Titta

UR Samtiden - Skolbibliotekarien 2017

UR Samtiden - Skolbibliotekarien 2017

Om UR Samtiden - Skolbibliotekarien 2017

Föreläsningar och samtal med några av Sveriges främsta experter inom områden som präglar skolbibliotekariens yrkesvardag. Inspelat den 24 oktober 2017 på Scandic Anglais, Stockholm. Arrangör: Kompetensteamet.

Till första programmet

UR Samtiden - Skolbibliotekarien 2017 : Att arbeta läsfrämjandeDela
  1. Vi behöver ett bibliotek, en biblio-
    tekarie och den här medvetenheten-

  2. -och vi behöver diskutera
    hur många vägar vi kan nå det här på.

  3. Jag var läsambassadör
    till slutet av september i år.

  4. Kort menade jag: Läs så det syns,
    läs så det hörs. Visa att du läser.

  5. Jag har alltid en bok med mig,
    och i den har jag massvis med lappar.

  6. Nyligen var jag
    på en skolgård och läste-

  7. -och det kom tio elever och frågade:
    "Vad har du gjort med boken?"

  8. "Får vi titta?" Och så fort
    en bok byter hand är intresset...

  9. Frågorna är en möjlighet.
    "Självklart får du titta!"

  10. En liten kille som gick i tvåan sa:

  11. "Jag lämnar inte tillbaka den förrän
    jag har läst allt du strukit under."

  12. Det var den bok jag läste, och han
    kämpade sig igenom två, tre meningar-

  13. -och så sa han: "Varför
    har du strukit under det här?"

  14. Då tänkte jag: "Vilket samtal!
    Dessutom sitter han med boken nu."

  15. När nån tar en bok
    så undrar andra vad personen gör.

  16. Så det ser lite ut så här,
    och jag bär alltid böcker med mig.

  17. Läs så det hörs, det är
    att läsa högt så mycket man kan-

  18. -för det vimlar av ord i böcker
    som blir tillgängliga om vi läser.

  19. Upplevelser blir också tillgängliga.

  20. Att läsa är att erbjuda
    rösten som bokens stämma-

  21. –så det ska vi absolut göra.

  22. Men vad är det att inte läsa?
    Vad är det att inte kunna läsa?

  23. Det är ju en fråga...
    En man, 34 år, säger så här:

  24. "Att inte kunna läsa skulle innebära
    både fullkomlig isolering"-

  25. -"och samtidigt
    ett totalt beroende av andra."

  26. "Jag skulle känna mig låst och rör-
    elsehindrad. Det vore som att halta."

  27. "Hur skulle man lära sig att tänka?"

  28. "Hur skulle man veta om man fick
    lära sig det man kunde få lära sig?"

  29. "Hur skulle man veta vad som finns?
    Jag, som har mina specialintressen"-

  30. -"hur skulle jag veta
    att de ens fanns?"

  31. En flicka som är tolv år
    svarar på frågan på samma sätt:

  32. "Om jag inte skulle kunna läsa,
    skulle det bli väldigt svårt"-

  33. -"för allt är ju skrivet."

  34. "Det skulle bli svårt att åka buss,
    med alla skyltar och tidtabeller."

  35. "Jag skulle förlora
    känslan av vilken dag det är."

  36. "Jag skulle behöva få allt berättat
    och tvingas lita på att det stämde"-

  37. -"eller att man har fått all den
    information man faktiskt behöver."

  38. "Mest av allt
    skulle det kännas sorgset"-

  39. -"för jag skulle inte känna
    att jag var med, utan utanför."

  40. "Det kan påverka minnet
    eftersom man skriver för att minnas."

  41. "Utan att läsa, kan man skriva då?
    När man skriver så läser man ju."

  42. "Det var en spännande fråga, men jag
    blir ledsen över att tänka på det."

  43. "Vem är man då man inte kan delta?"

  44. Flickan är tolv år men har ändå
    samma tankar om att inte kunna läsa.

  45. Det är en spännande fråga för att
    belysa vad det är att kunna läsa.

  46. Så... Och jag...

  47. Jag förstår inte hur en skola
    inte kan ha ett skolbibliotek–

  48. –eller att man inte
    har en skolbibliotekarie.

  49. Ett skolbibliotek är
    en resurs för mig som lärare-

  50. -och bibliotekarien är en kollega.

  51. Vi har olika uppdrag inom samma
    styrdokument, att främja läsning–

  52. –men vi har olika vägar till det,
    så jag tänkte belysa det.

  53. Jag var i en skola utomlands–

  54. –och skulle prata med en lärare.

  55. Jag gick in i hans klassrum, där de
    precis avslutade arbetet med hymner.

  56. "Hymner", sa jag, "hur kom det sig?"
    "Jag blev så intresserad av hymner."

  57. "Okej. Hur gjorde du då?
    Alltså, vilka kursplaner..."

  58. "Nej", sa han, "jag hade en idé"-

  59. -"och då gick jag till skolans
    'curriculum adviser'." "Vad är det?"

  60. "Den talar om hur många träffar
    man har i styrdokumenten"-

  61. -"för att underhålla lärarens idé
    och vilja att undervisa."

  62. "Jaha, så du får en karta över..."
    "Japp", sa han.

  63. "Man slår inte ner lärarens idéer
    utan breddar lärarens möjligheter."

  64. "Jaha, vad intressant! En sån
    har inte vi. Vad gjorde du sen?"

  65. "Sen gick jag
    till skolans bibliotekarie."

  66. De hade tre bibliotekarier,
    bara för att utmana lite.

  67. Då tar man med sig den här planen
    och pratar med skolbibliotekarien–

  68. -och då vet biblioteket att i den
    här klassen jobbar man med det här.

  69. Då förser bibliotekarien-

  70. -källor, böcker
    och länkar till två led.

  71. Det som man kan använda med eleverna,
    och det som ger läraren fortbildning.

  72. Under hela arbetet
    följer bibliotekarien-

  73. -med källor och hänvisningar som kan
    bredda undervisningen och lärandet.

  74. Jag kan inte släppa den idén.

  75. Om jag skulle få en skolbibliotekarie
    som kollega kring ett innehåll-

  76. -skulle jag inte behöva göra hela
    jobbet själv, söka källor och så.

  77. Jag har inte riktigt den tiden
    men också inte den kompetensen.

  78. Jag behöver verkligen
    en skolbibliotekarie.

  79. Och vi behövs tillsammans,
    för kursplanens nationella mål...

  80. Eller läroplanens,
    Lgr 11:s nationella mål lyder:

  81. "Skolan ska ansvara för att varje
    elev efter genomgången grundskola"-

  82. -"kan använda språket
    på ett rikt och nyanserat sätt."

  83. Det här är
    det övergripande nationella målet-

  84. -och det betyder att alla på skolan
    måste ges möjligheter till det här.

  85. Vi behöver ett bibliotek, en biblio-
    tekarie och den här medvetenheten-

  86. -och vi behöver diskutera
    hur många vägar vi kan nå det här på.

  87. Vi ska inte göra det för några
    elever, utan det står "varje elev".

  88. Det betyder anpassning,
    möjliggörande och tillgängliggörande.

  89. Då är det viktigt
    att biblioteket finns.

  90. På ett rikt och nyanserat sätt...
    Vad är "rikt"? Vad är "nyanserat"?

  91. Det kommer ju med att möta
    ett innehåll med flera källor.

  92. Att få olika röster
    kring det vi studerar.

  93. Det räcker inte med en kursbok,
    för det är bara en väg.

  94. Kursboken kan vara grunden,
    där vi sen lägger till litteratur-

  95. -och breddar synen på ämnet.

  96. Därmed kan vi också
    studera källkritik-

  97. -och vad det är som är relevant
    eller icke-relevant för arbetet.

  98. Det är lag på att ha skolbibliotek-

  99. -så det måste finnas
    ett fysiskt svar på den frågan.

  100. Jag reser runt i så många skolor,
    och det är så olika-

  101. -så likvärdigheten är
    intressant att diskutera här.

  102. Det fysiska svaret är att det finns
    ett rum där det finns böcker-

  103. -och att dessa är
    organiserade som ett skolbibliotek.

  104. Det behövs också vara
    en skolbibliotekarie där-

  105. -och det... Ja...

  106. Hur syns det att vi läser
    på en skola? Är skolan läsande?

  107. Läser rektorn, läser lärare?
    Går vi med böcker i händerna så här?

  108. Vad vet barnen om vårt läsande?

  109. Vi härmar, och därför är det
    så viktigt att vi också läser.

  110. Hur syns böckerna i skolan,
    och hur behandlas böckerna?

  111. Är de en nött trave i nåt hörn
    som inte visas nån omsorg?

  112. Eller är det ett bibliotek
    där ingen tar hand om det?

  113. Det säger nånting om hur vi
    ser på böckerna eller källorna-

  114. -eller... Ja, allt det.

  115. Det är en omsorg om både
    böcker, författare och läsare-

  116. -som rum synliggör.

  117. Hur kan man få läsa det man vill
    i skolan? Skolan omsluts ju av "ska".

  118. Biblioteket omsluts av "du får" och
    "du vill", och det är också en fråga.

  119. Hur öppet är biblioteket? Hur syns
    det att biblioteket är centralt?

  120. Ibland finns inget bibliotek. Då har
    vissa klassrum böcker och andra inte.

  121. Då är det avhängt på om läraren
    är intresserad av att barn får läsa-

  122. -och bär med sig böcker,
    så det blir väldigt problematiskt.

  123. Och barn läser ju av oss.
    Jag var och intervjuade en...

  124. I en familj
    intervjuade jag deras barn.

  125. Jag frågade: "Ser ni
    att vuxna läser?" "Ja..."

  126. "De läser bankkvitton, papper
    och var det är billigt att handla."

