Titta

UR Samtiden - Den uppkopplade barnhjärnan

UR Samtiden - Den uppkopplade barnhjärnan

Om UR Samtiden - Den uppkopplade barnhjärnan

Föreläsningar från Svenska Läkaresällskapets symposium med syfte att bidra till ökad kunskap för en god balans mellan digitalt och verkligt liv. Barn och ungdomar tillbringar allt mer tid framför skärmen: kommunicerar via sms, Facebook, Instagram, Snapchat, spelar datorspel och så vidare, på gott och ont. Parallellt rapporteras om ökande problem hos unga som splittring och bristande koncentrationsförmåga, sömnsvårigheter, närsynthet och övervikt. Inspelat den 27 november 2017 på Svenska Läkaresällskapets hus i Stockholm. Arrangör: Svenska Läkaresällskapet.

Till första programmet

UR Samtiden - Den uppkopplade barnhjärnan : Läsande hjärnor kontra skärmhjärnorDela
  1. Jag ska prata om skillnaden mellan
    nåt som berättas i tv och av en person.

  2. Jag ska prata om
    modellen för yttre och inre processer-

  3. -för att diskutera
    inre och yttre behov och krav-

  4. -för läsinlärning.

  5. När jag talar om barnets inre...

  6. ...faktorer för läsinlärning
    ska jag ta upp dyslexi-

  7. -som är en biologisk orsak
    till lässvårigheter.

  8. Jag ska även prata om yttre faktorer.

  9. Vilka faktorer utanför barnet påverkar?

  10. Jag kommer att prata om
    omgivningens påverkan.

  11. Vad som händer
    om barn inte stimuleras-

  12. -och tillbringar alltmer tid
    framför skärmar.

  13. Sen avslutar vi med slutsatser
    och framtida forskning.

  14. Läsning är översättningen av grafem
    eller abstrakta figurer-

  15. -till tal och språk.
    När vi kan grafemen är det enkelt.

  16. Men vad händer om vi inte
    kommer i kontakt med grafem?

  17. Kan nån läsa hindi?

  18. Vissa av er kanske.

  19. Läsandet uppfanns av egyptierna
    för 5 000 år sen-

  20. -för att överföra och dokumentera
    information-

  21. -till människor som inte befann sig
    i samma område. Som ni ser...

  22. ...översattes bilder till ord,
    vilket sker intuitivt.

  23. Men senare blev bilderna
    abstrakta figurer.

  24. För att hjärnan ska
    översätta figurerna till ljud-

  25. -aktiverades nervkretsar
    som inte var gjorda för läsning.

  26. De bearbetar syn- och ljudintryck.

  27. De gör dig uppmärksam på det du ser.

  28. Nervkretsarna var tvungna
    att jobba synkroniserat.

  29. Tajmingen är jätteviktig
    för att kunna översätta-

  30. -bokstaven A till "a".

  31. Och 5 000 år senare förväntar vi oss
    att den här unge mannen-

  32. -ska kunna översätta grafem till tal.

  33. Föredraget baseras på
    modellen för yttre och inre processer-

  34. -av Whitehurst och Lonigan från 1988.

  35. Vi går igenom inre faktorer
    som bidrar till läsinlärning-

  36. -som språkmedvetande
    och narrativ förståelse...

  37. ...fonologisk medvetenhet...

  38. ...förmågan att översätta ljud-

  39. -till grafem och vice versa.
    Samt olika kognitiva faktorer.

  40. När det gäller yttre faktorer som bidrar
    till läsförståelse och läsningen-

  41. -har vi exponering för berättelser
    och en läskunnig miljö-

  42. -semantiska enheter, koncept
    och språkliga enheter.

  43. Den sociala aspekten är kritisk.
    Jag ska berätta om en studie-

  44. -om dialogisk högläsning med barn
    och hur det påverkar hjärnan.

  45. Och om skärmars möjligen negativa
    effekter på hjärnor som utvecklas.

  46. Våra kollegor från Yale,
    för cirka 20 år sen-

  47. -kom på en väldigt berömd modell,
    en av de första för läsinlärning.

