Titta

UR Samtiden - Förebygg nu

UR Samtiden - Förebygg nu

Om UR Samtiden - Förebygg nu

Föreläsningar från den nationella preventionskonferensen Förebygg.nu med syfte att sprida kunskap och reflektion kring det ANDT-förebyggande arbetet. Inspelat den 15 november 2017 på Folkets hus i Göteborg. Arrangörer: Folkhälsomyndigheten, Länsstyrelsen Västra Götalands län, Västra Götalandsregionen, Drogförebyggarna Västra Götaland, CERA vid Göteborgs universitet, Polismyndigheten, Göteborgs stad, Centralförbundet för alkohol- och narkotikaupplysning (CAN) och Länsnykterhetsförbundet.

Till första programmet

UR Samtiden - Förebygg nu : Festens arenor och ungdomars drickandeDela
  1. Vi måste vara mer flexibla.

  2. Vi har bestämt att så här är det. Här
    dricker de, och här dricker de inte.

  3. När det är annorlunda, då?

  4. Jag tänker börja dumt
    och prata om mig själv.

  5. Det ska man ju inte göra.

  6. Men att prata om mig själv är en
    ingång i det jag vill fortsätta med.

  7. Ni kommer att märka
    att det finns en linje.

  8. Jag är i grunden socionom och har
    jobbat i 20 år med uppsökande arbete-

  9. -mestadels som fältsekreterare.

  10. Fantastiskt roligt! Jättespännande!

  11. Det är fantasti... Ja!

  12. Det har betytt väldigt mycket
    för mig.

  13. Sen började jag undervisa
    på socionomutbildningen i Jönköping-

  14. -och har använt mig
    av de erfarenheterna.

  15. Sen fick jag till min stora häpnad
    chansen att bli doktorand och forska.

  16. Det hade jag aldrig tänkt mig. Jag?!
    Jag är inte lagd åt det hållet.

  17. Men jag fick chansen, och det är
    så roligt. Det kan jag säga nu-

  18. -men det har varit
    ett helvete emellanåt.

  19. Utifrån mina erfarenheter
    som socionom och lärare-

  20. -med alla de kontakter
    och ungdomar jag möter-

  21. -att få forska och grotta ner sig
    har varit väldigt spännande.

  22. Min preliminära titel på det
    som förhoppningsvis blir färdigt är:

  23. "Ungdomars användning av alkohol
    - ålder, kontext och funktion."

  24. Några delar av det
    tänker jag prata om i dag.

  25. Jag är också del av Lordia,
    som mina kollegor pratade om-

  26. -det longitudinella
    forskningsprogrammet-

  27. -men det är inte det jag ska prata
    om, utan mer mina första delar-

  28. -som var mer etnografiskt inspirerade
    med deltagande observationer.

  29. Sen har jag gått vidare in i Lordia,
    och jag ska försöka knyta ihop det.

  30. Man kan säga att det här är vad jag
    har kommit fram till efter fem år.

  31. Det är de fyra orden
    som har blivit viktiga.

  32. Kontroll, utlevelse, planering
    och mognad.

  33. Är det värt att satsa alla pengar och
    år för att komma fram till de orden?

  34. Jag vet inte.
    För mig har det betytt mycket.

  35. Det var en lång tankeprocess för att
    komma fram till vad de betyder-

  36. -för ungdomarna men också vad de
    borde betyda för oss som träffar dem.

  37. Ibland tror jag att vi ser samma ord,
    men de betyder olika saker.

  38. I den här situationen
    betyder de väldigt olika.

  39. Tänk på de orden,
    så kommer jag tillbaka till dem.

  40. Min tanke när jag fick chansen
    att bli doktorand-

  41. -var att komma tillbaka till platser
    jag hade besökt som fältsekreterare-

  42. -de här platserna
    som finns i varje kommun.

  43. Hos oss i Jönköping
    var det ofta busshållplatser-

  44. -tågstationen eller nån vrå
    på nån skolgård. Känner ni igen dem?

  45. Ja. Antingen har ni jobbat där
    eller vistats där själva.

  46. Det finns nästan alltid de ställena.

  47. Där har jag
    under alla år träffat ungdomar.

  48. Nåt år var det inget folk där,
    men då var de nån annanstans.

  49. Jag kunde alltid träffa ungdomar här.

  50. När jag kom tillbaka nu...

  51. ...var det tomt.

  52. Det var inga där. Jag frågade
    mina kollegor: "Var är de?"

  53. "Vi vet inte riktigt
    vart de har tagit vägen", sa de.

  54. "Fan! Det var ju det här jag
    skulle forska om. Vad gör jag nu?"

  55. Men det fördjupade mitt intresse
    för platsen.

  56. Vad möjliggör den?

  57. Här där vi umgås, träffas
    och dricker alkohol tillsammans...

  58. Hur viktig är den? Är den
    möjliggörande eller begränsande?

  59. Jag fick tänka om
    tillsammans med mina kollegor-

  60. -och jag gjorde intervjuer-

  61. -i tre lite mindre kommuner
    i södra Sverige.