  127. Det är den läsning som barnet ser,
    men det betyder inte att det är så.

  128. De här föräldrarna var storläsare–

  129. –men det syntes aldrig
    att de läste själva.

  130. De läste
    på väg till jobbet och på kvällen.

  131. Det som pojken sa fick föräldrarna
    att synliggöra sin läsning mer.

  132. Det är ju skolans sak också, att visa
    att vi är läsare och synliggöra det.

  133. Om vi ska tala läsning med barn,
    så ska vi ju säga: "Vi ska läsa."

  134. "Vi på skolan ska läsa.
    Jag läser, vi läser, du läser."

  135. Annars blir det
    en uppgift som nån annan ska...

  136. Det blir en uppgift för eleverna,
    och vi kontrollerar att de läser.

  137. Och barn härmar. Det här är
    en treåring som noga studerar-

  138. -hur den andra personen
    har ställt sina fötter.

  139. Det arbete som treåringen utförde
    för att närma sig den här hållningen-

  140. -som den vuxna personen har,
    det pågick i 25 minuter.

  141. Det här är en bild av...

  142. Han gick runt och studerade.
    "Hur gör man för att stå så här?"

  143. Om samma situation är
    att jag håller en bok i handen-

  144. -så får jag massvis med frågor.
    "Varför läser du? Vad läser du?"

  145. Så man ska inte underskatta
    att vi speglar oss i...

  146. Barn speglar sig i hur vi gör. Inte
    vad vi säger, utan vad vi förmedlar.

  147. Och att läsa... Jonas Andersson har
    för Kulturrådets räkning skrivit-

  148. -"Med läsning som mål",
    som kom ut 2015, och...

  149. Där tar han upp en...

  150. Han tar upp forskning
    och praktiska metoder för läsning–

  151. -och frågeställningar kring läsning.

  152. Jag har fastnat för det här:
    opersonlig upplevelseläsning-

  153. -personlig upplevelseläsning,
    opersonlig instrumentell läsning-

  154. -och personlig instrumentell läsning.

  155. Det är en forskare som har beskrivit
    det här. Ni får läsa vidare i boken.

  156. Men om man tänker att attityderna
    är så här till att läsa-

  157. -då är frågan:
    Var nånstans läser eleverna?

  158. I skolan är risken överhängande att
    det mesta är måste. "Jag måste läsa."

  159. Det betyder inte
    att det inte kan bli personligt.

  160. Matematiktexter kan tilltala, men
    man kanske har en distans till dem-

  161. -medan biblioteket
    kan ge alla de här aspekterna.

  162. Det kan så klart läraren också göra-

  163. -genom högläsning eller
    att bredda med litteraturinslag-

  164. -där fysik och kemi och andra ämnen
    berättas mer personligt om.

  165. Så jag tittar alltid på det här, och
    när jag pratar läsning med eleverna-

  166. -då undrar jag om de har haft nån
    upplevelse, för alla har inte det.

  167. De har inte hört nån högläsa för dem-

  168. -och då är det svårt att veta vad
    en bok kan göra eller betyda för en.

  169. Då måste de absolut väldigt snart
    få lyssna till en bok-

  170. -som blir personlig
    och skapar upplevelser och tankar-

  171. -för att man ska få
    en bredd på texterna.

  172. Då tänker jag
    att det måste bli personligt.

  173. Det betyder inte
    att det andra inte ska finnas.

  174. Det betyder bara
    att jag måste få texterna-

  175. -att knyta an till elevens
    upplevelser och erfarenheter.

  176. Och den instrumentella läsningen
    kan ju påverkas-

  177. -genom textsamtal och diskussioner.

  178. Det är en klyfta i skolan,
    det är en klyfta i samhället-

  179. -och den är ju vi alla
    angelägna om att överbrygga.

  180. Här är en elvaåring
    som jag har sms:at och frågat:

  181. "Vad gör läsningen med ditt språk,
    tror du?" Alltså det talade språket.

  182. Flickan svarar: "Allt. Utan den hade
    jag inte kunnat prata som jag gör."

  183. "Om mitt ordförråd är ett träd hade
    det utan läsning varit en planta."

  184. Att uttrycka sig så är ju att...

  185. Då är man ju en läsare som läser-

  186. -eftersom man kan använda
    bilder för det man ska beskriva.

  187. Men klyftan som uppstår när...

  188. Av de här eleverna har väldigt många
    sökt upp mig för att jag har böcker.

  189. Jag frågar dem varför de
    pratar med mig. "Du läser ju!"

  190. "Ska jag lära mig cykla, så måste
    jag fråga nån som jag ser cykla."

  191. "Du har alltid böcker med dig,
    så då frågar jag dig"–

  192. –"även om det känns obehagligt
    att säga att jag inte kan läsa."

  193. Det här är en elev
    i åttan eller nian.

  194. Han vill prata om
    att han inte är dum i huvudet.

  195. Han säger det om och om igen:
    "Jag är inte dum i huvudet."

  196. "Får jag bara höra texten,
    så kan jag tänka om den."

  197. "Hur lär man sig att läsa? Det är
    ute för mig om jag inte kan läsa."

  198. "Jag skäms. Jag frågar dig
    för att man ser att du läser."

  199. Så effekten av att vara en synlig
    bokbärare eller synlig läsare är-

  200. -att möjligheten att samtala
    blir större.

  201. Den här eleven sa också:
    "Jag vill ju lära mig att läsa."

  202. "Jag vet bara inte hur man gör.
    Det känns som om det är kört."

  203. "Hur lär man sig att läsa?
    Hur får man lära sig det?"

  204. Det här gör att det är
    stora skillnader i skolan-

  205. -vilket Gunilla Molloy
    och Barbro Westlund tar upp-

  206. -i sina undersökningar.

  207. Och att läsa, då...

  208. Är läsningen tillgänglig?
    Är den möjlig?

  209. Här går jag med en liten en i skogen.

  210. Äventyret ska börja,
    vi ska leta kottar och ekorrar-

  211. -och så ser vi en skylt, som riktar
    sig mot barn men som är i min höjd.

  212. Det är en räv där, och så är det
    flugsvampar, dem ska man inte äta.

  213. Det är en varningstext här, och om
    man är en vänlig, högläsande person-

  214. -så är det lite svårt
    att börja äventyret här.

  215. "Det är vanligt att barn går vilse.
    Varje dag går 2 barn vilse i skogen."

  216. "Ja... Nej, vi vänder."

  217. Jag funderar på texters tillgänglig-
    het och vem de är adresserade till-

  218. -för här är bilden till barnet,
    men texten är till föräldrarna.

  219. Vill man gå in i skogen efter detta-

  220. -eller blir man extra osäker på
    sitt eget förhållande till skogen?

  221. Men precis här inne finns det
    kottar och blåbär och allt möjligt-

  222. -så man får fundera på texterna.

  223. Ja! Jag tänker att barn läser
    om de kan och att det alltid är så.

  224. Om de inte läser,
    så finns det en anledning till det-

  225. -och den anledningen
    måste jag ta reda på.

  226. Det är inte så enkelt att prata
    läsning, för det är också så där...

  227. När man frågar folk hur de läser,
    så är det en känslig fråga.

  228. Jag har intervjuat 82-åringar som
    inte så gärna talar om sin läsning-

  229. -därför att de minns hur det var när
    de gick i skolan och blev bedömda.

  230. Jag menar att
    skolbibliotek, bibliotek och skola-

  231. -kan tillgängliggöra läsningen
    oavsett föräldrarnas bokhylla.

  232. Vi granskar föräldrarnas bokhylla
    i stället för att göra mer i skolan.

  233. När vi träffar föräldrar
    bör vi undersöka deras läsintresse.

  234. Inte alla föräldrar
    har positiva möten med böcker.

  235. När vi lägger mycket ansvar
    på att föräldrarna ska läsa-

  236. -då måste vi ha föräldramöten
    där både bibliotekarie och lärare-

  237. -talar om hur man gör eller visar.

  238. Och att man uppskattar lånekortet.
    Lånekortet är en bilj...

  239. Det är en medborgerlig rättighet
    att få ett lånekort-

  240. -så tumma aldrig
    på värdet av ett lånekort.

  241. Och så skolbiblioteket, och att
    vi själva lånar ut vårt läsintresse.

  242. "Jag vill läsa den här.
    Jag har läst det här och det här."

  243. Berätta lite om de böcker vi läser.

  244. Och så att alla vägar
    går till biblioteket.

  245. Har man varit i ett bibliotek,
    så kan man närma sig andra.

  246. Därför är också biblioteket
    en bildningsväg.

  247. En kille sa att han
    låg på sjukhus under sin barndom.

  248. Sjukhuset blev hans värld.

  249. Varje vecka kom bibliotekarien in
    med en vagn böcker.

  250. Det var som att öppna ett fönster
    till världen när bibliotekarien kom-

  251. -och han kunde
    påverka bibliotekarien.

  252. Han önskade sig böcker
    om traktorer eller brandbilar-

  253. -och veckan därpå kom bibliotekarien
    med böcker om brandbilar och så.

  254. Då tänkte han: "Vad ska jag
    hitta på till nästa gång?"

  255. Det var
    ett litet fönster som han behövde.

  256. Pågående och oavbruten läsunder-
    visning, alltså: Vi måste läsa-

  257. -och vi måste få läsa olika saker.

  258. Visa intresse för vad barn läser
    och prata med dem om vad de läser.

  259. När man frågar vad de läser, så säger
    de "inget", men det är ju inte sant.

  260. Det går inte att gå omkring utan
    att läsa. Det är så mycket vi läser.

  261. Men när man frågar om de läser, så
    svarar de nej. Eller ja. Eller nej.

  262. Nej betyder "Jag läser inte böcker".

  263. Då gäller det att säga: "Berätta
    vad du läser." "Jaha, du menar så!"

  264. "Läser du när du går till affären,
    eller läser du... Vad läser du?"