  48. För att kunna läsa-

  49. -aktiverar hjärnan
    huvudsakligen tre områden.

  50. Ett som har med semantik att göra:
    Brocas fält.

  51. Ett som ansvarar för
    översättning av bokstäver till ljud.

  52. Och det här området i nackloben-

  53. -som har med ordigenkänning att göra.

  54. Det kallas visual word form area,
    för sin roll för ordigenkänning.

  55. Det vi undrar är
    om det verkligen är så enkelt?

  56. Är bara tre områden aktiva
    när man läser?

  57. Vi menar att det är mer komplext så,
    och jag vill övertyga er om-

  58. -att vi kanske inte har
    det fullständiga svaret på frågan.

  59. Vi pratar lite om de inre faktorerna.

  60. Vi såg att språkbearbetning
    och narrativ förståelse-

  61. -att lyssna på berättelser som barn,
    är viktigt för läsinlärningen.

  62. Till vänster ser ni intakta områden-

  63. -som ansvarar för språkbearbetning
    och narrativ förståelse.

  64. Tinninglobens övre vindlingar
    bearbetar all information.

  65. Som man ser på den här bilden-

  66. -som omfattar 200 barn
    i åldrarna 5 till 17 år-

  67. -är områdena intakta
    när barnen utvecklas.

  68. Men för att aktivera dem
    krävs information.

  69. Barn måste lyssna på berättelser.

  70. I en färsk studie har vi upptäckt...

  71. ...nervkretsar som är ämnade
    för berättelser. Ju fler man hör-

  72. -desto bättre läsförmåga,
    redan vid sex års ålder.

  73. Man ser nervkretsar,
    inte bara i språkområdena-

  74. -utan även i prefrontala hjärnbarken,
    för kognitiv kontroll-

  75. -och i områden
    som ansvarar för ordigenkänning.

  76. Att lyssna på berättelser
    är viktigt för läsinlärningen.

  77. Apropå professor Kuhls studie...

  78. Fonemisk medvetenhet,
    ljuden i talat språk, är avgörande.

  79. Den är kritisk under denna period,
    för spädbarn och för läsförmågan.

  80. Som professor Kuhl sa
    är lyssnandet på språk-

  81. -på babyspråk-

  82. -och på en person
    som talar ens modersmål-

  83. -mer effektivt än att titta på
    en skärm. Vi återkommer till det.

  84. Översättningen från grafem till fonem-

  85. -är väsentlig för läsinlärning.

  86. Till vänster har ni
    den klassiska modellen för läsinlärning-

  87. -från Frith 1985.

  88. Den har stått sig väl
    inom forskningen om läsinlärning.

  89. Det första steget i läsinlärningen
    handlar om att känna igen föremål.

  90. Det sker i samma område
    som ordigenkänningen-

  91. -i nackloben.

  92. Barn känner igen loggor,
    som McDonald's och Lego.

  93. Det är första steget i läsinlärningen.

  94. Sen lär de sig alfabetet
    och segmentering av enkla ord.

  95. Och sen kan de säga "brain",
    inte bara bokstäver utan hela ordet.

  96. Sen lär de sig grammatik
    och satsbearbetning.

  97. När de är tolv år-

  98. -ser vi en underbar synkronisering
    mellan aktiva områden.

  99. Synområdet, som ska se hela ord
    och läsa dem automatiskt-

  100. -kommunicerar med andra områden,
    särskilt med frontalloben.

  101. Ord- och språkexponering
    är avgörande i detta steg.

  102. Vi har nyligen bevisat att
    kognitiv kontroll spelar en viktig roll.

  103. Bilden visar att barn mellan 0 och 9 år-

  104. -aktiverar områden för kognitiv kontroll
    i frontalloben-

  105. -även när de bara lyssnar
    på berättelser.

  106. Lyssnandet är intuitivt, men man måste
    ägna den uppmärksamhet.

  107. Hur lär man sig det?
    Man gör det om och om igen.

  108. Man vänder ögon och öron
    mot objektet som berättar.

  109. Jag ska prata om skillnaden mellan
    nåt som berättas i tv och av en person.

  110. Vi upptäckte att
    med tillräcklig exponering-

  111. -så aktiveras frontala områden.

