måste vi faktiskt veta
    vem det är som tar emot budskapet.

  150. Där tror vi
    att vi som producerar texter-

  151. -kanske inte alltid vet
    vem vi har framför oss.

  152. Det är en fråga man ska ställa sig
    hela tiden: Vem skriver jag för?

  153. Det borde alla göra.

  154. En utav de viktiga delarna i testet
    är tester. Vi testar inte personer.

  155. Vi har personer med kognitiva
    funktionsnedsättningar-

  156. -som testar texter åt oss.

  157. De hjälper oss att analysera texter-

  158. -för att se
    vad som är svårt eller lätt.

  159. Vad som gör texter
    svåra och lätta att läsa.

  160. Vi tittar också på form och typsnitt.
    Många komponenter ingår i det här-

  161. -för att se hur läsaren kan få
    en text som är lättare att förstå.

  162. Den här bilden är tagen från
    den första testomgången.

  163. Då sitter Moa där...

  164. ...med en tjej som heter Annika.

  165. De använder en ögonrörelsekamera.
    Har ni sett en ögonrörelsefilm?

  166. Den här kameran
    sitter framför ögonen.

  167. När ögonen följer meningen
    fokuserar man på vissa ord.

  168. Det blir en prick där ögonen
    fokuserar och stannar till.

  169. Stannar man till länge,
    blir pricken stor.

  170. Sen kanske ögonen sticker i väg
    och man tittar på nåt annat.

  171. Då blir det en prick i marginalen.
    Sen kommer man tillbaka.

  172. Mellan prickarna är det streck.

  173. Då kan man förstå
    att om man stannar länge på ett ord-

  174. -finns det ju en anledning. Ordet är
    ofta svårt eller kanske tvetydigt.

  175. Men man tar kanske också en paus
    och vilar ögonen på det ordet.

  176. Så man måste också ta det här
    med samtal med läsaren-

  177. -så att man faktiskt också vet
    vad det är som...

  178. ...sker i huvudet på läsaren
    när man läser.

  179. Så samtal och mätningar
    är viktiga delar.

  180. Förutom att vi gör
    de här ögonrörelsemätningarna-

  181. -har vi artiklar
    där läsaren får svara på frågor.

  182. De kan få utföra en uppgift.
    Vi pratar också om texterna.

  183. Det är personer som ofta har svårt
    att sätta ord på vad man tycker.

  184. Så man får samtala och vara väldigt
    lyhörd i de här situationerna-

  185. -men försöka ringa in
    vad som kan ställa till problem.

  186. Vi har både kvalitativa
    och kvantitativa tester.

  187. De kvalitativa studierna
    är den här bilden ifrån.

  188. Moa är i Gävle på Dysleximässan
    och har riggat ögonrörelsekameran-

  189. -för att köra kvantitativa tester.
    Hon har med ett frågeformulär.

  190. Hon hoppas få in svar
    från många fler personer.

  191. Så att vi får den djupa förståelsen-

  192. -men också kanske lite "hintar" om
    hur det ser ut för fler personer-

  193. -så att vi kan dra några slutsatser.

  194. Testen är förstås det viktigaste.

  195. Men vi hämtar också kunskap ifrån
    andra håll, som vi har sagt tidigare.

  196. Den här bilden är tagen från
    ett möte som vi hade på FUB.

  197. Hon som sitter i mitten...

  198. Jag ber om ursäkt,
    jag kommer inte ihåg hennes namn.

  199. Det är en japansk författare
    som jobbar med lättläst och visar-

  200. -hur de jobbar mycket med bildstöd
    i sitt material.

  201. Hon visade ett material om vad man
    ska göra om man blir misshandlad.

  202. Mycket illustrativt.
    De använde animefigurer.

  203. Det kändes väldigt effektivt.
    Det hade de också tagit fram-

  204. -i samarbete med en organisation
    för utvecklingsstörda i Japan.

  205. Det var jätteintressant
    att få den kunskapen med oss.

  206. Vi hämtade också in kunskap från
    forskningsområdet och sakkunniga-

  207. -som jobbar inom organisationerna
    och som finns i producentleden.

  208. All den här kunskapen
    sammanfattar vi och strukturerar.

  209. Vi har ett speciellt arbetsdokument-

  210. -där vi fyller på med kunskap
    efter hand.

