Titta

Min samiska historia - syntolkat

Min samiska historia - syntolkat

Om Min samiska historia - syntolkat

Nedslag i historien genom fyra unga samer som i varsitt program berättar om hur historien lämnat spår i deras liv. Det handlar om tvångsförflyttningar, rasbiologi och kolonialism, men också om kampen för sina rättigheter, om att ta tillbaka sitt språk och om stoltheten över sitt arv och gemenskapen med andra urfolk.

Till första programmet

Min samiska historia - syntolkat : Vi är alla likaMaterialDela
  1. Vi samer har ganska mycket gemensamt
    med många andra urbefolkningar.

  2. Vi kämpar för samma saker.
    Vi har samma motgångar i vardagen-

  3. -och i livet, egentligen.

  4. I historien har vi gått igenom
    samma saker, allihop.

  5. Sverige har inte några
    internationella förpliktelser-

  6. -att erkänna särskilda rättigheter
    för samerna-

  7. -vare sig dessa anses vara
    ett urfolk eller inte.

  8. Har inte Samuel med sin hund i dag?
    Han brukar ta med den på fredagar

  9. Det är ingen
    som kan ta hand om den hemma.

  10. Just nu för mig
    är det väldigt fint att vara same.

  11. De äldre håller kanske inte med-

  12. -men jag tycker att det är
    en jättefin tid att vara same på.

  13. Men det är hemskt
    med de saker som hände.

  14. Som tur är så har vi i dag hunnit
    väldigt långt på vägen uppåt-

  15. -men man blir lite arg när man tänker
    på vad som hände med våra förfäder.

  16. "Vi lever ännu."

  17. "Det är många som dödsförklarat oss,
    resterna av en primitiv folkspillra"-

  18. -"dömd att gå under."

  19. "Men vi lever ännu. Runtom i världen
    har urbefolkningar gått under"-

  20. -"dödats, dött, skingrats"-

  21. -"eller sugits upp
    i den upplysta världens malström."

  22. "Och i grunden är allt likt sig."

  23. När det kom gränser och länder-

  24. -och folk började ta makt över
    ställen och skulle ha egendomar-

  25. -då blev samerna förtryckta.

  26. De tog deras marker
    och sa "Det här är våra marker nu".

  27. Och det är ju klart...

  28. Samerna hade inte papper på
    att det var deras mark-

  29. -och då kom svenskarna
    och tog deras marker.

  30. Samma sak har hänt i många
    andra länder med många andra urfolk.

  31. Känns som att vara med i nån film.

  32. Riddu Riddu är en höjdpunkt
    för många samer.

  33. Man kommer
    för att lära känna nya människor-

  34. -och prata med andra urbefolkningar.

  35. Det är spännande att få se hur
    de lever i andra delar av världen.

  36. Vi står inför många problem.

  37. Det gör det utmattande
    bara att överleva.

  38. De trauman som har drabbat vårt folk
    har gått i arv-

  39. -och påverkar oss på ett sätt
    som försämrar vår livskvalitet.

  40. På 40- och 50-talet började man
    tvinga inuiter, som var nomader-

  41. -att bo i bosättningar.
    Vi tvingades bo i byar tillsammans.

  42. Och missionärerna kom norrut
    och med den följde tuberkulos-

  43. -vilket är en sjukdom
    som sprider sig väldigt fort.

  44. På grund av
    de påtvingade bosättningarna-

  45. -började alla bli sjuka.

  46. De var tvungna
    att skicka barnen söderut.

  47. Barnen förlorade sitt språk. På
    sjukhusen måste de prata engelska.

  48. De blev illa behandlade på många sätt
    bara för att de tillhörde ett urfolk.

  49. En del av vår släkthistoria är att vi
    förlorade vårt språk genom det.

  50. Det har gjort det svårt för oss-

  51. -att förstå vilka vi är
    och varifrån vi kommer.

  52. Vi har ju haft det tufft, allihop.

  53. Därför är det så bra
    att träffas så här-

  54. -och inte känna sig ensam.

  55. Vi har alla tappat
    en del av vår identitet-

  56. -och med det försvann språket.

  57. Det kan jag känna igen mig själv i.

  58. Just nu har jag jättesvårt
    att få undervisning-

  59. -i samiska i skolan.
    Jag har inte haft det på flera år.