  112. Det är nätverket för kognitiv kontroll-

  113. -som vi ser i hjärnavbildningar
    och aktiveras av läsning-

  114. -men även när vi bara lyssnar.

  115. Barnen lyssnade på berättelser-

  116. -i vår funktionella MR-studie.

  117. Men den kognitiva kontrollen
    är aktiverad-

  118. -trots att de bara lyssnar.

  119. Och detta främjar framtida läsförmåga.

  120. Hur mycket av läsningen
    är beroende av läsförståelse?

  121. Ursäkta, är beroende
    av kognitiv kontroll? Mycket.

  122. Högst upp i pyramiden-

  123. -är läsförståelsen, den högsta kognitiva
    förmågan som krävs av barn i skolan.

  124. Det är så deras kunskaper testas.
    De måste svara på frågor i prov.

  125. Det är inte bara beroende av
    förmågan att läsa ord-

  126. -utan även av språkkomponenter.

  127. I basen av pyramiden-

  128. -har vi intakt kognitiv kontrollförmåga.

  129. Vi ser motsvarigheten till pyramiden
    till höger i hjärnavbildningen.

  130. Det är hjärnor hos barn
    som inte gör nånting, de vilar bara.

  131. Även när man vilar i skannern,
    i vilotillståndet-

  132. -synkroniseras områden
    som ansvarar för läsning...

  133. Det gröna. Ursäkta, det blå.
    ...och uppmärksamhetssystemet.

  134. Även när hjärnan vilar
    är områdena redo för läsning.

  135. När vi får stimuli kan vi läsa.

  136. Det finns individer
    som har lässvårigheter - dyslexi.

  137. Dyslexi definieras som
    svårigheter att läsa korrekt-

  138. -och flytande,
    och att förstå det man läser.

  139. Man har olika teorier om orsaken.

  140. Som svårigheter
    i fonologisk bearbetning-

  141. -att skilja mellan språkljud-

  142. -till svårigheter att känna igen ord.
    Jag vill uppmärksamma-

  143. -all litteratur de senaste åren som
    pekar på problem med kognitiv kontroll-

  144. -som bristande visuell uppmärksamhet-

  145. -när man växlar mellan aktiviteter.

  146. Inte till den grad som dem
    med uppmärksamhetsproblem-

  147. -men det påverkar ändå
    deras akademiska prestationer.

  148. I vår hjärnavbildningsstudie...

  149. ...försökte vi hitta
    biomarkörer för det här.

  150. Vi såg att individer
    med biologiska lässvårigheter...

  151. ...inte gör samma fel varje gång.
    De kan läsa samma ord på olika sätt.

  152. Så vi undrade om de hade problem
    med felövervakningen.

  153. Alltså förmågan att upptäcka fel
    när de läser.

  154. Alla har en kognitiv mekanism
    som förhindrar att vi upprepar fel.

  155. Det är så vi lär oss.
    Om vi inte lär oss-

  156. -kan vi ha problem med att upptäcka fel.

  157. Vi undersökte hjärnorna
    hos barn med dyslexi.

  158. Vi använde EEG för att mäta
    hjärnans elektriska aktivitet.

  159. Det är det man ser här.

  160. De ser ett ord,
    och vi registrerar deras hjärnvågor.

  161. Vi undersökte komponenten som
    övervakar fel: error-related negativity.

  162. Det man ser här är hjärnaktiveringen-

  163. -hos typiska läsare när de läser fel.

  164. Man ser en stor reaktion.
    Det är cirka 30 barn.

  165. Den streckade linjen
    är individer med dyslexi.

  166. När de gör misstag syns det inte
    om de läser rätt eller fel.

  167. Deras hjärna aktiveras på samma sätt.

  168. Vi spekulerar i
    att dessa läsare har problem med-

  169. -att känna igen fel
    och kan inte lära sig nya ord.

  170. Men vi vill visa att hjärnan är
    plastisk, särskilt under barndomen.

  171. Vi använde lästräning
    baserad på exekutiva funktioner-

  172. -under fyra veckor för att se
    om vi kunde modifiera hjärnan.

