Titta

UR Samtiden - Den uppkopplade barnhjärnan

UR Samtiden - Den uppkopplade barnhjärnan

Om UR Samtiden - Den uppkopplade barnhjärnan

Föreläsningar från Svenska Läkaresällskapets symposium med syfte att bidra till ökad kunskap för en god balans mellan digitalt och verkligt liv. Barn och ungdomar tillbringar allt mer tid framför skärmen: kommunicerar via sms, Facebook, Instagram, Snapchat, spelar datorspel och så vidare, på gott och ont. Parallellt rapporteras om ökande problem hos unga som splittring och bristande koncentrationsförmåga, sömnsvårigheter, närsynthet och övervikt. Inspelat den 27 november 2017 på Svenska Läkaresällskapets hus i Stockholm. Arrangör: Svenska Läkaresällskapet.

Till första programmet

UR Samtiden - Den uppkopplade barnhjärnan : Knäck språkkodenDela
  1. För barn under 16 månader-

  2. -innebär varje timmes tv-tittande-

  3. -att barnet lär sig sex ord färre.

  4. Tv:n ersätter något väsentligt.

  5. God morgon, allesammans.
    Jag är glad att vara här från USA-

  6. -för att delta i detta viktiga samtal-

  7. -om hjärnans utveckling hos våra barn
    och deras behov av social interaktion.

  8. Och om vår oro för digitala medier.

  9. I USA får småbarn smarttelefoner
    när de är väldigt unga, i vaggan.

  10. Inte bara barnen,
    deras mammor, barnflickor och andra-

  11. -har mobiltelefonen framför sig-

  12. -i stället för att umgås med spädbarnet.

  13. Jag ska visa er
    effekterna av interaktion-

  14. -och mobilanvändning på hjärnan.

  15. För det första
    måste babyn hjärna byggas upp.

  16. Kopplingarna, som Hugo nämnde,
    och hjärndelarna-

  17. -som stärker grå och vit hjärnsubstans
    är beroende av erfarenheter.

  18. Vi vet detta eftersom vi kan se in
    i barnet hjärna med ny teknik.

  19. Jag ska visa hur hjärnan ser ut-

  20. -när en baby reagerar
    på stimuli och ord.

  21. Vi kan skapa en video av hjärnan-

  22. -genom att använda
    icke-invasiv hjärnavbildningsutrustning.

  23. Vi ser hjärnfunktioner i realtid
    och även hjärnstrukturer.

  24. Medan MEG-maskinen
    gör en video av funktionerna-

  25. -undersöker MR och annan teknik
    själva hjärnstrukturen-

  26. -och kopplingar mellan områden.
    De stärks genom erfarenheter.

  27. Bilderna är väldigt spännande och nya.

  28. De ger oss bevis
    för att prata med beslutsfattare-

  29. -om de tidiga årens betydelse.

  30. När vi lär oss mer om
    hur barnets hjärna fungerar-

  31. -och stimuleras av erfarenheter
    kan evidensbaserad intervention-

  32. -hjälpa barn att stärka sina färdigheter
    innan de börjar skolan.

  33. Grundprincipen är tajming.

  34. Varför bry oss om hjärnan
    och de tidiga åren?

  35. Det här är gamla uppgifter
    om hjärnskålens storlek i olika åldrar.

  36. Den stora tillväxten sker inte under
    tonåren utan under de första fem åren.

  37. Efter ett år
    väger hjärnan 70 % av sin slutvikt.

  38. När barnet är fem år
    har den uppnått 92 % av sin slutvikt.

  39. Fenomenalt. När ska man
    lägga resurser på hjärnutveckling?

  40. Vad skulle ni säga baserat på det?
    Tidigt i utvecklingen.

  41. Hugo pratade om
    mikrostrukturens tillväxt-

  42. -synapserna som byggs upp
    fram till tonåren.

  43. Man ser en snabb tillväxt.

  44. Nervceller finns från början,
    men inte kopplingarna.

  45. De måste skapas. Fram tills
    tre års ålder är ökningen enorm.

  46. Nervceller verkar längta efter
    att kommunicera.

  47. Treåringar
    har tre gånger fler kopplingar än vi.

  48. Men mellan den åldern och puberteten
    beskärs de.

  49. Vissa föräldrar vill inte att det sker
    och frågar om det kan förhindras.

  50. Men man vill att de ska beskäras.
    Det ger fördjupade kunskaper.

  51. Kopplingar stärks
    om de som inte behövs beskärs.

  52. Tillväxt och beskärning-

  53. -är viktig för fördjupning av kunskaper.