  60. Då blir det svårt att lära sig
    språket igen och ta upp det-

  61. -efter att man har tappat det.

  62. Det finns många gruvor i Alaska.

  63. De försöker öppna en stor gruva
    vid källan till vår laxflod.

  64. Urfolken
    har verkligen försökt stoppa gruvan.

  65. Om nåt går fel kan vattnet förorenas-

  66. -och vi kan förlora laxen,
    som vi lever på.

  67. Så vi har liknande problem
    med gruvdrift.

  68. Och den globala uppvärmningen
    förändrar vår miljö.

  69. Hur djuren har blivit påverkade-

  70. -av förlusten av havsisar
    och såna saker.

  71. Urfolk har inte mycket mark kvar.

  72. Vattnet förorenas av yttre krafter.
    Men även detta vill de ta.

  73. Girigheten är ändlös för land
    som tillhör indianerna, samerna-

  74. -eller aboriginerna.
    Vi har mark och de vill ha den.

  75. Samer och alla andra urfolk behandlar
    naturen som en del av oss.

  76. Som en familjemedlem.

  77. Naturen och jorden
    är på samma nivå som vi.

  78. Den ska respekteras
    och behandlas bra.

  79. Det handlar mycket om
    att vi tar och vi ger-

  80. -och att vi inte borde ta
    mer än vad vi behöver.

  81. Vi vet vad som händer med klimatet.

  82. Det ser inte så ljust ut, inte bara
    för samer, utan för hela världen.

  83. Allt levande.

  84. Urfolkskampen och att vi står ihop
    med alla andra urfolk i världen-

  85. -det ger hopp om att vi kan förändra
    saker tillsammans-

  86. -men också en känsla av tillhörighet.

  87. Man känner sig som en majoritet
    när man är här.

  88. Ofta har minoriteten här i Europa
    kommit längre-

  89. -i fråga om rättvisa.

  90. När man hör hur andra urfolk har det
    blir man chockad.

  91. Så var det för oss för 40-50 år sen.

  92. -Vi har hunnit jättelångt.
    -Ja, men ännu är vi inte där.

  93. Sen hade de ascoola tatueringar.
    Jag undrar om man kan få en sån.

  94. Kan man skaffa en sån?

  95. Vi samer har alltid varit
    väldigt nära naturen.

  96. Vi hade naturgudar och sånt-

  97. -men det som hände med religionen
    var att...

  98. När koloniseringen började skulle
    man gå i kyrkan och tillbe Gud.

  99. Då tappade man det helt.

  100. Det kan kännas
    som om man känner nån-

  101. -även om de bor
    på andra sidan jorden.

  102. Det är för att vi kämpar
    för samma saker.

  103. Vi har samma motgångar i vardagen-

  104. -och i livet, egentligen.

  105. I historien har vi gått igenom
    samma saker, allihop.

  106. Det är det som får en att känna
    att man är lika, nästan.

  107. Textning: Richard Schicke
    www.btistudios.com

Hjälp

Stäng

Skapa klipp

Klippets starttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.

Klippets sluttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.Sluttiden behöver vara efter starttiden.

Vi är alla lika

Avsnitt 3 av 4

Produktionsår:
Längd:
Tillgängligt till:

Ailo är 17 år och stolt över sin samiska identitet. Han åker till festivalen Riddu Riddu i Norge och träffar urfolk från andra delar av världen. Möten där han påminns om likheterna som finns mellan dem, både vad gäller historia, men även kultur, religion och synen på naturen. Många urfolk kämpar för sina rättigheter, och kampen har de gemensamt. Ailo ser positivt på den samiska kampen och tycker att man kommit långt. Jenni är aktivist och konstnär och berättar om naturens roll i samernas kultur. Man tar och man ger, och man tar inte mer än vad man behöver, berättar hon. Kampen för miljön och klimatet är viktig för samer och för andra urfolk.