  173. Om vi kunde träna upp
    exekutiva funktioner...

  174. ...för förbättrad läsning
    och igenkänning av fel.

  175. Efter fyra veckor såg vi
    att det här området-

  176. -som är visual word form area,
    fick bättre konnektivitet-

  177. -med området
    som ansvarar för felövervakning.

  178. Efter fyra veckor kommunicerade
    områdena bättre under läsningen-

  179. -och ledde till förmågan
    att läsa fler ord.

  180. De läste flytande och bättre.
    När vi tittade på deras EEG-värden-

  181. -såg vi att komponenterna som hade
    med fel att göra ökade efter träningen.

  182. Den ökade funktionella konnektiviteten-

  183. -mellan områden
    för läsning och kognitiv kontroll-

  184. -medförde en ökad potential
    och EEG-värden-

  185. -som ett resultat av bättre läsförmåga.

  186. Hur är det med yttre faktorer
    som bidrar till bättre läsförmåga?

  187. Vi tittade på läsningen i hemmet.

  188. Det handlar om barnets omgivning.

  189. Antal böcker i hemmet
    och hur mycket man läser.

  190. Hur mycket pratar man
    om böcker och läsning i hemmet?

  191. Vi använde mätverktyget StimQ,
    som är gjort för barn som är 0-6 år.

  192. Det ger en bra uppfattning
    om läsförmågan i hemmet.

  193. Vi upptäckte
    att barn mellan tre och fem år-

  194. -som MR-skannades...

  195. Vi upptäckte att hos individer...

  196. ...från hem med högre läskunnighet-

  197. -utifrån mätsystemet vi använde-

  198. -aktiverades PTO-området-

  199. -som är avgörande för språkutveckling.

  200. Aktiviteten ökar, vilket innebär
    att miljön stimulerar barnets hjärna.

  201. Biologi och genetiska faktorer
    avgör risken för lässvårigheter-

  202. -men miljön kan bidra till
    bättre språk- och läsutveckling.

  203. Vad är dialogisk högläsning?
    Det är en sorts interaktiv läsning-

  204. -som är populär i USA
    och även i andra länder.

  205. Det innebär att barnet
    är en aktiv deltagare i läsningen.

  206. Man läser inte passivt-

  207. -utan frågar om vad de känner
    och tror kommer hända.

  208. Man följer texten med fingret
    medan man läser.

  209. Genom att förklara det-

  210. -ser man de kognitiva kontrollförmågor
    som vi försöker implementera.

  211. Det är inte bara ren läsning-

  212. -utan har en social aspekt
    och kognitiv kontroll.

  213. Studier på 14 månader gamla barn
    visade att...

  214. ...dialogisk högläsning för spädbarn-

  215. -ledde till att barnen sa fler ord-

  216. -efter interventionen och fick bättre
    uppmärksamhetsförmåga.

  217. Vi ville titta närmare på det.

  218. Jag ska visa en studie som vi
    nyss avslutade i mitt labb i Israel.

  219. Vi jämförde
    dialogisk läsning för förskolebarn-

  220. -som är fyra-fem år gamla-

  221. -med barn som tittar på
    samma berättelse på en skärm.

  222. Grupperna fick samma material-

  223. -men den ena gruppen
    fick frågor och uppmaningar-

  224. -och fick tänka kritiskt.

  225. Jag ville visa en video,
    men den röjer barnens identitet.

  226. Jag kan berätta om resultatet
    och om mina tankar-

  227. -för jag var en av försöksledarna.

  228. Efter sex veckors dialogisk läsning-

  229. -som skedde i deras förskola...

  230. ...upptäckte vi...

  231. ...att den visuella
    uppmärksamhetsförmågan-

  232. -i dialoggruppen ökade avsevärt.

  233. Men i skärmgruppen
    var den oförändrad.

  234. Så hur många ord kunde de?

  235. Dialoggruppens ordförråd
    ökade avsevärt.

  236. Ökningen i skärmgruppen
    är inte statistiskt signifikant.

