336 sökträffar som matchar

Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Framtidens infektionsforskning

Så används CRISPR-tekniken idag

CRISPR/Cas9 är den bästa tekniken för genmodifiering som finns tillgänglig just nu, berättar Emmanuelle Charpentier, professor i medicinsk mikrobiologi vid laboratoriet för molekylär infektionsmedicin vid Umeå universitet och avdelningschef vid Helmholtz Centre for Infection Research i Tyskland. Tekniken används för att göra riktade förändringar i arvsmassan. Inspelat den 19 juni 2017 på Umeå universitet. Arrangör: Knut och Alice Wallenbergs stiftelse, Kungliga Vetenskapsakademien och Umeå universitet.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Framtidens infektionsforskning

Hepatit C-virusets svaga punkt

Peter Sarnow, professor i mikrobiologi och immunologi vid universitet i Stanford, USA, berättar om sin forskning med fokus på patogena RNA-virus. Hur identifierar man de virala akilleshälarna vid infektioner orsakade av flavivirus? Flavivirus är en virusfamilj bestående av RNA-virus som bland annat orsakar TBE, gula febern, hepatit C samt zika- och denguefeber. Inspelat den 19 juni 2017 på Umeå universitet. Arrangör: Knut och Alice Wallenbergs stiftelse, Kungliga Vetenskapsakademien och Umeå universitet.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Framtidens infektionsforskning

UVI och bakteriell komplexitet

Urinvägsinfektioner förekommer främst hos kvinnor och är en av de vanligaste infektionerna. Scott Hultgren, forskare vid Washington University School of Medicine, St Louis, USA, berättar om sin forskning där han tagit fram nya kliniska metoder för behandling av akuta och återkommande urinvägsinfektioner genom att utveckla antihäftande mannosider. Inspelat den 19 juni 2017 på Umeå universitet. Arrangör: Knut och Alice Wallenbergs stiftelse, Kungliga Vetenskapsakademien och Umeå universitet.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Framtidens infektionsforskning

Bakteriers utökade kommunikation

Nya studier visar att tvåvägskommunikationen mellan bakterierna ständigt pågår som små viskningar även när man inte har en inflammation. Elaine Tuomanen, barnläkare vid St Jude Children's Research hospital, Memphis, USA, berättar här om sin forskning kring hur pneumokocker interagerar med det medfödda immunsvaret. Inspelat den 19 juni 2017 på Umeå universitet. Arrangör: Knut och Alice Wallenbergs stiftelse, Kungliga Vetenskapsakademien och Umeå universitet.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Framtidens infektionsforskning

Spetälska - zoonoser och antroponoser

Stewart Cole, forskare i molekylärbiologi, berättar om sin forskning kring mykobakterieinfektioner som tuberkolos och spetälska. Genforskning har revolutionerat vår förståelse för icke-odlingsbara patogener hos människan. Man trodde att spetälska enbart smittade från människa till människa, men i USA har man hittat indikationer på att mycobacterium leprae kan smitta mellan djur och människor. Inspelat den 19 juni 2017 på Umeå universitet. Arrangör: Knut och Alice Wallenbergs stiftelse, Kungliga Vetenskapsakademien och Umeå universitet.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Framtidens infektionsforskning

Dna-skador i immunförsvaret

Människans immunförsvar är i konstant beredskap för att reagera. Nelson Gekara, infektionsforskare vid Umeå universitet, har påvisat ett samband mellan dna-skador och vårt medfödda immunförsvar, som ger oss förmågan att bygga upp en optimal inflammatorisk reaktion på infektioner och andra biologiska angrepp. Gekara berättar om sin forskning i molekylärbiologi som undersöker dna-skadors signalproteiner och deras roll i det medfödda immunförsvaret och inverkan på infektioner, inflammatoriska sjukdomar och cancer. Inspelat den 19 juni 2017 på Umeå universitet. Arrangör: Knut och Alice Wallenbergs stiftelse, Kungliga Vetenskapsakademien och Umeå universitet.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Framtidens infektionsforskning