  54. För att ge er en uppfattning...
    Dämpa ljuset lite.

  55. Det är en vacker bild
    på en ettårings konnektom.

  56. Titta på de vackra kopplingarna
    som redan existerar.

  57. Spädbarnen skapar kopplingar i hjärnan
    genom erfarenheter.

  58. Jag ska visa data-

  59. -om hjärnor hos barn
    som är placerade i familjehem i USA.

  60. Om föräldrar behandlar sina barn illa,
    försummar eller misshandlar dem-

  61. -tar staten barnet
    och placerar det i familjehem.

  62. Vi jämför femåringar som är placerade
    med en noga utvald kontrollgrupp.

  63. Skillnaderna i konnektomet är enorma.

  64. Kopplingar i de placerade barnens
    hjärnor är sämre-

  65. -än hos barn
    som inte har upplevt traumat.

  66. Sociala erfarenheter
    är kritiska för hjärnans tillväxt.

  67. Vi har en hjärna som utvecklas.
    Vad är kopplingen till lärande?

  68. Här är en kurva från psykologin.

  69. Inom tidig språkutveckling
    finns en kritisk period.

  70. Bilden visar åldern man lär sig
    ett andra språk och ens skicklighet.

  71. Förutsättningarna är inte desamma
    under hela livet.

  72. Fram tills sju år är man ett geni.

  73. Men sen avtar förmågan att automatiskt
    lära sig ett andra språk.

  74. Det finns en tidig period,
    mellan sex och tolv månader-

  75. -där barnen lär sig språkets ljud.
    Vid 18 månader fokuserar de på ord.

  76. Ord blir viktiga för hjärnan,
    och sen grammatik.

  77. De första sju åren har kritiska perioder
    för språkliga aspekter:

  78. först ljud, sen ord och grammatik.

  79. Vi fokuserar på
    den tidigaste ljudinlärningen.

  80. Hur lär sig babyn ljuden för sitt språk
    för att kunna urskilja ord?

  81. I mitt labb
    bedrev jag experiment i sju länder-

  82. -för att se hur spädbarn
    hör skillnader mellan ljud.

  83. Om man jämför mitt namn, Pat,
    med "bat"-

  84. -hörs skillnaden mellan b och p
    i 20 millisekunder-

  85. -i början av ordet.
    Skillnaderna är subtila.

  86. Jag åkte världen runt för att förstå
    hur spädbarn skiljer dem åt.

  87. Barnen satt i mammas knä
    roades med en leksak-

  88. -och lyssnade på ljud
    medan vi observerade dem.

  89. Så här såg det ut.

  90. En baby på sex månader
    hör skillnaden mellan vokaler.

  91. Babyn ska titta på leksaken
    när ljudet förändras.

  92. Hon vänder bara på huvudet
    när ljudet förändras.

  93. Vänder hon sig om
    innan leksaken lyser?

  94. Hon vände på huvudet direkt.
    Hon är ett geni.

  95. Experimenten världen över
    visade något viktigt.

  96. Vid sex månaders ålder
    hör barn skillnader i alla språk.

  97. Deras kultur kvittar. De är lingvistiska
    generalister - världsmedborgare.

  98. Vid tolv månader
    har hjärncellerna specialiserat sig.

  99. Beskärningen har börjat.
    De blir bara specialister-

  100. -på ljuden i språket de hör.

  101. Vuxna är specialister.

  102. Vi är språkbundna,
    men det är inte spädbarnen.

  103. Här är resultatet. De är från Tokyo
    och USA och fokuserar på "ra" och "la".

  104. Barnen hör "ra" och vänder sig om
    när det blir "la".

  105. I Japan är skillnaden inte viktig-

  106. -så barnen där
    har inte exponerats för den.

  107. Vid sex månader hör lika många barn
    i de två länderna skillnaden-

  108. -mellan "ra" och "la",
    men några månader senare-

  109. -mellan åtta och tolv månader, börjar de
    fokusera på ljuden i sin kultur.

  110. De amerikanska barnen
    blir bättre på det ljudet.

  111. De gör det för att lära sig sitt språk.

  112. De specialiserar sig på ljud
    som särskiljer ord.

  113. Det är den första kritiska perioden-

  114. -vid åtta-tolv månader,
    när hjärnan specialiserar sig.