  237. Eftersom jag var djupt involverad
    i studien-

  238. -kan jag avslöja att jag tyckte synd om
    barnen i skärmgruppen.

  239. För de ville verkligen
    att vi skulle läsa för dem.

  240. De jagade oss med böcker.
    Sen växlade vi grupper.

  241. Men när man såg barnen,
    tyvärr kan jag inte visa videon-

  242. -märkte man att de som satt framför
    skärmen fick en glasartad blick-

  243. -medan den andra gruppen var aktiv.

  244. Det var lite kaotiskt
    men barnen var engagerade.

  245. Vad visade deras EEG-värden?

  246. Vi gjorde EEG-tester på barnen.

  247. Det är en mössa med elektroder
    som mäter elektrisk aktivitet.

  248. Jag ska förklara hur vi gjorde.

  249. Vi använde testet ANT-

  250. -som tar reda på om
    barnet kan koncentrera sig på-

  251. -fisken i mitten
    och strunta i de andra fiskarna.

  252. Och sen säga
    åt vilket håll fisken pekar.

  253. Det är lätt när alla är åt samma håll-

  254. -och svårare när de andra inte är det.

  255. Det här kallas inkongruens,
    vilket är svårare-

  256. -eftersom man måste ändra på
    sättet man reagerar.

  257. Den röda linjen
    är den inkongruenta uppgiften.

  258. Den svarta linjen
    är den lättare uppgiften.

  259. Skärmgruppen hade svårt att utföra
    den svårare uppgiften.

  260. Det är i enlighet med
    andra studier som visar-

  261. -att barn som tränar upp
    sina exekutiva funktioner-

  262. -uppvisar samma reaktioner som vuxna,
    vilket är det här.

  263. När man tränar upp kontrollen
    är det lika lätt att fokusera på-

  264. -svåra som lätta saker.

  265. Dialoggruppen hjärnreaktioner
    skiljer sig inte nämnvärt-

  266. -vare sig de jobbar hårt eller inte-

  267. -till skillnad från skärmgruppens.

  268. Det överensstämmer med
    vår beteendestudie-

  269. -som visar att dialoggruppen
    är mer uppmärksam.

  270. Hur är det med skärmar?
    Jag lade till ett frågetecken-

  271. -till den yttre modellen.

  272. Modellen är från 1988.
    Skärmar var inte lika vanliga då.

  273. Men har skärmar en negativ effekt-

  274. -på yttre faktorer för lässvårigheter?
    Studien är under granskning.

  275. Det vi gjorde var att ställa frågor
    till föräldrar till barn som är 8-12 år-

  276. -då de måste kunna läsa flytande.

  277. Vi frågade hur mycket skärmtid
    barnen fick.

  278. Definitionen av "skärm" är bred
    och inkluderar tv, ipad, iphone.

  279. Alla typer av skärmar.

  280. Vi korrelerade skärmtid och lästid...

  281. Läsningen är också viktig här.

  282. ...med visual word form area-

  283. -som är kritisk för
    ordigenkänning och läsning.

  284. Vi korrelerade lästiden
    med det området och hela hjärnan-

  285. -och skärmtid och konnektiviteten-

  286. -med visual word form area
    och hela hjärnan.

  287. Vi upptäckte att lästiden...

  288. ...hade en positiv effekt
    på synkroniseringen-

  289. -av området för ordigenkänning-

  290. -och områden som ansvarar för
    exekutiva funktioner i frontalloben-

  291. -språkområden vid öronen
    och synområden i nackloben.

  292. Medan skärmtid
    hade en negativ effekt på...

  293. ...konnektiviteten med word form area-

  294. -och områden som ansvarar för
    språk, kognitiv kontroll och syn.

  295. Vi forskar fortfarande på det här.
    Det gav oss en chans-

  296. -att gräva djupare. Betyder det
    att en ipad är lika skadlig som tv?

  297. Har det större effekt på barn
    i den åldern jämfört med yngre barn?

  298. Det vet vi inte än. Det pågår
    mycket forskning inom området.

  299. Nu till slutsatserna.
    Hur lär sig barn att läsa?

  300. Det är svårt och inte intuitivt.

  301. Det krävs undervisning
    och exponering för berättelser.

  302. Det krävs exponering för språkljud,
    översättning från grafem till fonem-

  303. -kognitiva faktorer
    och läsning i hemmet.