  265. Då blir det plötsligt fler platser
    där läsningen faktiskt äger rum.

  266. Så att säga att de inte läser
    har oftast en längre berättelse-

  267. -än att de inte läser.

  268. Nu pratar jag om boken, men det här
    gäller även den digitala läsningen.

  269. Den måste synliggöras,
    för det syns inte vad man gör-

  270. -på en padda eller en mobil.

  271. Det borde stå "Jag läser just nu..."
    på baksidan-

  272. -av mobilen eller så, så att man
    synliggjorde att man faktiskt läser-

  273. -för barn vet inte vad vi gör med
    våra mobiler. Vi måste berätta det.

  274. Och vi måste ladda det vi läser-

  275. -boken eller det vi läser,
    med värde och intresse.

  276. "Det är så intressant,
    jag kan inte sluta läsa!"

  277. Att stå och läsa när eleverna kommer
    för att man inte kan slita sig.

  278. Att skolbibliotekarien
    kommer med en trave böcker.

  279. "Lukta på dem, läs lite
    och kom tillbaka med dem sen."

  280. Det betyder att eleverna
    får möta tio böcker varenda dag-

  281. -som de kan närma sig
    och som leder dem in i biblioteket.

  282. Men att slockna som läsare,
    och jag tänker inte att man...

  283. Det här "Jag kan läsa, men jag är
    ingen läsare", det är komplicerat-

  284. -för det kan vara så
    att man har påbörjat ett läsintresse-

  285. -men att man har tonat ner det.

  286. Övergången mellan årskurs sex
    och sju är väldigt problematisk-

  287. -därför att det då inte är inne att
    läsa, så man ska hålla tillbaka det.

  288. Vad är det som gör
    att man slocknar som läsare?

  289. Är det grupptryck eller att det är
    för svårt eller att man inte fattar?

  290. Vi måste veta det.

  291. Då har man ju haft ett möte med
    en bok som man var intresserad av-

  292. -och då måste vi återknyta
    till den boken, inte hasta vidare.

  293. "Minns du nåt
    som har betytt nåt för dig?"

  294. "Nån berättelse, nån högläsning,
    nån artikel som har påverkat dig?"

  295. Låt oss börja där, inte med:
    "Du måste läsa, du ska läsa."

  296. Ta reda på vad det är som har hänt.

  297. Jag tänker att böcker
    måste omslutas av nånting roligt.

  298. Det gäller
    för treåringar på förskolan-

  299. -att de inte blir exkluderade för att
    de inte kan sitta still och lyssna.

  300. Då får boken en negativ laddning.
    "Jag utesluts för att jag rör mig."

  301. Boken kanske handlar om att hoppa och
    dansa, och då vill barnet göra det-

  302. -och då blir man tillsagd och hamnar
    utanför möjligheten att möta böcker.

  303. Nu jobbar ju förskolan
    väldigt intensivt med läsning-

  304. -och kommer att påverka barns
    läsintresse på ett positivt sätt.

  305. Nåväl.
    "Det du läser är för svårt för dig."

  306. Det här är vad läsare
    har berättat att de har mött.

  307. "Du måste välja nåt som är svårare
    för dig, för det här är för lätt."

  308. "Kan du verkligen läsa det där?"
    Ett ifrågasättande.

  309. "Kan du inte läsa 'Harry Potter'?"
    Vad gör vi med de här frågorna?

  310. "Serietidningar är inte att läsa."
    "Du ska läsa det här..."

  311. "Välj en bok, annars får du räkna."

  312. Det här låter ju ont, och det blir
    väldigt krasst när man ser det här-

  313. -men det är ingen som menar nåt illa,
    utan det finns en massa omtanke här.

  314. Men barn läser sånt de inte förstår
    för att de är intresserade ändå.

  315. De kan sitta med tjocka böcker
    och leta femmor och åttor i dem.

  316. Eller så är de intresserade av nåt
    speciellt och kan massvis om det.

  317. "Du måste välja nåt som är svårare."
    Här bedömer man läsarens läsförmåga.

  318. Är läsningen frivillig så kan man
    säga: "Berätta om den här boken."

  319. "Hur kommer det sig
    att du valde den?"

  320. Då håller man kvar intresset
    för just den boken som eleven läser.

  321. Allting som är svårt,
    om vi tar bort det från eleverna-

  322. -hur lär de då sig att möta saker
    som är utmanande och mer krävande?

  323. Det leder ju till att vi förenklar
    allting, och barn älskar att tänka.

  324. "Hur tänker du om det här?"
    Det är att hålla kvar intresset.

  325. "Kan du läsa det här?" kan bli till:

  326. "Hur gör du när du läser det här?
    Hur går du in i den här boken?"

  327. Jag pratade med en trettonårig kille
    som säger så här:

  328. "Om jag avslutar böcker innan jag
    läst färdigt? Både ja och nej."

  329. "Om boken inte har fångat in mig de
    första 60 sidorna, avslutar jag den."

  330. "Men jag avfärdar inte boken."

  331. "Författaren vill ju
    att jag ska kunna läsa den."

  332. "Hur kan jag säga att den är värde-
    lös? Jag kanske inte förstår den än."

  333. "Jag fick en bok
    som jag tyckte var helt kass"-

  334. -"men när jag läste den långt senare
    upptäckte jag att den var skitbra."

  335. "Så man kan inte säga
    att en bok är bra eller dålig."

  336. "Boken kanske hör till framtiden
    och är en aning före mig."

  337. Prata med barn om hur de gör. "Jag
    slutade läsa den." "Var den tråkig?"

  338. Påstå inte sånt, utan fråga:
    "Hur gör du med den här boken?"

  339. "Vad fick dig att lämna den? Vad
    kan göra att du kan läsa den igen?"

  340. Det finns massvis man kan göra.

  341. Och det här... Ja...

  342. Barn läser om de kan. "Berätta om nåt
    du har läst eller fått lyssna till."

  343. "Berätta om nån du sett läsa.
    Om du fick, vad skulle du läsa?"

  344. Det är öppna frågor
    som inbjuder till ett läsande samtal-

  345. -där värderingarna och bedömningarna
    hålls åt sidan.

  346. Det här är ett sätt att få barn
    och unga in i böcker och läsande.

  347. Jag har ännu inte träffat ett enda
    barn som inte vill kunna läsa.

  348. Det är min erfarenhet
    efter många, många år i skolan.

  349. "Jag vill kunna läsa,
    men jag vet inte hur man gör längre"-

  350. -"och jag använder tiden i skolan
    till att göra andra saker."

  351. När man slutar läsa så är det kanske
    inte för att det är tråkigt att läsa.

  352. Frågan är om vi ska
    omsluta böcker med "tråkigt"-

  353. -eller om det är det
    vi tror att barn tänker.

  354. Präglar det oss så mycket att vi
    övertygar barn om att det är roligt?

  355. De kanske inte tycker att det är trå-
    kigt, utan bara hör att vi tror det.

  356. "Vad hände efter att du hade läst
    böckerna om Habib av Foley?"

  357. Då berättar den här killen:
    "Jo, men jag läste 'Habib'."

  358. "Jag fick en kompis i Habib."
    "Okej, berätta!"

  359. "Då sa jag till min kompis:
    'Du, vi måste prata om Habib!'"

  360. Då läste kompisen "Habib", och så
    berättade de hur de läste "Habib".

  361. Plötsligt var Habib
    en kompis till dem.

  362. "Vad hände då?" sa jag.
    "Det här låter fånigt."

  363. "När vi gick till skolan,
    så gick Habib med oss."

  364. Som hemlige Mållgan,
    en litterär kompis.

  365. "Vi tänkte så här: 'Undrar vad Habib
    skulle göra nu. Undrar vad Habib...'"

  366. De hade ett samtal om Habib
    där Habib deltog i deras kamratskap.

  367. När Habib inte fanns mer
    hade de läst om alla "Habib"-böcker-

  368. -ända tills de hade läst färdigt,
    och det blev ganska många gånger.

  369. Sen stod de där och hade läst slut.
    De var färdiga, Habib var...

  370. "Vad hände då?" sa jag. Då sa han:
    "Man överger ju inte en kompis."

  371. "Så nästa bok...
    Hur ska man göra med Habib då?"

  372. De hade så starka band till Habib,
    och eftersom Habib var en kompis-

  373. -så kan man säga: "Vem skulle du
    vilja få som klasskamrat i böckerna?"

  374. "Ja, man kanske skulle tänka så."

  375. "Vi har bara tänkt på Habib
    och inte läst mer."

  376. Det är inte för att det är tråkigt,
    utan för att skydda Habib.

  377. Så tänker inte jag
    om barn och ungas läsning.

  378. Vad kan jag lära mig
    av det här samtalet?

  379. Hur länge ska man sörja att "Habib"
    är över? Det är ju en sorgeprocess.

  380. En elev läste jättemånga "Tvilling"-
    böcker. Det finns nog rätt många.

  381. Hon läste och läste
    och läste "Tvilling"-böcker.

  382. Föräldrarna tyckte
    att det där var lite komplicerat-

  383. -men jag högläste ju
    om annat i undervisningen.

  384. Hennes egen läsning ville jag freda.

  385. En dag slår hon ihop böckerna
    när hon har läst 40-50 stycken.

  386. På en dag hade hon läst ut en,
    och så tog hon nästa och så där.

  387. Då uppstod ett vakuum.
    "Vad ska man läsa nu?"

  388. I stället för att genast
    börja visa upp nya böcker-

  389. -så plockade jag varje dag in flera
    böcker som hon fick bekanta sig med.