  211. Men när vi ska dra slutsatser-

  212. -kommer vi att göra det tillsammans
    med alla dem som är inblandade.

  213. Organisationerna och våra samarbets-
    partners har en konstant dialog.

  214. Vi har en mängd olika sorters möten
    där vi träffas och diskuterar.

  215. Testerna så här långt...
    Jag kan säga...

  216. Det är väldigt roligt med testerna.
    Vi har gjort så lite-

  217. -så det enda vi kan säga är
    att vi är väldigt olika som läsare.

  218. Jag kan nämna nåt exempel.

  219. Vi hade en läsare som bara läser de
    två översta raderna i varje stycke.

  220. I en bok läser hon varje styckes två
    första rader. Det räcker, tycker hon.

  221. Det ger henne
    den förståelse hon behöver.

  222. Det säger kanske mer
    om oss som skribenter än...

  223. Kan vi skala av eller hjälpa personen
    som läser på det sätt som hen gör-

  224. -genom att alltid lyfta upp
    det viktigaste först i varje stycke?

  225. Det väcker frågor.
    Men det är en person.

  226. Det finns många andra sätt att läsa.
    Eller många.

  227. Vi får bara en känsla av
    att form och struktur är viktigt-

  228. -för många utav våra medlemmar.

  229. Det får inte vara för mycket text
    och för litet typsnitt.

  230. Saker som punktlistor. Om punkterna
    sticker utanför marginalen-

  231. -kan det ställa till problem.
    Det ser ut som om texten välter.

  232. Utan punkterna ska vara inskjutna
    med tab-inslag-

  233. -så att det blir raka kanter.

  234. Det är andra synpunkter
    som vi har fått.

  235. Vi kan inte dra några slutsatser än-

  236. -men det är ändå intressant att se
    hur olika vi är.

  237. Rubrikerna får vi inte glömma.
    Där är många... Eller inte många.

  238. Men där verkar det vara vanligt
    att man luras att läsa en text.

  239. När man har svårt att läsa
    och luras in i en text-

  240. -av en rubrik som kanske inte...

  241. ...leder till en text som...

  242. En text som inte håller det som
    rubriken har sagt att den ska göra.

  243. Då kan man tänka sig
    att man bara slutar läsa artikeln.

  244. Men vi har personer som inte kan
    sluta läsa när man väl har börjat.

  245. Det är ett åtagande
    att läsa en artikel.

  246. Det kan väcka ångest att sluta läsa.

  247. Man läser färdigt artikeln
    fast den inte ger en nånting.

  248. När vi skriver rubriker...
    Om vi ska hjälpa de personerna-

  249. -ska vi verkligen skriva rubriker
    som säger vad artikeln handlar om.

  250. Så brukar inte journalister göra. Vi
    vill locka alla att läsa våra texter.

  251. Jag tror att många gånger är rubriker
    kanske inte helt sanningsenliga.

  252. Vi kör testomgångar. Varje kvalitativ
    testomgång är tre tillfällen.

  253. Varje testomgång är tre tillfällen.
    Vi ska köra fyra testomgångar.

  254. Kanske fem om vi hinner med det.

  255. Nu gör vi det med fakta- och
    informationstexter som vi testar.

  256. Vi ska se hur vi gör
    med de skönlitterära texterna.

  257. Det blir en annan form utav testning.
    Vi kanske måste göra bokcirklar-

  258. -där vi observerar hur man läser
    för att mäta upplevelsen.

  259. Vi kommer att ha en workshop för att
    diskutera hur det ska gå till.

  260. Ja...

  261. Jag ska betona att vi använder oss av
    de här tre perspektiven hela tiden.

  262. Det är inte bara våra medlemmars
    kunskap som är viktig-

  263. -utan också den kunskap som forskare
    och producenter besitter.

  264. Grunden är väl från början-

  265. -att det är de som skriver
    och producerar och så vidare-

  266. -som har behov av att få hjälp med-

  267. -att omsätta kunskapen
    som vi får fram från de andra.

  268. Brukarna har sällan kommit till tals.

  269. Andra har tänkt åt oss.
    Det finns många mellanhänder.

  270. Därför har det varit viktigt.
    Vi har haft projektet Begripsam-

  271. -med folk ungefär som i det här.