  304. Miljön bör hålla en viss nivå.

  305. Den bör inkludera
    dialog och interaktion-

  306. -med både vuxna och barn.

  307. Vi förvånades över kopplingen
    mellan kognitiv kontroll-

  308. -och synbearbetning, som alla dessa
    aktiviteter har att göra med.

  309. Vi undersöker fortfarande
    skärmarnas effekt.

  310. Det är komplext
    och omfattar inte bara tre områden.

  311. Många nervkretsar
    bidrar till läsfunktionerna.

  312. Vi undersöker det här
    från tidig barndom till tonåren.

  313. Vi tänker på flytande läsning som...

  314. ...ungefär en orkester.

  315. Alla delar finns där: miljö,
    interaktion, narrativ förståelse-

  316. -fonologi och ortografi. Delarna
    som behövs för att läsa ska finnas.

  317. Vår hypotes är
    att kognitiv kontroll är väsentlig-

  318. -för synkroniseringen av alla delar
    för att få musik med flyt-

  319. -eller läsflyt.

  320. Tack för er uppmärksamhet.
    Ställ gärna frågor.

  321. Översättning: Dann Ling
    www.btistudios.com

Hjälp

Stäng

Skapa klipp

Klippets starttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.

Klippets sluttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.Sluttiden behöver vara efter starttiden.

Bädda in ditt klipp:

Bädda in programmet

Du som arbetar som lärare får bädda in program från UR om programmet ska användas för utbildning. Godkänn användarvillkoren för att fortsätta din inbäddning.

tillbaka

Bädda in programmet

tillbaka

Läsande hjärnor kontra skärmhjärnor

Produktionsår:
Längd:
Tillgängligt till:

Tzipi Horowits-Kraus, forskare vid Israeli Institute of Technology i Haifa och Children's Hospital Medical Center i Cincinnati, talar om sin forskning som visar att i princip all skärmtid snarare hämmar barns utveckling än hjälper barnen att bli smartare. Att sätta sitt barn framför tv:n eller telefonen före 2 års ålder är rent skadligt, menar hon. Inspelat den 27 november 2017 på Svenska Läkaresällskapets hus i Stockholm. Arrangör: Svenska Läkaresällskapet.

Ämnen:
Biologi > Kropp och hälsa > Människokroppen, Information och media > Internet och digitala medier
Ämnesord:
Barn och datorer, Datorstödd undervisning, Pedagogik, Pedagogisk metodik, Smartphones, Surfplattor, Undervisning, Undervisning i samhällsvetenskapliga ämnen
Utbildningsnivå:
Högskola

Alla program i UR Samtiden - Den uppkopplade barnhjärnan

Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Den uppkopplade barnhjärnan

Knäck språkkoden

Patricia Kuhl, professor of Speech and Hearing Sciences vid University of Washington, berättar om hur överlägsen den mänskliga kontakten mellan vuxen och barn är vid lärande jämfört med det barn får ut framför en smartphone eller pekplatta. Inspelat den 27 november 2017 på Svenska Läkaresällskapets hus i Stockholm. Arrangör: Svenska Läkaresällskapet.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Den uppkopplade barnhjärnan

Läsande hjärnor kontra skärmhjärnor

Tzipi Horowits-Kraus, forskare vid Israeli Institute of Technology i Haifa och Children's Hospital Medical Center i Cincinnati, talar om sin forskning som visar att i princip all skärmtid snarare hämmar barns utveckling än hjälper barnen att bli smartare. Att sätta sitt barn framför tv:n eller telefonen före 2 års ålder är rent skadligt, menar hon. Inspelat den 27 november 2017 på Svenska Läkaresällskapets hus i Stockholm. Arrangör: Svenska Läkaresällskapet.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Den uppkopplade barnhjärnan