  115. Vi undrade vad som händer
    under dessa två månader.

  116. På tidiga 90-talet var teorin
    att spädbarn tog in statistik.

  117. De hör oss prata
    och fokuserar på de vanligaste ljuden.

  118. Kan nio månader gamla barn
    ta in statistik om ett nytt språk?

  119. I Seattle exponerades barn för kinesiska
    vid nio månader.

  120. Kan de lära sig nya ljud
    genom social exponering?

  121. Här är det typiska resultatet
    om man är enspråkig.

  122. Om man testar barn i Taiwan
    och Seattle ser man samma kurva-

  123. -som den i Japan och USA.
    Det här är kinesiska ljud-

  124. -som taiwanesiska barn blir bättre på
    och de amerikanska sämre.

  125. Vi exponerade amerikanska barn
    för tolv sessioner med mandarin.

  126. Vi undrade om de kunde lära sig av det.
    Så här såg det ut.

  127. God morgon! Jag ska berätta en saga.

  128. Den handlar om björnen Qiqis äventyr.

  129. Vi tittar vad som händer.
    Här är den lilla björnen Qiqi.

  130. En grön ring.

  131. En grön ring.

  132. En grön ring.

  133. Vi snurrar på den!

  134. Ett varv. En gång till. Snurra.

  135. Ett, två...tre!

  136. Vad gjorde vi med deras hjärnor-

  137. -när vi exponerade dem för kinesiska?

  138. Vi visade att barnen lärde sig
    otroligt väl. Här är kontrollgruppen.

  139. Man måste försäkra sig om
    att själva labb-besöket inte påverkar-

  140. -så vissa barn
    exponerades bara för engelska.

  141. De lärde sig ingen mandarin,
    vilket är bra för experimentet.

  142. Barnen som fick höra kinesiska
    blev så pass duktiga-

  143. -att de var på samma nivå
    som barnen i Taiwan.

  144. Rätt erfarenhet vid rätt tidpunkt
    är magi. De var otroligt duktiga.

  145. Vad spelar människan för roll?

  146. Vad händer om barnen
    får höra själva ljuden på en tv?

  147. Om barnen lär sig genom statistik,
    som en dator-

  148. -får man samma resultat
    genom den exponeringen.

  149. En ny grupp med 32 barn fick titta på
    fina dvd:er med samma material.

  150. De kröp fram och rörde vid skärmen,
    och mina studenter var positiva.

  151. "De kommer lära sig så väl
    utan distraktioner."

  152. Vad lärde vi oss? Här är samma kurva.

  153. Det här är när de fick höra ljudet
    och se en nalle.

  154. När de fick titta på tv
    lärde de sig ingenting.

  155. Svaret är att den sociala erfarenheten
    krävs för inlärningen.

  156. Det är en viktig upptäckt om barn.
    De är inställda på social inlärning.

  157. Vad de än lär sig
    så sker det genom den sociala hjärnan.

  158. Både kognitiv och social inlärning-

  159. -sker i barnets hjärna
    via sociala kanaler.

  160. Det är viktigt.

  161. Vi gör dyra men värdefulla experiment-

  162. -för att kunna se inuti hjärnan.

  163. Vi använder magnetencefalografi-

  164. -för att det är säkert,
    icke-invasivt och tyst.

  165. Den bullrar inte.
    Den liknar en hårtork från Mars-

  166. -men är säker och icke-invasiv.

  167. Vi är de första i världen
    som lägger barn i MEG-maskinen.

  168. Vi sätter sensorer på huvudet
    så att de kan röra sig.

  169. Vi låter dem lösa problem
    eller lyssna på ord.

  170. Hon lyssnar på ljud på olika språk
    med hörlurar.

  171. Maskinen är på, men låter inte,
    så den är perfekt för att testa barn.

  172. Vad ser vi?
    Väldigt intressanta resultat.

  173. Här är strukturella data.
    Det finns 150 färgade områden.

  174. Dämpa ljuset lite.

  175. Vi fokuserar på hörselfunktionerna.

  176. Brocas fält styr talmotoriken,
    och det som var förvånande-

  177. -var de röda bubblorna. Släck ljuset.
    Bubblorna är aktiverade nervceller.

  178. Vi ser aktivering av hörselcentrum-

  179. -men även Brocas fält är aktivt
    hos sju månader gamla barn.