  62. Jag fick tillgång till fritidsgårdar
    där jag har gjort intervjuer.

  63. Förutom intervjuerna har jag också
    samlat information på annat sätt.

  64. När jag vistades på fritidsgårdarna
    blev det mycket småprat.

  65. Jag pratade om det, så att ungdomarna
    visste vem jag var och vad jag ville.

  66. Jag upptäckte att det var
    ett intressant ämne för många.

  67. Jag var på deltagande observationer
    och åkte med ut på kvällar.

  68. Jag har många års erfarenhet, men det
    var spännande att se det aktuella.

  69. Jag fick hjälp av fältarna i landet.

  70. Jag skickade ut enkäter
    om det här med platsen.

  71. De som besvarade enkäten
    sa att de såg samma tendens-

  72. -att många platser som tidigare hade
    varit samlingsplatser inte fanns.

  73. Nånting sker. Vad innebär det här?
    Varför är det så här?

  74. Alla ställena är inte tomma,
    men det har skett en förändring.

  75. Det har jag hållit på med i flera år-

  76. -och de flesta som är intresserade
    och informerade av området...

  77. Under de här sista åren
    har användandet av alkohol...

  78. ...och andra preparat gått ner.

  79. Den här forskningen
    har gjorts under tiden-

  80. -som alkoholanvändandet har gått ner.

  81. Stora grupper i samhället
    använder INTE alkohol-

  82. -men de jag hade kontakt med använder
    alkohol och berusningsdricker.

  83. De grupperna finns kvar,
    även om vi ser en annan tendens.

  84. Det var slående att det var roligt
    att prata om alkohol, om festen.

  85. Det var många
    som ville prata med mig.

  86. Det var inte många
    som INTE ville bli intervjuade.

  87. En del tyckte att det var känsligt
    att bli intervjuad-

  88. -eller "Ska du komma hit och tycka?",
    men de flesta ställde upp.

  89. Så att det skulle kännas bra, frågade
    jag vem de ville bli intervjuad med.

  90. Nån valde att komma själv, och nån
    valde att komma med kompisar.

  91. Några intervjuade jag en gång,
    och några två gånger.

  92. Var berusar de sig?

  93. Kom ihåg att alla ungdomar
    jag pratade med hade erfarenhet.

  94. Åldern låg på 16-17.

  95. Några hade hunnit bli 18,
    när jag träffade dem.

  96. Nian eller första året på gymnasiet.

  97. "Var nånstans är ni?"

  98. De flesta jag ställde frågan till-

  99. -förstod inte ens.

  100. "Festa och dricka utomhus?
    Det kan man ju inte göra?"

  101. Den vanligaste festen är inomhus,
    och det är egentligen inget nytt-

  102. -men ytterligare grupper
    som tidigare vistades utomhus-

  103. -har i högre grad kommit inomhus.
    Man är i hemmet.

  104. När vi pratar om hemmet,
    är det inte några vuxna där.

  105. Väldigt sällan var det några vuxna.

  106. Föräldrarna kan vara bortresta
    eller borta på kvällen.

  107. Man kan ha ett äldre syskon
    eller en kompis lägenhet.

  108. Där fanns man och kunde träffas.

  109. Jag var tvungen att fråga vad
    som var så viktigt med de arenorna.

  110. Skälen de kunde ge mig-

  111. -för varför man var i hemmen...

  112. Jag har fått lyssna igenom...

  113. ...intervjuerna många gånger
    för att höra vad de säger.

  114. Min erfarenhet som socionom där jag
    har träffat dem i andra sammanhang...

  115. Jag har lyssnat och lyssnat.
    Vad är det de säger?

  116. Jo, ett skäl är...

  117. ...att det är "skämmigt" att ses
    berusad av vuxen. Det är "skämmigt".

  118. Det behöver inte vara en förälder
    utan vilken vuxen som helst.

  119. "Jag vill inte att nån vuxen
    ska se mig när jag är full."

  120. "Vi är inomhus.
    Ingen vuxen kommer åt mig."

  121. Jag fick vikten av den här dörren.

  122. Man skulle kunna göra en avhandling
    av betydelsen av ytterdörren.

  123. Den som kan öppnas för att släppa in-

  124. -och stängas för att stänga ute folk.

  125. Det gav alltså en kontroll.

  126. "Jag är inne, och jag vill festa med
    er. Jag vill inte festa med er."

  127. Man kunde bestämma det, och då
    kommer vi till ordet "kontroll".

  128. Vad jag också tror spelar roll-

  129. -är att jag kan vara här med mina
    kompisar, men jag vet vad som händer.

  130. Genom sociala medier vet jag om nåt
    händer, en fest eller ett slagsmål.

  131. Jag vet vad som händer, alltså
    behöver jag inte vara på hållplatsen.

  132. Jag är uppdaterad i varje fall,
    vilket gör att man kan vara inomhus.

  133. Det är tydligt med säkerhet.
    De pratade mycket om det.

  134. "Vi vet vilka som är här."
    Man hade ingen kontroll annars.