Mediet är inte detsamma som budskapet

Torkel Klingberg, professor vid Karolinska institutet, talar om hur barns telefon- och datorvanor påverkar deras förmåga att lära sig. Hur påverkas den mentala hälsan när vi hela tiden har störningsmoment som mer eller mindre pockar på uppmärksamhet? Inspelat den 27 november 2017 på Svenska Läkaresällskapets hus i Stockholm. Arrangör: Svenska Läkaresällskapet.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Den uppkopplade barnhjärnan

Risker och bieffekter av digital medieanvändning

Manfred Spitzer, professor vid University of Ulm, är oroad då allt fler studier visar på att det flitiga telefon- och datoranvändandet har förödande baksidor. När dessutom all makt är koncentrerad till några gigantiska företag och deras vilja att tjäna pengar och att styra utbudet är risken för en mänsklig fördumning stor, menar han. Inspelat den 27 november 2017 på Svenska Läkaresällskapets hus i Stockholm. Arrangör: Svenska Läkaresällskapet.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Den uppkopplade barnhjärnan

MUGI, Motorisk utveckling som grund för inlärning

Ingegerd Ericsson, docent i idrottsvetenskap vid Malmö högskola, berättar om vikten av fysisk aktivitet för unga i en allt mer stillasittande värld samt om hur barns motorik påverkar inlärningsförmågan. Studien är också känd som Bunkeflomodellen. Inspelat den 27 november 2017 på Svenska Läkaresällskapets hus i Stockholm. Arrangör: Svenska Läkaresällskapet.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Den uppkopplade barnhjärnan

Små barn och skärmtid - kan psykologin ge svar?

Mikael Heimann, professor i utvecklingspsykologi vid Linköpings universitet, talar om vad barn behöver för strategier för att kunna navigera i en digitaliserad värld och hur barnens sociala beteende påverkas när den mänskliga kontakten allt mer ersätts av ett digitalt lärande. Inspelat den 27 november 2017 på Svenska Läkaresällskapets hus i Stockholm. Arrangör: Svenska Läkaresällskapet.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Den uppkopplade barnhjärnan

Penna eller dator?

Håkan Danielsson, förstelärare i historia och samhällskunskap på Katedralskolan i Lund, berättar om sina erfarenheter och presenterar bland annat studier som visar på att de gymnasieelever som tar anteckningar med penna och block i snitt har 8 procent bättre studieresultat. Inspelat den 27 november 2017 på Svenska Läkaresällskapets hus i Stockholm. Arrangör: Svenska Läkaresällskapet.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Den uppkopplade barnhjärnan

Vad ser vi i elevhälsan?

Åse Victorin, barn- och allmänspecialist samt skolläkare i Göteborg, berättar om sina erfarenheter av barn och ungas hälsoläge med utgångspunkt från deras verklighet. Hur jobbar man som skolläkare med problem som splittring och bristande koncentrationsförmåga, sömnsvårigheter, närsynthet, övervikt, empatistörningar, bristande verklighetsuppfattning, humörpåverkan, skolmisslyckanden och depression? Inspelat den 27 november 2017 på Svenska Läkaresällskapets hus i Stockholm. Arrangör: Svenska Läkaresällskapet.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Visa fler

Mer högskola & biologi

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Titta UR Samtiden - Malmöforskare föreläser 2015

Du har miljontals bakterier i munnen

Är bakterier i munnen bra eller dåligt? Forskaren och tandläkaren Daniel Jönsson talar om hur munnen påverkas av vanor, kost, gener och hälsa. Bakterierna i munnen gör att det blir svårare för andra bakterier, virus och svampar att angripa. Vad händer om vi inte sköter munhygienen och placket växer? Inspelat på Malmö högskola den 20 oktober 2015. Arrangör: Malmö högskola.

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Lyssna Bildningsbyrån - sex

Barns sexualitet gör vuxna osäkra

Är det okej att en tvååring onanerar på dagis? Förskolepedagoger efterlyser utbildning och ett gemensamt förhållningssätt. Och en pappa funderar på hur han ska göra för att inte hämma sin dotters sexuella utveckling. RFSU:s frågelåda vittnar om vuxnas funderingar och oro, säger sexualupplysare Maria Bergström.

Fråga oss