  180. Så när man talar med barn-

  181. -aktiveras talmotoriska områden
    innan motoriken fungerar.

  182. Man talar med spädbarn så att de får
    öva på vad det innebär att svara.

  183. Utbytet i en social interaktion-

  184. -skapar sensorisk stimulans
    och en motorisk reaktion.

  185. Spädbarnen försöker delta i samtalet.

  186. Den sensoriska och motoriska
    interaktionen är kanske begränsad-

  187. -hos barn med autism.
    Förmågan att imitera beteende-

  188. -speglar en sensorisk och motorisk
    koppling som är viktig.

  189. Vi tror att utbytet
    mellan förälder och barn-

  190. -aktiverar hjärnan tidigt.

  191. Jag ska visa
    ett pågående experiment.

  192. Barnet sitter i en MEG-maskin.
    Mamman pratar och sjunger-

  193. -och mitt i den trevliga interaktionen
    gör hon något icke-socialt.

  194. Vad gör hon? Precis, hon sms:ar.

  195. Vad händer med barnet?
    Det här visar våra data.

  196. Få se om videon funkar. Snälla.

  197. Det funkar inte.
    Jag provar att avsluta programmet.

  198. Ursäkta dröjsmålet. Så där ja.

  199. För första gången kan vi visualisera
    funktionell aktivitet med MEG.

  200. Babyns hjärna ger en tsunami av data.

  201. Vi kan göra en video
    med hjärnans reaktioner...

  202. ...när föräldrar pratar med barnet.

  203. Vi människor är sociala varelser.

  204. Barn behöver social stimulans
    för att lära sig.

  205. Den sociala hjärnan är inkörsporten.
    När Francesca pratar med LaMarcus...

  206. ...är det motoriska talområdet
    aktiverat.

  207. Sen får hon göra något icke-socialt:
    titta på mobilen.

  208. Hon slutar prata.

  209. Hjärnan stängs av.
    Ingen hörselsignal eller social signal.

  210. I experiment med föräldrar och barn-

  211. -visar vi att barn jobbar hårt
    för att få uppmärksamhet.

  212. Oavsett
    familjens socioekonomiska status-

  213. -jobbar de hårt för att återfå magin-

  214. -som de kände
    när de fick uppmärksamhet.

  215. Vi återgår till programmet.

  216. Våra andra experiment visar vikten av
    tidig social interaktion.

  217. Vid fem års ålder finns en skillnad
    som beror på socioekonomisk status.

  218. Familjer med hög socioekonomisk
    status har högre utbildning-

  219. -och sysselsättningsgrad.

  220. Vi mäter saker som språk, IQ,
    kognitiva och sociala färdigheter.

  221. Den största skillnaden syns
    i hjärnans utveckling av Brocas fält-

  222. -det sociala talområdet-

  223. -och beror mest på
    socioekonomisk status.

  224. Socioekonomisk status
    visar möjligheter för lärande.

  225. Barn med låg socioekonomisk status
    har färre möjligheter att lära sig.

  226. Färre böcker och samtal med barnen-

  227. -längre till bibliotek, mindre
    livliga samtal runt middagsbordet.

  228. Barnen har inte samma förutsättningar
    när de börjar skolan-

  229. -för hjärnan är inte lika redo
    hos vissa barn.

  230. Det är en sammanfattning.
    Studien är inte avslutad.

  231. Vi jämför barn i familjehem
    med barn i kontrollfamiljer.

  232. Den här serien visar våra upptäckter.

  233. Högst upp ser vi den normala
    utvecklingen vid rätt tidpunkter.

  234. Fin hjärntillväxt, tjock hjärnbark
    och bra språkutveckling.

  235. Det är en dramatisering,
    men våra resultat tyder på-

  236. -att spädbarn som inte interagerar,
    som barnet som tittar på tv-

  237. -har långsammare hjärntillväxt,
    tunnare hjärnbark-

  238. -och sämre språkutveckling.
    Barnets tidiga år är viktiga.

  239. En av de viktigaste faktorerna
    är själva språkinlärningen.

  240. Vissa föräldrar
    använder babyspråk med barnen.

  241. Så här ser det ut rent akustiskt.

  242. När vi pratar ser tonhöjdskurvan
    oftast ut som det övre exemplet.

  243. Om jag talar med en av er vuxna-

  244. -låter jag så här:
    "Jag hade lite, och fick Bendectin."