  135. Det är många såna aspekter
    som vägde tungt.

  136. Sen var det mer krasst ibland
    som "Det är mysigare inne."

  137. "Det är bättre när det regnar, eller
    det är tungt att bära en kasse öl."

  138. Det var olika skäl, men det här
    var de vanligaste skälen.

  139. Inomhus på den här hemmaarenan
    hade man då fest.

  140. Också här
    fick jag verkligen lyssna till.

  141. Vad är festen? Vad betyder festen
    för de här ungdomarna, 16-17 år?

  142. Det var tydligt
    att...det är så tråkigt annars.

  143. "Skola, kanske träning
    eller så är vi på gården. Ah!"

  144. Livet kan vara långtråkigt ibland.

  145. "Men så har vi fest!"
    Wow! Det blev en så stor skillnad.

  146. Festen betydde så mycket.
    Det var ett tydligt avbrott.

  147. Fest med mina kompisar!
    Då gör jag annorlunda saker.

  148. Jag pratar, jag dansar, jag skrattar
    och jag lyssnar på musik.

  149. De berättelserna och hur de beskrev
    det var en så tydlig skillnad-

  150. -mot hur de upplevde vardagen.

  151. Att gå på fest innebär
    att man är berusad.

  152. Man är berusad på festen. Man dricker
    tillsammans med sina kompisar.

  153. Jag pekar på mina kollegor.
    "Vi gör det här gemensamt."

  154. Det skapar starka band mellan oss.
    Vi dricker och festar tillsammans.

  155. Det blir tighta band
    som betyder väldigt mycket.

  156. En tjej sa: "Det finns musik. Rummet
    är fullt av folk. Det finns alkohol."

  157. Det var förväntningarna hon hade
    på en sån fest.

  158. Vad behövs
    för att det ska bli en fest?

  159. Det var ingen skillnad om det var ett
    hus och föräldrarna var bortresta-

  160. -eller om det var
    storasysters enrummare.

  161. Man behövde vissa saker.
    Ett rum för att dansa med hög musik.

  162. Viktigt med hög musik.

  163. Där kunde man inte prata, utan det
    behövs ett rum för prat, ofta köket.

  164. Där umgås vi, och där dansar vi. Då
    får man ihop sakerna som var viktiga.

  165. Det fanns ofta den här porten utåt.

  166. Det kunde vara en balkong eller en
    trädgård där jag kan gå ut och röka.

  167. Där kan jag prata med folk som finns
    utanför som inte får komma in-

  168. -eller om polisen, fritidsledare
    eller fältare står där utanför.

  169. Då kan jag välja
    om jag vill prata med dem.

  170. Man kan välja om man vill ha kontakt
    eller stanna inomhus.

  171. Där fanns en liten väg utåt.

  172. Möjliggörare för feststämningen
    var att vara berusad.

  173. Då pratar vi inte om,
    som vi nämnde innan-

  174. -att ha testat alkohol
    eller ha erfarenhet av att dricka.

  175. Här var det berusningsdrickande.

  176. Det är ungdomarna själva
    som har sagt att de är berusade.

  177. De kunde ge exempel på
    hur mycket de har druckit-

  178. -och de har sagt att de är berusade.

  179. Här...

  180. Genom berusningen...

  181. ...ändras ens beteende.
    Jag vågar ändra mig.

  182. Jag upplever saker
    som jag inte vågar annars.

  183. Det möjliggör utlevelsen-

  184. -att jag gör de här sakerna
    och vågar annorlunda saker.

  185. Och "Vi har så kul". Helt enkelt!

  186. Jag vet inte hur många gånger
    jag lyssnade innan jag hörde det.

  187. Jag hör mig själv ställa frågor om
    vad som händer när de blir för fulla.

  188. Blir det slagsmål? Kräks du?

  189. Om de negativa effekterna
    som jag hade erfarenhet av.

  190. Från hur jag kom i kontakt med det
    tidigare, men jag hör hela tiden:

  191. "Men vi har så kul!"

  192. Det var viktigt
    för ungdomarna jag pratade med.

  193. Det är viktigt att bli berusad
    men även att inte bli FÖR berusad.

  194. Det var jätteskämmigt att bli
    för full, att tappa kontrollen.

  195. Jag vill bli full så att jag kan...

  196. Jag vill bli berusad men under
    kontroll, så att jag kan göra saker.

  197. Jag vill inte bli
    den som spyr i ett hörn.

  198. Det med kontroll återkom
    gång på gång.

  199. Utlevelse men under kontroll.

  200. "Det är kul att bli berusad,
    så att man kommer ihåg kvällen."

  201. Man drack kontrollerat.

  202. Då kan vi säga så här:

  203. Stämmer det med bilden
    jag hade som fältare?

  204. Delvis men vi har kommit i kontakt
    när det INTE blev som planerat.

  205. När man blev för full trots allt-

  206. -när man blir för full
    eller det blir bråk.