  390. Och vi hade samtal
    om de här "Tvilling"-böckerna.

  391. Vi slog upp tre "Tvilling"-böcker på
    olika sidor och sa: "Vad är lika?"

  392. "Vad ser ut att vara mönstret här,
    och varför har de det här mönstret?"

  393. Vi förde mer samtal kring
    böckerna hon faktiskt hade läst-

  394. -än dem som hon
    eventuellt skulle läsa.

  395. Så hennes intresse fördjupades både
    för de böckerna och framtida böcker.

  396. Det dröjde tre veckor, sen hade
    hon hittat en ny serie att läsa.

  397. Hon ville läsa serier,
    och det skulle vara 1, 2, 3 och 4.

  398. De skulle inte hoppa runt,
    utan de skulle följa varandra.

  399. Jag tror att hon läste
    "Miranda"-böckerna efter det.

  400. Barn läser serietidningar, och alla
    mina år som läsfrämjare och lärare-

  401. -har föräldrar sagt:
    "Det är väl inte att läsa?"

  402. Frågan är vad man gör
    när man läser en serietidning.

  403. Står man och stampar på den, eller
    vad gör man med den? Man läser den!

  404. Om jag läser en serietidning, så
    kräver det en annan lästeknik av mig.

  405. Jag läste själv serietidningar. Jag
    och min bror sprang hem från skolan-

  406. -den dag vi visste
    att serietidningarna hade kommit.

  407. Sen satt vi mittemot varandra
    och vrålläste.

  408. Att läsa serietidningar är att läsa.

  409. Frågan är om vi kan hålla undan
    de här åsikterna vi har-

  410. -och i stället högläsa själva
    om vi önskar att de ska läsa annat-

  411. -för vår uppgift är ju
    att bredda och vidga.

  412. Man måste fråga vad det är man gör
    när man läser en serietidning.

  413. Då kan man, i stället för att bedöma-

  414. -eller plocka bort det här, säga:
    "Hur läser man en serietidning?"

  415. Då får man jättemånga tips
    på hur man kan läsa en serietidning.

  416. Hur vet man att nån är arg?
    Då är det mörka skuggor och så.

  417. Det är otroligt många berättelser
    som kan berättas i en serietidning-

  418. -genom hur man tecknar.
    Hur ser man att de får en idé?

  419. Man kan ställa tusen frågor, och
    då visar man att man är intresserad-

  420. -och då kan man sen låna ut
    det man själv är intresserad av.

  421. Det blir ett samtal,
    och vi kan dela innehåll.

  422. Så fråga om det de läser.

  423. Barn vill läsa om samma bok, och de
    kan läsa om samma bok flera gånger.

  424. Hur gör man det?
    Och hur läser vi i dag?

  425. Läser jag om böcker?

  426. Det gjorde jag ofta som ung.
    Högläsningen var ofta omläsningar.

  427. Vissa böcker har jag lyssnat till
    i olika sammanhang otaliga gånger.

  428. Så många gånger att jag kunde lära
    mig texterna utan att kunna läsa-

  429. -därför att de återkom.

  430. Barn, och då menar jag upp till
    arton år, vill jag förtydliga...

  431. De kan läsa om en bok flera gånger,
    så när de inte vet vad de ska läsa-

  432. -föreslå att de ska läsa om en bok.

  433. En del blir lyckliga, och så kan man
    fråga: "Hur var det att läsa om den?"

  434. Omläsningens betydelse är
    nånting som kanske hör ihop med-

  435. -att få läsa som man vill
    och för att man är intresserad.

  436. När man läser om
    möter man en bok som man känner igen-

  437. -men man upptäcker fler sidor av den.

  438. Så... Och en del tycker inte om
    att läsa om, boken är redan läst.

  439. När man högläser en bok som ligger
    i framkant, som de inte kan läsa...

  440. När de sen vill möta den boken,
    så har de redan lyssnat till den-

  441. -och då har
    tröskeln till boken sänkts.

  442. Jag tänker att man måste läsa det
    som barn inte kan läsa på egen hand-

  443. -men som de kan tänka om
    när de blir höglästa för.

  444. "Berätta, du vill lyssna
    till den här berättelsen igen."

  445. När man pratar
    med yngre barns föräldrar säger de:

  446. "Jag har läst den hundra gånger.
    Är han inte färdig med den boken?"

  447. Det gäller för oss att inte heller
    vara färdiga med mötet med den boken.

  448. I klasser kan man ha Roliga sidan,
    en sida ur en bok som var jätterolig-

  449. -och den sidan
    läser man om hundra gånger.

  450. Jag har haft det -
    Sorgliga sidan, Roliga sidan-

  451. -Tråkiga sidan, Läskiga sidan.

  452. De kommer ur böcker
    som de har fått lyssna till.

  453. Man har en 90 sekunders högläsning
    ur boken, som de är bekanta med-

  454. -och så får de
    känna igen och återknyta.

  455. Hur hittar man en berättelse
    som man vill läsa om och om igen?

  456. Hur gör man det? När blir en bok så
    intressant att man vill läsa om den?

  457. En kille som jag pratade med sa:

  458. "När jag läser, så läser jag
    första kapitlet, och så tänker jag:"

  459. "'Jag förstår inte den här boken.'"

  460. "Men andra kapitlet vet man att
    författarna hjälper en att förstå."

  461. "Jaha", sa jag. Sen sa han: "Men
    jag avslutar inte boken i slutet."

  462. "Var avslutar du boken?"
    "Jag läser om första kapitlet."

  463. Det är ju jätteintressant. "Jaha,
    så du avslutar med första kapitlet?"

  464. "Ja, och vet du vad man hittar då?
    Att författaren lagt ut ledtrådar"-

  465. -"som man plötsligt fattar för att
    man har läst boken. Det är jättekul!"

  466. Det finns olika vägar
    för hur vi läsare gör.

  467. Hur gör vi när vi öppnar en bok?
    Vad får oss intresserade av den?

  468. Vad gör vi när vi har läst klart?
    Håller vi den tryckt mot bröstet?

  469. Eller vad gör vi?
    Går vi bara på nästa bok?

  470. Vilka läsare är vi?
    Vilka svar har vi på de här frågorna?

  471. "Barn läser gärna böcker i serier.
    Vissa bryr sig inte om ordningen."

  472. "Andra hoppar aldrig över nån bok
    utan läser i utgivningsordningen."

  473. Jaha, hur gör man då? "Berätta -
    hur gör nu när du läser bokserier?"

  474. "Vad betyder det
    att det finns en bok till att läsa?"

  475. De som läser serier tänker: "Det
    kommer en till, det är inte slut!"

  476. "Det är jättebra,
    för då slipper jag bli ledsen!"

  477. "Jaha, blir du ledsen?"
    "Jag vill inte att det ska ta slut."

  478. Så här pratar de om läsningen.

  479. "Berätta -
    i vilken ordning läser du böckerna?"

  480. En del säger: "1, 2, 3, 4, och så
    får jag vänta, för 5:an är utlånad."

  481. "Hur länge kan du vänta?" "Länge.
    Jag frågar på biblioteket varje dag."

  482. Då är det viktigt att bibliotekarien
    är tydlig med att boken har kommit.

  483. "Vad tycker du att jag ska läsa?"
    Jag var på ett bibliotek.

  484. Jag brukar fråga: "Vad borde
    jag läsa?" Det är en rolig fråga.

  485. Vad ska man läsa?
    Barn läsfrämjar ju själva.

  486. Det finns syskon
    som lånar på biblioteket-

  487. -som samtidigt passar på
    att låna till yngre syskon.

  488. En storebror sa: "Jag brukar alltid
    plocka med mig nåt till lillsyrran."

  489. "Hur tänker du då?"
    "Jag hittar nåt som hon gillar."

  490. Det är klart att den lillasystern
    får boktips av sin storebror då-

  491. -och att det blir
    värdefullt för lillasystern.

  492. Och det här ansvaret, generositeten-

  493. -och läslusten från storebror,
    att han delar med sig av det.

  494. Men jag frågar "Vad ska jag läsa?",
    och det har gett många roliga samtal.

  495. Barn har plockat upp alla böcker
    de har lånat och lagt dem i ordning.

  496. "Den ska du läsa först,
    för den handlar om det..."

  497. Det är ett batteri av innehåll
    som presenteras.

  498. Jag måste ställa den här frågan.
    Jag träffade en femåring och sa:

  499. "Vad borde jag läsa? Det finns så
    många böcker. Vad är ditt boktips?"

  500. Han sprang
    och hämtade böcker till mig.

  501. En bok var om Halvan,
    och Halvan skulle bli astronaut.

  502. Pojken tittade upp på mig och sa:
    "Vill du bli astronaut?"

  503. Den frågan kan bara ett barn ställa,
    för det är ju redan för sent för mig.

  504. Man kan inte säga: "Jag är gammal, så
    det borde jag ha tänkt på tidigare."

  505. I stället kan man svara: "Ja..."

  506. Då öppnas ett lekfullt fönster
    där det är möjligt för mig.

  507. Då tittar han upp på mig:
    "Men vill du ligga i centrifugalen?"

  508. "Då ser ansiktet ut så här,
    vill du det?" "Kanske inte."

  509. "Det är 8 g, jag vill bara ha 5 g."
    Han pratar om bokens innehåll.

  510. Och jag har blivit sedd som jämlik.
    "Jag kan bli astronaut, häng på här!"

  511. Om barn talar till mig så,
    så måste jag tala till barn så.

  512. Det är ett litet fönster som öppnas
    för dig också. Vi får tänka "som om".

  513. Det är
    ett fantastiskt möte med en bok.

  514. Här är två som har tipsat:
    "'Hålet', för då får du tänka."

  515. Då talar den här pojken om att
    det är vad han tycker om med böcker-

  516. -att han får tänka. "Jag får tänka."