  245. Det är inte monotont,
    men det ser inte ut så här.

  246. Så här kanske jag låter med en baby:

  247. Kan du säga "a"? Säg "a".

  248. Hej på dig! Säg "hej"!

  249. Det är tidigt, och jag har jetlag.
    Det är för högt.

  250. Sättet att prata är långsamt,
    socialt och kärleksfullt.

  251. Pauserna ger babyn
    många chanser att svara.

  252. Det här språket verkar hjälpa hjärnan.

  253. Vi kan analysera ljuden ytterligare.

  254. Många av mina studier omfattar mödrar
    som talar svenska, engelska och ryska.

  255. Vuxenspråk är den blåa trekanten:
    e, a, u.

  256. Vokalerna på de tre språken
    ser olika ut.

  257. Men den röda trekanten,
    som är babyspråket, är alltid större.

  258. Vi överdriver
    och pratar tydligare med barnen.

  259. Det är inte obegripligt babyspråk,
    utan enkelt språk-

  260. -som är det babyn behöver
    vid exakt rätt tillfälle.

  261. När man studerar interaktionen
    mellan barn och föräldrar-

  262. -och tittar på babyspråket
    i enskilda samtal-

  263. -jämfört med enskilda samtal...

  264. Om man jämför standardspråk
    med babyspråk-

  265. -är babyspråk med föräldern som magi.

  266. Om man spelar in babyn med mikrofon
    ser vi det här vid elva månader.

  267. Om man jämför hur många procent
    som använder babyspråk...

  268. Ju högre upp,
    desto mer babyspråk man använder.

  269. Här är antal ord de kan vid 24 månader.

  270. Ju mer babyspråk,
    desto fler ord de kan vid 24 månader.

  271. Standardspråk har ingen effekt.

  272. Det påverkar inte språkutvecklingen.

  273. Men babyspråk i enskilda samtal
    verkar gynna barnen.

  274. Föräldrar borde få veta det här.

  275. Det är
    ett av det biologiska systemets trick.

  276. Jag vill prata om... När man vet det här
    om hjärnans utveckling-

  277. -kan man förbättra för
    föräldrar och barn.

  278. Vi coachar föräldrar
    med både hög och låg inkomst.

  279. Vi lär dem förbättra språkutvecklingen.

  280. Vi har 70 föräldrar
    i en randomiserad kontrollerad studie.

  281. Vi mäter barnen med en mikrofon
    vid 6, 10, 14, 18, 24 månader.

  282. Vi låter föräldrarna höra barnen prata
    och hur de låter när de pratar med dem.

  283. Efter coachningen
    pratar föräldrar mer babyspråk.

  284. Här är våra data om joller.

  285. Ju mer babyspråk,
    desto mer babyn jollrar.

  286. Joller är en prediktor för språk.

  287. Vi är vid tio månader i studien.

  288. Om man tittar på antal ord
    som produceras av barnen-

  289. -har vi ökat barnens ordproduktion.
    Coachningen fungerar.

  290. Och även höginkomstföräldrarnas barn
    tittar på för mycket tv i USA.

  291. För barn under 16 månader-

  292. -innebär varje timmes tv-tittande-

  293. -att barnet lär sig sex ord färre.

  294. Tv:n ersätter något väsentligt:
    mänsklig interaktion.

  295. Jag stöder Hugo och barnläkarnas
    rekommendationer.

  296. Ingen tv under två års ålder.

  297. Det är inte bra för deras hjärnor.

  298. En andra intervention
    som är bra för barn är musik.

  299. Skolorna i USA drar ner på
    bild- och musikundervisning.

  300. Lärare är måna om att få in
    de kognitiva ämnena-

  301. -i läroplanen.
    Så bild och musik har slopats.

  302. Men varför är tidiga erfarenheter
    viktiga för hjärnan?

  303. Spädbarn fick höra musik. I stället
    för mandarin kom de till labbet-

  304. -och fick lyssna på musik.
    De fick höra valsmusik. Ni vet...

  305. ...valstakten. Många olika sorters,
    som "Take me out to the ballgame".

  306. Social miljö, tolv sessioner och tester.
    Vi följde utvecklingen-

  307. -tills barnen blev 30 månader.
    Så här såg det ut.