  272. Det visade sig att många saker
    var vi motsatsen till.

  273. Så att lättläst blir bra för alla
    stämmer inte.

  274. Utan vi visade att det som är bra...

  275. Vi hade gjort en hemsida för
    Dyslexiförbundet med mycket bilder.

  276. De med asberger sa: "Kan ni inte
    texta filmerna, ta ut texten"-

  277. -"och ge oss den?" Det som vi
    ville komma undan ville de ha.

  278. Det tittar vi på.
    Det svåra blir att omsätta det-

  279. -när man ska skriva
    lätt information.

  280. Då måste man tänka på mottagaren och
    vad man kan göra som passar för alla.

  281. "Vilka grejer kan vi ha?"
    Det måste ske i en dialog-

  282. -mellan producenter, forskning
    och oss som har svårigheterna.

  283. Det är ett stort projekt.
    Det är många tentakler i det hela.

  284. När Centrum för lättläst lades ner
    fick Mtm i stället ett uppdrag-

  285. -att bli ett kompetenscenter.
    Det är bara ett luddigt ord ännu.

  286. Vi hoppas på att mycket av det här
    ska föras in. Framför allt synsättet-

  287. -att vi ger och tar
    från kompetenserna.

  288. Och inte minst att man lyssnar på
    oss som själva är berörda.

  289. Ja. Ord och inga visor.

  290. Så är det. Testerna är ganska svåra
    att genomföra.

  291. Vi har tagit proffshjälp till det-

  292. -med två företag
    som har lång erfarenhet utav-

  293. -att testa med personer
    med kognitiva svårigheter.

  294. Det är det svåra. Det är personer som
    inte är vana vid att komma till tals.

  295. Det krävs mycket utav testledarna.

  296. Det krävs att man har gott om tid
    och en lyhördhet-

  297. -som man kanske inte behöver
    när man testar den generella läsaren.

  298. Där kanske man bara kan skicka ut
    en enkät.

  299. Med våra medlemmar måste man gå in på
    ett annat sätt. Det försöker vi göra.

  300. Så...

  301. Klippen som ligger där-

  302. -är tagna från filmer
    som ligger uppe på vår hemsida.

  303. De är från ett seminarium
    som vi hade i våras.

  304. Tack!

  305. Textning: Jussi Walles
    www.btistudios.com

Hjälp

Stäng

Skapa klipp

Klippets starttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.

Klippets sluttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.Sluttiden behöver vara efter starttiden.

Bädda in ditt klipp:

Bädda in programmet

Du som arbetar som lärare får bädda in program från UR om programmet ska användas för utbildning. Godkänn användarvillkoren för att fortsätta din inbäddning.

tillbaka

Bädda in programmet

tillbaka

Begripliga budskap

Produktionsår:
Längd:
Tillgängligt till:

Hur ska vi skriva för att det ska bli lättare att förstå? Projektet Begriplig text berättar om sitt arbete med att samla in och sprida kunskap om hur vi ska skriva och förmedla budskap så att de blir begripliga för personer med kognitiva funktionsnedsättningar. Medverkande: Ester Hedin, projektledare, och Torbjörn Lundgren, sakkunnig. Inspelat den 20 oktober 2017 på Citykonferensen i Stockholm. Arrangörer: Språktidningen och Vilja förlag.

Ämnen:
Pedagogiska frågor, Svenska > Läsning, Svenska > Skrivande
Ämnesord:
Läshinder, Lättläst, Pedagogik, Pedagogisk psykologi, Skrivregler, Svenska språket, Undervisning
Utbildningsnivå:
Högskola

Alla program i UR Samtiden - Lättlästdagen 2017

Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Lättlästdagen 2017

Begripliga budskap

Hur ska vi skriva för att det ska bli lättare att förstå? Projektet Begriplig text berättar om sitt arbete med att samla in och sprida kunskap om hur vi ska skriva och förmedla budskap så att de blir begripliga för personer med kognitiva funktionsnedsättningar. Medverkande: Ester Hedin, projektledare, och Torbjörn Lundgren, sakkunnig. Inspelat den 20 oktober 2017 på Citykonferensen i Stockholm. Arrangörer: Språktidningen och Vilja förlag.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Lättlästdagen 2017

Vad är en pidgin?