  517. Då hörde en pojke
    som inte var tre år fyllda...

  518. Han hörde att jag frågade,
    så han kom förbi så här...

  519. Och så sa han: "'Knacka på', den
    du köpa, okej?" Och sen gick han.

  520. "Knacka på", det är det finaste
    han kan ge mig, hans älsklingsbok!

  521. Det är klart att jag ska läsa den då.

  522. Och "Hålet", det är klart att jag
    ska tänka på vad jag får möta där.

  523. En del barn läser inte boken
    men väntar på filmen. Den ska de se.

  524. Nu är vi inne på dem
    som kanske inte kan läsa.

  525. De säger: "Boken, den dissar jag."
    Då kan man säga: "Berätta om filmen."

  526. I och med att de väntar på filmen
    vet de mycket om filmens innehåll.

  527. En kompis kanske har berättat
    att boken är bra och ska bli film.

  528. De vet en massa om bokens innehåll
    men kan inte läsa den själv.

  529. "Vad tror du att du ska få se?
    Varför vill du se filmen?"

  530. Alltså: "Vad gör att du är
    intresserad av den här filmen?"

  531. Ofta svarar de: "Jag vill se den
    för att jag känner mig utanför."

  532. "Alla pratar om boken, och jag kan
    inte läsa den. Jag vill vara med."

  533. Det är inte så lätt. Det är inte-

  534. -"Jag tar den snabbaste vägen
    till boken", utan "Jag är utanför".

  535. Det här hände mig
    när "Harry Potter" kom.

  536. De som kunde läsa det gjorde det-

  537. -och de andra väntade på filmen,
    så att de också kunde få vara med.

  538. De var utanför det här sociala
    samtalet på raster och så där.

  539. Så de ville inte se filmen
    för att de var trötta på boken-

  540. -utan för att de ville vara med.

  541. Äldre barn,
    gymnasieungdomar, till exempel-

  542. -de kan vilja läsa boken men
    inte hinna på grund av alla läxor.

  543. De får i alla fall på nåt vis
    läsa boken genom att se filmen.

  544. Men boken brukar ofta vara bättre,
    säger de som läser mycket.

  545. Men de hinner inte,
    så ett sätt att läsa boken är-

  546. -att gå och se den på film.

  547. Många barn läser kartböcker. Det kan
    utmana vuxna att de vill läsa sånt-

  548. -som man inte tänker är att läsa,
    och jag intervjuade en man som...

  549. Hans läsning under uppväxten
    handlade om att läsa kartböcker.

  550. Han sa: "Att läsa en kartbok,
    det är på nåt vis jättekonstigt"-

  551. -"för samtidigt som man tittar där
    man bor så är man i kartan också."

  552. "Hela mitt huvud
    exploderade av tankar."

  553. Sen menade han på att fantasin...
    Man måste tänka sig alla dimensioner-

  554. -som kartan inte visar upp,
    så det krävde mycket tankekraft.

  555. Hans intresse för kartböcker bestod,
    trots att han inte fick läsa dem.

  556. Han sa: "Det var tur att jag var
    intresserad, för jag är elingenjör"-

  557. -"och där behöver man kartor, så
    kartor har varit mitt sätt att läsa."

  558. Barn uppvaktar oss att läsa. "Läs för
    mig!" Och vi svarar kanske inte upp.

  559. "Vad står det här?"

  560. Man är ju inbjuden
    att samtala, läsa och dela med sig.

  561. När man börjar lyssna efter det,
    hör man det ofta. "Vad står det?"

  562. Man hör kompisar säga:
    "Var läste du det nånstans?"

  563. Alla de här samtalen som pågår
    kring nånting som finns att läsa.

  564. Är man uppmärksam på det,
    så hör man det hela tiden.

  565. Vi lever
    i en värld av texter där vi läser-

  566. -så hur hör vi det?

  567. Och så kommer vi
    till frågor om vad barn ska läsa.

  568. Vad ska barn läsa? Frågor om
    vad barn ska läsa är känsliga.

  569. Lärare kan möta det när de har
    läst nåt som barnen pratar om hemma-

  570. -som kanske inte uppskattas,
    och så blir det en diskussion.

  571. Jag tänker alltid
    att bibliotekarien köper in böcker-

  572. -som ska vara
    för läsande barn i skolan.

  573. Det är viktigt att föra ett samtal
    med biblioteket om vad barn ska läsa.

  574. Vad händer om det blir nån bok som är
    uppe för debatt? Hur hanterar vi det?

  575. Det är såna frågor som vi måste dis-
    kutera - och ställa oss över ibland.

  576. När ska barn läsa?
    Det här är en oerhört viktig fråga.

  577. Är biblioteket öppet, tillgängligt,
    bemannat, olåst?

  578. Är klimatet kring böcker sådant?
    Finns böcker också i korridorer-

  579. -så att man kan välja
    en bok som sysselsättning?

  580. Rastvaktande lärare och pedagoger,
    finns böckerna som ett alternativ?

  581. Jag vet att en fritidspedagog
    som håller på med rastverksamhet-

  582. -inkluderade boken i rast-
    verksamheten. Så när ska barn läsa?

  583. Vi måste tala om att ge utrymme
    för att läsa i klassrummet.

  584. Det är nåt man ska få tid till,
    så skolan måste bereda plats för det.

  585. Om man ska läsa,
    måste det finnas tid till att läsa.

  586. Man kan inte...

  587. ...säga att de får låna hem bara,
    utan det ska gå att läsa i skolan.

  588. Jag skulle föreslå att man läser
    en timme om dagen, till och med.

  589. Då får boken en betydelse
    och en plats, och den verkar...

  590. Skolan verkar läsfrämjande då.

  591. Varför ska barn läsa?
    En jättestor fråga.

  592. Det är nog den vanligaste frågan
    som jag får. "Varför ska de läsa?"

  593. Barn vet ofta om varför de ska läsa.
    Alltså SKA läsa.

  594. De vet om varför de ska läsa -
    för att allt handlar om att läsa.

  595. Om man pratar med barn, så säger de
    att det är för att kunna hänga med.

  596. Det finns massvis...
    Skolan fungerar inte.

  597. Om ingen text läses högt-

  598. -och man inte får läsa tillsammans-

  599. -så är man ju helt avhängd
    sina studier att man kan läsa.

  600. Då är frågan: Vad får barn läsa?
    Det är nåt vi bör diskutera ihop.

  601. Får de titta i böcker som vi vet
    att de inte ännu kan läsa?

  602. Varför skulle de inte få göra det?
    Varför får de inte se möjligheterna-

  603. -och titta på omslag
    till såna böcker?

  604. Det är klart
    att de ska titta på alla böcker!

  605. Jag träffade ett gäng i skol-
    biblioteket som satt runt ett bord.

  606. De gick i åttan eller nian. De hade
    så många travar böcker framför sig.

  607. Jag ville intervjua dem och sa:
    "Berätta om böckerna."

  608. "Vi har gått runt i biblioteket
    och tagit en bok lite överallt."

  609. "Jaha, vad ska ni göra med dem?"

  610. "Alla ska ta en bok,
    och så ska vi hitta balla ord."

  611. Det lät som en underbar lek.
    "Vad ska ni göra med orden?"

  612. "Vi ska bilda ett band, så vi ska
    ha ett ballt ord till vårt band."

  613. Jag tittade på orden,
    och det var jättespännande ord-

  614. -om allt möjligt, kemi och fysik,
    alla ämnen, och lite spanska ord.

  615. Men deras möte med böckerna gjorde-

  616. -att de läste lite
    och blev intresserade.

  617. Plötsligt hade de glömt bort bandet-

  618. -för att de började prata om vad
    boken handlade om. "Får jag kolla?"

  619. Det är ju ett sätt
    att få möta böcker på olika sätt.

  620. Så...fråga!
    "Vad gör ni med böckerna?"

  621. Böcker ska finnas,
    ska vara där barn är.

  622. Om barn ska läsa
    så ska det finnas böcker där barn är.

  623. Det ska finnas böcker utanför
    och i klassrummet, i biblioteket-

  624. -det ska finnas böcker utanför
    skolsköterskan och vaktmästaren-

  625. -utanför rektorn,
    det ska finnas böcker överallt.

  626. En kille som jag pratade med sa:
    "Ibland går jag till skolsköterskan."

  627. "Vad gör du där?" "Jag går lite
    tidigare." Man har ju nån tid som...

  628. "Berätta!"
    "De har Bamsetidningar där!"

  629. "Då får jag lite barndom." "Jaha!"

  630. "Man är ju där själv,
    så ingen ser att man läser 'Bamse'."

  631. "Jag tycker att Bamse är så gullig.
    Han är så snäll, så det läser jag."

  632. "Jaha! Skulle du göra det
    om de fanns i klassrummet?"

  633. "Nej, kanske inte.
    Men man kan ju göra det där."

  634. Att tanka lite barndom,
    det är ju jätteintressant.

  635. Jag läste
    alla "Alfons Åberg" för mina nior.

  636. Jag hade en grupp killar
    som inte tyckte om att läsa-

  637. -så vi läste alla "Alfons Åberg".

  638. De tyckte först
    att de var lite för stora för det-

  639. -men det ställde jag mig över, för vi
    skulle studera hur Alfons gestaltas.

  640. Till slut sa nån:
    "Men hallå. Jag måste säga en sak."

  641. "Hur kommer Alfons Åberg att bli som
    tonåring? Vi måste diskutera det."

  642. "Han bara: 'Pappa, vatten, kissa!'
    När ska han lära sig att ta ansvar?"

