Pedagogiska frågor

Didaktik och metod

(235 program)
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaOrka plugga

Textgenrer - debattartikel

Tips på hur du skriver en debattartikel. Debattartikel är en nyhetstext som du skriver om du vill övertyga läsare om att din åsikt är den rätta.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Grundskola 7-9
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaOrka plugga

Textgenrer - nyhetsartikel

Tips på hur du skriver en nyhetsartikel. Nyhetsartikeln är en redogörande text som beskriver en händelse.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Grundskola 7-9
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaOrka plugga

Textgenrer - krönika

Tips på hur du skriver en krönika. Krönikan är en kortare tidningstext där du delar med dig av dina tankar och åsikter kring ett ämne.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Grundskola 7-9
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaOrka plugga

Textgenrer - notis

Tips på hur du skriver en notis. En notis är en kort och koncis sammanfattning av information.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Grundskola 7-9
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaOrka plugga

Textgenrer - novell

Tips på hur du skriver en novell. En novell är en kort berättelse med en tydlig handling utan för många sidospår.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Grundskola 7-9
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaOrka plugga

Textgenrer - insändare

Tips på hur du skriver en insändare. Om du har en åsikt du vill framföra kan du skicka in en insändare till en tidning, sedan är det upp till tidningen om de väljer att publicera texten eller inte.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Grundskola 7-9
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaOrka plugga

Textgenrer - reportage

Tips på hur du skriver ett reportage. Ett reportage är besläktat med nyhetsartikeln, men är ofta mer målande och berättande.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Grundskola 7-9
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaOrka plugga

Textgenrer - dagbok

Tips på hur du skriver dagbok. Dagboken har flera användningsområden men är oftast en personlig text med personliga reflektioner.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Grundskola 7-9
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaOrka plugga

Textgenrer - brev

Tips på hur du kan skriva brev. Välj en passande hälsningsfras och bestäm om brevet ska skrivas med ett formellt eller informellt språk.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Grundskola 7-9
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaOrka plugga

Växande tankesätt

Vill du bli smartare? Tänk dig att din hjärna är en muskel. Genom att träna och utmana din hjärna så kommer den att bli starkare.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Grundskola 7-9
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaOrka plugga

Hjärnans plasticitet

Forskning visar att vår hjärna utvecklas hela tiden. När vi lär oss saker och när hjärnan får anstränga sig och repetera saker så blir den starkare och bättre.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Grundskola 7-9
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLärlabbet

Förhållningssätt och bemötande

Tema: Neuropsykiatriska funktionsnedsättningar (NPF). För elever med NPF-diagnoser är det sociala samspelet i skolan en viktig tillgänglighetsfaktor. Vilka strategier kan man som lärare använda i det dagliga arbetet i klassrummet, och hur lägger man grunden för goda relationer? För Stefan Swén på Utmelandsskolan i Mora bygger den sociala tillgängligheten på hur han som lärare bemöter varje elev i klassrummet. Med kollegorna Marit Björn och Carina Sandgren Gustafsson samtalar han om hur man skapar tillhörighet för alla, också för de elever som delar sin skoldag mellan liten grupp och större klass.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaFrån vardagssnack till skolspråk

Att låta alla lyckas

Avsnitt 4 av 4

Om hur skolan kan möjliggöra för elever att lyckas oavsett förkunskaper. Det handlar om talutrymme, interaktion, och elevaktivitet. Experterna Josefin Nilsson, Anne Palmér, Niclas Fohlin och Hülya Basaran berättar om vikten av fördelad taltid och digitala verktyg i undervisningen. Teknikläraren Agneta Isaksson som har inspirerats av kooperativt lärande, förkortade egen taltid och maximerade elevernas språk- och kunskapsutveckling. Susanna Sjöstrands klass erövrar språket via språkutvecklande drama och läraren Cecilia Westlunds lär sina elever läsa genom ASL och göra e-böcker redan under sin första skoltermin.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaProgrammera mera för lärare

Vad är programmerat?