  207. En klar ambition var,
    vilket man betonade...

  208. Det var kontrollen och planeringen.

  209. Det var som de skrev nånstans.

  210. Genom att jag kan vara berusad på ett
    kontrollerat sätt, visar jag mognad.

  211. Då är jag en rolig person
    att festa med.

  212. Där kom ordet "mognad" in.

  213. Man var mogen när man kunde bli
    berusad på ett kontrollerat sätt.

  214. Det var också viktigt att planera.

  215. De här ungdomarna kan naturligtvis
    inte lagligen få tag på alkohol.

  216. De skaffade det
    genom att nån köpte ut åt dem-

  217. -eller genom att man ringde
    och så fick man det levererat hem.

  218. Då hade man olika strategier
    för hur mycket man skulle dricka.

  219. Ofta var planeringen så här:

  220. "Det är den festen,
    och då vill jag bli så här full"-

  221. -"och då kan jag dricka
    fem eller sju öl."

  222. Det var mycket planering.

  223. Det med kontroll...

  224. Man ska ju inte bli FÖR full.

  225. Du ska veta dina gränser
    för hur mycket du kan dricka.

  226. Du ska ha koll på saker och ting.
    Det var väldigt tydligt.

  227. Du ska ha koll på saker och ting.

  228. Och den här "tjejan" - tjejen!

  229. "Jag vill inte dricka
    om jag inte har planerat att dricka."

  230. ..."hur mycket jag ska dricka."

  231. "För när du har börjat,
    tänker du inte klart."

  232. Hon ville gärna ha reda på
    3-4 dagar innan-

  233. -så att hon kunde planera och skaffa.

  234. Vilka kommer? Hur tar jag mig
    till festen? Hur tar jag mig hem?

  235. Kan min mamma hämta mig? Det var
    mycket som var viktigt i planeringen.

  236. I den här åldersgruppen festar man
    oftast med kompisar i samma ålder.

  237. Det med transport blev viktigt. Det
    var mindre kommuner med lite bussar.

  238. Det var ofta bra om nån hade körkort,
    eller om nån förälder kunde komma.

  239. Det var mycket planering.

  240. Men naturligtvis...

  241. Man kan bli för full.

  242. Jag kunde få historier från de flesta
    om när de blev för fulla.

  243. Nån berättade: "Jag drack öl,
    och jag kommer inte ihåg nånting."

  244. "Jag kommer aldrig mer att dricka öl.
    Nu dricker jag starksprit i stället."

  245. Man förknippar drickandet av öl
    med att man blev för full.

  246. Då försöker man hitta en annan
    strategi. Hur dricker jag alkohol?

  247. Man dricker en shot,
    och sen tar man vatten.

  248. Man hittar andra strategier
    för att undvika att bli för full.

  249. Det var...

  250. Det var flera exempel på vad
    som händer, och hur pinsamt det var.

  251. Några av tjejerna
    jag pratade mycket med...

  252. En av de tjejerna hade kontroll.

  253. Hon visste precis
    hur mycket hon skulle dricka.

  254. Hennes kompis blev alltid för full.

  255. Att höra snacket dem emellan...

  256. "Du måste ju lära dig!"
    "Jag försöker, men jag somnar bara."

  257. De pratade om hur de ska få till det
    med alkohol och lära sig.

  258. Jättespännande!

  259. För det är ju inte bra när hon
    blir för full. Det är ju inte bra.

  260. De brydde sig om varandra.

  261. Det var samma historier
    från tjejer och killar.

  262. Det var samma exempel de gav mig, det
    var viktigt att inte bli för full.

  263. Skillnaden jag kunde se var-

  264. -att tjejer som blev för fulla
    kunde bli kallade "fjortisar".

  265. "Fjortisar". Känner ni igen det?

  266. Att bli kallad fjortis
    var oerhört pinsamt.

  267. "Fjortis" är görpinsamt,
    allt man inte vill vara.

  268. En fjortis är nån
    som är barnslig, högljudd...

  269. Vad sa de? Man skulle vara klädd på
    ett visst sätt och gärna blonderad.

  270. De hade stereotyper
    om hur man var som fjortis.

  271. Det var allt det man inte ville vara.

  272. Att bli kallad det var pinsamt.
    Man ville undvika det.

  273. Jag hittade inget motsvarande
    för killar.

  274. Killar blev oftast kallade
    "bråkstake", eller nåt.

  275. Det har inte samma innebörd.

  276. Jag pratade med några killar, och de
    kunde inte heller hitta ett ord.

  277. Nån sa: "Vi brukar ibland kalla dem
    p-tolvor."

  278. Vet ni vad en "p-tolva" är?
    Pojklag, 12.

  279. Det är lite grann
    de som uppför sig barnsligt.

  280. Men fjortisar...

  281. Det beskriver mycket.

  282. Man vill inte festa med fjortisar,
    för de är så jobbiga och högljudda.

  283. Hur gjorde man då-

  284. -för att uppleva det positiva,
    att ha kontrollerat roligt?