Bakteriernas kemiska språk

Skadliga bakterier kan döda människor, djur och växter, medan goda bakterier spelar en viktig roll i att hålla människor, djur och växter välmående och levande. Quorum sensing är bakteriernas sätt att kommunicera. Bonnie Bassler, professor i mikrobiologi vid universitetet Princeton i USA, är en pionjär på området och kunde i mitten av 1990-talet visa att bakterier inte bara talar med sina artfränder utan de kan också sända och ta emot signaler från andra arter. Här berättar hon om sin forskning. Inspelat den 19 juni 2017 på Umeå universitet. Arrangör: Knut och Alice Wallenbergs stiftelse, Kungliga Vetenskapsakademien och Umeå universitet.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaKropp och kanin

Hud och försvar

Avsnitt 5 av 5

Leksakskaninerna studsar i sitt sagolandskap. De blir trötta och stannar. Men vad är det egentligen som låter? Det är en kanin som klappar i händerna så det smäller. Huden, som är vår försvarsanläggning, blir ett instrument.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Förskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaDin kropp - romani chib/lovari

Hjärtat och lungorna

Avsnitt 5 av 5

Hjärtat och lungorna är två livsviktiga organ. Tillsammans med blodet ser hjärtat och lungorna till att kroppens alla delar får syre och näring, så att vi kan röra på oss, så att hjärnan kan lösa problem, så att vi kan skratta och gråta. Berättare: Adam Szoppe.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Grundskola 4-6
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Små barns hjärnor och lekfullt lärande

Estetiska ämnen och lärande

Förändrar estetisk utövning våra hjärnor? Fredrik Ullén, professor i kognitiv neurovetenskap vid och konsertpianist, har tittat på enäggstvillingar för att se om det finns samband mellan musikalisk träning och inlärningsförmåga. Inspelat den 9 maj 2017 på Kungliga Ingenjörsvetenskapsakademien, Stockholm. Arrangörer: BUNT Science Kids, Lärarförbundet, Naturvetarna, Sveriges ingenjörer och Stiftelsen Företagsam.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Små barns hjärnor och lekfullt lärande

Så kan hjärnforskningen bidra till en bättre skola

Kan jävlar anamma, eller grit, vara en faktor som förklarar varför vissa barn förbättrar sin inlärning mer än andra? Det menar Torkel Klingberg, professor vid Karolinska institutet. Här talar han om vad den moderna hjärnforskningen vet om små barns hjärnor. Inspelat den 9 maj 2017 på Kungliga Ingenjörsvetenskapsakademien, Stockholm. Arrangörer: BUNT Science Kids, Lärarförbundet, Naturvetarna, Sveriges ingenjörer och Stiftelsen Företagsam.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaDin kropp - romani chib/lovari

Skelettet och musklerna

Avsnitt 4 av 5

Det finns ungefär 600 muskler i hela kroppen. I ansiktet sitter muskler som hjälper oss att visa känslor. Många muskler kan vi kontrollera med viljan men det finns en hel del muskler som vi inte kan kontrollera, exempelvis musklerna i matstrupen, magen och hjärtat.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Grundskola 4-6
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaKropp och kanin

Muskler och skelett

Avsnitt 3 av 5

När leksakskaninerna blir trötta och faller ihop av allt studsande hör de hur det knakar och gnisslar. Det är musklerna och det hårda skelettet som jobbar.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Förskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaDin kropp - romani chib/lovari

Magen

Avsnitt 3 av 5

Matsmältningen börjar redan i munnen och matens väg ner till magen är lång och händelserik. Maten vandrar i olika stationer där den mals till mindre och mindre bitar. Så småningom hamnar den i tjocktarmen och efter att kroppen har tagit upp all näring ur maten, lämnar resterna kroppen som bajs.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Grundskola 4-6
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Framtidens infektionsforskning

Patogener, kommensaler och slemhinnor

Tarmfloran har många roller. En av dem är att skydda slemhinnan. De bakterier som vill invadera och kolonisera slemhinnan tävlar mot tarmfloran. Shigella sonnei är inget undantag. Philippe Sansonetti, professor i molekylär mikrobiologi vid Collège de France, berättar om patogener, kommensaler och slemhinnor i denna föreläsning som han kallar "The discreet charm of the 'Ménage á trois'", trekantens diskreta charm. Inspelat den 19 juni 2017 på Umeå universitet. Arrangör: Knut och Alice Wallenbergs stiftelse, Kungliga Vetenskapsakademien och Umeå universitet.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaKropp och kanin

Mage och tarmar

Avsnitt 2 av 5

När leksakskaninerna studsar omkring hör de att det kurrar och skvalpar inuti kroppen. Magen visar hur maten rör sig från munnen, magen och genom alla tarmar. Men vad gör levern och njurarna?