Mikael Parkvall, språkvetare på Stockholms universitet, håller en föreläsning om pidgin-språk. Han berättar om hur dessa språk uppstår i kontakter mellan folk som annars inte har något gemensamt språk. Vi får flera exempel och får veta vad som skiljer en pidgin från andra språk. Inspelat den 20 oktober 2017 på Citykonferensen i Stockholm. Arrangörer: Språktidningen och Vilja förlag.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Lättlästdagen 2017

Språk och integration

Arkan Asaad berättar om sin familjs resa, om värdet och vikten av ett eget språk och om språkets betydelse när det gäller integration. Hans berättelse tar sin början i norra Irak och slutar i hans eget liv i Sverige idag, där han arbetar som författare och föreläsare. Inspelat den 20 oktober 2017 på Citykonferensen i Stockholm. Arrangörer: Språktidningen och Vilja förlag.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Lättlästdagen 2017

Lättläst litteratur

Vad skiljer en lättläst bok från en traditionell bok? Och vad menas egentligen med lättläst? Lina Nordstrand, förläggare på Vilja förlag och Nypon förlag, redogör här för sin syn på saken. Inspelat den 20 oktober 2017 på Citykonferensen i Stockholm. Arrangörer: Språktidningen och Vilja förlag.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Lättlästdagen 2017

Ett samtal om läslust

Varför ska vi läsa? Vad lockar till läsning? Och finns det vissa böcker som man bara måste läsa? Ett samtal om läslust mellan Jessika Gedin, programledare och översättare, och Patrik Hadenius, chefredaktör för Språktidningen. Inspelat den 20 oktober 2017 på Citykonferensen i Stockholm. Arrangörer: Språktidningen och Vilja förlag.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Lättlästdagen 2017

Begriplighet, termer och definitioner

Åsa Holmér, språkkonsult på Terminologicentrum (TNC), talar om vikten av att välja rätt ord. Hon tar upp både vanligare termer och fackspecifika ord. Det är viktigt att skriva begripligt, men hur mycket ska vi förenkla? Ska man skriva barnförlamning eller polio? Likbränning eller kremering? Urin eller kiss? Inspelat den 20 oktober 2017 på Citykonferensen i Stockholm. Arrangörer: Språktidningen och Vilja förlag.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Lättlästdagen 2017

Mian Lodalen: Att skiva lättläst

Mian Lodalen samtalar med förläggaren Lina Nordstrand om sitt författarskap, regnbågsböcker och vägen in i lättläst skrivande. Hon beskriver sina lättlästa böcker som sitt bidrag till demokratin eftersom var femte person i Sverige idag inte kan ta till sig nyheterna ur en vanlig dagstidning. Alla har rätt till välskriven litteratur! Inspelat den 20 oktober 2017 på Citykonferensen i Stockholm. Arrangörer: Språktidningen och Vilja förlag.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Lättlästdagen 2017

Ett samtal om adhd

Georgios Karpathakis är författare och grundare av organisationen Underbara adhd. Här samtalar han med sin förläggare om sitt arbete, om framtidstro, om läsning och verktyg för att förstå människor med adhd. Inspelat den 20 oktober 2017 på Citykonferensen i Stockholm. Arrangörer: Språktidningen och Vilja förlag.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Visa fler

Mer högskola & pedagogiska frågor

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Titta UR Samtiden - Lärandets nya landskap

Framtidens globala lärande

Framtidens lärande kan bygga på individanpassning, oberoende av tid och rum, omedelbar återkoppling, större gemenskaper än bara skolklasser och respekterade lärare. Det är den vision Mark West, som arbetar vid Unescos avdelning för mobilt lärande, målar upp. Inspelat 5 februari 2014. Arrangör: Stiftelsen DIU (Datorn i utbildningen).

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Lyssna Bildningsbyrån - Kina

Skola i förändring

I Pisa-testet, som mäter kunskapsnivån hos 15-åringar runt om i världen, ligger kinesiska elitskolor i topp. Men nu börjar den hårt resultatinriktade pluggskolan ifrågasättas. Kinas senaste skolreform innebär att den traditionella katederundervisningen ska förändras och eleverna ska diskutera och samarbeta mer. En av förebilderna är den svenska skolan.

Fråga oss