  643. "Pappan borde sätta upp lite gränser.
    Han gör ju aldrig nåt för sig själv."

  644. "Han vill ju läsa tidningen och så."

  645. "Vem blir Alfons Åberg som tonåring?"
    En ganska intressant vändning.

  646. Sen började vi titta på filmerna,
    hur man hade gestaltat Alfons där.

  647. Efter lektionerna
    så sjöng de introlåten.

  648. Det gjorde de för att de blev
    engagerade och påverkade personligt.

  649. De var själva tonåringar
    och pratade bara om gränssättning.

  650. Nån form av gränssättning för att
    vara centrum av världen och få allt.

  651. Det tyckte de
    att Alfons skulle fundera på.

  652. Och om man är rädd för
    att man har gjort nån illa-

  653. -ska man gå till den och säga:
    "Förlåt, det var inte meningen."

  654. "Det har legat ett odjur under min
    säng, och nu har jag tagit ansvar."

  655. "Stackars dig. Förlåt för det."
    Så tyckte de att han skulle handla.

  656. Det är ju jätteintressant. Böcker
    som är skrivna för Alfons ålder-

  657. -blir då en fråga om uppfostran
    och papparoll och så där.

  658. Jätteintressant blev det.

  659. Böcker och tidningar och berättelser
    och paddor med innehåll-

  660. -så att barn ser dem
    och blir lockade dit.

  661. Ur "Alice i Underlandet": "Det bästa
    sättet att förklara är att göra."

  662. Vi pratar mycket om vad vi ska göra,
    men vi borde göra det vi pratar om.

  663. Om vi pratar om att barn måste läsa
    - ge dem förutsättningar att läsa!

  664. Om vi vill ha mer böcker nånstans -
    se till att det finns mer böcker där.

  665. Vi måste göra det vi kan
    för att verka i en riktning-

  666. -där vi försöker
    förverkliga mötet med texter-

  667. -och illustrationer
    och författarnas röster.

  668. Det tänker jag är
    ett ansvarsuppdrag vi har.

  669. Intresset för boken
    kan väckas genom högläsning.

  670. Jag måste berätta om min son.
    Han var sjutton år och hiphoppare.

  671. Alltså... Ja, ni vet.
    Jag har funderat på det för att...

  672. Hemma gick ordförrådet plötsligt ner,
    är det nån som har upptäckt det?

  673. Det är inte så här...
    Man distanserar sig lite med språket.

  674. "Öh, nej..." Man vill inte berätta
    nåt heller. Känner ni igen det här?

  675. Ordförrådet är utbytt mot nåt man
    inte förstår, det är tonårstiden.

  676. Men då hade han
    en lärare i matematik...

  677. ...som högläste på rasten, så alla
    elever stannade kvar på hans rast.

  678. De kallade det "hans rast".
    De knöt rasten till den läraren.

  679. Min son sa: "Jag har fått
    en sån bra lärare." "Berätta!"

  680. "Han läser för oss på rasten."

  681. "Vi sitter kvar och lyssnar.
    Han har en sån rolig röst."

  682. "Han läser med teaterröst."
    "Jaha, gör han?" "Ja."

  683. Och den här läraren högläste
    "Nalle Puh" för sjuttonåringarna.

  684. I-or och Nasse och dysterheten
    och oron som Nasse känner...

  685. "Oj, oj! Så läskigt!" Nalle Puh med
    sin mat, som tar det som det kommer.

  686. Han filosoferar lite
    och undrar över saker.

  687. "Vi stannade kvar för att han skulle
    ha högläst även om vi inte var där."

  688. "Han sa bara:
    'Jag tänker högläsa en stund.'"

  689. Och då...stannade de bara kvar och
    lyssnade, och sen ville de ju veta...

  690. Nu är min son äldre, men han tycker
    att det var en viktig rastverksamhet-

  691. -för när man är sjutton år, så får
    man bara höra att man ska bli äldre.

  692. Man strävar upp i åldrarna-

  693. -medan man är pytteliten innanför
    den här långa personen man blivit.

  694. Att då få en lärare som återknyter
    lite till "Nalle Puh" och så där-

  695. -som har så många dimensioner, det
    var att återfå känslan av här och nu-

  696. -mänsklig stämma
    och att få vara barn igen.

  697. Det är en del av högläsningen,
    den här generositeten.

  698. "Jag delar med mig
    av det som jag vill läsa för er."

  699. Så det var en stark upplevelse, och
    han sa: "Man vet att han gillar oss."

  700. "Hur vet ni det?" "Han läser ju
    högt för oss, då gillar han oss."

  701. Så enkelt var det med den saken.

  702. Jag var i en skola för länge sen-

  703. -där skolbibliotekarien
    fick några minuter på ett möte.

  704. På några minuter
    skulle skolbibliotekarien-

  705. -visa upp skolans nyköpta böcker.
    "Den här är nyköpt och den här..."

  706. Det är jätteviktigt att veta
    vilka böcker som har kommit till-

  707. -så att vi får lukta och känna på dem
    och möta dem-

  708. -och visa upp dem i klassrummet.

  709. Man kan ha dem i ett digitalt spel
    där bibliotekarien har lagt in dem-

  710. -så att man kan
    visa och prata om böckerna-

  711. -så att bibliotekarien får eleverna
    att komma ner för att låna böckerna.

  712. Boken som bibliotekarien högläste ur
    var boken som lärarna sen frågade om.

  713. "Den där, hur många har vi av den?"

  714. Kontakten med boken hade skapats
    genom bibliotekariens högläsning.

  715. De som visade intresse för just
    den boken var avsevärt många fler-

  716. -än för de andra nya
    som inte hade blivit höglästa ur.

  717. Så boken gör ju faktiskt arbetet.

  718. En kort stund där vi högläser för
    varann gör att vi blir intresserade-

  719. -och vi blir
    intresserade av innehållet.

  720. Det egna engagemanget, av egen vilja
    läsa, och det här är ju komplicerat.

  721. Vi vill att barn läser frivilligt,
    naturligtvis.

  722. Då är det så att om jag har en bok
    och får höra "Får jag titta?"...

  723. Det innebär att boken plötsligt...

  724. Den som frågar vill titta i min bok,
    det är ju en egen vilja.

  725. Jag kan påverka den där egna viljan
    och låta det vara en egen vilja.

  726. "Du har nu läst din första bok.
    Berätta, hur var det att läsa den?"

  727. I stället för att jag genast säger:
    "Här är nästa."

  728. Då är det ju jag som vill
    att läsaren ska läsa nästa bok.

  729. Eleven kanske inte vet vad den vill,
    utan vill prata om boken den läst.

  730. Så börja prata om boken vi har läst-

  731. -och ge plats och tid på biblioteket
    och återkom.

  732. "Vill du läsa om boken, eller
    ska vi försöka hitta en annan bok?"

  733. Man ska inte skynda förbi den bok
    som är läst, utan stanna vid den-

  734. -så att man behåller den egna viljan.

  735. Att få göra kopplingar
    mellan det lästa och sitt eget liv-

  736. -så kallad subjektiv relevans,
    framhålls som en motiverande faktor.

  737. Det betyder
    att man försiktigt kan fråga:

  738. "Vad gjorde den här boken
    med ditt liv? Vad tänkte du?"

  739. "Vad betydde den här boken för dig?"

  740. "Har den förändrat nånting för dig?
    Har du förstått nånting?"

  741. Det ska göras på läsarens villkor.
    De måste inte ha den här kontakten.

  742. Man kan fråga och minnas att
    alla har rätt till sitt privatliv.

  743. "Är det nåt du skulle vilja dela?"

  744. "Hur skulle man få
    nån annan att läsa den här boken?"

  745. "Om du skulle boktipsa om den här
    boken, vad skulle du lyfta fram då?"

  746. Då håller man eleven...

  747. Man ger eleven möjlighet
    att prata om det som är intressant.

  748. "Om du får prata med nån
    som inte har läst den här boken"-

  749. -"vad tror du skulle göra
    att den personen blev intresserad?"

  750. "Varför skulle den bli intresserad?"

  751. "Hur gör du för att läsfrämja?"

  752. Böcker som vi pratar om
    och som man blivit intresserad av...

  753. "Åh, det här är så himla bra!"
    När man hör en läsare säga det-

  754. -lockar det till sig dem
    som blir nyfikna på boken.

  755. Det där kan man jobba mycket med,
    och varje möte med litteraturen-

  756. -handlar om att lära barn att läsa
    och skapa intresse hos barn att läsa.

  757. Skolan är ansvarig för
    att utbilda barn i läsfärdighet-

  758. -och det kommer
    med min profession som lärare.

  759. Jag ska se till att alla elever får
    lära sig att läsa, granska texter-

  760. -att upptäcka genrer och hur gram-
    matiken ser ut och hur man stavar.

  761. Att skapa intresse hos barn att läsa
    är också mitt ansvar.

  762. Och det är bibliotekets
    och hela skolmiljöns ansvar-

  763. -att se till att barn är
    intresserade av att läsa.

  764. Ordförrådet tjatar vi inte om,
    så man skulle kunna lyfta det.

  765. Ordförrådet är... De som inte
    tycker om att läsa kan säga så här:

  766. "Jag är intresserad av ordförrådet,
    för mitt ordförråd fungerar inte."

  767. "Jag har bara 'Han ba'.
    Jag måste ha fler ord."

  768. Tjata inte om det, utan håll det
    fönstret öppet. Ord är intressanta.

  769. Vi kan diskutera de här orden: "sylt-
    burkar", "veckotidningar", "spilla".

  770. Säg de, allihop, de orden.

  771. Det betyder att vi har provat dem.

  772. Sen säger jag till eleverna:

  773. "Sätt in dem i en berättelse.
    Gör en berättelse av orden."