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Förskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaKropp och kanin

Hjärta och blod

Avsnitt 1 av 5

Två leksakskaniner leker tills de blir trötta och stannar. Vad är det som låter dunk dunk inne i kroppen? Hjärtat sätter fart på blodet som snurrar runt i kroppen.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Förskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaDin kropp - romani chib/lovari

Huden

Avsnitt 1 av 5

Visste du att huden är kroppens största organ? Den är lika stor som ett lakan om man skulle vika ut den. Inbäddade i hudens olika lager finner man en hel del viktiga och finurliga saker såsom känselceller, hårsäckar och fettceller.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Grundskola 4-6
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Demensdagarna 2017

Att stärka jaget vid demenssjukdom

När en person får demens påverkas flertalet psykologiska funktioner, så kallade jagfunktioner. Psykologen Birgitta Ingridsdotter berättar här om jagstärkande och jagstödjande förhållningssätt vid demenssjukdom och ger exempel och handfasta tips och råd när det gäller inställning, agerande och bemötande. Inspelat den 3 maj 2017 på Svenska Mässan, Göteborg. Arrangör: Svenska nätverket för demenskunskap.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Demensdagarna 2017

En demensstrategi för Sverige

Socialstyrelsen har fått regeringens uppdrag att ta fram ett första underlag för en demensstrategi för Sverige. Här redogör Frida Nobel och Christer Neleryd för uppdragets innebörd, hur man arbetat med det, vilka problemområden man sett och vilka som är de viktiga fokusområdena. Moderator: Wilhelmina Hoffman. Inspelat den 3 maj 2017 på Svenska Mässan, Göteborg. Arrangör: Svenska nätverket för demenskunskap.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Demensdagarna 2017

Kan vi förebygga demens?

Ingmar Skoog, professor i psykiatrisk epidemiologi, har studerat demens och riskfaktorer för Alzheimers sjukdom under trettio år. Bland annat leder han H70-studierna i Göteborg där man undersökt och följt upp äldre populationer sedan 1971. Här berättar han om sitt arbete och vad man ska tänka på om man vill försöka förebygga demenssjukdom. Inspelat den 3 maj 2017 på Svenska Mässan, Göteborg. Arrangör: Svenska nätverket för demenskunskap.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Demensdagarna 2017

Om tröst och demens

Vad är egentligen tröst? Hör det hemma inom demensvården? Tröstar vi andra som vi själva vill bli tröstade? Christèl Åberg har undersökt dessa frågor i sin magisteruppsats "Aldrig nånsin kan jag vara färdig", en intervjustudie med legitimerad personal i kommunal hälso- och sjukvård. Här presenterar hon uppsatsen, frågeställningarna och slutsatserna. Inspelat den 3 maj 2017 på Svenska Mässan, Göteborg. Arrangör: Svenska nätverket för demenskunskap.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Demensdagarna 2017

Carl-Gerhard Gottfries - pionjär inom demensforskningen

Carl-Gerhard Gottfries är en viktig person inom svensk demensforskning. Här berättar han sin historia från 1960-talet till idag, om hur han började forska, om sina upptäckter, kollegorna och om andra intressanta personer inom demensforskningen. Inspelat den 3 maj 2017 på Svenska Mässan, Göteborg. Arrangör: Svenska nätverket för demenskunskap.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaNO-land