Ämnen:
Samhällskunskap > Demokratiska fri- och rättigheter, Samhällskunskap > Individer och gemenskaper > Nationella minoriteter
Ämnesord:
Politiskt deltagande, Samer, Ursprungsbefolkningar
Utbildningsnivå:
Grundskola 7-9

Alla program i Min samiska historia - syntolkat

Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaMin samiska historia - syntolkat

Vi får aldrig glömma

Avsnitt 1 av 4

Máridjá är 19 år och bor i Stockholm. Hennes samiska identitet har alltid varit självklar, men det finns vissa delar av den samiska historien som hon inte orkat fundera kring tidigare. Det handlar om rasbiologin under det tidiga 1900-talet. Maridja reser till Uppsala och till Rasbiologiska institutets gamla arkiv. Där finns många samer med, både i fotopärmar och i siffertabeller. Ett besök som väcker både sorg och ilska.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Grundskola 7-9
Extramaterial
Arbetsmaterial finns
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaMin samiska historia - syntolkat

Som en främling i eget land

Avsnitt 2 av 4

Sara-Elvira är 17 år och har alltid känt till sin familjs historia men inte pratat så mycket om den. Hennes förfäder var några av dem som tvingades lämna sitt hem i norra Sapmi och drabbades av tvångsförflyttningar under tidigt 1900-tal. De hamnade till slut i Jokkmokk där nu Sara-Elvira och hennes föräldrar och farföräldrar bor. Sara-Elvira träffar sin farfar som berättar om hur tvångsförflyttningarna påverkar honom än i dag. Trots att även han är född i Jokkmokk känner han sig ibland som en främling där. Lite som att vara en främling i eget land.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Grundskola 7-9
Extramaterial
Arbetsmaterial finns
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaMin samiska historia - syntolkat

Vi är alla lika

Avsnitt 3 av 4

Ailo är 17 år och stolt över sin samiska identitet. Han åker till festivalen Riddu Riddu i Norge och träffar urfolk från andra delar av världen. Möten där han påminns om likheterna som finns mellan dem, både vad gäller historia, men även kultur, religion och synen på naturen. Många urfolk kämpar för sina rättigheter, och kampen har de gemensamt. Ailo ser positivt på den samiska kampen och tycker att man kommit långt. Jenni är aktivist och konstnär och berättar om naturens roll i samernas kultur. Man tar och man ger, och man tar inte mer än vad man behöver, berättar hon. Kampen för miljön och klimatet är viktig för samer och för andra urfolk.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Grundskola 7-9
Extramaterial
Arbetsmaterial finns
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaMin samiska historia - syntolkat

Att ta tillbaka det som är mitt

Avsnitt 4 av 4

Saras gammelfarmor levde i en tid när många samer drabbades av rasism och fördomar. Hon ville ge sina barn och barnbarn ett bättre liv och valde bort det samiska språket och kulturen. Det enda som fördes vidare var jojken. Sara har bestämt sig för att ta tillbaka sitt samiska arv. Hon går därför på en skola där hon lär sig språk, historia och om samiska traditioner som slöjdande. Det känns viktigt för henne och hon beskriver hur tungt det är att inte ha det samiska språket med sig från start. Agneta är skogssame och berättar om många andra samer som också tappat sitt samiska arv på grund av politiken som bedrivits genom åren.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Grundskola 7-9
Extramaterial
Arbetsmaterial finns
Beskrivning

Mer grundskola 7-9 & samhällskunskap

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Titta 100 frågor om sex

Var kan man få information om transfrågor?

Vierge Hård är projektledare på RFSL Ungdom och svarar på frågan: "Var kan jag få mer info om transfrågor?"

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Lyssna Barnsexhandel i världen

Trafficking i Europa

FN har gjort en grov beräkning att cirka 1,2 miljoner barn varje år utsätts för människohandel, så kallad trafficking. Handel med människor är idag den tredje största brottsliga verksamheten i världen, näst efter narkotika- och vapenhandel. Både flickor och pojkar utnyttjas sexuellt, som billig arbetskraft och soldater, adopteras bort eller tvingas begå stölder, tigga och smuggla narkotika. Vi träffar Kajsa Wahlberg som är kommissarie inom polisen i Stockholm. Hon berättar om ett tillslag i en lägenhetsbordell nära hennes arbetsplats. Där hade sex unga kvinnor från Östeuropa och Nigeria hållits kvar mot sin vilja. Programmet är en del av Musikhjälpen 2017.

Fråga oss