Avsnitt 1

Kristofer berättar hur en dator kan se ut inuti. Vad går att styra med hjälp av datorer? För att göra tekniken begriplig undersöker Ann-Louise Lindström och hennes elever vilka programmerade föremål som finns runt omkring oss och hur programmerade föremål kan se ut inuti.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaProgrammera mera för lärare

Maskinkod

Avsnitt 2

Kristofer berättar vad maskinkod är för något. Allt som är programmerat är elektriska impulser som är på eller av - ett eller noll. Ettor och nollor är grunden i programmering. I klassrummet jobbar Ann-Louise Lindström och eleverna med ASCII-tabellen genom att skriva hemliga ord till varandra.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaProgrammera mera för lärare

Programmeringsspråk

Avsnitt 3

Idag finns tusen olika programmeringsspråk - Kristofer berättar om några av dem. Eleverna får lära sig om programmeringsspråk och själva programmera en fågel som ska fånga en gris med hjälp utav blockprogrammering. Sedan kan eleverna själva se hur det ser ut i JavaScript.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaProgrammera mera för lärare

Algoritm

Avsnitt 4

Kristofer förklarar vad en algoritm är för något. Algoritmer kan man arbeta med på många olika sätt. Ann-Louise Lindström och hennes elever leder en pojke till en skatt med hjälp utav en algoritm.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaProgrammera mera för lärare

Villkor

Avsnitt 5

Kristofer berättar om villkor i den digitala världen. Datorer programmeras ofta med villkor som de ska följa. Eleverna skapar villkor för ett spel som de sedan spelar.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaProgrammera mera för lärare

Logiskt tänkande

Avsnitt 6

Kristofer berättar om att logiskt tänkande är en central del i programmering. Att tänka i flera led och hitta lösningar på problem tränas när man programmerar. Ann-Louise Lindström och hennes elever arbetar med problemlösning genom att tänka logiskt.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaProgrammera mera för lärare

Styra med programmering

Avsnitt 7

Kristofer går igenom hur man på bäst sätt styr genom programmering. Ann-Louise berättar om vikten av att kunna ge tydliga instruktioner. I klassrummet får eleverna vara robotar och följa en kod. Eleverna får även testa att programmera ett klot.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaProgrammera mera för lärare

Mönster

Avsnitt 8

Hur kan vi koppla att kunna se mönster till programmering? Kristofer förklarar. Inom programmering letar vi mönster för att hitta lösningar på problem. I klassrummet får eleverna leta buggar i mönster och jobba med att följa olika mönster. På det viset kan man öva tankesätt som man har nytta av inom programmering.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaProgrammera mera för lärare

Loop

Avsnitt 9

Kristofer förklarar att en loop är något som upprepar sig. I klassrummet låter Ann-Louise Lindström eleverna programmera hur en katt ska gå i en loop.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaProgrammera mera för lärare

Sortering

Avsnitt 10

Hur kan vi koppla sortering till programmering? Kristofer förklarar. All typ av data som matas in i en dator sorteras på olika sätt. Hur den sorteras bestäms av algoritmer som programmerare skriver. I klassrummet använder eleverna en sorteringsalgoritm och tränar på att sortera som en dator.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaProgrammera mera för lärare

Buggar

Avsnitt 11

Kristofer förklarar att fel inom programmering kallas buggar. Stavfel och räknefel kan också kallas buggar. I klassrummet tränar eleverna på att rätta till buggar genom att leta fel i meningar och texter.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaProgrammera mera för lärare

Begrepp

Avsnitt 12

Kristofer visar hur man tecknar olika begrepp inom programmering.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLärlabbet

Flexibel pedagogik

Tema: Neuropsykiatriska funktionsnedsättningar (NPF). Elever med olika behov och eventuella diagnoser behöver anpassningar, och anpassningarna måste följas upp och utvärderas. På Mälarhöjdens skola i Stockholm lägger personalen mycket tid på kartläggning och kollegiala samtal. Inkluderingspedagogen Helena Svensson samtalar med läraren Åsa Colliander Celik och skolsköterskan Anette Lindgren om hur skolan kan hjälpa eleverna både på lektioner och raster.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaFrån vardagssnack till skolspråk

Att stötta elevens lärande

Avsnitt 3 av 4

Om explicit individuell stöttning av elever. Lärarfortbildaren Maria Wiksten förklarar begreppet scaffolding och hur olika stöttor kan byggas runt elevens kunskaper. Studiehandledning och s.k. begreppskort används i Michael Öhlins högstadieklass. Pedagogen Karin Pettersson arbetar med metoden Reading to learn och gymnasieläraren Ingegerd Norder har språkutvecklande undervisning med lässtrategier i sin förberedande flerspråkiga klass. Experterna Jilda Sürüp och Hülya Basaran talar om flerspråkighet och om vikten att främst bedöma flerspråkiga elever utifrån deras kognitiva kunskapsnivå.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaFrån vardagssnack till skolspråk