  308. Okej. Kontrollgruppen hade social lek
    men ingen musik.

  309. Vi hade rytm som ett exempel på musik.

  310. Kontrollgruppen hade ingen musik.
    Vad ser vi i hjärnorna hos barnen?

  311. Musikexponeringen
    förbättrar deras sinnesreaktioner.

  312. Inte bara hörselfunktioner
    utan även i prefrontala hjärnbarken-

  313. -där koncentration utvecklas.

  314. De uppmärksammar mönster
    och lyssnar bättre-

  315. -inte bara på musik, utan även tal. De
    blir även bättre på att lyssna på tal.

  316. De blir bättre på att höra skillnader
    efter musiken.

  317. Det syns i hörselbarken
    och den prefrontala hjärnbarken.

  318. När de blir bättre på att lyssna efter
    mönster blir de bättre på allt.

  319. Mönsterigenkänning
    är det våra hjärnor är gjorda för.

  320. Ett svar på varför
    tidiga erfarenheter är så effektiva-

  321. -är för att hjärnan tränas
    att förvänta sig mönster i världen.

  322. Barn som upplever trauman och skadlig
    stress under sin tidiga barndom-

  323. -känner inte igen mönster.
    Det är kaos i hemmet.

  324. Om man är från ett kaotiskt hem-

  325. -utvecklar hjärnan inte
    förmågan att lyssna-

  326. -och känna igen mönster.
    Man får inte den strukturen.

  327. Det här är säkert något ni fattar
    i Stockholm-

  328. -men som USA måste lära sig.
    Tvåspråkighet är bra.

  329. Barn blir inte förvirrade. Jag åkte till
    Madrid, en intressant plats.

  330. Föräldrar vill att barnen lär sig
    engelska men kan inte språket.

  331. De flesta barnen
    går i statsunderstödda förskolor.

  332. 60 % av dem mellan är fyra månader
    och tre år gamla.

  333. Vid tre års ålder
    är det obligatoriskt att gå i förskola-

  334. -från klockan tio till fyra.

  335. Jag tog med universitetsstudenter.
    Många åker på utbyten i USA-

  336. -så jag tog med dem som språklärare.

  337. Barnen kom en timme per dag.
    Det var helt lekbaserat.

  338. Med babyspråk, massor av språk,
    social interaktion-

  339. -spel och sociala lekar. Och aktiviteter
    som har med läsning att göra.

  340. Vi gjorde det i 18 veckor,
    en timme om dagen.

  341. Det var 300 barn,
    en randomiserad kontrollgrupp.

  342. Kontrollgruppen fick vanlig
    språkutbildning två timmar i veckan-

  343. -utan babyspråk, social interaktion
    och mina evidensbaserade metoder.

  344. Före studien
    var ordförståelsen på samma nivå.

  345. Efteråt hade barnen nästan samma
    engelska ordförståelse som barn i USA.

  346. Kontrollgruppen blev bättre,
    men skillnaden dem emellan var enorm.

  347. Och deras spanskkunskaper
    har också...

  348. Det här är engelsk tal.
    Den största effekten...

  349. Blått är engelska.
    Det här är kontrollgruppen,

  350. Oavsett vad man mäter,
    fraser, ord, meningar-

  351. -är interventionsgruppen
    otroligt duktig.

  352. En timme om dagen i skolan
    med social, lekbaserad engelska-

  353. -ger barnen jättebra kunskaper.
    Dessutom förbättras de kognitivt.

  354. Om man är tvåspråkig,
    vilket ni säkert är-

  355. -är man inte smartare,
    men kognitivt mer flexibel och kreativ.