Matspjälkning, del 1

Avsnitt 14 av 20

Vad händer med maten vi stoppar i munnen? Vart tar allt vägen? Matspjälkningen, eller sönderdelningen av maten, börjar i munnen och slutar i ändtarmen. Det är ett långt system i våra kroppar. Faktiskt hela 7 meter långt. I matspjälkningssystemet ingår munnen, matstrupen, magsäcken, tunntarmen, tolvfingertarmen och tjocktarmen. Våra kroppar får också hjälp att bryta ned maten av spottkörtlar, lever och bukspottkörteln.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Grundskola 7-9
Extramaterial
Arbetsmaterial finns
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaNO-land

Matspjälkning, del 2

Avsnitt 15 av 20

Vi förklarar vad som händer i magsäcken och tunntarmen, vad spottköttlarna gör och var tolvfingertarmen sitter.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Grundskola 7-9
Extramaterial
Arbetsmaterial finns
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaNO-land

Hjärnan

Avsnitt 20 av 20

Hur mycket väger en människas hjärna och hur många nervceller finns det i den? Hur skiljer sig ett barns hjärna mot en vuxens? Hjärnan består av olika delar, storhjärnan, lillhjärnan och hjärnstammen. Vad har de för funktioner?

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Grundskola 7-9
Extramaterial
Arbetsmaterial finns
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaDin kropp - meänkieli

Hjärtat och lungorna

Avsnitt 5 av 5

Hjärtat och lungorna är två livsviktiga organ. Tillsammans med blodet ser hjärtat och lungorna till att kroppens alla delar får syre och näring, så att vi kan röra på oss, så att hjärnan kan lösa problem, så att vi kan skratta och gråta.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Grundskola 4-6
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaDoktor Karins stetoskop

Lungorna

Avsnitt 10 av 10

Doktor Karin undersöker dockan Lisa som haft hicka en hel vecka. Simon får lära sig lyssna på lungor och Karin lär ut några tricks som ska få Lisa att sluta hicka.

Produktionsår:
2008
Utbildningsnivå:
Förskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
LyssnaBarnaministeriet dokumentär

Avd. 50 - mitt andra hem

Avsnitt 3

Barnreumatism är en sjukdom som drabbar omkring tvåhundra barn och ungdomar i Sverige varje år. Anna, Ida, Nina och Petri är idag vuxna men som barn var de inskrivna vid avdelning 50 på Sveriges enda specialistklinik för barnreumatologi. Här hör du dem berätta om hur det var att behandlas på avdelningen.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaDin kropp - meänkieli

Skelettet och musklerna

Avsnitt 4 av 5

Det finns ungefär 600 muskler i hela kroppen. I ansiktet sitter muskler som hjälper oss att visa känslor. Många muskler kan vi kontrollera med viljan men det finns en hel del muskler som vi inte kan kontrollera, exempelvis musklerna i matstrupen, i magen och hjärtat.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Grundskola 4-6
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaDin kropp - meänkieli

Magen

Avsnitt 3 av 5

Matsmältningen börjar redan i munnen och matens väg ner till magen är lång och händelserik. Maten vandrar i olika stationer där den mals till mindre och mindre bitar. Så småningom hamnar den i tjocktarmen och efter att kroppen har tagit upp all näring ur maten, lämnar resterna kroppen som bajs.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Grundskola 4-6
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaDin kropp - meänkieli

Hjärnan

Avsnitt 2 av 5

Hjärnan sköter det mesta som händer i kroppen. Den är som ett kontrollrum som arbetar när vi pratar, rör oss, känner eller tänker. Olika delar av hjärnan gör olika saker. Vi presenterar olika delar av hjärnan: storhjärnan, lillhjärnan och hela nervsystemet.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Grundskola 4-6
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaDin kropp - meänkieli

Huden

Avsnitt 1 av 5

Visste du att huden är kroppens största organ? Den är lika stor som ett lakan om man skulle vika ut den. Inbäddade i hudens olika lager finner man en hel del viktiga och finurliga saker såsom känselceller, hårsäckar och fettceller. Berättare: Mona Mörtlund.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Grundskola 4-6
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaDoktor Karins stetoskop

Hjärtat

Avsnitt 8 av 10

Nallen Ola har hjärtklappning och Doktor Karin lyssnar på hans hjärta. Leon får plocka isär ett plasthjärta för att få se hur det fungerar.