Att se mönster och strukturer

Avsnitt 2 av 4

Om språkets mönster och strukturer. Experterna Josefin Nilsson och Maria Wiksten berättar hur lärare kan arbeta språkutvecklande genom att "packa upp" och synliggöra texter och hur arbetssätten inom de praktisk-estetiska ämnena kan berika de teoretiska ämnena. Vi får se läraren Susanne Jönsson ta hjälp av domino i matematik för att lära ut ämnesord. Bildläraren Louise Israelsson visar unga elevers förutsättningar att både göra bildanalyser och arbeta med språket redan i årskurs sex. Och Anna Wisselgren som är danslärare, visar hur hon lär ut ämnesspråket samtidigt som eleverna lär sig koreografi.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLärlabbet

Annorlunda kognition

Avsnitt 17 av 17

Tema: Neuropsykiatriska funktionsnedsättningar (NPF). Hur kan skol- och lärmiljön göras tillgänglig för elever med olika behov, och hur bygger man en positiv skolanknytning? På Rosengårdsskolan i Malmö byggs extra anpassningar som enskilda elever behöver in i undervisningen alla tar del av. Stommen för läraren Jenny Esbjörnsdotter-Karlssons lektioner är ledning och stimulans, vilket några elever i klassen behöver och alla gagnas av. Med sina kollegor läraren Daniel Scotford och specialpedagogen Eva Sundberg diskuterar hon hur läraren ser, anpassar och följer upp.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaFrån vardagssnack till skolspråk

Att sakna ord

Avsnitt 1 av 4

Om språket som makt och om behovet av att ämneslärare arbetar språkutvecklande i alla ämnen. Experterna Barbro Westlund och Maria Wiksten talar om språkliga svårigheter, missförstånd och skillnaden mellan vardagsspråk och akademiskt språk. Vi får också möta matematikläraren Torben Lundén som förenar språk- och kunskapsutveckling med samarbete och rörelse på högstadiet. Historieläraren Anna Nord visar att lässtrategier även engagerar gymnasieelever i historia. Klassläraren Ninna Kristiansen använder lässtrategi med dockor för att lära ut matematik i årskurs ett på lågstadiet.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaProgrammera mera 2.0 - lektionstips

Säkerhet

Avsnitt 6 av 8

Många unga oroar sig för att bli hackade. För att de ska känna sig trygga är det viktigt att hjälpa dem med hur de kan tänka kring säkerhet i digitala miljöer. Här får elever en övning kopplad till matematik. De ska titta på Sveriges 25 vanligaste lösenord och räkna ut hur säkert ett lösenord är med hjälp av en värderingsalgoritm. Eftersom metoderna för att hacka hela tiden blir bättre anses det idag säkrast att använda tvåfaktorsinlogg. Eleverna får titta närmare på hur det fungerar.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaProgrammera mera 2.0 - lektionstips

Robotar

Avsnitt 8 av 8

Det som skiljer en robot från en dator är att roboten utför någon form av fysiskt arbete. Elever får i uppgift att göra "dansprogrammering", de ska skriva kod till varandra och sen ta sig från en punkt till en annan. I nästa övning ägnar de sig åt botmatte. Eleverna ska öva på att mäta, bedöma avstånd och programmera. En liten robot ska programmeras att köra genom en bana på golvet.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaProgrammera mera 2.0 - lektionstips

Webbsökningar

Avsnitt 4 av 8

Hur resultatet presenteras när man gör en webbsökning är programmerat av någon och kan inte ses som en absolut sanning. Genom att jämföra olika sökverktyg kan man få syn på hur bakomliggande programmering påverkar sökresultaten. Eleverna får en övning som handlar om att se hur sökmotorer skiljer sig åt genom att söka med samma ord i olika sökmotorer. Vad är skillnaden mellan sökmotorer som anpassar sig efter en personlig profil och vad händer om man använder en sökmotor som inte sparar någon data alls?