  285. För tjejerna var det tydligare
    än för killarna.

  286. Man kommer tillsammans.
    Jag har med mig några kompisar.

  287. Mer eller mindre är det klart utsagt
    att vi har koll på varandra.

  288. "Du kan väl säga till mig?"

  289. Det var viktigt. Jag går inte själv.
    Jag har några med mig.

  290. För killarna var det också
    att man gärna kom i ett gäng.

  291. Så att vi inte kommer ensamma.

  292. Det fanns ganska mycket prat
    om vad som händer när nån blir full.

  293. För tjejerna var det: Om min kompis
    blir full, hjälper vi till.

  294. Vi ser till så att hon kommer hem.

  295. Killarna var lite mer...

  296. De får skylla sig själva, men blir de
    alldeles för fulla hjälper vi till.

  297. De var också...

  298. Nån brukade förhålla sig lite
    nyktrare, så att man hade lite koll.

  299. Man ville inte
    att nån skulle råka illa ut.

  300. Vi försöker ha koll.

  301. Jag kollar till mina kompisar.

  302. Det finns alltid nån som dricker
    mindre och har koll på de andra.

  303. "Jag hade en kompis som blev full.
    Vi fick bära honom hemåt."

  304. "Jag ringde min kusin
    som hämtade med bil."

  305. Det är viktigt att få hem kompisen,
    men till slut fick man ta hjälp.

  306. Ett vanligt exempel.

  307. Det tar tid att lära sig
    att berusningsdricka.

  308. Några jag pratade med
    hade haft erfarenhet i flera år.

  309. De hade börjat när de var yngre,
    men några hade börjat nyligen.

  310. Det var väldigt olika
    hur lång erfarenhet de hade.

  311. Det var det här att lära sig,
    och jag frågade hur man lär sig.

  312. "Man lär sig."

  313. "Vem lär dig?"
    "Ingen. Jag lär mig själv."

  314. Nån sa: "Kanske nån kompis".

  315. Man lärde sig normen, hur mycket man
    dricker i gänget man umgås med.

  316. Det blir det sättet som blir viktigt.

  317. Det är viktigt att lära sig...

  318. ...men vem lär dem?

  319. Det fanns i alla fall ingen vuxen
    som man berörde-

  320. -eller nån vuxen som man vände sig
    till i de här situationerna.

  321. Vem har man fest med?
    Kompisar i samma ålder. Viktigt!

  322. Det här är yngre ungdomar.
    Man har kompisar i samma ålder.

  323. De som är 18-19 år är ju gamlingar.
    De är redan tråkiga.

  324. Dem vill man inte ha med på festen.

  325. Undantaget är de som har bil.
    De får lova att vara med.

  326. Annars är det samma ålder.

  327. Ibland är det nya kompisar,
    och ibland är det de vanliga gängen.

  328. Jag frågade också om det fanns vuxna
    med, och det var jätteovanligt.

  329. Det här var nåt som skedde
    när inte föräldrarna var med.

  330. Det fanns olika sorters fester.

  331. Det vanligaste var de så kallade
    "vanliga festerna".

  332. De kunde var 10-20 personer-

  333. -en ganska jämn blandning
    av tjejer och killar hemma hos nån.

  334. Väldigt sällan i lokaler som man hyr,
    för det kostade pengar.

  335. Man var hemma hos nån.

  336. Man var ungefär lika många tjejer
    och killar. Det blev bättre stämning.

  337. Det möjliggjorde
    att dansa och ha roligt-

  338. -så det var viktigt
    att det blev en bra blandning.

  339. Vissa pratade om de små festerna.

  340. "Jag vill inte ha en större fest. Jag
    vill att vi har fest tillsammans."

  341. "Jag litar på er. När jag festar med
    er kan jag släppa loss."

  342. Händer nåt, tar de hand om mig.
    Jag vill inte festa med er.

  343. Det var tydligt
    att det var den lilla gruppen.

  344. Sen fanns det tjejfesterna,
    "chill parties"-

  345. -som man pratade och fnissade om.

  346. Det var bara tjejerna
    som hade "chill parties"-

  347. -även om de sa
    att killar kunde ha det.

  348. På "chill parties"
    kunde man sjunga lite annorlunda.

  349. När jag gjorde intervjuerna-

  350. -var det eurovision på tv,
    så det var mycket gamla schlagers.

  351. Man kunde sjunga, dricka vin
    och fnissa.

  352. Det tillät
    en mer avslappnad stämning.

  353. Jag kan vara mer barnslig, vilket jag
    inte kan vara på festen med killarna.

  354. Då måste jag vara lite tuffare,
    så tjejfesterna var viktiga.

  355. "Ibland dricker jag med mina tjej-
    kompisar. Då kan vi ta det lugnt."