  356. Vi jämförde elva månader gamla
    en- och tvåspråkiga barn.

  357. Deras kognitiva flexibilitet testades
    med en låda.

  358. Uppgiften är att dra ut en leksak.

  359. Men bara en sida av lådan kan öppnas.

  360. Så här såg det ut.

  361. Det här är ett enspråkigt barn.
    Videon verkar ha stannat.

  362. Vi provar med nästa.

  363. Vi får avsluta igen.

  364. Teknik...

  365. Okej, det är ett intressant experiment.

  366. Här är barnet.
    En sida av lådan går att öppna.

  367. Alla barn kan lösa problemet.
    De försöker trycka på lådan.

  368. Alla hittar dörren och drar ut leksaken.

  369. De får göra det tio gånger,
    och alla lyckas.

  370. Men det här är svårare. Den öppna
    dörren är på den andra sidan.

  371. Barnet måste göra på ett nytt sätt.

  372. Hon försöker hitta dörren, men gör
    hela tiden på det gamla sättet.

  373. Hon hittar inte den andra dörren.

  374. Här är ett tvåspråkigt barn.
    Det är ett typiskt resultat.

  375. Dörren öppnas till vänster.

  376. Hon hittar den.

  377. Det svåraste är att återlämna den.

  378. Nu är dörren öppen på den andra sidan.

  379. Hon går omedelbart...

  380. Hon jobbar jättehårt
    för att få tag i leksaken.

  381. Tvåspråkiga barn
    är dubbelt så duktiga.

  382. De är bara elva månader.

  383. Kognitiv flexibilitet,
    växling mellan språk-

  384. -tränar hjärnbarken
    och ger två sätt att se världen.

  385. De är bättre på nya lösningar.

  386. Här är våra duktiga
    tvåspråkiga elever i Madrid.

  387. Här är mina slutsatser.
    Hjärnan är otroligt mottaglig.

  388. Den förväntar sig erfarenheter.
    Hjärnan väntar-

  389. -och är så redo att lära sig.

  390. Den växer till följd av
    sociala erfarenheter.

  391. Om de uteblir växer den inte.

  392. Kognitiv och känslomässig tillväxt
    främjas.

  393. Vägen går via den sociala hjärnan.

  394. Alla spädbarn har förmågan att lära sig.

  395. Det mest spännande budskapet
    är att oavsett var ett barn föds-

  396. -så har det förmåga att lära sig.

  397. Förutom om mamman har haft problem
    med droger och alkohol.

  398. Men alla typiska spädbarn
    har en enorm kapacitet-

  399. -vilket är hoppfullt.

  400. Bristen på sociala erfarenheter
    förändrar hjärnan. De är viktiga.

  401. Hos familjehemsplacerade barn
    med onormala erfarenheter-

  402. -ser man dramatiska effekter i hjärnan.

  403. Musik främjar utvecklingen.

  404. Det är fel att ta konst och musik
    från barnen. Det får dem att utvecklas.

  405. Och föräldrar kan förbättra inlärningen.
    Tack så mycket.

  406. Översättning: Dann Ling
    www.btistudios.com

Hjälp

Stäng

Skapa klipp

Klippets starttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.

Klippets sluttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.Sluttiden behöver vara efter starttiden.

Bädda in ditt klipp:

Bädda in programmet

Du som arbetar som lärare får bädda in program från UR om programmet ska användas för utbildning. Godkänn användarvillkoren för att fortsätta din inbäddning.

tillbaka

Bädda in programmet

tillbaka

Knäck språkkoden

Produktionsår:
Längd:
Tillgängligt till:

Patricia Kuhl, professor of Speech and Hearing Sciences vid University of Washington, berättar om hur överlägsen den mänskliga kontakten mellan vuxen och barn är vid lärande jämfört med det barn får ut framför en smartphone eller pekplatta. Inspelat den 27 november 2017 på Svenska Läkaresällskapets hus i Stockholm. Arrangör: Svenska Läkaresällskapet.

Ämnen:
Information och media > Internet och digitala medier, Pedagogiska frågor
Ämnesord:
Barn och datorer, Datorstödd undervisning, Pedagogik, Pedagogisk metodik, Surfplattor, Undervisning, Undervisning i samhällsvetenskapliga ämnen
Utbildningsnivå:
Högskola

Alla program i UR Samtiden - Den uppkopplade barnhjärnan

Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Den uppkopplade barnhjärnan

Knäck språkkoden

Patricia Kuhl, professor of Speech and Hearing Sciences vid University of Washington, berättar om hur överlägsen den mänskliga kontakten mellan vuxen och barn är vid lärande jämfört med det barn får ut framför en smartphone eller pekplatta. Inspelat den 27 november 2017 på Svenska Läkaresällskapets hus i Stockholm. Arrangör: Svenska Läkaresällskapet.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Den uppkopplade barnhjärnan

Läsande hjärnor kontra skärmhjärnor

Tzipi Horowits-Kraus, forskare vid Israeli Institute of Technology i Haifa och Children's Hospital Medical Center i Cincinnati, talar om sin forskning som visar att i princip all skärmtid snarare hämmar barns utveckling än hjälper barnen att bli smartare. Att sätta sitt barn framför tv:n eller telefonen före 2 års ålder är rent skadligt, menar hon. Inspelat den 27 november 2017 på Svenska Läkaresällskapets hus i Stockholm. Arrangör: Svenska Läkaresällskapet.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Den uppkopplade barnhjärnan