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaProgrammera mera 2.0 - lektionstips

Mobilspel

Avsnitt 2 av 8

Spel är en stor del av många ungas vardag, särskilt mobilspel. Det karaktäristiska för dem är att de oftast är enkla i uppbyggnad och regler. Eleverna får pröva att "modda", eller förändra ett givet spel. De får även programmera ett eget spel i Scratch. De utgår från ett eget tema och har hjälp av en frågespelsmall för att sen utveckla sitt eget spel.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaProgrammera mera 2.0 - lektionstips

Dataspel

Avsnitt 5 av 8

Bakom avancerade spel finns mycket kod och arbete. Varje liten del i ett spel kräver kod som instruerar hur det ska se ut, låta och vad som ska hända. I en övning får elever läsa riktig kod skriven i C++ från ett spel. Nästa övning fokuserar på samarbete. Eleverna ska avgöra vilka olika roller som behövs för att ta fram ett spel och hur man fördelar arbetet rättvist. De ska göra en storyboard över spelet de ska göra och sen programmera det.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaProgrammera mera 2.0 - lektionstips

Datorer

Avsnitt 1 av 8

För att en dator ska fungera behövs en input och en output. Elever får en övning där de ska sortera olika saker utefter om de har en input eller en output. Nästa övning är en samarbetsövning där eleverna ska vara en dator. De delas in i mindre grupper där en ska vara CPU, en är ALU och en är skärm. Tillsammans ska de fylla i rätt punkter på ett papper så att en figur bildas.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaProgrammera mera 2.0 - lektionstips

Sociala medier

Avsnitt 7 av 8

För många barn och ungdomar är det lika naturligt att umgås genom att chatta som att ses. Att fördjupa sig i hur sociala medier är uppbyggda handlar både om att förstå hur digitaliseringen påverkar samhället och att utveckla ett kritiskt och ansvarsfullt förhållningssätt. Elever får en övning där de ska titta närmare på vilka algoritmer det är som styr de sociala medier som de själva använder. Sen får eleverna göra en värderingsövning om hur de vill ha det på nätet.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaProgrammera mera 2.0 - lektionstips

Internet

Avsnitt 3 av 8

Internet är en stor del av vardagen för många och allt där bygger på programmering. Elever får en övning där de får lära sig hur det går till att skicka meddelanden över internet. De får kuvert med adresser och ska sen leta upp dns, slå upp ip-adress och lämna över kuvertet. En viktig aspekt är att allt som skickas på internet är helt öppet och faktiskt möjligt att läsas av den som har tekniken. Därför kan vi behöva skydda innehållet. I andra övningen får eleverna skriva hemliga meddelanden i krypton och sen byta med varandra. Med hjälp av kryptonyckel kan de lista ut vad den andre skrivit.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaSpråket i ämnet

Att skriva sig till läsning - ASL

Avsnitt 12 av 12

Eleverna i årskurs ett på Sätraskolan i Stockholm skriver en faktatext om ekorren och tillverkar en e-bok. Deras lärare, Cecilia Westblad, använder sig av ASL - att skriva sig till läsning. Att producera och ha en mottagare är viktigt för elevernas lärande. Och läroplanen betonar vikten att förstå och kunna använda digitala resurser.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaSpråket i ämnet

Matematik är ett språk

Avsnitt 1 av 12

Matteläraren Torben Lundén på Bäckahagens skola i Stockholm tycker att det är viktigt att arbeta språk- och kunskapsutvecklande i matematiken. Matematik är ju inte bara siffror - utan även ord, begrepp och meningar, menar han. Torben försöker "måla" begreppen för att öka förståelsen. I klassrummet har han whiteboards från golv till tak, eftersom rörelse och transparens ökar elevernas koncentration. På lektionen med årskurs åtta gör klassen beräkningar kring matematiska uttryck.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaSpråket i ämnet

Matte med dominoeffekt

Avsnitt 4 av 12

"Jag vill att eleverna ska se både nyttan och skönheten med matematik! " säger läraren Susanne Jönsson på Dalhemsskolan i Helsingborg, Susanne förenar matematik, språk och IKT i årskurs fyra. Hon tar hjälp av dominobrickor för att lära ut matematiska ämnesord som avstånd, kurva och spiral. Lektionen innehåller också en övning i förståelse av skala och förstoring. Som avslutning får dominobrickorna spela huvudrollen i lektionens "Grande Final", en jättelik dominobana!