  356. Jag fick inte fram att man drack
    mindre på de mindre festerna.

  357. De sa att berusningsdrickandet
    var viktigt.

  358. Jag vet inte om det är nån skillnad
    i hur mycket man dricker.

  359. Det är i vilket sammanhang.

  360. Man söker det sammanhang-

  361. -där man kan festa, och de här
    sakerna händer, men man kan känna...

  362. Jag vill vara säker om nåt händer.
    Jag kan testa mina gränser här-

  363. -men nån tar hand om mig
    om det händer nånting.

  364. De återkom till det jättemycket.

  365. Här är jag med mina ord igen.

  366. Kontroll.

  367. Utlevelse, planering och mognad.

  368. Kontroll för dem var
    kontroll så att jag kan bli berusad.

  369. Utlevelse så att jag kan leva ut
    det här.

  370. Planering visar att jag planerar,
    och mognad att jag genomför det.

  371. Kontroll. Jag tänker inte på det
    på samma sätt.

  372. Jag tänker inte
    att de ska dricka kontrollerat.

  373. Jag tänker brist på kontroll,
    brist på planering och omognad-

  374. -när jag tänker på deras beteende.

  375. Jag har fått jobba med de här orden.

  376. Vad innebär de för dem?
    Hur viktiga de är.

  377. Jag vill uppnå det positiva
    och kan bara få det genom det här.

  378. Jag har lyssnat och "kontroll"
    är mot mina erfarenheter.

  379. När jag hör dem, förstår jag hur
    viktigt det är att sträva efter.

  380. Mognad.

  381. Om jag ser dem som fulla småungar...

  382. "Herregud! Du kan inte ligga här
    och dricka så här mycket."

  383. De ser det som en brist på planering.
    Jag vill kunna visa mognad.

  384. Det har blivit viktigt för mig
    att försöka förstå de här orden.

  385. Vad betyder de?
    Och sätta dem i deras sammanhang.

  386. Kan vi inte det, kan det vara svårt
    att prata om de här sakerna.

  387. Det är viktigt att kunna förstå
    berusningen, att förstå ruset.

  388. Vikten av platsen som möjliggörare.

  389. Här kommer jag tillbaka till
    där jag började. Platsen är viktig.

  390. De sa: "Får vi inte
    tag på en plats att vara"-

  391. -"då blir det inget.
    Då går vi till fritidsgården."

  392. Det var ganska grundläggande
    att ha platsen att gå till-

  393. -där man kunde vara i fred
    och rå sig själv.

  394. Det är en engelsk forskare som har
    myntat "controlled loss of control".

  395. Jag önskar att jag hade kommit på
    det, för det är så bra.

  396. "Kontrollerad förlorad kontroll"?

  397. Jag vet inte, men det är väldigt bra.

  398. Det är viktigt att kunna se det.

  399. Vuxenvärlden har en slentrianbild
    av fester.

  400. Vi måste tänka över vad som stämmer.

  401. Vi har en bild av planlös berusning.

  402. Det jag har fått fram stämmer
    med mycket internationell forskning-

  403. -som visar hur viktig kontrollen är.

  404. Här måste vi ta oss en fundering.

  405. Jag ska bara snabbt nämna, innan jag
    glömmer, att jag pratar om alkohol.

  406. När jag började var min ambition
    att det skulle vara om andra droger-

  407. -men det var väldigt lite.

  408. Alkohol hade alla erfarenhet av.

  409. Cannabis sa de kunde förekomma
    på vissa fester-

  410. -men att vara full
    kunde man vara överallt.

  411. De som rökte fick sitta i ett hörn,
    men det var inte riktigt okej.

  412. Jag har fokuserat på alkohol
    som är den gemensamma erfarenheten.

  413. Visst är det roligt att gå från att
    vara fältare till att bli forskare?!

  414. Att få sitta i fem år och komma fram
    till de fem orden. Va?!

  415. Jag tycker inte att ni förstår
    hur viktigt...

  416. Det här har jag haft förmånen
    att gå vidare med.

  417. Det här var med intervjuer, och sen
    har jag gått vidare med Lordia-

  418. -som mina kollegor presenterade,
    ett longitudinellt forskningsprogram-

  419. -där vi har enkäter,
    självskattningar-

  420. -från ungefär 2 000 elever.

  421. Det har jag kunnat vara en del av.

  422. Det är preliminära studier.
    Jag är inte färdig.

  423. Så mycket får ni reda på om de
    studierna. Jag får komma tillbaka.

  424. Jag har tittat på en studie
    om tidig debut.

  425. Vad ser vi är viktiga faktorer-

  426. -kring årskurs 7 och 8,
    elever som har...?

  427. Vi har alkohol, använt alkohol,
    berusning och droger.

  428. Det var de fyra grupperna.
    Vad är det vi ser?

  429. Då har vi hela
    det stora forskningsmaterialet.

  430. Vi har psykologiska, socioekonomiska-

  431. -och en massa olika variabler
    som vi kan köra det emot.

  432. Vi kan se
    att flera olika variabler spelar in-

  433. -men vi har fyra variabler
    som är viktigare än andra.