Mediet är inte detsamma som budskapet

Torkel Klingberg, professor vid Karolinska institutet, talar om hur barns telefon- och datorvanor påverkar deras förmåga att lära sig. Hur påverkas den mentala hälsan när vi hela tiden har störningsmoment som mer eller mindre pockar på uppmärksamhet? Inspelat den 27 november 2017 på Svenska Läkaresällskapets hus i Stockholm. Arrangör: Svenska Läkaresällskapet.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Den uppkopplade barnhjärnan

Risker och bieffekter av digital medieanvändning

Manfred Spitzer, professor vid University of Ulm, är oroad då allt fler studier visar på att det flitiga telefon- och datoranvändandet har förödande baksidor. När dessutom all makt är koncentrerad till några gigantiska företag och deras vilja att tjäna pengar och att styra utbudet är risken för en mänsklig fördumning stor, menar han. Inspelat den 27 november 2017 på Svenska Läkaresällskapets hus i Stockholm. Arrangör: Svenska Läkaresällskapet.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Den uppkopplade barnhjärnan

MUGI, Motorisk utveckling som grund för inlärning

Ingegerd Ericsson, docent i idrottsvetenskap vid Malmö högskola, berättar om vikten av fysisk aktivitet för unga i en allt mer stillasittande värld samt om hur barns motorik påverkar inlärningsförmågan. Studien är också känd som Bunkeflomodellen. Inspelat den 27 november 2017 på Svenska Läkaresällskapets hus i Stockholm. Arrangör: Svenska Läkaresällskapet.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Den uppkopplade barnhjärnan

Små barn och skärmtid - kan psykologin ge svar?

Mikael Heimann, professor i utvecklingspsykologi vid Linköpings universitet, talar om vad barn behöver för strategier för att kunna navigera i en digitaliserad värld och hur barnens sociala beteende påverkas när den mänskliga kontakten allt mer ersätts av ett digitalt lärande. Inspelat den 27 november 2017 på Svenska Läkaresällskapets hus i Stockholm. Arrangör: Svenska Läkaresällskapet.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Den uppkopplade barnhjärnan

Penna eller dator?

Håkan Danielsson, förstelärare i historia och samhällskunskap på Katedralskolan i Lund, berättar om sina erfarenheter och presenterar bland annat studier som visar på att de gymnasieelever som tar anteckningar med penna och block i snitt har 8 procent bättre studieresultat. Inspelat den 27 november 2017 på Svenska Läkaresällskapets hus i Stockholm. Arrangör: Svenska Läkaresällskapet.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Den uppkopplade barnhjärnan

Vad ser vi i elevhälsan?

Åse Victorin, barn- och allmänspecialist samt skolläkare i Göteborg, berättar om sina erfarenheter av barn och ungas hälsoläge med utgångspunkt från deras verklighet. Hur jobbar man som skolläkare med problem som splittring och bristande koncentrationsförmåga, sömnsvårigheter, närsynthet, övervikt, empatistörningar, bristande verklighetsuppfattning, humörpåverkan, skolmisslyckanden och depression? Inspelat den 27 november 2017 på Svenska Läkaresällskapets hus i Stockholm. Arrangör: Svenska Läkaresällskapet.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Visa fler

Mer högskola & information och media

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Titta UR Samtiden - Gräv 2016

Gräv bland fakturorna

All offentlig verksamhet går att följa och granska och där hittar du fakturorna som gör att du kan ställa makthavare till svars för hur verksamheten sköts och hur skattebetalarnas pengar används. Journalisten Malin Crona berättar hur du konkret går till väga och ger praktiska tips på hur man ställer de rätta frågorna utan att vara expert i ekonomi. Inspelat den 8 april 2016 på Svenska mässan, Göteborg. Arrangör: Föreningen grävande journalister.

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Lyssna Bildningsbyrån - Kina

Den kinesiska muren

Kinesiska muren har varit en del av Kinas försvar mot omvärlden i två tusen år. När professor Chen Bingzhong lade fram bevis för att medlemmar ur kommunistpartiets ledning varit delaktiga i mörkläggningen av en aidskatastrof ställdes han inför den nya Stora Muren - brandväggen som ska skydda kineserna från information som anses skadlig.

Fråga oss