Produktionsår:
2008
Utbildningsnivå:
Förskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaScientists for the future

When the stomach runs amok

Avsnitt 5 av 15

Ibland kan kroppens eget försvar löpa amok och istället skada oss. Jenny Mjösberg forskar om ett av kroppens mest komplicerade system - immunförsvaret. Med sin forskning om ILC-celler hoppas hon kunna bidra till att stoppa inflammatoriska tarmsjukdomar och sjukdomar som psoriasis och ledgångsreumatism.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Gymnasieskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaScientists for the future

The nose bacteria that became deadly

Avsnitt 2 av 15

I våra kroppar finns miljarder bakterier, de flesta helt ofarliga för människan. Men en av dessa kan gå från ofarlig till livsfarlig på ett ögonblick. Biologen Edmund Loh försöker lösa mysteriet kring hjärnhinneinflammation. En sjukdom som varje år dödar en dryg miljon människor runt om i världen. Nyckeln till att lösa mysteriet tror han ligger i cellens RNA.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Gymnasieskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Downs syndrom - kost och rörelse

Grönt te för kognitionen

Professor Rafael de la Torre berättar om sina studier om hur EGCG-extraktet som utvinns ur grönt te kan hjälpa unga vuxna med Downs syndrom att förbättra sin kognition och sitt adaptiva beteende. Studiens resultat är lovande och kan innebära att behandling av trisomi 21 möjliggörs i framtiden. Maj Hultén, senior professor i klinisk genetik, inleder med en historisk genomgång om upptäckten av Downs syndrom. Inspelat den 8 april 2016 på Karolinska universitetssjukhuset, Solna. Arrangör: Centrum för sällsynta diagnoser och Karolinska universitetssjukhuset.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Downs syndrom - kost och rörelse

Kan alzheimers förebyggas?

Lotta Granholm-Bentley, professor i neurobiologi, berättar om de sjukdomstillstånd som lätt kan förväxlas med alzheimers hos personer med Downs syndrom samt hur alzheimers kan förebyggas. För inte så länge sedan levde personer med Downs syndrom bara tills de var 20 år gamla - idag lever de till 60, säger hon. Inspelat den 8 april 2016 på Karolinska universitetssjukhuset, Solna. Arrangör: Centrum för sällsynta diagnoser och Karolinska universitetssjukhuset.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Downs syndrom - kost och rörelse

Härs och tvärs

Sussan Eriksson och Moa Zetzell tränar barn med Downs syndrom och berättar här om sina träningsprogram. "Upp å ned" är gympa för barn under tre år med Downs syndrom för att de så tidigt som möjligt ska komma igång med fysisk aktivitet och utveckla sina motoriska förmågor. Gemenskap, glädje och utveckling är gympagruppens motivationsord. "Härs å tvärs" är nästa steg - ett idrottspass där det är lika viktigt att röra på sig som att lära sig kommunicera med andra i samma ålder via ord eller tecken. Inspelat den 8 april 2016 på Karolinska universitetssjukhuset, Solna. Arrangör: Centrum för sällsynta diagnoser och Karolinska universitetssjukhuset.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Downs syndrom - kost och rörelse

Höj pulsen och må bättre

Personer med intellektuella funktionsnedsättningar har överlag sämre hälsa än andra. Forskningslitteratur visar att barn med utvecklingsförseningar uppvisar fetma i högre grad och ofta har en livsstil med bristande fysisk aktivitet. Eva Flygare Wallén, barnsjuksköterska och forskare i pediatrik, har infört en mer hälsosam skoldag med fler aktiviteter och hälsosammare mat på en gymnasiesärskola. Här berättar hon om resultatet. Inspelat den 8 april 2016 på Karolinska universitetssjukhuset, Solna. Arrangör: Centrum för sällsynta diagnoser och Karolinska universitetssjukhuset.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Downs syndrom - kost och rörelse