  434. Fyra variabler som är i de flesta
    av de här grupperna-

  435. -erfarenhet av alkohol, berusning,
    tobak och droger.

  436. Det är "tillgång". Jag måste veta
    hur jag får tag på det. Viktigt!

  437. Jag... Sen är det
    "förmodat föräldratillstånd".

  438. Jag tror att mina föräldrar
    tycker att det är okej och...

  439. "Delinquency",
    alltså småkriminalitet.

  440. Det var också viktigt och kompisar.

  441. Sen kunde vi se "sensation seeking"
    och andra saker-

  442. -men de var det vanligaste.

  443. Det som var de allra vanligaste,
    som var högt i alla grupperna-

  444. -var småkriminalitet, "delinquency".

  445. Det kunde innebära att man inte
    hade gjort speciellt mycket.

  446. Vi hade en fråga: Har du snattat?

  447. Har du... Vad är det mer vi frågar?

  448. Har du burit kniv?

  449. Köpt droger och såna saker.

  450. Det behövdes bara
    att man han hade gjort nåt.

  451. Vanligt var att man hade snattat.

  452. Hade man gjort nåt av de här-

  453. -var det högra risk
    att man hade tidig debut.

  454. Att man hade gjort
    ett annat normöverträdande-

  455. -gjorde att vi kunde se en koppling.

  456. Jag vill återkomma mer,
    för det är det jag skriver om nu.

  457. Sen har jag också kunnat gå tillbaka
    till enkäterna och frågat om platsen.

  458. Var är man? Tillsammans med vem?
    Vad säger föräldrarna?

  459. Vad är det som händer?
    Alltså problematiskt drickande.

  460. Det håller jag på att jobba med.

  461. Det bekräftar vad jag har fått ut.

  462. Det är hemmen som är vanligast,
    men utomhusarenorna är också vanliga.

  463. Vi ser att det är mer problematiskt.

  464. De som har mer drickande
    på utomhusarenorna-

  465. -har ett högre skade...
    De får mer negativa följder.

  466. De som dricker i hemmet
    med föräldrars tillstånd-

  467. -har inte mindre
    negativa konsekvenser än andra.

  468. Det är ganska spännande resultat
    som jag inte tänker säga mer om.

  469. Jag ser fram emot
    att sätta tänderna i det-

  470. -och fördjupa oss om platsen,
    vilka vi är och vad händer.

  471. Jag hoppas att det
    kan vara intressant för många.

  472. Där ser ni allting.

  473. Två studier som jag har publicerat
    om det jag först pratade om.

  474. Det andra är sånt jag håller på med-

  475. -och så ska det bli en avhandling
    förhoppningsvis.

  476. Sen är jag färdig.

  477. Textning: Jenny Tegnborg
    www.btistudios.com

Hjälp

Stäng

Skapa klipp

Klippets starttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.

Klippets sluttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.Sluttiden behöver vara efter starttiden.

Bädda in ditt klipp:

Bädda in programmet

Du som arbetar som lärare får bädda in program från UR om programmet ska användas för utbildning. Godkänn användarvillkoren för att fortsätta din inbäddning.

tillbaka

Bädda in programmet

tillbaka

Festens arenor och ungdomars drickande

Produktionsår:
Längd:
Tillgängligt till:

Att festa tillsammans med kompisar innebär för många ungdomar ett avbrott i den vardagliga rutinen. Festens olika arenor innebär olika sorters fester tillsammans med olika kompisar och olika sorters berusningar. Birgitta Ander från Forskarskolan Hälsa och välfärd vid Jönköping University berättar om en studie med 23 ungdomar mellan 16 och 18 år från tre mindre samhällen i södra Sverige. Inspelat den 15 november 2017 på Folkets hus i Göteborg. Arrangörer: Folkhälsomyndigheten, Länsstyrelsen Västra Götalands län, Västra Götalandsregionen, Drogförebyggarna Västra Götaland, CERA vid Göteborgs universitet, Polismyndigheten, Göteborgs stad, Centralförbundet för alkohol- och narkotikaupplysning (CAN) och Länsnykterhetsförbundet.

Ämnen:
Biologi > Kropp och hälsa > Alkohol och droger, Samhällskunskap > Individer och gemenskaper > Identitet och livsstil > Ungdomar
Ämnesord:
Barn och ungdom, Samhällsvetenskap, Sociologi, Ungdomar
Utbildningsnivå:
Högskola

Alla program i UR Samtiden - Förebygg nu

Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Förebygg nu

Narkotika och hållbar utveckling

Chloé Carpentier, forskningschef på FN, talar om hur narkotikafrågan interagerar med frågor kring hållbar utveckling. Det globala narkotikaproblemet är starkt sammanflätat med frågor som rör ekonomi, sociala aspekter, korruption och rättssäkerhet. Inspelat den 15 november 2017 på Folkets hus i Göteborg. Arrangörer: Folkhälsomyndigheten, Länsstyrelsen Västra Götalands län, Västra Götalandsregionen, Drogförebyggarna Västra Götaland, CERA vid Göteborgs universitet, Polismyndigheten, Göteborgs stad, Centralförbundet för alkohol- och narkotikaupplysning (CAN) och Länsnykterhetsförbundet.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Förebygg nu