  774. Då måste jag modella.
    För mig blir det så här:

  775. Jag var hos min mormor
    och skulle laga sylt.

  776. Hon är en sån där som vill
    spara på alla frukter och bär.

  777. Vi fick lägga ut veckotidningar
    innan vi hällde sylten i syltburkar-

  778. -för annars skulle vi spilla sylt,
    och hon var väldigt noga med det.

  779. Då har jag använt
    de här tre orden i en berättelse.

  780. Jag visar hur jag har använt dem,
    men de kan användas på många sätt.

  781. Det här lockar ofta in elever.

  782. Så här ser det ut, de här tre orden,
    men de kommer ju nånstans ifrån.

  783. "Tanterna ska åka. De har all tid
    i världen men ingen tid att spilla."

  784. "De tre damerna packar ner sylt-
    burkar, blommor och veckotidningar"-

  785. -"och säger att sommaren har
    visat sig från sin bästa sida i år."

  786. "Herman önskar
    att lovet just hade börjat."

  787. "Mamma hänger upp
    den röda klänningen på vinden igen."

  788. Så använde författaren "syltburkar",
    "spilla" och "veckotidningar".

  789. Vad gör den här texten-

  790. -med oss som har fått lyssna på den,
    läsa den och prova de här tre orden?

  791. Vad händer med oss? Vad tänker vi?

  792. Man kan titta på texten
    och alla ord vi får möta.

  793. "Tanterna" och "damerna".
    Tretalets magi betyder så mycket.

  794. Vad betyder tre i det här fallet?

  795. Grammatiken,
    det är "och", "och", "och".

  796. Om man ville lägga sig i texten
    och ta bort "och", hur gör man då?

  797. Hur använder man kommatecknet?

  798. Man kan ställa tusentals frågor.
    Hur många meningar är det?

  799. Hur kommer det sig
    att de tänker olika om tiden?

  800. Tanterna har ingen tid att spilla.

  801. Då säger kanske nån elev:
    "'Spilla' betyder väl 'spilla ut'?

  802. Vad kan det betyda här?
    Alla de frågor som eleverna kan ha.

  803. Om man tittar på den här texten,
    så är ju tanterna på väg nånstans.

  804. De har all tid i världen
    men ingen tid att spilla.

  805. Hur kommer det sig
    att de har den tiden?

  806. De kanske är äldre,
    och de har inte hela...

  807. All tid är ändlig för dem.

  808. De tre damerna
    har syltburkar med sig.

  809. De vill behålla nånting
    av den tid de har fått uppleva-

  810. -och ta vara på det
    som sommaren har gett.

  811. Och att ta hem blommor, lösa eller
    i krukor, är också ett bevarande-

  812. -men om det är lösa blommor,
    avklippta, så är de förgängliga-

  813. -så det är nånting man kan diskutera.

  814. Och veckotidningar är en annan tid.

  815. Det är inte nya veckotidningar,
    utan de anger en tidsrytm.

  816. Hur gamla är de? Vilka veckor kan
    de komma från? Är de från sommaren?

  817. De säger att sommaren har visat sig
    från sin bästa sida i år-

  818. –så de har massvis med somrar
    att se tillbaka på.

  819. Herman önskar
    att lovet just hade börjat.

  820. Han ser inte framåt. Han vill
    gå tillbaka i tiden och börja om.

  821. Det är en omöjlighet. Varför vill
    han börja om, kan man fråga sig.

  822. Det är för att skolan börjar,
    och Herman ska bli elev.

  823. Mamma i sin tur, hon hänger upp
    den röda klänningen på vinden IGEN.

  824. Det är en cirkulär tid,
    där den här klänningen, som är röd...

  825. Det är inte obetydligt,
    det är en medvetet vald färg-

  826. -som har med kärlek och så att göra.

  827. Och... Ja, röda äpplen och allt det.

  828. Röda klänningen återigen på vinden...
    Det är cirkulärt och återkommande.

  829. Hon tar fram den, det är sommar, hon
    hänger upp den, den tiden är förbi.

  830. Det här är
    ur en bilderbok av Stian Hole.

  831. Det är en bok om Hermans sommar-

  832. -och den handlar om sommaren
    innan Herman börjar skolan.

  833. Om vi tittar på de här texterna,
    så ser vi att de är för oss också.

  834. Det är filosofi och tankar, och
    om vi vet att den har det här djupet-

  835. -så kan vi fundera på
    vilka frågor vi kan ställa-

  836. -och om vi hör att eleverna eller
    barnen upptäcker de här sakerna.

  837. Barn tycker om att tänka, och
    här finns det massvis att tänka på.

  838. Vad är det för sylt de har med sig?

  839. När kokade de den?
    Det finns massvis med frågor.

  840. Ja! Kontinuitet.

  841. Kontinuitet.
    Alltså: Ordna för sin lässtund.

  842. Ordna för lässtunder,
    ordna för läsandet.

  843. Läsa för att det är roligt.

  844. Läsa för att det betyder nåt,
    läsa för att det är angeläget.

  845. Och snacka med en bibliotekarie. Det
    ska vara en aktivitet man får välja.

  846. "Jag måste prata med bibliotekarien.
    Jag behöver tid med bibliotekarien."

  847. Det är
    det mest läsfrämjande man kan göra.

  848. Bibliotekarier som varje vecka
    återkommande, envist, kontinuerligt-

  849. -träffar klass efter klass
    och berättar om böcker-

  850. -och får alla barn att låna-

  851. -för att de vill,
    de ges möjlighet och de får låna.

  852. Jag tänker alltid på "bokskolning".
    Det är ett ord jag har hittat på.

  853. Det börjar i famnen hos högläsaren.

  854. Att få vara där böcker är. Man
    kan lägga ut böcker på skolbänkarna.

  855. Man kan duka med böcker hemma
    till frukosten.

  856. Böckerna i de vuxnas händer. Bok-
    travar, dagens tidning och en padda-

  857. -där man har tagit fram nånting
    som man kanske själv läser.

  858. Bokhandeln.
    Platser där man kan möta böcker.

  859. Skolbiblioteket, sjukhusbiblioteket
    och "stora biblioteket med filmer"-

  860. -som en liten kille sa.
    "Det finns jättestora bibliotek!"

  861. Han blev nyfiken på
    vad bibliotek utanför skolan var.

  862. Så allting är...
    vägar som leder vidare.

  863. Skolan är också en väg
    att ta sig vidare från.

  864. Det är onödiga klyftor
    mellan bibliotekens läsfrämjande.

  865. Man vill läsa, man får läsa,
    och man får läsa det man vill-

  866. -och biblioteket som öppnar upp...
    "Kom och sitt här en stund och läs."

  867. Men skolan... Det här är nödvändigt,
    vi måste göra det här. Man SKA läsa.

  868. Det är klart att man kan göra det
    mer eller mindre underhållande-

  869. -och det här "ska" kan man
    också skapa på ett annat sätt.

  870. Men det är så
    att vi SKA läsa och utbildas i det-

  871. -men eleverna känner
    att de MÅSTE läsa.

  872. Attityden mot böcker skulle kunna
    vara: "Äntligen ska vi få läsa!"

  873. Inte "Läs sidan 322-358
    för att ni måste"-

  874. -utan "Vad underbart att vi får
    möjlighet att ta del av det här!"

  875. Det är ofta knutet till bedömning och
    prestation, och det är komplicerat.

  876. Allting som jag tar i blir bedömt,
    och jag måste prestera nåt.

  877. Det är ju skolans roll också,
    men bedömningarna ska gagna eleven.

  878. "Den här eleven läser inget. Hur
    ska vi se till att den här eleven"-

  879. -"får tillgång till böcker
    och kan börja läsa?"

  880. Man ska låna läsintresse,
    och det är ju en enkel sak.

  881. Jag synliggör att jag läser, men jag
    måste vara intresserad av böckerna.

  882. Lånekortet, låna bibliotekariens
    intresse, låna en kompis boktips-

  883. -låna en lässtund, låna för att
    lämna tillbaka, låna för livet.

  884. Skola: låna intresse av läraren,
    att få upptäcka hur man läser.

  885. Att få tid att läsa på,
    att få fortsätta att läsa.

  886. Att kunna läsa det man måste läsa,
    att få utforska hur man läser.

  887. Alla författarstämmor
    i det mångstämmiga klassrummet.

  888. Det är så många andra som berättar
    i klassrum där vi har böcker.

  889. Och författarna och illustratörerna
    och andra bokskapare är andra röster-

  890. -som möjliggör att undervisningen
    och elevens språkutveckling-

  891. -blir rika och nyanserade.

  892. Högläsande eller läsande lärare,
    skolbibliotek och bibliotekarier.

  893. Det här kan vi låna intresse av,
    och vi påverkar genom att läsa.

  894. Ja, den har jag visat.
    Och texter om böcker...

  895. Texter som lockar oss
    att gå in i biblioteket.

  896. Inte "Här får du vara mellan ett och
    tre", utan mer texter som är "Wow!"

  897. Det finns många böcker som berättar
    om böcker och läsupplevelser.

  898. De lämnar ut och tillgängliggör dem,
    som "Flickan som bara ville läsa".

  899. "Strax stod flickan utanför
    biblioteksdörren. 'Vänta här!'"

  900. "Snart var hon tillbaka
    med en trave böcker under armen."

  901. Så böckerna läsfrämjar ju också.

  902. Man kan klä väggarna med såna citat-

  903. -där vi får låna
    den här nyfikenheten-

  904. -och den här attityden till läsningen
    ur böckerna.

  905. När jag läser brukar jag tänka
    "Finns det några rader om läsande?"-

  906. -och det gör det
    i väldigt många böcker.