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaSpråket i ämnet

Utmaning på lika villkor

Avsnitt 8 av 12

Klasslärare Karin Pettersson på Kvarnbackaskolan i Kista arbetar med lässtrategin Reading to learn och detaljerad läsning i årskurs två. Karin undervisar även eleverna i den förklarande textens olika delar, på en metanivå. På så vis kan hon fortlöpande diskutera elevernas arbete med textgenren. "Det är bra att utmana eleverna kognitivt och samtidigt bibehålla en hög stöttning. Då kan man få dem att lyckas direkt, istället för att hjälpa dem efteråt", menar Karin Pettersson.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaSpråket i ämnet

Att måla med ord

Avsnitt 5 av 12

Louise Israelsson är lärare i bild på Guldhedsskolan i Göteborg. Hon lär ut bildanalys redan i årskurs sex. "Det är viktigt att vi skriver tillsammans, för att eleven sedan ska kunna skriva själv", säger hon. När det gäller elevernas textarbete så utgår Louise från grundtankarna bakom metodiken i Reading to Learn.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaSpråket i ämnet

Lässtrategier och förstaspråk

Avsnitt 9 av 12

Ingegerd Norder är SVA-lärare på gymnasiet. I hennes förberedande klass på Nobelgymnasiet i Karlstad finns många olika språk representerade. För att tydliggöra innebörden i texten kombinerar Ingegerd språkutvecklande lässtrategier med elevernas eget skrivande. Ingegerd menar att translanuaging är ett nyckelbegrepp i kunskapsinhämtningen. Det är viktigt för eleverna att få använda sitt förstaspråk eftersom den kognitiva nivån oftast är mycket högre än den språkliga.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaSpråket i ämnet

Läsfixarna kan man räkna med

Avsnitt 3 av 12

Reciprocal Teaching, är en modell för ömsesidigt lärande som visat sig ha god effekt på läsförståelse. Ninna Kristiansen är klasslärare i årskurs ett på Sofiehemsskolan i Umeå och hon använder sig av modellen även i matematikundervisningen. Hon låter de fyra strategierna representeras av fyra dockor s.k. läsfixare; dockorna är Spågumman, Frågeapan Detektiven och Cowboyen. De förutspår, ställer frågor, klargör och sammanfattar. Dagens lektion handlar om orden "skillnad", "jämför" och "färst"...

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaSpråket i ämnet

Stort stoff - många förmågor

Avsnitt 7 av 12

Ett sätt att arbeta språkutvecklande är synliggöra sambandsord i texter och att ge eleverna mer taltid än lärarna. Det menar SO-läraren Michael Öhlin. På Ronnaskolan i Södertälje, som har tvålärarsystem, samarbetar Michael Öhlin i årskurs nio både med SO-läraren Andreas Cederlöf och studiehandledaren Alham Lali i arabiska. På dagens lektion i källkritik använder lärarna sig bland annat av s.k. begreppskort.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaSpråket i ämnet

Lyssna tänka tala

Avsnitt 11 av 12

Agneta Isaksson är lärare i teknik i årskurs sex på Fokusskolan i Nyköping. Hon använder sig av Kooperativt lärande och med betoning på tydliga strukturer. Det ger möjlighet till varierande aktiviteter där eleverna ges både tanke- och samtalstid. Dagens lektion handlar om hur en ficklampa fungerar.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaSpråket i ämnet

Språk är makt

Avsnitt 10 av 12

Susanna Sjöstrand på Örtagårdsskolan i Malmö är inspirerad av dramapedagogik. När hennes elever i årskurs fem har historielektioner om Gustav Vasa, avslutar klassen blocket med drama och filminspelning. På så sätt kombineras språk- och kunskapsutveckling på ett lekfullt sätt. Begreppen orsak och konsekvens samt sex ämnesord ingår i dramauppgiften, som hjälper eleverna att erövra ämnesspråket och göra det till sitt.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaSpråket i ämnet

Att dansa adjektiv

Avsnitt 6 av 12

Anna Wisselgren är lärare i dans och undervisar i årskurs nio på Nyköpings högstadium. Hon tycker att det är viktigt att förena teori och praktik. Anna undervisar om ämnesord samtidigt som hon lär ut nya danssteg. Och hon låter eleverna improvisera tolkningar av olika adjektiv. Hur dansar man egentligen ordet tveksam, eller - galen?

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaSpråket i ämnet

Tyst läsning vs läsgemenskap

Avsnitt 2 av 12

Historieläraren Anna Nord införde för ett par år sen lässtrategier i gymnasiets sista år på Stagneliusskolan i Kalmar. Anna har strategierna från "reciprocal teaching" - dialog i ömsesidighet - som grund och bearbetar texterna i ämnet före, under och efter läsning. Här är vi med under en lektion i historia. "Förr så var läsningen endast en väg framåt, nu är läsningen själva undervisningen", "Ingen elev ska gå ut ur klassrummet utan att ha förstått texten", säger Anna Nord i reportaget.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Fråga oss