Jämlik hälsa

Folkhälsan i Sverige är till stora delar god. Däremot är hälsan ojämnt fördelad inom befolkningen. Skillnaden ökar mellan de grupper som har den bästa hälsan och de som har den sämsta. Ing-Marie Wieselgren, projektchef på Uppdrag psykisk hälsa, Sveriges kommuner och landsting, talar här om hur vi kan utforma insatserna för att utjämna skillnader mellan kvinnor och män, olika åldersgrupper och utbildningsgrupper för att minska de påverkbara hälsoklyftorna. Inspelat den 15 november 2017 på Folkets hus i Göteborg. Arrangörer: Folkhälsomyndigheten, Länsstyrelsen Västra Götalands län, Västra Götalandsregionen, Drogförebyggarna Västra Götaland, CERA vid Göteborgs universitet, Polismyndigheten, Göteborgs stad, Centralförbundet för alkohol- och narkotikaupplysning (CAN) och Länsnykterhetsförbundet.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Förebygg nu

Ungdomars utveckling genom tonåren

Vad påverkar ungdomars livsvillkor? Hur har ungdomar det idag med sig själva, sina vänner, familj, skola och på fritiden? Vilka erfarenheter har de av alkohol och droger? Doktoranderna Karin Boson och Sabina Kapetanovic från forskningsprogrammet Lordia (Longitudinal research on development In adolescence) berättar här om sina rykande färska studier baserat på information från närmare 2000 ungdomar, deras föräldrar och lärare. Inspelat den 15 november 2017 på Folkets hus i Göteborg. Arrangörer: Folkhälsomyndigheten, Länsstyrelsen Västra Götalands län, Västra Götalandsregionen, Drogförebyggarna Västra Götaland, CERA vid Göteborgs universitet, Polismyndigheten, Göteborgs stad, Centralförbundet för alkohol- och narkotikaupplysning (CAN) och Länsnykterhetsförbundet.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Förebygg nu

Festens arenor och ungdomars drickande

Att festa tillsammans med kompisar innebär för många ungdomar ett avbrott i den vardagliga rutinen. Festens olika arenor innebär olika sorters fester tillsammans med olika kompisar och olika sorters berusningar. Birgitta Ander från Forskarskolan Hälsa och välfärd vid Jönköping University berättar om en studie med 23 ungdomar mellan 16 och 18 år från tre mindre samhällen i södra Sverige. Inspelat den 15 november 2017 på Folkets hus i Göteborg. Arrangörer: Folkhälsomyndigheten, Länsstyrelsen Västra Götalands län, Västra Götalandsregionen, Drogförebyggarna Västra Götaland, CERA vid Göteborgs universitet, Polismyndigheten, Göteborgs stad, Centralförbundet för alkohol- och narkotikaupplysning (CAN) och Länsnykterhetsförbundet.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Förebygg nu

ANDT-strategin nu och i framtiden

Var står alkohol-, narkotika-, dopnings- och tobakspolitiken idag och vad händer i framtiden? Representanter berättar om myndighetssamverkan som en viktig del i arbetet med ANDT-strategin. Medverkande: Linda Brännström, Folkhälsomyndigheten, Charlotta Rehnman Wigstad, Socialstyrelsen, Susanne Zackrisson, Läkemedelsverket, och Marie Montin, Länsstyrelsen. Inspelat den 15 november 2017 på Folkets hus i Göteborg. Arrangörer: Folkhälsomyndigheten, Länsstyrelsen Västra Götalands län, Västra Götalandsregionen, Drogförebyggarna Västra Götaland, CERA vid Göteborgs universitet, Polismyndigheten, Göteborgs stad, Centralförbundet för alkohol- och narkotikaupplysning (CAN) och Länsnykterhetsförbundet.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning

Mer högskola & biologi

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Titta UR Samtiden - Nanopartiklar och vår hälsa

Susana Cristobal, professor i biomedicin vid Linköpings universitet, undersöker möjligheterna att minimera negativa hälsoeffekter av nanopartiklar. Nanopartiklar finns runtom oss i miljön och är så små att de kan påverka våra celler och tränga in i cellkärnorna. Små förändringar av nanopartiklar kan helt förändra deras egenskaper, vilket gör det svårt att avgöra hur farlig varje nanopartikel är med vanliga toxikologiska metoder. Inspelat den 21 maj 2015 på Linköpings universitet. Arrangör: Linköpings universitet.

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Lyssna Bildningsbyrån - sex

G-punkten - finns den?

För en del är den en gynekologisk myt, andra ser dess existens som bevisad. Rönen kring g-punkten delar både forskarvärlden och kvinnor i allmänhet. Ännu idag kommer nya teser fram.

Fråga oss