  907. Stina Wirsén har skrivit en bok,
    "Liten har blivit stor", tror jag.

  908. Jag minns inte titeln, men där har
    alla barnboksfigurer blivit stora.

  909. På ett uppslag pratar de om böcker
    - länge pratar de.

  910. Det är klart att deras långa samtal
    och engagemang är nåt som barn hör-

  911. -och då förstår de att det här
    är nånting som vuxna också gör.

  912. Och... Ja... Vi utbildas oavbrutet.

  913. När vi har hittat en väg ska vi
    inte säga: "Nu har vi nått fram."

  914. Utan vi ska ständigt titta tillbaka
    på ögonblicken som vi upptäckt nåt i-

  915. -och utforska vad det är,
    undra, tyda och tyda om.

  916. En sak är: "Pojkar läser inte."
    Att utmana sig att inte säga så.

  917. Att inte säga: "Att läsa är tråkigt."

  918. Att utmana sig själv att inte falla
    in i allmänna synpunkter om böcker.

  919. Och att veta att tonåringar läser
    men kanske inte erkänner det i grupp.

  920. Det är att hela tiden ha-

  921. -en möjlighet att försöka förstå
    vad som händer. Vad händer nu?

  922. Vad måste jag tyda om,
    och hur kan jag förstå?

  923. Jag tänker på långsiktig envishet.

  924. Min första klass
    blev känd som en läsande klass.

  925. Eleverna läste länge
    och mycket i skolan.

  926. Föräldramötena
    handlade om vad eleverna läste-

  927. -så att föräldrarna
    fick kännedom om det.

  928. En del kunde läsa,
    en del kunde inte läsa.

  929. Undervisningen
    måste bidra till att alla kan läsa-

  930. -och utmana dem på olika sätt,
    och böcker utmanar ju elever.

  931. Vi ska ha ett bibliotek där man
    får läsa det man är intresserad av.

  932. Att få göra det är-

  933. -en otrolig form av individualisering
    och det kommer med skolbiblioteket.

  934. Jag hade en elev som jag hade
    kämpat mycket med kring läsningen.

  935. Det gick många, många år, och så
    kom det ett meddelande på Facebook.

  936. Grejen är att... Vi vet inte vad vi
    har betytt förrän långt senare.

  937. Han skrev "Jag har dig att tacka för
    att du pushade mig med läsningen"-

  938. -klockan 22.19, och jag svarade:
    "Vad har det betytt för dig?"

  939. Om en elev kommer tillbaka och säger
    att det har varit bra att kunna läsa-

  940. -så vill man veta vad det har betytt.

  941. Inte "Oj, tack ska du ha",
    utan "Fortsätt att berätta!"

  942. Då skrev han 22.22: "Jag stavar
    som en gud och kan uttrycka mig"-

  943. -"på ett sätt som speglar min person-
    lighet." Det är det det handlar om.

  944. Att uppleva delaktighet och att ha
    tillgång till sig själv och världen.

  945. "Jag kan också
    skriva och förmedla mig."

  946. När jag har intervjuat läsare,
    så är det många som har sagt:

  947. "En skolbibliotekarie såg mig."
    "En bibliotekarie såg mig."

  948. Skolbibliotekarien hade sagt "Här
    är lite nya böcker, vill du titta?"-

  949. -inte "Du måste läsa det här".
    Det låg bara en trave böcker där.

  950. "Kolla här vad som är nytt",
    inte "Du måste läsa det här".

  951. Människor har återknutit
    till sina bibliotekarier-

  952. -precis som den här eleven återknöt
    till sin lärare, men det dröjer ofta.

  953. Jag tänker flerstämmighet.
    Böcker, berättelser, läsande-

  954. -handlar om variation av stämmor.

  955. Det handlar om
    att ge möjlighet till mångfald.

  956. Alltså: Ge mångfald
    och möjlighet till det.

  957. Och det handlar om ett livslångt
    läsande och ett livslångt lärande.

  958. Med det avslutar jag-

  959. -och vill tacka för att ni har
    lyssnat. Tack så jättemycket!

  960. Textning: Malin Kärnebro
    www.btistudios.com

Hjälp

Stäng

Skapa klipp

Klippets starttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.

Klippets sluttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.Sluttiden behöver vara efter starttiden.

Bädda in ditt klipp:

Bädda in programmet

Du som arbetar som lärare får bädda in program från UR om programmet ska användas för utbildning. Godkänn användarvillkoren för att fortsätta din inbäddning.

tillbaka

Bädda in programmet

tillbaka

Att arbeta läsfrämjande

Produktionsår:
Längd:
Tillgängligt till:

Hur kan man locka barn till läsning? Skolbibliotekarien kan spela en central roll i detta, menar Anne-Marie Körling, författare, lärare och Sveriges läsambassadör 2015-17. Inspelat den 24 oktober 2017 på Scandic Anglais, Stockholm. Arrangör: Kompetensteamet.

Ämnen:
Pedagogiska frågor, Svenska > Läsning
Ämnesord:
Bibliotek, Biblioteksväsen, Böcker och läsning, Litteratursociologi, Litteraturvetenskap, Skolbibliotek
Utbildningsnivå:
Högskola

Alla program i UR Samtiden - Skolbibliotekarien 2017

Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Skolbibliotekarien 2017

Skolbibliotekariens roll

Kan man skapa en magkänsla hos elever när det gäller källkritik på nätet? Det menar Magdalena Paulsson, skolbibliotekarie i Trelleborg. Här berättar hon om sitt arbete med att få kollegor och chefer att se på skolbibliotekarien med andra ögon samt om arbetet att tillsammans med eleverna kritiskt söka information på nätet. Inspelat den 24 oktober 2017 på Scandic Anglais, Stockholm. Arrangör: Kompetensteamet.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Skolbibliotekarien 2017

Lära ut källkritik

Hur kan man höja kvaliteten i undervisning i informationssökning och källkritik? Sten Ivarsson berättar om hur man som skolbibliotekarie kan bli en effektiv resurs för både elever och lärare. Dels genom att öka och stärka samarbeten, dels hitta nya vägar för möten. Inspelat den 24 oktober 2017 på Scandic Anglais, Stockholm. Arrangör: Kompetensteamet.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Skolbibliotekarien 2017

Från skolbibliotek till mediatek

Hur har den digitala samhällsutvecklingen sett ut de senaste åren och hur påverkar den skolbiblioteket? Cissi Andersson, IKT-pedagog, och Elisabet Niskakari, skolbibliotekarie, berättar om sitt arbete med att utveckla undervisningen och hitta nya sätt att motivera och inspirera elever med hjälp av digitala verktyg. Inspelat den 24 oktober 2017 på Scandic Anglais, Stockholm. Arrangör: Kompetensteamet.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Skolbibliotekarien 2017

Att skapa en läsare

Hur skapar man en läsare? Vad behöver eleven kunna för att bedömas som en läsare? Bland annat handlar det om läsarter, menar Eva Nilsson, doktorand i språkdidaktik som forskat på samtliga nationella prov från 1968 till 2013. Här berättar hon mer om sin forskning. Inspelat den 24 oktober 2017 på Scandic Anglais, Stockholm. Arrangör: Kompetensteamet.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Skolbibliotekarien 2017

Att arbeta läsfrämjande

Hur kan man locka barn till läsning? Skolbibliotekarien kan spela en central roll i detta, menar Anne-Marie Körling, författare, lärare och Sveriges läsambassadör 2015-17. Inspelat den 24 oktober 2017 på Scandic Anglais, Stockholm. Arrangör: Kompetensteamet.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Skolbibliotekarien 2017

Det mångspråkiga biblioteket

Hur skapar man ett mångspråkigt skolbibliotek? Här berättar tre skolbibliotekarier från Gävle om ett kommunövergripande projekt med att hantera eventuella kommunikationssvårigheter med eleven. Vad är viktigt att tänka på för ett bra bemötande och hur kan man som bibliotekarie arbeta för att den nyanlända ska känna sig välkommen och bekväm på biblioteket? Medverkande: Brita Sjögren, Sara Gagge och Diana Hedin. Inspelat den 24 oktober 2017 på Scandic Anglais, Stockholm. Arrangör: Kompetensteamet.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Skolbibliotekarien 2017

Skolbibliotekens roll för elevers lärande

Hur kan skolbiblioteken integrera aktuell forskning i sin praktiska verksamhet? Louise Limberg, senior professor i biblioteks- och informationsvetenskap vid Bibliotekshögskolan i Borås, berättar om sitt forskningsintresse: samspelet mellan informationssökning och lärande, där frågor om informationskompetens utgör ett nav. Inspelat den 24 oktober 2017 på Scandic Anglais, Stockholm. Arrangör: Kompetensteamet.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Visa fler

Mer högskola & pedagogiska frågor

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Titta UR Samtiden - Entreprenöriellt lärande 2015

Entreprenöriellt lärande i dramapedagogik

Annelie Einarsson är forskare på Malmö högskola och arbetar med dramapedagogik. Hon menar att det finns många beröringspunkter mellan dramapedagogik och entreprenöriellt lärande. Båda är utmaningsbaserade och multimodala, vilket innebär att man berättar på många sätt samtidigt, och båda inbjuder till kreativa processer i grupp. Inspelat den 19 oktober 2015 i Orkanen på Malmö högskola. Arrangör: Malmö högskola.

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Lyssna Bildningsbyrån - sex

Barns sexualitet gör vuxna osäkra

Är det okej att en tvååring onanerar på dagis? Förskolepedagoger efterlyser utbildning och ett gemensamt förhållningssätt. Och en pappa funderar på hur han ska göra för att inte hämma sin dotters sexuella utveckling. RFSU:s frågelåda vittnar om vuxnas funderingar och oro, säger sexualupplysare Maria Bergström.

Fråga oss