Vikten av rörelse för barn med Downs syndrom

En timmes aktivitet om dagen gör alla gott, säger Örjan Ekblom, lektor på Gymnastik- och idrottshögskolan. Fysisk aktivitet förebygger sjukdomar, ökar inlärningen och ger ett bättre självförtroende. Barn med Downs syndrom har samma goda utveckling när det gäller konditionsträning och styrketräning som andra barn. Det handlar inte om att maximera konditionsnivåer, utan om att komma ifrån stillasittandet. Inspelat den 8 april 2016 på Karolinska universitetssjukhuset, Solna. Arrangör: Centrum för sällsynta diagnoser och Karolinska universitetssjukhuset.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaDoktor Karins stetoskop

Hjärnan

Avsnitt 6 av 10

Doktor Karin undersöker Uggli som fått en fotboll i huvudet. Vi får reda på hur man gör om man behöver se hur hjärnan ser ut inuti.

Produktionsår:
2008
Utbildningsnivå:
Förskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaTiggy testar

Hur känns det?

Avsnitt 21 av 40

Tiggy blir nyfiken på att testa sin egen känsel och upptäcker att det är mycket svårare att känna med fötterna än med händerna. Hon får reda på att det går nervtrådar från huden till hjärnan som talar om vad det är man känner för något.

Produktionsår:
2012
Utbildningsnivå:
Förskola
Extramaterial
Arbetsmaterial finns
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaForskare för framtiden

När magen löper amok

Avsnitt 5 av 15

Ibland kan kroppens eget försvar löpa amok och istället skada oss. Jenny Mjösberg forskar om ett av kroppens mest komplicerade system - immunförsvaret. Med sin forskning om ILC-celler hoppas hon kunna bidra till att stoppa inflammatoriska tarmsjukdomar och sjukdomar som psoriasis och ledgångsreumatism.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Gymnasieskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaDoktor Karins stetoskop

Magen och tarmarna

Avsnitt 3 av 10

Vad händer i kroppen med maten man äter? Bläckfisken Karl har haft ont i magen i flera dagar och får besöka doktor Karin.

Produktionsår:
2008
Utbildningsnivå:
Förskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaDoktor Karins stetoskop

Huden

Avsnitt 2 av 10

Vad händer när det går hål på huden? Dockan Benjamin har ramlat och skrapat sig. Sol får hjälpa doktor Karin att sy ihop ett sår.

Produktionsår:
2008
Utbildningsnivå:
Förskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaDoktor Karins stetoskop

Skelettet

Avsnitt 1 av 10

Varför behövs skelettet? Giraffis har ramlat och gjort illa benet. Doktor Karin röntgar för att se om benet är brutet.

Produktionsår:
2008
Utbildningsnivå:
Förskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaForskare för framtiden

Näsbakterien som blev livsfarlig

Avsnitt 2 av 15

I våra kroppar finns miljarder bakterier, de flesta helt ofarliga för människan. Men en av dessa kan gå från ofarlig till livsfarlig på ett ögonblick. Biologen Edmund Loh försöker lösa mysteriet kring hjärnhinneinflammation. En sjukdom som varje år dödar en dryg miljon människor runt om i världen. Nyckeln till att lösa mysteriet tror han ligger i cellens RNA.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Gymnasieskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaForskning pågår

Kriget mot cancer

Avsnitt 2 av 5

Varje år diagnosticeras nästan 60 000 svenskar med cancer. En hänsynslös sjukdom som är lika gammal som människan själv. Runt om i landet angriper några av våra skarpaste hjärnor cancerns mekanismer. Det är ett krig på cellnivå. Och från flera forskningsinstitutioner kommer nu resultat som får världen att häpna. Kriget mot cancern är en av vår tids stora utmaningar. Men det är en utmaning som forskarna är villig att möta.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Gymnasieskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
LyssnaBarnaministeriet dokumentär

Saga, bloggen och cancern

Avsnitt 10

När Saga Lundin får besked om att hon har cancer bestämmer hon sig för att starta en blogg. Hon vill berätta för vänner och anhöriga vad som händer i hennes liv. Men snart får hon allt fler läsare. Hon skriver bloggen för att kunna läsa om allt hon varit med om och för att visa att hon inte bara är den där sjuka tjejen som har cancer.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Fråga oss